Nina tar sig friheter
Nina upplever det nästan som i en dröm. Det kan nästan inte vara hon som befinner sig i den här situationen? Dagen innan hade hon specificerat material till en prototyp, kortlistat förpackningslösningar och printat en kopia med en lagkamrat fram till 02 på morgonen. Hade hon verkligen, bara för en kort stund sedan, låtit en kollega och rival slita av henne bikinidelarna? Hade det hänt i verkligheten? Hade hon slitit av och sönder lagledarens egna byxor? Hade hon legat i den våta sanden utan något annat på sig än denna brunstiga hingst till produktledare, som hon nu visat varenda veck och vrå av sin kropp för, utan en sekunds tvekan? Låg hon nu och fick en ordentlig omgång bakifrån av samme man, medan två andra män med lystna blickar såg varje rörelse de gjorde? Jo... visst satan gjorde hon det...
Hon känner männens blickar på henne liksom värmen från Kahles kropp bakom sig. Sanden skrubbar hennes mage på bänken när huden på hennes nakna kropp dras en bit fram och åter över skivan.
Hon håller sig i bänkskivan medan Kahle knuffar henne omilt framåt med sin kropp, mot väggen där den stora glipan mellan träribborna avslöjar den där mannen som står där bakom, tryckt mot träplankorna. Hon kan se skymtar av hans kropp genom gliporna i det gistna träet nedanför. Ser ett finger som han kilat in i glipan, som för att hålla sig stadigt mot trät. Han skakar. Hon kan räkna ut vad han gör där bakom, med sig själv, medan han stirrar rakt på henne, utan att skämmas. Hon tycker att han blinkar till med ögonen mot henne igen, samtidigt som hon hör hur han börjar andas häftigare. Han är så nära henne, där på utsidan av det lilla skjulet. Han ser allt Kahle gör med henne, med hennes kropp. Han ser hennes uttryck i ansiktet, nästan som av ett slags lidande, när hon kommer allt närmre ett klimax, där hon ligger nedtryckt på bänken.
Niklas andhämtning är snabb och otyglad. Det finns ingen anledning för honom att gömma sin upphetsning. Kahle tar kvinnan på bänken. Hon med sin våta, nakna kropp som rör sig kattlikt och de ljud hon ger ifrån sig där i skjulet. Den fascinerande amazonen kastar blickar åt hans håll och bjuder på den intima akten som de skymtar genom de väderbitna väggarna.
Nina ryser av den eggande tanken att mannen därute är åskådare till en förbjuden föreställning. Hon är det fascinerande fenomenet i manegens mitt och han tar in scenen med glupande aptit. Men åskådaren är inte ensam. Där nära hörnet snett till höger om henne, kan hon se den andra figuren med sitt ansikte lite längre från ytterväggen. Han har fingrar från två händer inkilade i sprickan mellan träslåarna i väggen, medan han följer allt som händer därinne med en vaken blick. Regnskuren har dragit bort. Allt som hörs är andetagen från paret inne i skjulet och de två på utsidan, havets brus, ljudet av de två kropparna som möts och bordsskivan som får sig en stöt, var gång Kahles kropp träffar Ninas.
Kahle försöker ta det lugnt och fint, men kan nu inte hålla tillbaka sig själv längre. Han sparkar på den lilla trälådan som står på golvet, får den i rätt läge och kliver upp på den. Nina noterar med tillfredsställelse den bestämdhet, med vilken han fattar tag i henne, drar upp henne vid höfterna, så att hon lyfter från bänken upp mot hans mage, medan han liksom trär upp henne på sitt kön. Sedan rycker han hennes kropp upp mot sin kuk i snabb takt tills han slutligen kommer med ett ljudligt stön. Han släpper långsamt ned henne, glider ut och sjunker ned med sin kropp mot hennes rygg, medan de tillsammans flämtande hämtar andan, liggande tätt ihop i en hög på bänken. Både han och Nina känner den välkomna värmen från den andres kropp, och blir stilla för en stund, ovilliga att bryta upp den ljuvliga kontaktytan.
Välkommen, är just vad han är, tänker hon. Äntligen hade han gett henne tillfället. Kahle, den fundersamme, men fantasirike, vackre killen som just låtit Nina få utlopp för hennes sedan länge uppdämda lusta. Anspänningen under den koncentrerade utvecklingen under Tylö-lägret hade kanske knuffat henne över gränsen. Men nog var upprinnelsen dagdrömmarna som infunnit sig, eller som hon fann på, var gång någon genomgång blev långsam. De sensuella drömmarna om hur hon lät honom ta henne, lät honom tillfredsställa henne med tungan och allt vad hon skulle kunna göra med honom, om tillfället uppstod. Det var något med hans lugna, loja sätt och hans sammetsblick. Stilen han hade fångade hennes uppmärksamhet, och fantasierna om honom hade blivit ett sätt att underhålla sig själv, att kittla sin fantasi och sätta färg på tillvaron. Men till slut hade det nästan blivit ett gissel, fått henne att längta för intensivt, efter den där åtrådda mansfiguren med sin hårda kropp som hon skymtade när han då och då lättade något på den utstuderade klädseln. Hon hade längtat efter något som hon samtidigt inte tillät sig, så att anspänningen nästan blev fysiskt obehagligt till slut. Nu ligger hon där under hans tyngd och känner hans våta lockar och hans ansikte mot sin ryggtavla medan hans händer varsamt lägger sig vid hennes bröst och kramar om dem och med dem hennes kropp. En dröm. Som nu bara hänt. Vad ska nu hända härnäst? Hon vet inte ens vad hon vill ska hända. Men hon rider fortfarande vågen av rättfärdigad lycka, över att ha struntat i alla mänskliga konstruktioner och konventioner och lyssnat till lustan som kallat på henne djupt inifrån. En drivkraft långt nerifrån uråldern där den enträgna uppmaningen för första gången uppstått i ett medvetande att släppa taget, lösa upp sig själv och låta sig bli till en del av en enda lidelsefull kraft. Hon har besegrat monstret som velat hålla henne fången i ett enformigt mönster, och hon har gjort det med den här sagolikt skapta mannen. Hon ler.
Ian och Niklas har lämnat sina gluggar och drar sig några steg bort från skjulet. De tittar på varandra. - Ouah! Ian ruskar på huvudet och spärrar upp ögonen lite menande. Han nickar åt parkeringen - jag behöver ett glas nu! - hänger du på? Niklas nickar stumt och följer sin polare upp mot tältplatsen
Kahle rätar på sig och söker hennes hand för att dra upp henne till sig. Hans händer mot mellanryggen drar henne mot honom själv och följer baksidan av hennes kropp så att den i sin helhet trycks mot hans igen. Han struntar i att han kladdar ner henne på nytt, nu på framsidan. De ser på varann. De ler, de har verkligen gjort det här galna upptåget tillsammans. Lättad, över att ha kunnat se henne i ögonen utan att upptäcka någon form av ånger eller blygsel, möter han lite tafatt hennes läppar i en lätt puss. De håller om varann som för att visa den andre sympati i det här gemensamma företaget de halkat in på, med hjälp av sin åtrå, sina fantasier och kanske försynen.
Nina följer hans vackert utmejslade ansiktsdrag med fingret samtidigt som hon känner hans hårda bröst som är tryckt mot hennes egna nakna, lena, och något ljusare bröst, som fått se lite mindre av solen. - får jag föreslå en tur ned till vattnet? frågar hon, som för att bryta deras alltför högtidliga tystnad.
Kahle nickar och följer henne ut ur den lilla kojan. Ian och Niklas har börjat gå upp mot tältet ser han, medan han själv går med sina bara fötter på de sandiga stenplattorna som leder ned till stranden och vattenbrynet.
Nina tittar upp efter Ian och Niklas. - Ian...? Kahle möter hennes blick, - ja, det var Ian som tittade in på oss. Han och Niklas, sickna ena. De kom väl ned för att annonsera middagen....? Han känner sig lite generad och tittar ned. Hoppas det inte uppstår en alltför obekväm stämning mellan dem nu. Han skakar av sig tankarna, söker Ninas fingrar med sina och leker med dem mjukt medan han fortsätter ut i sanden.
De går ner i vattnet igen och sänker ner kropparna i det svalkande vattnet, blir av med spåren av kroppsvätskor och vänder upp på stranden igen. Han ler mot Nina i ett mystiskt samförstånd. Fantastiskt att de kunde mötas så här, och att de lekt med varann som vildsint sextörstiga, rusiga ungdomar, Nina och han själv, två vuxna som knappt hunnit lära känna varann. Trots att de setts så kort tid så känns de inte främmande för varandra. Han vilar blicken på de mörka hårtestarna, nu vågiga av fukt, konturerna av hennes bröst och ryggens vackra linjer som han aldrig sett dem. Han undrar vad som fått henne att så fullständigt ge sig hän åt den här sexleken som verkade uppstå ur intet, efter att ha framstått så professionell i varje situation och mest gett intrycket av att vara en arbetsnarkoman? Han har aldrig träffat en kvinna av det här slaget, det är han säker på. Hon verkar vara ett helt äventyr i sig själv, det gillar han.Ninas blå klänning ligger något sandig men torr på bänken i skjulet när de återvänder och hon drar den över sin nakna kropp. Den våta bikinin däremot får hon gå ned och skölja bort sanden ur. Kahle tittar på sina shorts och tvekar, sedan går han ned och sköljer även dem, vrider ur och drar på sig dem med viss svårighet. - jag måste hämta bilnycklarna och få ut mina kläder, ler han mot Nina. - följer du med?
Nina ser på honom och nickar. Att träffa Ian igen efter vad han precis har sett, hur kommer det gestalta sig, undrar hon. Hon tänker inte skämmas när hon ser honom, var han inte precis lika upphetsad som hon själv var, därutanför skjulet? De har haft sex, med ögonen. Nu får det visa sig hur de tacklar kvällen. Hon traskar iväg upp över parkeringen med Kahle i sina plaskblöta, delvis genomskinliga shorts och hennes blick följer med förtjusning lårens och skinkornas muskler genom tyget.
De kommer fram till den öppna platsen där tältet står. Det är en fin glänta där det borde fått plats många tält, men nu på sensommaren har de lyckats bli ensamma på gräsängen. Ett par täckta grillar står och osar en bit bort och ett bord med fat och flaskor står uppställt nära dem. Ian sitter i en brassestol med ett glas. - härligt att ni kom äntligen, vi vart hungriga! Han skrattar och blinkar åt dem - nu kan vi langa på spetten på grillen! Spetten som är upptrappade på ett stort fat ser ut att innehålla en rejäl mängd ingredienser, alla möjliga typer av kött, grönsaker och lite frukt. Kahle ber om bilnycklarna och ger sig iväg efter sina kläder och Niklas slår följe med honom, för att hämta olivolja. Niklas är lite längre än Kahle, hans rödblonda hår är bakåtdraget i nacken och visar polisongerna och det lilla rödblonda skägget. Han har halvlånga svarta byxor som hänger på höften, ananas är han barbröstad, något rödflammig med blonda lockar som går ned i en string över magen och hon ser mörka tatueringar på hans överarmar. Den ena axeln har ett runt märke av tre flammande ormar som biter varann i svansen och ligger liksom i ett mönster med tre armar, omgärdat med tistlar eller om det är svärd. Han har genomträngande blå ögon och en en sugande blick tycker hon.
- Ah! utropar Ian och far upp. Han går in i tältet och kommer tillbaka med ytterligare ett glas och en hink med 2 champagneflaskor i. Han ställer ned hinken framför stolen, räcker glaset till Nina och tar en flaska och skänker i champagne till henne. Han tar sitt eget glas och krockar emot hennes medan han ser henne i ögonen med sina glada, varma ögon. Hon ler tillbaka och känner sig tillfreds. Hon sätter sig i en annan stol, medan Ian administrerar spetten och majskolvar på grillarna.
- Jag vet, att du såg mig utanför kiosken, börjar Ian utan omsvep, vänd mot grillen. Så vänder han sig mot henne och ser ett ögonblick på hennes ansikte, lite forskande.
- Det var skönt, att se vad han gjorde med dig.
Ofrivilligt ilar det till upp emellan benen på henne. Hon har gjort honom upphetsad. Den tanken är upphetsande, oroande och roande på en gång. Hon passar på att ta en bra bit mer än en smutt på champagnen och droppar i sin uppståndelse lite på klänningen, som för all del har så många blöta fläckar att det inte märks alls. Hon möter över champagneglaset hans mörkbruna, nästan svarta ögon, och studerar dem. Han hade stått där, Ian, någon meter ifrån henne när hon hade sex. Vad porrigt!
Ian lägger märke till bröstvårtornas hårda knoppar som syns tydligt under det tunna tyget. Han upplever en angenäm känsla, medan han fördelar köttbitar och tillbehör över glöden.
- mmm! utbrister hon förvånat, och tar glaset från munnen, det var inte det sämsta!
- hehe, Niklas kan sina saker. Han är en riktig kännare och så farlig på att laga mat också, skrockar Ian, och Nina njuter av sättet han uttalar orden med sin engelska brytning.
- blev han blyg nu när jag han såg mig igen, frågar hon
Ian ler så att skägget och mustaschen brer ut sig över ansiktet.
- jag vet inte, han kanske bara gick för att hämta fattningen, svarar han.
Ian räcker fram en träkåsa med rostade mandlar till henne.
- det skulle jag förstå om det var så, säger Nina tankfullt medan hon stoppar två salta mandlar i munnen och smakar av dem med tungan. Hon minns figuren som andades och stirrade mot henne från andra sidan plankorna i skjulet. Hon sköljer ned mandlarna med mer champagne.
- vi har varit i samma lag nu i tre år, i duathlon alltså, tillägger han, vi brukar cykla ett gäng mil varje helg, men han har fått ta det lugnt på grund av skador i år. Tänkte det kunde vara schysst med den här turen. Och vi visste ju inte hur otroligt schysst det skulle bli, blinkar han åt Nina.
- nehej, säger Nina, inte jag heller...
Sedan ställer hon sig upp och tar tag i emaljmuggen som står på bordet med en pensel i - jag penslar lite på de här, hon nickar mot spetten som är placerades är på den ena av grillarna.
- ja, gör det, vänd dem gärna först
Nina penslar på köttet, dricker lite champagne, penslar lite till.
Hon sopar bort lite salt från sin hud på armen. - man behöver ju inte ta med sig salt iallafall, skrattar hon
- du såg att det fanns en dusch? frågar Ian med ett leende.
- åh..! Finns det en dusch? Saltet klibbar ner mitt hår och allt.
Ian nickar till vänster om tältet.
Nina lägger tillbaka penseln och ställer ifrån sig det urdruckna glaset på bordet. Champagnebubblorna värmer upp hennes själ inifrån känns det som. Detta måste vara hennes pris för alla frustrerade timmar hon ägnat åt presentationerna, den hårda och ojämna kamp hon fört för erkännandet av direktionen. Hon går mot metallduschen på betongplattan, drar av den lite havssaltklibbiga klänningen över huvudet och blottar sin kropp för Ian. - ingenting du inte sett förr, eller hur? ler hon med smala ögon.
- jag kommer över det, säger Ian med mörk röst, - gör vad du måste... Han tar en mun dricka och slänger runt ett stort spett med gaffeln. Han tittar upp igen. Ian ser på det sätt hon rör sig på, att hon känner sig iakttagen och gillar det. Hon spelar ut sin kvinnlighet nu. Låter honom värmas tills det svider såsom majskolvarna på glöden framför honom.
Halvvarmt vatten uppvärmt av solen sköljer ner på henne. Skönt färskt vatten som strilar ner över hennes stramande ansikte. Hon blundar, rör händerna över sin kropp, tvättar av huden och vrider så av kranen.
- du har inte lite tvål ? hojtar hon
- nej, men jag har olja... hörs en röst svara henne, mjukt alldeles vid hennes öra. Ett par läppar snuddar vid hennes ytteröra. Två olivdoftande nävar tar om hennes axlar och masserar in oljan över hennes våta hud. Så tar sig en varm hand in under hennes arm och rör sig fram och upp mot hennes bröst, tar om bröstet och smörjer in det med oljan rinnande mellan fingrarna. Den andra handen ackompanjerar med sina oljiga fingrar över det andra bröstet. Hon blir överrumplad och vet inte hur hon vill reagera på tilltaget. Hon för upp sina egna händer och greppar tag om hans handleder. Men Niklas händer är varma och övertygande. Hon känner kårar av välbehag längs sin rygg.
Niklas följer njutningsfullt den mjuka, halkiga huden, som han suktat på. Händerna rör sig smidigt och säkert och smörjer ut den glatta olivoljan över magen, låren ...och det var en liten sträv buske över fittan, tänker han när han låter händerna stryka över den och sträcker en annan hand bak och masserar hennes stjärt och in i skåran. Han kan inte låta bli att låta en av de oljiga händerna kila in mellan benen på Nina och under blygdläpparna där han kan känna dem mot fingrarna. Ett lågt - åhh.... lämnar Ninas läppar.
Ian ser på Niklas som står bakom Nina och rör sina händer över det solfärgade skinnet. Han ser att hon motvilligt njuter av hans handlag. Han svettas lite. Nu känner han hur det spänner innanför jeansshortsen och kuken börjar pulsera mot magen.
Han tar spetten som är kvar och lyfter varsamt upp dem ett och ett på faten. Sedan tar han sig runt och går med målmedvetna steg mot duschplattformen. Niklas har nu fått henne med på noterna ordentligt och hon blundar medan hennes händer följer hans över hennes inoljade kropp. Ian går framför henne och tar henne under hakan. Hon tittar upp på honom med något av ett skratt i ögonen. Han för varsamt hennes ansikte mot sitt och kysser läpparna, vilket Nina finner förunderligt behagligt. Sedan för han upp sin hand till hennes hårfäste och lutar hennes huvud bakåt medan han kysser hennes hals och ner mellan de glänsande brösten. Nina suckar. Ian kysser bröstvårtan med handen runt själva bröstet. Han drar själv en djup suck och rätar på sig. Så ställer han sig framför henne. Niklas för sina glansiga händer upp om brösten igen och nästan lyfter henne från marken. Ian sträcker fram sin hand, gör en grimas av upphetsning medan han för två fingrar in mellan Ninas ben och lägger en hand på hennes höft. Nina kvider till kort. Hon börjar bli helt upphetsad nu. Ian ställer sig raskt tätt inpå Nina och kysser henne lidelsefullt medan han ljudligt drar in andan genom näsan och njutningsfullt borrar in sina fingrar i skötet. Niklas trycker henne mot sig bakifrån så att hon känner hans ollon genom byxorna som placeras mitt emellan hennes skinkor.
Ian tar ett steg tillbaka och Niklas tar hennes huvud mellan sina händer och vänder henne mot honom själv. Han tittar henne i ögonen och hon ser hans rödblondlockiga lilla skägg och de mörkare blonda ögonbrynen rama in ansiktet med de genomträngande ögonen. Han drar upp ena mungipan i ett fräckt leende. - hoppas du är i sjunde himlen nu, du ser fan ut att vara där... du dödens ängel. Han ser henne rakt i ögonen. Gör en ansats att vidröra hennes läppar vid sina. Väntar på hennes reaktion. Så särar hon på läpparna och ger honom en kyss på munnen medan hon håller hans blick.
- stygga flicka...
Nina vänder på huvudet till vänster. Kahle står plötsligt bredvid dem. I en lös svart uppknäppt skjorta med uppkavlade ärmar och rödsvarta surfshorts. Han har kammat håret igen och lockar faller ner bakom öronen. Han blåser ut rök genom munnen. Så ler han illmarigt. Han säger ingenting utan håller upp sin hand med den perfekt rullade jointen mellan tummen och pekfingret framför Nina.
Nina tittar på honom. Han ser avspänd och glad ut. Hon tittar på jointen. Så tar hon den ur hans hand, för den till munnen och tar ett djupt bloss. Motstår en reflex att hosta. Ser upp på honom. Hon tar ytterligare ett bloss. Hon blåser långsamt ut en liten pelare med rök. Nina skrattar till. Hon lägger armen om Niklas axel.
- det är semester nu, Nina, eller hur? Säger Ian och på leende henne som för att få det bekräftat att hon förstått vad han säger. - känner du, du är i paradiset nu, girl.
Kahle tar jointen, drar fram en av stolarna och häller upp lite vin till sig. Sedan sätter han sig tillrätta och lutar sig tillbaka medan han tar ett nytt bloss.
Ian går ned på ett knä framför Nina. Niklas tar hennes ansikte och för mot sitt igen, medan Ian skickligt placerar handens fingrar på Nina mellan blygdläpparna just på det sätt som ögonblickligen får henne att dra efter andan och färgen att blossa på hennes kinder. Hon kan inte säga exakt vad han gör men han vet vad han gör med sin pockande hand mellan benen. Nu för han tummen rätt ovanför hennes klitoris och börjar röra den, först i maklig, sedan allt snabbare takt över hennes känsliga njutningspärla.
Kahle smuttar på vinet och jointen och ser på med smala ögon.
Nina upplever plötsligt fingrarna som om de bar henne och lyfte upp henne på salta havsvågor. Plötsligt känner hon tunga i hennes mun. Niklas... Niklas tunga och henne själv gungande på denna jättelika starka hand. Det finns bara hon och handen som är inne i henne och hon ser trädtopparna framför sig som rör sig i takt med vågorna. Är det Kahles hand eller Ian? Niklas? Nej, det spelar ingen roll. Hon känner hur huvudet fylld med ljud. Det är hon som låter. Hon kommer. Hon kommer och Niklas starka armar omfamnar henne så att hon kan luta sig lite mot honom. Sedan släpper han henne varligt och Ian ger henne en kram.
Hon tittar upp från Ians axel och ser ett par sammetsbruna ögon under en svart lock som hänger ner. - här, Nina! Kahle breder ut ett stort vinrött badlakan över hennes axlar och erbjuder henne att sitta med honom i stolen. Hon tar badlakanet och sveper om sig medan hon tacksamt lutar sig tillbaka mot Kahle.
Ian och Niklas går över till att fixa det sista med maten och mixtrar med såser och färska örter medan de häller upp lite mer vin.
Fler noveller av samma författare
