Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och en begravning kapitel 5

---

---

Kapitel 5
Jag vaknade av att jag hörde barnen försöka smyga på oss
- Kom och lägg er här
- Attans säger Isabelle
- Ni får träna mer säger jag
De kryper upp i sängen och lägger sig mellan oss, de burrar in sig och vi ligger där och myser alla fyra. Efter ett tag så går jag upp och går på toaletten, när jag kommer tillbaka så är Rebecka uppe
Jag tar fram kläder och klär på mig och tar barnen i handen och går in på deras rum och tar fram kläder till dem. Jag packar deras väskor samtidigt. Vi går tillbaka till vårt rum och Rebecka är klar. Vi går ner i köket och börjar med frukosten
När vi är klara så sätter vi oss vid bordet och börjar äta. De andra kommer ner och sätter sig. Vi pratar om vardagliga saker och när vi är klara så dukar vi av och diskar. Vi går upp på vårt rum och packar våra väskor
Vi bär ner vår packning och kramar om Berith och Bowels, vi lastar in väskorna i bilarna och åker iväg. Vi kommer fram till flygplatsen och går ombord på planet och flyger hem.
Vi får sätta oss i ett antal taxibilar, när vi kommer hem till huset så är det fullrulle på bygget. Vi tar våra väskor och går in, en man kommer fram till oss
- Ni får inte vara här
- Vi skall bara hämta lite saker här sen går vi bort till de andra husen. Det är vi som bor här. Hur går det?
- Aha hej, jodå det går framåt, måste barnen följa med?
- Nej vi kan vänta här, det är de som skall hämta lite saker
- Då måste ni ha hjälmar på er
- Var hittar vi sådana?
- Kom med mig säger han
Jag och Rebecka väntar medan de andra går iväg. Vi tittar på bygget och vi kan ana hur resultatet blir. Jag tittar mot garaget och ser att vi kan få ut bilarna. De andra kommer tillbaka
- Kan vi köra ut våra bilar?
- Javisst säger mannen
- Då gör vi det, hur lång tid till innan ni är klara
- I denna takten, mindre än en månad, jag har aldrig varit med om att vi fått bygga dygnet runt, varje dag förr
- Vi har vissa fördelar säger jag och ler
- Ja säger han och ler, att inte grannarna klagat
- Vi är grannarna och vi har inte varit hemma på ett tag
- Förlåt?
- Vi äger husen häromkring, hela detta området om man säger så är vårt, det är vår ambassad. Husen tillhör S.t Batz
- Det var som fan säger han
- Det kostar en tia
- Förlåt?
- Svär man så att vi hör det så kostar det en tia säger Isabelle
- Jaha säger han och tar fram en tia. Varsågod
- Tack
- Men som sagt, mindre än en månad bör det ta
- Tack då vet vi det, när kan vi skicka hit de som skall återställa trädgården?
- Hm egentligen när som helst faktiskt, vi kommer att vara klara med skalet idag, sen kommer vi bara vara inomhus. Alla ställningar kommer att försvinna under dagen idag
- Bra då ringer vi dem så att de kan komma hit i morgon
- Jadå inga problem, det kommer bli lugnare här efter idag
- Perfekt säger jag och ler, nej då skall du få återgå till arbetet så hämtar vi våra bilar
Vi säger hej till mannen och går bort till garaget, jag kör ut Rebeckas BMW och de andra tar sina bilar. Vi kör till det hus som vi inredde innan vi åkte. Vi parkerar och går ut ur bilarna. Vi tar vår packning och går in i huset
Det luktar innestängt så vi öppnar upp och släpper in luft i huset. Vi sätter ner våra väskor på golvet och går till matplatsen
- Jaha hur organiserar vi detta bäst?
- Mat måste vi handla
- Ja det kan jag göra säger jag
- Jag hänger med säger Sean
- Kläder, vi måste ha nya kläder säger Rebecka
- Jag kan hänga på säger Annika
- Är där sängar till oss alla?
- Ja där är sängplatser åt oss alla
- Perfekt, så mat och kläder?
- Ja vi börjar där så får vi se var det landar
- Jag tänkte gå dit och kolla bygget säger Jesper
- Jag följer gärna med säger Alex
- Då hänger jag med och handlar kläder säger Ilse
- Jag tänkte ringa hotellet och höra hur det går, jag har inte hört av mig på ett tag
- Då gör vi så säger jag, barnen kan följa med oss och handla mat säger jag
- Javisst säger Rebecka
Vi går ut till bilarna och kör iväg. Vi handlar mat och när vi är klara så kör vi tillbaka till huset. Vi packar in kassarna och fyller kyl och frys. När vi är klara så tar jag våra väskor och går till ett av gästrummen. Jag sätter väskorna på golvet och börjar packa upp.
När jag är klar så går jag ner till köket och sätter på kaffe, jag dukar fram muggar och kaffet. Jag kallar på de som är hemma och vi sätter oss vid bordet. Dörren öppnas och Jesper och Alex kommer in
- Nå är du nöjd frågar jag
- Jadå säger Jesper, de gör ett bra jobb
- Skönt säger jag, är hans tids uppfattning rimlig?
- Ja det är den, det kanske till och med går fortare
- Där ser man, en försiktig man
- Ja det är bra
- Visst fasen jag skulle ju ringa trädgårdsfirman
Jag tar fram telefonen och ringer dem, vi kommer överens om att de skall komma nästa dag och börja. Jag lägger på telefonen och tittar på de andra
- Jaha då var vi hemma
- Ja säger Jesper, och även om det inte är i vårt hus så att säga så är det skönt att vara här. Det var ett tag sedan
- Ja verkligen säger Sean, jaha så det kommer bli ert hus Alex
- Ja damerna bestämde det innan vi åkte, men det blir bra. Jag tycker att det är fint. En bra harmoni
- Ja säger jag, jag håller med. Är tunnlarna klara?
- Ja säger Jesper, till alla husen. Han skröt inte allt utom insidan på ert hus är klart. Eller vårt hus, så om de arbetar dygnet runt så kommer det att bli klart på den tiden som han sa. Kanske till och med tidigare
- Så vi kan gå härifrån till träningsrummet? Och källaren i andra huset?
- Ja i teorin i alla fall
- Skall vi kolla om det funkar i praktiken?
- Javisst säger Jesper
Vi reser oss och går ner i källaren, vi går fram till en dörr och öppnar den. Vi går bort till det andra huset och öppnar dörren. Vi går in genom den och bort till träningsrummet. Vi går igenom hela källaren och det är inga problem att vara här
- Då kanske vi kan sova i våra lägenheter säger Sean
- Ja om de är klara med det yttre så skall det inte vara några problem säger Jesper
- Vi tar upp det med de andra när de kommer hem
- Skall vi kolla korridorerna till de andra husen?
- Ja varför inte säger jag
Vi går till de andra husen och vi är väldigt nöjda med resultatet. Vi går tillbaka till det hus där vi inkvarterat oss. Vi går upp för trappan och sätter oss vid bordet igen. Dörren öppnas och tjejerna kommer in
De har en massa kassar med sig och de går ut igen och hämtar fler. De kommer in och sätter sig hos oss och de slår upp kaffe
- Ni har shoppat säger jag
- Ja det blev en del säger Rebecka, men både vi och barnen behövde helt nya garderober
- Ja säger jag och ler, hur mycket dricks fick du lämna?
- Mycket säger Rebecka, det blev nästan pinsamt
- Haha, vi har gått en runda i källarna och om ni vill ni fyra så kan ni bo i era lägenheter, vi kan träna och titta på film i biorummet. Vi kan plocka hit skurkar och förhöra dem om vi vill det
- Haha lysande säger Rebecka
- Jag skulle gärna vilja bo i vår lägenhet säger Annika
- Vi med säger Ilse, nog för att detta kommer bli vårt hus men jag saknar vår lägenhet
- Då bestämmer vi det säger jag
- Men vi äter osv här säger Ilse, detta blir samlingsplatsen
- Då var det bestämt, Lunch?
- Ja säger Rebecka
- Då fixar vi det
Jag går ut i köket och börjar laga mat, de andra tar sina kläder och det de shoppat och packar upp. De fyra försvinner till sina lägenheter och lämnar sina saker där. När jag är klar med maten så dukar jag fram.
Vi sätter oss och börjar äta, Esmeralda har kommit tillbaka från hotellet och berättar att allt flyter på. Vi äter och pratar och när vi är klara så tar Annika och Sean disken
När de är klara så kommer de och sätter sig vid bordet
- Jaha så restauranten ikväll?
- Ja varför inte
- Då bestämmer vi det, jag tänkte ringa Amanda och berätta om vår möte med Angelique och få reda på de frågor som vi behöver svar på
Jag reste mig och gick ut i trädgården jag plockade fram telefonen och ringde Amanda
- Hej
- Hej kusin hur är det?
- Jodå lite stressigt men det går
- Vi har nu träffat dem i Ryssland och Michaels mamma
Jag berättar för henne det som de berättat för oss. När jag är klar så säger hon
- Bra då lägger jag till den informationen, så Caroline nästa?
- Ja, du får boka ett möte med dem
- Jag löser det
- Bra, och det andra vi pratade om i helgen?
- Jodå, det börjar komma in information och ni får nog ha ett samtal med hans kusins man. Han är lite mer insyltad än vad som är bra för honom. Han försöker muta vissa av familjemedlemmarna i Tyskland
- Jaså?
- Ja så är det
- Står de emot?
- Jadå, men de börjar bli irriterade, jag blev uppringd av en deras rådgivare och han frågade vad de skulle göra. Jag svarade att han skulle sitta på händerna och inte göra ett skit
- Haha bra svar, och de fyra?
- Jodå Antonia lämnade en guldgruva med information, jag har lämnat den till drottningen
- Bra
- Ja hon blev väldigt tacksam
- Simon och Gwen är där nu, bråkar de för mycket med henne så säg att hon har fria händer att använda dem för att hålla de andra på mattan
- Ja, då hälsar jag henne det
- Och de som attackerade oss?
- Det är lite jobbigare, inget nytt mer än det ni fick fram. De är väldigt försiktiga, de stannar aldrig mer 2 – 3 dagar på någon plats. De har inga egna män så att säga. De sponsrar de Grå men de lägger sig inte i vad de gör annars så att säga. Det finns inget att ta på. De har en man och en kvinna som är ansiktet utåt. Men de är bara galjonsfigurer, och det fantastiska är att de inte ens vet att de är det
- Fortsätt gräva Amanda, vi behöver svar, en doft, något att följa
- Ja jag skall öka takten
- Skicka det du har på honom kusinens man, vi löser det på något vis
- Ja jag skickar det direkt, det är framme om ett par timmar
- Bra vi är Ilse och Alex hus
- Då vet jag det
- Tack Amanda, du sköter dig bra, vi kan inte ta upp jakten på de andra förrän våra föräldrar kommer hem. Vi kan inte ta med oss barnen på jakten efter dem. Men kusinens man kan vi göra något åt
- Ja, de har det trevligt förresten, de är där på alptoppen just nu
- Så bra hälsa dem när de hör av sig
- Det skall jag göra
- Hej
- Hej
Jag lägger på och går in till de andra. Jag sätter mig och de tittar på mig. jag uppdaterar dem
- Jaha hur gör vi med honom?
- Hade han inte bråkat med familjerna så hade vi kanske kunnat ta det lugnt med honom. Men nu har han gjort det, då blir det vår röra att reda upp
- Hur skall vi göra?
- Vad tycker ni?
- Tja åka dit och ta honom i örat och förklara det dumma i vad han håller på med. Berätta för kusinen vad han håller på med. Skicka honom till ön en vecka eller två. Sen får hon bestämma hur hon vill göra?
- Vem åker?
- Jag och Rebecka måste åka eftersom det nu blivit familjeaffärer så att säga, Sean vad säger du?
- Ja jag har en relation med henne så det kanske är bäst om jag följer med
- Jag följer också med säger Annika
- Vi stannar säger Jesper, vi är barnens beskyddare
- Ilse? Alex?
- Behövs vi?
- Har inte en aning faktiskt, Amanda skickar det hon har på honom. Det kommer om ett par timmar
- Då tittar vi på det först, annars så är de två ensamma om beskyddet om något skulle hända, och vi är hemma nu
- Förvisso säger jag med ett leende
- Men då bestämmer vi att vi fyra åker, sen efter behov så följer ni med eller stannar hemma. Smiska lite och skicka iväg honom?
- Ja varför inte
- Så vi åker till Italien om det nu är där de är och har ett samtal med honom och henne, gör det som Jesper föreslog och sen ser vi var det landar?
- Ja säger de andra
- Då gör vi så
- Någon som vill sparra lite? Frågar Alex
- Ja varför inte säger Sean
- Någon annan
- Jag följer med säger Annika
- Jag med säger Ilse
- Inte jag säger jag
- Inte jag i heller säger Rebecka
- Vi hänger på säger Esmeralda
De reser sig och går ner i källaren. Vi reser oss och går uti trädgården och tittar på gräsmattan. Vi går bort mot vårt hus och tittar på förödelsen. De kommer att få bygga om hela den japanska delen av den
De har gjort det innan så de bör veta vad de skall göra denna gång. Vi står där och pratar om hur vi vill ha det. Vi ser Jörgen komma gående över gräsmattan. Han vinkar och kommer fram till oss
- Hej är ni hemma?
- Ja vi kom innan idag, vi tröttnade på att vara på resande fot, vi saknade hemma så vi bor i det huset så länge. De fyra bor i sina lägenheter, om vi har tur så kan vi snart flytta in i vårt hus
- Ja de håller tidsplanen
- Ja en av baserna sa tre till fyra veckor
- Ja något sådant, kanske tidigare
- Ja Jesper sa det han med, vi ser framemot det. Detta är hemma
- Så ni skall vara hemma nu?
- Med oss vet man aldrig säger jag med ett leende
- Haha nej så är det
- Vi tänkte våldgästa Jonathan ikväll
- Där ser man, jag pratar med Anna så kanske vi också kommer förbi
- Det låter bra
- Nej nu skall jag tillbaka till arbetet
- Vi hörs
- Det gör vi
Vi går tillbaka till huset och vi går in. De andra är kvar i träningsrummet, vi går nerför trappan och genom korridoren till träningsrummet. Vi går in och de dansar runt på golvet och sparras. Vi sätter oss vid ena väggen och tittar på dem
De sparrar i en timme ungefär sen så kommer de och sätter sig hos oss
- Jaha när skall vi köra?
- Bestäm ni säger jag, men vi kan inte åka innan vi fått papperna i alla fall. Men de bör komma när som helst
- Bra då går vi och duschar och byter om
- Då ses vi däruppe sen säger jag
Vi reser oss och går tillbaka till huset, vi går in på det rum som vi skall sova i och byter om. När vi är klara så går vi ner till matplatsen. Jesper och Esmeralda sitter där. Vi sätter oss vid bordet och Jesper ger mig filen och jag öppnar den
Jag börjar läsa och när jag är klar så ger jag den till Rebecka. När hon är klar så tittar vi på de två andra
- Jaha
- En hal jäkel säger Jesper
- Ja det får man säga, han är inblandad men inte fullt ut
- Ja precis, hade han inte börjat hota familjerna i Tyskland så hade vi inte haft något att gå på
- Mm
- Men nu har vi, vi åker i morgon, vi tar bara Annika och Sean med oss. Jag håller med Alex. Med tanke på den senaste tidens händelser så är det nog bra om de är hemma med er
- Vakter?
- Frågan är om det hjälper om de har fler Tau, Tau tomtar. Det kan slå bakut
- Förvisso, men tror du att de har fler?
- Har inte en aning, enligt Amanda så är de halare än han säger jag och pekar på filen. Så vi vet inte
- Då förstår jag dilemmat
- Vilket frågar Ilse
- Att vi inte kan ha vakter här, för vi vet inte om de har fler Tau, Tau tomtar. Vilket innebär att du och Alex får stanna hemma när vi reser i morgon och hälsar på Seans kusin
Jag ger dem filen. De öppnar den och läser samtidigt
- En hal en
- Ja verkligen säger jag
- Vem är hal
- Här säger Alex och ger filen till Sean och Annika
De läser igenom den och när de är klara så ger de den till mig
- Som sagt hal
- Ja hade han inte gett sig på tyskarna så hade vi inte haft så mycket att komma med. Varför han gav sig på dem kan vi bara spekulera om. Det får vi fråga honom
- Så vi åker i morgon?
- Ja det är väl lika bra, de befinner sig i Tyskland just nu. Han kallar det semester men det är ingen semester han skall försöka pressa tyskarna. Jag kommer ringa Amanda och säga att hon säger till tyskarna att de skall träffa honom i morgon. Vi kommer att vara med på det mötet. Samtidigt Sean så får ni två prata med din kusin. För han kommer att skickas till ön. Sen beroende på hur mycket han är inblandad är avgörande hur länge han får stanna där. Berätta allt för henne och erbjud henne vår hjälp och stöd
- Ja Niklas säger Sean
- Bra då var det bestämt, jag ringer Amanda och sen kör vi och äter middag
Jag tar fram telefonen, jag ringer Amanda och berättar vad vi vill ha gjort. När jag är klar så går vi ut till bilarna. Vi kör ner till stan och parkerar våra bilar på det vanliga stället. Vi går genom stan och kommer fram till restauranten och går in
Vi sätter oss vid ett bord och Kjelle kommer fram till oss

- Hej vad kul att se er, det var ett tag sedan
- Detsamma säger jag och ler, vi tänkte äta idag
- Javisst vad vill ni ha
Vi säger vad vi vill ha och han går iväg. Han kommer tillbaka med vår dricka. Vi ser Jonathan och han ser oss och kommer fram till bordet
- Hej vad kul att se er, när kom ni hem?
- I morse
- Hemlängtan?
- Ja säger jag, hur går det här?
Han tittar på mig
- Jo det går bra
- Men?
- Men ett visst klientel försöker sig på dumheter här
- Jaså, vilken typ av dumheter?
- Olagliga dumheter
- Det var dumt, vem och vad?
Precis då så kommer det in tre stycken män. Jonathan tittar på dem och sen på mig
- De och knark
- Där ser man säger jag och ler, som sagt vi är hemma igen
- Förlåt?
- Internt skämt säger jag och ler, så mc gäng som vill starta upp knarkverksamhet här
- Ja, vi kämpar emot så mycket vi vågar
- Ingen fara, vi tar över
- Inte ens du är så galen
- Jo min vän precis så galen är jag
De går förbi vårt bord och de tittar på Jonathan, deras blickar är överlägsna, Jonathan ser förbannad ut. en av dem stannar
- Var det nåt?
- Ja säger jag innan Jonathan svarar. Det är något, jag och min fru äger restauranten, vi vill inte ha sådana övervuxna pajaser härinne som er
- Vad fan vill du, vem tror du att du är
- Din värsta mardröm om du inte ser till att lämna lokalen och aldrig komma hit igen
- Jag skall döda dig skriker han
- Jisses säger Jesper och reser sig

Han slår till en gång och mannen däckar, de andra två stirrar på Jesper och sen på han som ligger på golvet. Den ene måttar ett slag mot Jesper och han flyttar sig och slår till en gång.
Han faller bakåt och slår i golvet, den tredje stirrar på oss och rör sin hand mot sin rygg. Jesper tar tag om hans arm och bryter den. Sen så slår han honom en gång och han rasar ihop. Jesper tittar på dem och säger
- Pajaser
- De kommer hämnas
- Som sagt Jonathan, vi tar hand om det. De kommer inte komma in här mer. Finns det en container här?
- Ja på baksidan
- Skall vi säger jag
- Javisst säger Sean
Vi tar varsin av dem och bär ut dem och dumpar dem i containern. Jag tar deras västar och vi går in igen. Jag lägger dem bredvid mig och vi sätter oss. Kjelle kommer in med maten och vi börjar äta
När vi ätit färdigt så beställer vi dessert, när vi fått in den och börjat äta så märker vi att det blir uppståndelse vid dörren. Vi tittar dit och fyra stycken från samma gäng som de vi tog hand om bråkar med vakten, jag tittar på de andra och reser mig
Jag går bort till dörren och tittar på vakterna
- Jaha vad händer här?
- De vill in och ni har sagt att vi inte skall släppa in dem
- Ja det stämmer, ni är inte välkomna in här med de västarna på er. Ta av dem så kan ni komma in. Tar ni inte av dem så kommer ni inte in
- Och vem skall stoppa oss?
- Jag säger jag
- Vet du vem du bråkar med?
- Pajaser som tror att de kan bete sig som de vill för att de har västar på sig. jag har tre stycken av dem därinne. Som jag plockade av dem när de inte kunde uppföra sig. De trodde att de kunde sälja knark härinne. Jag förklarade det dumma i det. inte nog med att det är olagligt. Vi gillar inte knark och vi gillar framförallt inte pajaser som er. Ta av er västen, beställ en öl eller två. Eller far åt helvete
- Du är död, du vet inte om det bara
- Nu blev du otrevlig, precis som de andra tre pajaserna. Vi brukar dela ut tre varningar, nu har du fått en
- Vi kommer döda dig och alla som är nära dig
- Det var två, vill du verkligen att det skall bli tre?
- Som jag sa du är död
Jag rör mig blixtsnabbt och slår ner honom
- Jag varnade honom, nå hur vill ni andra ha det?
De stirrar på mig och sen på han jag slagit ner. De lyfter upp honom
- Vi kommer tillbaka
- Nej helst inte, vi har snart ätit upp, då kommer vi och hälsar på er. Var kan vi hitta er?
Mannen stirrar på mig och vakten svarar
- De håller till på en gård utanför stan
- Tack då vet vi det, vi kommer om fyrtiofemminuter. Passar det?
- Va?
- Jag sa att vi kommer och hälsar på er om fyrtiofemminuter passar det?
- Kommer du dit så är du död
- Jisses vad ni skall hota, men visst försök döda oss när vi kommer. För vi kommer att komma. Vi ses snart
Jag går intill de andra och tittar på dem
- Jonathan?
- Ja?
- Kan du och Sue passa barnen en stund?
- Va? Javisst
- Hemma hos oss?
- Javisst säger Sue
- Bra då går vi
Vi reser oss och går ut från restauranten och går till våra bilar. Vi kör hem och parkerar bilarna. Vi går in och visar Sue och Jonathan var barnen skall sova. De andra går ner i källaren och hämtar våra väskor
Jonathan tittar på oss och han ser villrådig ut
- Vi berättar när vi kommer hem säger jag, ni sköter er säger jag till barnen
- Ja pappa
- Bra, vi ses på en stund säger jag
Vi går ut och hoppar in i våra bilar och kör iväg. Vi kör ut på motorvägen och kommer fram till den by där mc gänget befinner sig. Vi kör förbi bondgården där de håller till och parkerar billarna i en liten dunge
Vi går ut ur bilarna och byter om, vi tittar på varandra och sen springer vi till gården. Där står ett tjugotal motorcyklar på framsidan. Vi hör musik spelas inne i huset och vi stannar och sätter oss på huk

- Jaha hur gör vi?
- Tja vi tar oss in och kraschar festen, delar ut lite sedelärande läxor och försöker få dem till att inse att sälja knark och vad mer de säljer är en väldigt dum ide. Skulle de inte inse det dumma i det de gör så får vi övertala dem att förstå dumheten i det. då får vi bli mer direkta
- Då hoppas jag att vi får bli mer direkta säger Sean
- Jag med säger Jesper
- Då sätter vi igång

- Jaha det här var inte er kväll säger jag, nå vem är er ledare?

Mannen stirrar på mig och min Kniten
- Nå vem är det?
- Han säger mannen och pekar på en av männen
Mannen som sitter mot en vägg, håller sig om bröstet och hans en arm pekar i en konstig vinkel.
- Tack säger jag och slår till honom med mitt Kniten
Mannen dråsar ihop, jag går bort till han som är ledaren. Jag tittar på honom och drar mitt svärd, han stirrar på det och på mig
- Jaha säger jag, så det är du som är ledaren för den här cirkusen av pajaser? Ser du detta svärdet? Det är så vasst att jag kan filea dig utan att du ens känner att jag skär dig. Jag har ett annat sådant här svärd som skar av den högste Yakuza ledarens tatuering efter att jag högg huvudet av honom. Innan dess så dödade vi sådär en tiotusen Yakuza soldater, så vill du att jag visar dig hur jag gjorde
Jag lyfter upp honom och han skriker till när jag sätter honom på knä
- Du låter lite som honom med, Jesper böjer du honom fram
- Javisst säger han
Han böjer mannen och han skriker till igen när hans revben pressas samman
- Här trodde jag att du var en manlig man, men du kvider värre än något jag hört. Ett par brutna revben är väl inget för en man som du? Men snart så kommer du inte känna något mer. Du kommer inte ens känna när eggen träffar dig. Så vasst är det, nå är du redo
Jag höjer svärdet


- Vem är ni?
- Vi? Vi är de som kommer när man försöker sälja knark i vår stad, framförallt på vår favorit restaurant. De där nötterna där borta hade attityd när de besökte den. De hotade att döda mig, jag uppskattar inte det. Jag sa till och med att vi skulle komma hit och besöka er. Så vad vi vill är att ni kryper tillbaka under den sten som ni kröp fram från. Min bror som håller dig i nacken slog ner tre andra pajaser som försökte sig på att tuffa till sig. Nu skall du lyssna väldigt noga din pajas. Om du vill fortsätta andas så gör ni precis som vi säger. Från och med nu så lägger ni ner med era idiot affärer, får vi ens höra en viskning om att ni fortsätter er verksamhet, antigen här eller någon annanstans så kommer vi tillbaka och då kommer vi inte vara vänliga som vi är nu. Om det blir en nästa gång så kommer ni inte ens märka när vi kommer. Ni kommer bara att försvinna. Förstår du?
- Ja säger han
- Kan vi lita på det? vi får nog göra något så du inte glömmer. Samla ihop dem säger jag
- Javisst säger Sean
De andra bär in männen i rummet, det hörs en hel del stönanden när de släpper ner dem på golvet. När alla är inne i rummet så tittar jag på mannen
- Vi väcker dem och visar dem vad som händer om de skulle glömma sig
De andra väcker männen som sitter i rummet, de stirrar på oss i skräck
- Res dig upp säger jag till ledaren
Han stirrar på mig och reser sig. Jag backar lite sen så svingar jag svärdet och skär sönder hans kläder. Han står naken framför oss, hans underhuggare stirrar på mig och sen på sin ledare
- Så för att du inte skall glömma eller dina kumpaner så skall jag ge dig en påminnelse
Jag svingar svärdet och skär honom på bröstet, när jag är klar så stirrar han på mig. Hans kumpaner stirrar på mig, och sen på ledarens bröst. Jag har skurit in en glad gubbe på hans bröst
- Så alla tar av sina västar om ni inte vill ha ett sådant märke
De stirrar på mig och sen tar de av sina västar och kastar dem på golvet
- Nu är de våra, tänk inte ens tanken på att skaffa en ny. Hälsa alla andra pajaser som ni känner att vår stad är fridlyst, inte ens ryska maffian vågar göra intrång i vår stad. Kontakta dem, och fråga dem om de utvalda. Det knarket ni har kommer från Tretjak ser jag. Jag kommer ringa honom och berätta att ni säljer hans produkter här. Han kommer inte uppskatta det, vänta jag ringer direkt. Kan någon av er neandertalare ryska?
Tystnaden är tryckande
- Ingen? Hur fick ni tag på hans knark då?
- En mellanhand
- Och han heter?
- Vi vet inte, han kontaktade oss och sålde det
- Jaså? Någon som säljer Tretjaks produkter. Jag undrar om han vet om det. Hur kontaktade han er?
- På telefon
- Numret?
- Sitter på väggen där
Jag tittar på Ilse hon tar lappen och ger den till mig, jag tittar på siffrorna. Jag tar fram min telefon och slår numret till Tretjak, det går fram signaler, en man svarar
- Hej Tretjak det är den utvalde
- Oh herregud
- Nej men nästan, du vi är på besök hos ett par pajaser som säljer ditt knark i vår stad, på min restaurant
- Oh herregud
- Nej, knark på min restaurant Tretjak
- Inte med min tillåtelse, jag lovar
- Är du säker?
- Ja jag lovar jag är inte galen
- Så jag behöver inte ringa Sergej?
- Nej, nej
- De säger att de blivit uppringd av en mellanhand som sålt det till dem. Frilansar någon av de dina?
- Nej jag svär, ingen i vår familj skulle våga sälja till någon i ert land, allra minst i er stad
- Om jag hittar den personen som säljer dina varor, tar du hand om honom då?
- Ja jag svär, ingen säljer mina varor framförallt inte i er stad
- Bra jag återkommer
Jag lägger på och männen stirrar på mig
- Jag hotade ryska maffian, han kissade på sig
Jag slår numret som fanns på lappen, det går fram signaler, en man svarar
- Hej
- Tjena, är det du din slapptorsk som säljer knark i min stad till pajaser?
- Vem är detta?
- En utvalde, vem är du?
Det blir tyst i luren
- Hallå är du kvar
- Sa du den utvalde?
- Ja din pajas, den utvalde, att ni idioter inte lär er att vår stad är fridlyst, vem är du och vem arbetar du för och tro mig det finns ingenstans på planeten som du kan gömma dig. Var ärlig nu så lovar jag dig att vi kommer ta det lugnt med dig. Ljug eller ta ton så blir din död inte lika rolig. Så jag frågar snällt en gång. Vem är du och vem arbetar du för
Det är tyst på andra sidan
- Är du kvar?
- Ja, jag lovar att jag inte visste om att det var er stad
- Det var inte min fråga
- Jag arbetar för de som gjorde besök hos er i England, mitt namn är Isak
- Var är du?
- På ert hotell
- Vi kommer snart, och det är bäst för dig att du inte rör dig. Vilket rum?
- 315
- Vänta där vi kommer
- Ja
Jag lägger på och ringer Tretjak
- Hej vi tar hand om honom
- Ja
- Hej
Jag ringer igen och Sergej svarar
- Ja
- Tretjak säljer droger igen
- Jag tar hand om det
- Tack
- Hej
- Hej förresten Sergej, vi kommer snart och hälsar på
- Så trevligt säger han
- Sergej, när vi kommer så kommer din lojalitet att ställas på prov. Jag hoppas att ni väljer rätt. För allas vår skull så hoppas jag att ni väljer rätt min son
- Ja far
- Hej Sergej
- Hej

Jag lägger på luren och tittar på männen, jag nickar till de andra och de slår ner dem. När vi är klara så lägger vi drogerna på golvet. Jag tar fram min telefon och ringer Krister
- Hej säger jag
- Niklas?
- Ja, vad skulle du säga om att arrestera ett trettiotal mc pajaser med en sådär trettio kilo knark
- Förlåt?
- Är du intresserad?
- Ja
- Bra då är de på sin gård, de sover just nu så ni kan ta det lugnt. Ni kommer att behöva ett antal ambulanser. Här är en hel del vapen och en massa annat stöldgods
- Där ser man, vi kommer
- Bra vi hörs
Vi går ut ur huset och springer till våra bilar
- Ni sex kör hem och vaktar barnen och de andra två
- Ja
- Bra vi kör till hotellet, kör fort som fan
- Ja, håll kontakten
- Ja
Vi byter om snabbt och hoppar in i bilen och kör iväg. Vi kör mot staden och kommer fram till hotellet, vi går fram till receptionen och jag ber om nyckeln till rum 315
- Jag äger hotellet ge mig extra nyckeln
- Förlåt
- Vänta
Jag tar fram telefonen och ringer Esmeralda
- Förklara för Jenny här att om hon vill behålla sitt jobb så ger hon mig nyckeln
- Ja
Jag ger luren till tjejen och hon stammar och ger mig telefonen. Hon tar nyckeln
- Tack säger jag
Vi går fram till hissen och åker upp, vi går ut i korridoren och vi går fram till dörren, jag sätter nyckeln i dörren och öppnar. Mannen sitter på sängen och han stirrar rakt fram

- Fan säger jag
- Tau, Tau
- Vi får ta hem honom
- Ja säger Rebecka
- Du täcker mig och jag bär
- Ja
Jag lyfter upp honom och lägger honom över axeln och bär iväg honom. Rebecka går först och vi åker ner till källaren. Vi går bort till en dörr och går upp. Vi går bort till vår bil och sätter honom i baksätet. Vi kör hem och parkerar framför huset
- Jesper är det fritt fram
- Ja det är lugnt
- Bra då kommer vi in
Vi går ut ur bilen, jag tar mannen och vi går in i huset. Sue och Jonathan tittar på oss
- Senare säger jag
Vi går ner med honom i källaren och lämnar honom i förhörsrummet. Vi går upp till de andra
- Dräkterna skall på Ilse och Alex vakta ute, ni andra vaktar härinne, vi har en Tau, Tau mästare i stan
- Ja Niklas
- Ni två och barnen följer med oss
De stirrar på oss
- Nu, vi tar förklaringarna sen
De går före oss ner och de stirrar på Alex när han kommer gående i sin dräkt och de stirrar på hans vapen. han drar upp kåpan och sätter masken på plats
- Ni två håll kontakt med de andra hela tiden
- Ja
- Vi kommer strax, vi skall bara se till så att han sover
- Ja
- Bra
Vi går ner till biorummet och släpper in dem i rummet
- Stanna här öppna inte för någon, Isabelle och Leonardo, börja berätta, håll det på nivå
- Ja far
- Bra
- Ni två, lyssna på dem
- Var skall vi börja?
- Från början, vi vet inte hur lång tid detta tar
- Ja far, så farbror Jonathan, tant Sue. Det var en gång
Vi ler och går ut rummet, vi går bort till förhörsrummet och går in, vi börjar söka av honom och vi stoppar blockaden, vi söver honom och går ut ur rummet. Vi tar vår väska och tar på oss våra dräkter
- Vems tur är det att stanna med barnen?
- Din hjärtat säger Rebecka
- Då stannar jag här, ha så kul
- Tack hjärtat
Hon kysser mig och sen går hon iväg. Jag drar upp kåpan och sätter masken på plats. Jag smyger mig in i biorummet och klättrar upp i taket. Barnen berättar för Jonathan och Sue om oss
Jag lyssnar på deras berättande och jag blir imponerad av deras kunskap. Jag lyssnar på dem därute
- De är ungefär lika smidiga som elefanter i en porslinsaffär
- Ja säger Ilse, vad säger du hjärtat skall vi tunna ut i leden lite?
- Ja säger Alex
De tystnar och vi andra väntar på att de skall rapportera
- Klara
- Hur många säger Rebecka
- Femton, de är lite förvirrade just nu
- Hur många är de?
- Ett tjugotal till, plus den där tomten som Niklas kallar dem
- Jag kommer, säger Rebecka
- Javisst
De tystnar och vi andra väntar. Barnen fortsätter sitt berättande och Jonathan och Sue sitter och lyssnar med häpna miner. Jag lyssnar på dem och väntar
- Klart säger Rebecka, kom ut och hjälp oss städa
- Ja säger de andra
Jag hoppar ner från taket
- Fortsätt berätta jag kommer snart
Jonathan och Sue skriker till och stirrar på mig
- Ja far, vi märkte dig inte
- Det var meningen, vi kommer snart
- Ja far
Jag går ut ur rummet och går uppför trappan, jag väntar på de andra. Efter en stund så kommer de in i köket. De har en man med sig och han ser livrädd ut.
- Källaren?
- Ja säger jag
Sean går ned med honom och vi andra sätter oss
- Jaha de ger inte upp
- Nej de är envisa
- De är inte vidare duktiga varken de grå eller Tau, Tau snubbarna
- Sun Tzu, lär känna din fiende, vagga in honom säkerhet. Sen slår du till, när arrogansen är som störst
- Så du menar att de är finter?
- Ja, eller i alla fall så är de beredda på att offra dem, men oavsett någon kan sin Sun Tzu
- Då får vi möta det
- Ja
- Bra, men om de fortsätter skicka sådana?
- Tomtar säger Alex
- Så möter vi dem med fullkomlig koncentration, ingen arrogans
- Som vanligt då
- Precis, så bemöter man Sun Tzu
- Jaha hur gör vi nu?
- Vi håller oss till planen, vi reser i morgon, ni stannar här och tar hand om det som behövs
- Ja det blir väl bäst
- Ja som vanligt när det kommer till vila och rekreation
- Så blir det Mc gäng och små grå män
- Haha ja
- Skall vi gå ner och prata med honom
- Ja det är väl lika bra
Vi reser oss och går ner i källaren, vi går in i biorummet
- Ni kan gå upp nu så kan de andra fortsätta med berättandet. Esmeralda ser till att ni kommer i säng, det är långt över er lägg tid
- Ja far
- Sov gott så ses vi i morgon
- Ja god natt, kom nu ni två säger Isabelle
Vi går bort till förhörsrummet och öppnar dörren, mannen står upp och han stirrar på oss när vi kommer in


- Hej, vem är du, vad gör du här?
- Jag är här för att ta reda på vad ni vet om svarta skuggan, jag är Tau, Tau mästare
- Varför attackerade du honom där?
- Han var beredd att avslöja hemligheter
- Och det är inte du?
- Jag kan inte
- Blockad?
- Ja
Jag börjar lysa och sätter mina händer på hans huvud. Jag rotar runt i hans huvud och när jag är klar så släcker jag mig och släpper honom.
- De är rätt duktiga, men det skulle inte vara några problem att ta bort den, jag har vissa funderingar på att väcka honom där och sen gå och låta er avgöra vem skall berätta för oss
- Det var en ide säger Rebecka och ler, ta bort hans krafter och gå ut och stänga dörren
- Ja lite nytänkande, vi slipper skita ner oss
- Varför inte?
- Men då gör vi så
Jag går fram till mannen på golvet och tar bort det som han gjort. Jag helar honom och sen så tar jag hand om den andre mannen
- Så den som överlever får en chans att berätta och gå ut härifrån levande
Den mannen jag helat tittar på den andre
- Det skall bli mig ett nöje säger han
- Bra då ses vi på en stund säger jag
Vi går ut ur rummet och upp till de andra. Vi sätter oss vid bordet och Jonathan och Sue stirrar på oss
- Jaha då har ni sett oss i våra arbetskläder, hur långt kom barnen i sitt berättande?
- Vad? Erh de kom till något om att ni är några mytiska personer som är ledare för en världsomspännande organisation som kämpar för rättvisa i världen
- Ja säger jag, så kan man väl sammanfatta det, vi kommer att sätta en blockad på er så att ni inte berättar för fel personer. För då kan det gå riktigt illa
- Men alltså? säger Jonathan
- Ja?
- Men hur är det möjligt?
- Magi min käre Jonathan
-
Jag börjar lysa och han stirrar på mig, jag sträcker mig fram och han ryggar
- Men sluta jag kommer inte skada er
Jag sätter händerna på hans huvud, och när jag är klar så gör jag likadant med Sue
- Fortsätter ni med berättandet så återkommer vi om en stund. Vi skall ha ett samtal med en av dem därnere. Jesper ringer du Amanda och uppdaterar henne
- Ja, städhjälp?
- Ja
- Jag ordnar det, ni andra uppdatera dem
- Javisst säger Ilse
- Bra, vi ses på en stund säger vi
Vi går ner i källaren igen och bort till förhörsrummet. Vi öppnar dörren och Tau, Tau mästaren ligger på golvet. Han huvud är i en konstig vinkel
- Jaha du vann
- Ja säger han, utan sina svartkonster så var han inte så tuff
- Nej det brukar vara så, men vi är tuffa även utan krafter, han sa att han gjorde det han gjorde för att du skulle prata. Så prata
- Jag fick uppdraget att köpa knark av Tretjak, när jag gjort det så skulle jag sälja det till de där idioterna, jag skulle tipsa dem om att sälja på er restaurant
- Vem gav den ordern?
- Mannen som leder dem
- Och han heter?
- Han presenterade sig som Pieters, där var en kvinna med
- Vad heter hon?
- Jag vet inte, hon presenterade sig inte
- Var skedde detta?
- På ett hotellrum här i stan, på det hotell som ni äger. De har rätt bra koll på era verksamheter här
- Stannade de kvar?
- Nej jag fick min information och sen så reste de iväg
- Vad var målet med deras plan?
- Att locka hem er så att de kunde ta reda på vad ni vet om svarta skuggan
- Inte ett skit säger jag, nu är det andra gången de tomtarna attackerar oss, för att de tror att vi vet vem den där svarta skuggan är. Vet du vem det är?
- Vet ni inte vem han är?
- Nej, vi har inte en aning
- Jag vet egentligen inte så mycket jag i heller mer än att han var soldat som kostade dem en massa pengar. De försökte ha ihjäl honom men han dödade fyrahundra av dem. De hade något möte och de lockade dit honom, det slog väldigt fel. Ryktena säger att han dödade över tvåtusen rebeller i Tchad
- Det var som fan, när du rapporterar till dina vänner så kan du hälsa att vi inte vet ett skit. Men du kan också hälsa att eftersom de valt att utmana oss så är vi lite irriterade, och att vi inte gillar att bli irriterade. De får en chans att backa, gör de inte det så kommer vi att attackera dem med fullstyrka. Backar de inte så kommer vi att pulverisera dem. Svarta Skuggan kommer att vara som en nattbris i jämförelse
Jag stirrar på och han sväljer
- Du kan gå nu, visa dig aldrig i vår stad igen, gör du det så kommer du att försvinna, förstår du
- Ja
- Bra försvinn innan vi ångrar oss
Han reser sig och går ut ur källaren och försvinner
- Tomtar
- Ja
- Då får vi hoppas att de är precis så arroganta som de verkar
- Ja säger Rebecka och ler
Vi reser oss och går upp till de andra
- Nej nu skall vi gå och lägga oss, ni får stanna i natt ni två
- Ja säger Jonathan
- Bra då ses vi i morgon
Vi går uppför trappan och går in på sovrummet. Vi klär av oss och lägger oss i sängen. Vi stänger ögonen och somnar

Vi vaknar och stiger upp, vi klär på oss våra träningskläder. Vi går nerför trapporna och ger oss ut och springer. Det känns skönt att springa här hemma, när vi kommer hem så går vi ner källaren och sparrar. När vi är klara så går vi upp och duschar, när vi är klara så går vi intill barnen.
De sover fortfarande, vi går ner till köket och börjar med frukosten, vi dukar fram och sätter oss vid bordet. Barnen kommer ner och sätter sig med oss. Vi hjälper dem med maten, Jonathan kommer ut i köket och tittar på oss
- Nej vi har inga horn säger jag
- Vi är inte annorlunda än innan ni visste, vi är de vi är och så är det
- Men…
- Nej Jonathan inga men
Han tittar på mig och ler
- Bättre säger jag
- God morgon säger Sue
- God morgon
Vi äter och efterhand så kommer de andra och sätter sig vid bordet. Vi äter färdigt och när vi klara så reser vi oss och dukar undan, när vi är klara så går vi ner i källaren och packar våra väskor.
När vi är klara så går vi upp och sätter våra väskor vid dörren. Vi går ut till de andra, vi går fram till barnen och lyfter upp dem och kramar om dem. Vi byter barn och kramas en stund till
- Nu sköter ni er
- Ja far säger de
- Bra, är ni klara?
- Ja säger Sean och Annika
- Vi hörs Jonathan och Sue, ni andra fyra höll ögon och öron öppna
- Jadå säger Jesper
Vi går ut ur huset och bort till vår bil, vi packar in våra väskor och sätter oss i bilen. Vi kör iväg, vi kommer fram till flygplatsen och går ombord på planet. Vi lyfter och vi är på väg mot Tyskland
Vi landar i München och åker till hotellet, vi går in och får våra nycklar. Vi åker upp till våra rum och går in. Vi sätter våra väskor på sängen, jag tar fram telefonen och ringer Amanda
- Hej
- Hej Amanda, hur är det?
- Jodå bara bra, lite stressigt men det går
- Bra, och Jesper har hört av sig?
- Jadå, Medici är på plats och har städat
- Bra, vi är framme, när och var skall vi träffa familjerna?
- Kl14
- Var?
- Hemma hos Herrmann
- Och var är det?
- En bil hämtar er och kör er dit
- Seans kusin, var är hon?
- På samma hotell som er
- Praktiskt, rum?
- 616
- Tack, och han kommer till mötet?
- Jadå, han är väldigt angelägen om att få träffa dem
- Då skall han få göra det
- Något mer?
- Nej inte för tillfället
- Bra då hörs vi
- Det gör vi
Jag lägger på och tittar klockan, vi har en timme på oss innan bilen kommer. Vi går ut ur rummet och går bort till Annikas och Seans rum. Vi knackar på och Annika öppnar dörren, vi går efter henne in i rummet
- Vi kommer att träffa tyskarna kl14, vi blir hämtade här om en stund. Din kusin bor här på hotellet, rum 616 hur ni närmar er henne väljer ni själv
- Hur hade ni gjort?
- Oj säger Rebecka, jag hade tagit reda på om var på rummet, är hon det så hade jag gått dit och knackat på dörren och sagt hej och sen tagit det därifrån
- Det låter som en plan säger Annika
- Då gör vi så
- Ni måste övertyga henne om vad hennes man sysslar med
- Ja, säger Annika vi tar hand om det
- Bra säger jag, nej nu får vi gå in till oss och byta om och bli mer presentabla
- Vi ses senare
- Ja, var väldigt övertygande
- Ja, säger Sean
- Bra
Vi går ut ur rummet och går in på vårt eget, vi byter om och när vi är klara så åker vi nertill förstavåningen, vi sätter oss i varsin fåtölj och väntar. Prick 13.30 så kommer bilen och vi går ut till den och sätter oss i den
Den kör iväg och den kör genom stan och ut på landet, bilen svänger in på en grusplan och stannar. Vi går ut ur bilen och chauffören visar oss in. Vi går efter honom och kommer fram till en dörr. Han knackar på och öppnar dörren
Vi går in och de som sitter där reser sig, vi går fram till dem och hälsar
- Jaha säger jag, då skall vi sätta honom på plats, vem av er har han bestämt mötet med
- Med mig säger en av männen
- Stämmer det att han hotade er
- Ja inte direkt men han kom med förtäckta hot om att han hade starka krafter i ryggen
- Vad sa du då?
- Jag frågade vem
- Och hans svar?
- Det ville han inte säga mer än att om vi inte föll till föga så skulle vi ångra oss
- Vad svarade ni då?
- Tja om han ville ta sig an alla familjerna i Europa så var han välkommen
- Bra svar, men han backade inte
- Nej, han sa att han hade täckning så att säga och om vi inte gjorde affärer med honom så…
- Så pass, då får vi plocka honom ur den villfarelsen säger jag, när han kommer så håller vi oss i bakgrunden, ni sköter samtalet, vi hör vad han har att säga. När vi tar över så håller ni er i bakgrunden, ni säger inte ett dugg. När vi är färdiga med honom så kommer han att bli hämtad av Medici för vidare transport till ön
- Ja
- Bra
- Lunch säger en av kvinnorna
- Javisst säger vi
Vi reser oss och går in i en matsal och sätter oss. Vi blir serverade en utsökt måltid och vi pratar om affärerna och hur de går
- Er lilla revolution har gjort underverk, vi kan hålla oss i bakgrunden och göra det som det var menat att vi skulle göra. Hålla ordning och reda
- Bra säger jag, blir ni ofta kontaktade av sådana som honom?
- Nej det är faktiskt första gången sen ni presenterade er
- Det var ju bra säger jag
En betjänt kommer in och viskar till en av männen och han nickar
- Han är här, skall vi?
- Nej säger jag, jag har inte druckit kaffe än. Han kan vänta
- Javisst säger mannen
Vi blir serverade kaffe och jag vill ha påtår, vi sitter där och dricker kaffe i nästan en timme. När vi är klara så reser vi oss, vi går efter de andra och vi kommer fram till en salong.
De öppnar dörren och vi går in. I rummet så står en man i trettioårsåldern, han ser irriterad ut. Han är inte van vid att bli ignorerad
- God dag säger vår värd
- Hej säger han med en arg biton, varför har ni låtit mig vänta här i en timme?
- Vi hade viktiga familjeaffärer att ta hand om, men nu är vi här. Vi har förstått att du ville träffa oss personligen, fast att vi sagt att vi inte vill göra affärer med dig. Vi sysslar inte med sådana affärer, förra ledningen hade kanske gjort det. Men vi sysslar inte med sådant längre
- Vad menar du?
- Vi har gjort vår bakgrundskontroll precis som du gör din, och vi vill inte blanda oss i dina affärer. Våra chefer hade inte accepterat det
- Mina affärer är inte ljusskygga
- Nu skall vi inte förnedra oss med att ljuga, vi vet vad du sysslar med, du vill att vi skall använda våra kontakter för att dina lastbilar skall slippa tullas i Tyskland, om du inte vill att de skall inspekteras så är det inte lagliga saker du sysslar med. Men eftersom vi inte sysslar med sådana saker längre så är vårt svar fortfarande nej. Vi vill som sagt inte att våra chefer får reda på det. De gillar verkligen inte när folk gör olagliga saker. Framförallt inte när vi gör dem, och vi är väldigt jag skall inte rädda för dem. Men vi respekterar dem väldigt mycket. De bytte ut förra ledningen på en halvtimme. De högg huvudet av en av dem, de fick en annan att sluta sina dagar på den där ön de har. Den tredje hoppade av och sprang hem. De har bytt ut ledningen för de flesta familjerna och de skapade ordning och reda på ett par veckor bland familjerna. Så säger de nej så är det nej. De sa nej när vi visade dem ditt förslag, vi hade sagt nej ändå men när de säger nej så är det nej
Mannen tittar på dem och jag anar ett litet leende på hans läppar, samtidigt som han svettas lite. Han har lovat någon att han skall få igenom sin vilja. Han slickar sig om läpparna
- Så ni är rädda för dem?
- Nej vi har respekt för dem, det är skillnad
- Ni kommer att bli rädda för mina arbetsgivare
- Jaså, vem är det?
- Det spelar ingen roll men de är mäktiga, de sa att jag skulle ge er dessa och om ni inte gör som de vill så kommer de att vidta åtgärder
Han lämnar över en mapp med bilder, mannen tittar på dem och skickar dem vidare. De andra tittar på bilderna och ger dem till oss, vi tittar på dem och det är bilder på deras familjemedlemmar
- Så om vi inte gör som de vill, så kommer de att skada dem?
- Du förstår situationen
- Gör vad ni vill med dem, vi är lojala med de utvalda
Han tittar skarpt på mannen och sen på de andra, han ser inte lika självsäker ut längre. Han tar fram en telefon
- Ring det samtalet och du är död innan du trycker på första knappen säger jag
Han tittar skarpt på mig
- Vem är du?
- En av deras chefer, vi brukar kalas de utvalda
Han stirrar på mig


- Du har hört talas om oss, av dina chefer? Förresten, ring det där numret och ge mig luren
- Va?
- Ring pajaserna så att jag får prata med dem, jag skall förklara det dumma i att hota oss. Så ring nu säger jag med låg röst
Han tittar på mig och han trycker in siffrorna, han räcker mig telefonen och jag tar emot den. Det går fram signaler. En man svarar
- Vad är det, är det färdigt?
- Nej säger jag, och det kommer inte göras i heller. Din hantlangare kommer snart att få en gratis semester till vår semester ö. Gratis kost och logi allt inkluderat. Jag trodde att er andra hantlangare varnade er för vad vi tycker om pajaser som er. Men ni ville inte lyssna, så då får ni ta konsekvenserna av det. Godaishu kommer att jaga er tills vi hittar er, jag lovar dig, det finns ingen plats på jorden som ni kan gömma er. Vi kommer att se till så att ni blir bankrutt, vi kommer att se till så att samtliga i er organisation kommer att förintas. Hitintills så har vi bara smällt dem i huvudet och skickat iväg dem. Från och med nu så kommer varenda en av de ni skickar mot oss dödas. Vi varnade er, vi har varnat er två gånger innan. Ni lyssnade inte, då får ni ta konsekvenserna av det. Ni kanske skall ringa runt lite och höra vad vi gör med de som inte lyssnar. Vi har ett par fans som kommer att väldigt illa vid sig. De kallar sig Djävulens barn. De kommer jaga er tills de hittar er, och de hittar alltid sina offer
Det är tyst på andra sidan luren
- Är du kvar?
- Ja
- Bra då vet du vad som gäller, du kanske skall rapportera till dina chefer att du retat de utvalda. Jag tror inte att de kommer bli så glada. Hej
Jag lägger på luren och räcker fram luren åt mannen
- Du hörde?
Han bara stirrar på mig
- Jag tolkar din tystnad som att du hörde, du kommer alldeles snart att få åka iväg på en resa. Vi hade först tänkt att bara skicka iväg dig på en slå på fingrarna resa. Men när du hotade deras familjer så gick du över en gräns som vi inte kan acceptera. Din frus kusin och min syster pratar med din fru just nu. De kommer att berätta allt för henne, vi kommer se till så att hon klarar sig
Jag slutar prata, jag går bort till dörren och öppnar den, två Medici vakter kommer in och hämtar mannen. De går ut med honom och vi tittar efter honom. De andra i rummet tittar på honom när de går iväg med honom
När de gått ut så tittar de på oss
- Inget kommer hända era familjer
- Tack
- Tack för er lojalitet
- Familjen före allt
Vi går ut rummet och går ut ur huset. Chauffören öppnar dörrarna på bilen för oss. Vi sätter oss i den och han kör iväg. Vi åker tillbaka mot München, chauffören tar en annan väg än vad han gjorde när han körde oss till huset
Vi säger ingenting, han kör igenom München och vi kommer ut på landsbygden igen. Vi åker i en timme ungefär. Han svänger in vid en stor herrgård och stannar. Vi tittar på varandra, jag rycker på axlarna och vi öppnar dörrarna
Vi går ut ur bilen och fram till huset, dörren öppnas och vi går in. En betjänt tar emot oss och går före oss genom herrgården och han leder oss till en salong. Vi går in och det sitter en man vid ett bord och tittar på oss när vi kommer in
- Välkomna säger mannen
- Tack säger jag
- Tack säger Rebecka
- Sitt är ni snälla
- Tack
Vi sätter oss
- Kaffe, Te
- Gärna lite kaffe tack säger jag
- Till mig med
- Tre kaffe säger mannen
Betjänten bugar sig och går ut ur rummet. Mannen tittar på oss och vi tittar tillbaka på honom. Vi sitter där tysta, betjänten kommer tillbaka med vårt kaffe. Han serverar oss och bugar sig och går ut ur rummet. Vi känner av kaffet, det är inte spetsat
Jag anar ett leende på mannen, jag tar en klunk och sätter ner koppen. Jag tittar på mannen, han tar en klunk han med. Han sätter ner sin kopp och tittar på oss
- Ni ser inte alls ut som man beskrivit er för mig
- Jaså, säger jag hur har man beskrivit oss?
- Som om ni var tio meter höga och väldigt farliga
- Där ser man säger jag, vad vill frimurarna oss?
- Rakt på sak
- Det brukar underlätta
- Det är faktiskt vår fråga till er, vad vill ni med oss
- Er? Ingenting. Så länge ni inte retar oss, men jag kan säga så mycket som så. Försöker ni er på att hota min bror en gång till så får ni ta konsekvenserna. I vanliga fall så brukar vi varna tre gånger. Men när man hotar vår familj så tar vi det personligt, väldigt personligt. Som vi sa till farfar, ge fan i oss, ni spelar ert lilla spel. Så spelar vi vårt stora spel. Jag kommer förklara detta en gång, så jag hoppas att du lyssnar och är uppmärksam. Vi vill inte ha makten, vi har aldrig velat ha den. Just nu så är ni neutrala, för er egen skull gör inget som rubbar det. Så för er egen skull, ge fan i min bror, ge fan i prinsen, ge fan i farfar. Backar ni inte så får ni ta konsekvenserna av det. Och innan du hotar med död och pina så skall jag visa dig precis vad jag menar
Jag tar fram telefonen
- Hej ta hälften av frimurarnas pengar, skicka ut kommuniké till våra medier i England med namnen på alla som är med i frimurarna i England
- Ja
- Tack
Jag lägger på och tittar på mannen, han tittar tillbaka på mig och nu ser han inte lika säker ut längre
- Det var konsekvensen för min bror, är ni beredda på att ta konsekvensen av vår farfar? Du har ett val, du trodde att du kunde skrämma oss med att ta oss hit. Du visade att du har makt, eller du tror att du har makt. Ett tips, kalla tillbaka dina män om du inte vill att de skall hamna på sjukhus. De där som försöker gömma sig härinne. De är inte tillräckligt bra
Jag lyfter min kopp och kastar fatet som en shuriken. Det träffar en av dem som försöker gömma sig, han svimmar och trillar ihop
- Som jag sa de är inte tillräckligt bra, säg till den som försöker leka med oss att han eller hon slutar leka. Annars så kommer den personen sluta som en lallande idiot
Han stirrar på mig
- Inte?
Jag känner hur Rebecka skickar iväg en pil av tanke och ett skrik hörs. Det fortsätter och sen hör vi ett klirr av glas och en kropp som slår i marken utanför
- Vi varnade dig, så hur skall ni hade det? vill du leka mer eller du är nöjd? Du har hört våra villkor. Backa eller ta konsekvenserna. Ni får en chans
Vi reser oss och vi går ut ur rummet, jag går fram till chauffören och sträcker fram handen och han lägger nycklarna i dem. jag tar emot dem och sen så slår jag till en gång. Han svimmar, vi går ut till bilen och vi sätter oss i den
Vi kör tillbaka till vårt hotell i München och parkerar i garaget, vi tar hissen upp till vårt rum och går in. Vi klär av oss står nakna framför varandra, jag går fram till henne och kysser henne intensivt
Jag trycker henne upp mot väggen och jag håller hennes händer mot väggen. Vi våra tungor virvlar runt i varandras munnar. Jag sätter min hand mot hennes bröst och smeker dem. Jag känner hur hennes bröstvårtor stelnar
Jag tar tag om hennes midja och lyfter upp henne. Hon slår benen om min rygg. Mitt kön står hårt och redo, jag sätter det mot hennes kön och hon glider ner över det. Jag börjar ta henne och vi stönar båda två
Hon tar tag om mitt huvud och kysser mig, jag vänder oss om och lägger oss på sängen. Jag tar henne hårt och snabbt, hennes hand letar sig ner mellan hennes ben och hon börjar smeka sig själv
Jag ser på hennes hand som smeker henne, jag ser hur mitt kön gör sin snabba resa in och ut ur henne. jag står med mina händer bredvid hennes huvud. Vi känner båda hur våra orgasmer byggs upp
Jag känner hur ilningar ökar i underlivet, jag känner att jag snart inte kan hålla emot. Jag ser på Rebecka att hon kommer vilken sekund som helst. Jag frustar och min säd pumpar ur mig och in i henne. Jag känner Rebeckas orgasm explodera
Vi skriker ut vår gemensamma orgasm, jag känner hur våra kroppsvätskor blandas. Jag känner hur min orgasm ebbar ut, jag stannar och står med mitt kön i henne och jag känner hur det pulserar
Vi tittar på varandra och vi andas häftigt båda två, vi ler mot varandra, jag lutar mig fram och kysser henne. Jag reser mig upp och glider ur henne. Vi går in på toaletten och duschar av oss
När vi är klara så klär vi på oss våra kläder. Vi går ut ur rummet och bort till Sean och Annika. Viknackar på dörren men ingen öppnar. Jag tar fram min telefon och ringer Annika
- Hej
- Hej hur går det?
- Framåt, hon är rätt tagen säger Annika, och för er?
- Han kommer inte komma tillbaka, han hotade deras familjemedlemmar genom de andra tomtarna. Vi fick sätta honom på plats, vi har nu förklarat krig mot dem. på vägen hit så kidnappade frimurarna oss. Vi fick sätta dem på plats med. Vi gav den en varning. Nu får vi se om de lyssnar på den, hur lång tid tror ni att det kommer ta med henne?
- Vet inte
- Vi väntar, säg till om ni vill ha hjälp
- Javisst, vad skall ni göra?
- Vet inte, gå ut i München lite kanske, besöka platsen där vår kära släkting duperade Hitler kanske
- Det är en ide säger Annika med ett kort skratt
- Vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på och tittar på Rebecka, vi går ut från hotellet och går ut på stan. Vi flanerar runt på gatorna runt München. Vi besöker Burgbraukeller och tittar oss omkring därinne. Vi går ut ur lokalen och fortsätter flanera
- Vi är förföljda säger Rebecka
- Ja, amatörer
- Ja
- Hur skall vi göra?
- Vi frågar vem som skickat dem
- Ja det är väl lika bra
Vi går vidare och letar efter en lämplig plats att konfrontera de som skuggar oss. Vi kommer in på en bakgata, vi öppnar en dörr till en fastighet och smiter in. Efter ett par minuter så kommer två män gående försiktigt och letar efter oss.
När de går förbi dörren till där vi gömmer oss så drar vi in dem i trapphuset. Jag trycker den jag dragit in på halsen och ett annat nervknippe han stelnar till och stirrar på mig, jag ser att den som Rebecka tagit hand om stirrar likadant
- Nå för det första försöker ni er på något så kommer det göra ont, för det andra så skriker ni så kommer det att göra ont, för det tredje svarar ni inte på våra frågor. Så ja då kan ni räkna ut vad som händer, har ni förstått?
De nickar båda två
- Bra säger jag
Jag trycker den som jag håller på halsen och säger
- Vem är ni och vem har skickat er?
- Vi är från frimurarna, vi skulle lämna ett besked åt er
- Som är?
- Fred gäller
- Bra, något mer?
- Att de som ni sa ifrån om är fredade från och med nu
- Tack, vad mer?
- Att de behöver er hjälp
- Förlåt?
- Frimurarna behöver er hjälp, det var egentligen det som mötet idag skulle handlat om. Vår högste stormästare blev väldigt irriterad på den mannen som ni besökte, han ber om ursäkt för hans agerande och han vill att ni kontaktar honom på detta nummer
Mannen rabblar ett telefonnummer och jag tittar på honom
- Var det allt?
- Ja
- Bra då kan ni gå
Vi släpper dem och vi går ut ur trapphuset, vi tittar på varandra och ler. Vi går tillbaka mot vårt hotell. Vi går in och får vår nyckel, vi går bort till restauranten. Annika, Sean och en kvinna sitter där. Vi går och framtill dem
- Hej säger vi
De tittar upp på oss och kvinnans ögon är röda av hennes gråtande
- Mitt namn är Niklas, jag är Annikas bror
- Jag heter Rebecka och jag är Seans bror, får vi sätta oss?
- Givetvis säger kvinnan
- Tack
Vi sätter oss och vi tittar på henne
- Vi beklagar det som hänt, men din man hade fingrarna i fel sorts affärer med väldigt farliga människor, dessa människor ville skapa kaos och oordning i världen
- Vet ni hur länge han varit inblandad med dem?
- Länge, din man började med sina affärer när han var ung, han ärvde företaget från sin far, ja allt detta vet du. Men redan hans far var inblandad i dessa affärer. Han var dock försiktigare än vad din man var, det är aldrig kul att bli lurad. Men om det är till någon tröst så lurade han en massa människor. Inte bara dig
- Vad kommer hända med mig nu?
- Det beror på dig, antingen så åker du hem till ert hus i Italien, eller så följer du med oss hem. Tillbringar lite tid med din kusin, ni tar igen förlorad tid så att säga. Sen när du mår bättre så reser du hem igen
- Men ekonomiskt hur skall jag klara mig?
- Din mans pengar är borta, vad har du för utbildning?
- Jag är utbildad trädgårdsarkitekt
- Då får du falla tillbaka på det, men som sagt. Jag rekommenderar att du följer med oss hem. Vi kommer att resa hem nu ikväll, vi fick precis reda på saker som vi måste ta hand om i familjeföretaget
Annika tittar på mig

- Sen men det är spännande och oväntat
- Så pass
- Ja
- Följ med säger Sean
Hon tittar på oss och sen nickar hon. Vi reser oss och åker upp till våra rum. Vi packar och åker ner. Vi lämnar in våra nycklar och väntar på de andra. De kommer ner och vi går ut ur hotellet och åker kör till flygplatsen
Annika och Sean tittar på mig, senare säger min blick, vi kommer fram till flygplatsen och går ombord på vårt flygplan. Det lättar och vi är på väg hem. Jag stänger ögonen och somnar
Rebecka pussar mig på näsan och jag vaknar
- Vi är snart framme
- Så bra säger jag
Vi spänner fast oss och planet landar. Vi går av planet och går till våra bilar, vi lastar in våra väskor och kör hem. Vi parkerar utanför huset och går in. Barnen kommer springande mot oss och vi lyfter upp dem
- Nå har ni varit snälla?
- Jadå säger de, vi har faktiskt inte retats alls
- Så bra säger jag
Vi går ut till de andra, de sitter vid matplatsen, Sean presenterar sin kusin och de andra hälsar på henne. Vi sätter oss och jag tittar på Jesper
- Det har varit lugnt
- Så bra säger jag, vi har hunnit med det vi skulle
- Bra säger Jesper
- Vi uppdaterar er sen
- Bra säger Jesper
- Nå mat säger jag?
- Det låter bra vi har inte ätit än säger Jesper
Jag reser mig och går ut i köket och börjar laga mat, när jag är färdig så dukar vi fram och sätter oss vid bordet. Sean och Annika har visat Kirsten tillrätta. Hon ser gladare ut nu. Vi äter och pratar, när vi är klara så dukar vi av och jag serverar kaffe och te
Barnen börjar bli trötta så vi tar dem i handen och går iväg med dem och förbereder dem inför natten, när de är klara så går vi med dem in i det rum de har här. Vi lägger dem i sängarna och jag berättar en historia för dem
De somnar och vi går ner till de andra
- Trädgårdsarbetarna kom förbi innan idag och började arbeta, alla maskiner är borta från trädgården och de har börjat på insidan.
- Bra säger jag
- Trädgårdsmästare säger Kirsten
Vi berättar vad som hänt med huset och hon stirrar på oss, när Sean är klar så frågar hon
- Vem är ni?
- Vi är de vi är, vi kan inte säga mer än så just nu. Hur mycket vet du om familjerna?
- Inte mycket mer än det som vi fick veta när vi växte upp
- Vi kan säga så mycket som att, historierna är sanna
- Det är ganska annorlunda mot det som vi fått lära oss Kirsten men de är sanna
- Det var som…
- Ja, säger Sean, det kan man säga
- Nej nu skulle jag vilja gå och lägga mig säger Kirsten, det har varit en lång dag
- Ja och en väldigt omtumlande dag.
- Jag vill tacka för att jag fick följa med hit säger hon
- Självklart säger Rebecka
- God natt
- God natt
Hon reser sig, hon kramar om Sean och går iväg, vi tittar efter henne och när vi hör dörren stängas till hennes rum så tittar de andra på oss. Vi ger dem en uppdatering om det som hänt. När vi är klara så tittar de på oss
- Där ser man säger Ilse
- Ja det kan man säga, säger Esmeralda
- Har ni ringt?
- Nej vi fick ta hand om Kirsten så vi hade inte riktigt tid, hade det varit akut så hade de ringt oss direkt. Istället för att vi skall ringa dem
- Så när skall ni ringa dem?
- I morgon säger jag
- Och han?
- Han får stanna på ön, som sagt han hotade deras nära och kära. Det är över linjen så att säga
- Ja verkligen, men som sagt en intressant dag
- Vad tror ni att de vill?
- Har inte en aning, men om de är inblandade så är det säkert något politiskt, och ni vet vad vi tycker om politik
- Ja, säger Jesper, eller något mystiskt, de gillar ju sådant med
- Ja de gör ju det
- Jaha skall vi också gå och lägga oss?
- Ja det är väl dags säger Jesper, jag hoppas att vi får sova i natt säger Esmeralda. Förresten vi bor i vår lägenhet vi med. Nu när maskinerna är borta så kan vi röra oss som vi vill
- Då är det bara vi och Kirsten här?
- Ja
- Då vet vi det
- Vi ses i morgon
- Det gör vi säger vi
De reser sig och går nerför trappan och vidare till sina lägenheter. Vi tittar på varandra och går uppför trappan. Vi går bort till vårt rum och vi går in. Vi klär av oss och lägger oss i sängen. Vi stänger ögonen och somnar

Vi vaknar på morgonen och stiger upp, vi gör våramorgonrutiner och sen så lagar vi frukost. Kirsten kommer ner och sätter sig vid bordet hos oss. Hon tittar på barnen och de tittar tillbaka på henne och ler
- God morgon säger jag, har du sovit gott?
- Ja när jag äntligen somnade så har jag sovit bra, vi har varit tillsammans i tio år och jag har aldrig märkt något
- Om det är någon tröst så kan jag säga att han aldrig varit otrogen, inte vad vi vet i alla fall, och vet inte vi det så stämmer det så att säga. Då skall han ha varit väldigt diskret
- Det är väl en liten tröst säger hon, men vad är det för affärer han var involverad i, Sean och Annika var inte så tydliga
- Hans företag såg till så att de som betalade för det kunde smuggla olagliga saker övergränserna. Med olagliga menar vi vapen, människor, knark osv.
- Herregud
- Han tjänade väldigt stora pengar på sina affärer och han hade en del väldigt tvivelaktiga affärspartners. Han var dock tillräckligt intelligent att inte blanda sig för djupt i deras affärer. Förrän de sista han handlade med, de måste ha erbjudit honom väldigt mycket pengar, eller makt för att han skulle backa på sina principer
- Så alla våra saker och våra pengar är blodspengar?
- Nej inte allt, hans företag sysslar med lagliga affärer med, så alla pengar är inte olagliga
- Tack gode gud
- Men en hel del är, jag skall inte säga lejonparten, men minst sjuttio procent säger jag
- Herregud, jag vill inte ha de pengarna
- Vi kan ta reda på hur mycket det handlar om, om du vill
- Ja tack, jag kommer att skänka de pengarna till välgörenhet
- Då gör vi så
De andra kommer upp och sätter sig vid bordet. Vi äter frukost och när vi är klara så föreslår Sean att de skall visa Kirsten vår stad. De reser sig och kör iväg.
- Jag skall ringa ett par samtal säger jag
- Jag tänkte ägna mig åt vapenvård säger Jesper
- Jag följer med säger Alex
De reser sig och går ner i träningsrummet. Ilse tittar på de andra två
- Jaha vad skall vi göra?
- Har inte en aning säger Rebecka
Jag tar fram min telefon och ringer Amanda
- Hej säger jag, vi är klara i München
- Bra
- Vi har blivit kontaktade av frimurarna, vad tror du att de vill?
- Har inte en aning faktiskt, men skönt att de gick med på era önskemål
- Ja det hade blivit en munfull annars, med de andra tomtarna. Hur går det med dem förresten
- Sakta, de är hala. Men så mycket kan jag säga att ni kommer att få resa en del. Framförallt om ni skall smälla De Grå på fingrarna
- Det kommer att bli nödvändigt, men vi kommer att få resa oavsett. Vi har våra samtal att göra med
- När skall ni konfrontera Caroline?
- Inte förrän efter bröllopet, vi har tid på oss
- Då vet jag det
- Hur gick det för Aisha och Samantha?
- Bra, hans pappa kommer hålla sig på mattan i fortsättningen. Aisha och Mattias kommer att resa hem idag, Ante stannar kvar hos Samantha
- Där ser man
- Vill du kolla upp hur mycket av Kirstens mans finanser som är skitiga?
- Javisst
- Jag gjorde en uppskattning på sjuttio procent
- Det ligger nog rätt nära sanningen, jag tror att det är lite lägre dock
- Bra, jag återkommer när jag pratat med dem
- Gör så
- Hej
- Hej
Jag lägger på och ringer numret jag fick. Det går fram signaler och på den tredje så svarar en man
- Ja
- Hej du ville tala med oss
- Vem är det?
- Den utvalde, du skickade män efter oss för att vi skulle kontakta dig
- Ah vad trevligt att hörde av er
- Ingen fara säger jag, vad gäller det?
- Jag vill först be om ursäkt för min något över energiske underhuggare
- Tack, han var väldigt nära att starta ett bråk som hade kostat er mer än hälften av era pengar, och namnen på era medlemmar, det var hans fel. Han utmanade oss och fick ta konsekvensen av det
- Jag vet, vi har åtgärdat problemet
- Bra säger jag, vi uppskattar inte att bli kidnappade. Nå vad vill ni?
- Skulle ni ha tid att träffas?
- Du menar sitta ner och dricka en kopp kaffe?
- Ja
- När?
- Gärna genast
- Var?
- Louvren
- Vem vill ni kommer?
- Förlåt?
- Ja vill ni att vi kommer allihop, eller bara jag och Rebecka?
- Ah, det bestämmer ni själv
- Var i Louvren?
- Vi kan väl mötas vid er tavla
- Då ses vi där om sex timmar
- Då ses vi då
Jag lägger på luren och går till de andra, jag sätter mig vid bordet och tittar på dem
- Vi skall åka till Paris och titta på vår tavla
- Där ser man
- Vem åker?
- Jag, Rebecka, Ilse och Alex.
- Vakter?
- Ja jag kontaktar Medici
- Hur många?
- Minst tjugo
- Så pass?
- Ja, vi skall träffa dem om sex timmar, packar du våra väskor Rebecka
- Ja hjärtat
Jag tar fram telefonen och ringer Medici
- Louvren, tjugo stycken inom sextimmar
- Ja
- Tack
- Vi lever för att tjäna
Jag lägger på och jag sätter mig vid bordet igen. Min telefon ringer och jag svarar
- Niklas
- Hanshu
- Hej min vän säger jag, allt väl?
- Ja då min vän, du hade ringt
- Ja jag skulle vilja be om en ynnest
- Vilken?
- Mina syskons vapen sprängdes, jag undrar om du skulle kunna tänka sig att smida samma vapen åt dem som du smider åt oss
- Duger de något till?
- Ja säger jag, det gör de
- Samma pris som ni betalade?
- Ja säger jag, samma pris för dem alla
- Hur många?
- Åtta
- De kommer vara färdiga samtidigt som era
- Tack mästare säger jag
- Jag hör av mig
- Ja mästare
Det blir tyst i luren, jag ler och tittar på Rebecka
- Det var som
- Ja, han måste gilla oss
- Ja säger jag, våra syskon har en intressant tid framför sig
- Ja
- Vad säger Jesper
- Ni åtta skall lära er dödsdansen, Hanshu ringde precis. Det var priset för era vapen
- Våra?
- Ja era, han kommer smida till er alla
- Det var som
- Ja, vi reser till Paris snart säger jag, jag, Rebecka, Ilse och Alex. Vi skall träffa frimurarna
- Var?
- På Louvren
- Det var som…
- Ja, de vill träffa oss
- Vad gäller det?
- Har inte en aning
- Så ni åker nu?
- Ja det gör vi
- Alex, Ilse är ni klara?
- Ja
- Bra då åker vi och hör vad de vill. Hälsa Annika och Sean
- Ja
Vi tar våra väskor och går ut till bilarna och kör iväg, vi kommer fram till flygplatsen och går ombord på planet. Vi sätter oss och det lättar, jag stänger ögonen och somnar
Vi landar i Paris och vi åker iväg till ett hotell. Vi går in och jag ber om två rum. Vi får våra nycklar och vi åker upp till rummen. Vi går in och sätter våra väskor på sängen. Jag tittar på klockan och det är tre timmar kvar tills det är dags
Vi går ut rummet och bort till Ilses och Alex rum och knackar på
- Vi skall vara där om tre timmar, ni skall skydda oss, åk i förväg och göm er
- Ja, säger Alex, vad skall ni göra?
- Turista säger jag och ler, vi ses där om tre timmar, tjugo vakter från Medici kommer vara där
- Bra säger Ilse
- Då ses vi sen
- Det gör vi
Vi går ut ur rummet och går till vårt Rebecka spänner på sig sina Bokken, jag sätter på mig knivarna och sätter Medici batonger i ryggslutet. Vi går ut rummet och åker ner.
Vi går ut från hotellet och börjar promenera. Vi går runt i Paris tills det är dags att ta sig till Louvren. Vi går in och går igenom korridorerna. Något drar i oss och vi går mot salen där vår tavla hänger. Det är många människor vid tavlan
Vi stannar och tittar på den, vi står där och grips av stundens allvar.
- Hon var en vacker kvinna säger en röst
- Tack säger Rebecka
- Hur lyckades ni med det konststycket
- En man kunde inte behålla byxorna på, hans fru älskar vårt klädmärke. Så priset för att hon skall få våra kläder först var den
- Bara den?
- Nej, men den var viktigast i den förhandlingen
- Där ser man, skall vi?
- Javisst, visa vägen
Mannen nickar och vi går efter honom, vi kommer fram till en dörr och mannen öppnar den. En vakt nickar och mannen går in. Vi går efter honom och vi går längs med en korridor
Vi kommer fram till ytterligare en dörr och mannen knackar. Vi kommer in i ett stort rum. I rummet finns det bokhyllor, jag går fram till dem av gammal vana. Jag hittar tre dagböcker. Jag tittar på Rebecka och hon ler
- Sätt er säger mannen
- Javisst säger jag
Jag ser Ilse och Alex smyga sig in i rummet och upp i taket. Jag tittar på mannen och jag sätter mig, Rebecka sätter sig hon med. Mannen tittar på oss och sen sätter hans sig. ingen säger någonting och vi väntar
Vi väger och mäter varandra, dörren öppnas och ytterligare personer kommer in i rummet, de nickar mot oss och sätter sig. När alla sitter så tittar den man som verkar vara ledaren på oss
- Välkomna
- Tack
- Som jag sa på telefon, vi beklagar vår broders agerande i München, han gick långt utanför sina befogenheter och han har fått betala priset för det
- Ja säger jag, han gjorde så att hälften av era tillgångar nu är låsta, han gjorde så att de där namnen läckte ut i England. Vi uppskattar inte att bli hotade, vi uppskattar inte att bli kidnappade och framförallt vi uppskattar inte när amatörer försöker sig på sådant. Ursäkten är mottagen och accepterad. Annars så hade vi inte suttit här, då hade ni haft ett samtal med våra fantaster i stället, och tro oss. De vill ni inte ha ett samtal med
Mannen tittar på mig, jag anar en viss irritation i hans minspel. När jag nämner våra fantaster så ser han undrande ut
- Så om du slutar gå som katten kring het gröt, vad är det ni vill med detta möte?
Han tittar på mig och sen ler han
- Våra informationer om er stämmer
- Jaså?
- Ni gillar inte små prat
- Jodå, men det drar ut på tiden, vi blir uttråkade och vi har alltid en rak kommunikation. Krumbukter är inget för oss, säg vad du vill, vi svarar sen kan vi föra diskussionen utifrån det
Han tittar på mig och sen så säger han
- De som har attackerat er, har försökt med oss också, skillnaden är att de har haft större framgång med oss än med er. Det finns inom vår Orden en vad skall man säga en grupp individer som drar vårt namn i smutsen. De är fanatiker och det är de som gör allt det som ni anklagar oss alla för
- Propaganda Due säger jag
Han rycker till och tittar på mig
- Men de är väl bara en front för att dölja de andra?
Han stirrar på mig
- Väntade ni er inte att vi skulle göra vår hemläxa? De andra, eller som ni kallar dem Alterum. Men oavsett så de som attackerat oss har attackerat er. De har magiker med sig och de kan ni inte hantera för det ligger utanför er vanliga sfär kan vi väl säga. Så Alterum har på ett eller annat vis underminerat er och nu så riskerar ni att bli övertagna av dem och förlora er Orden? Ni vill att vi tar hand om dem och paketerar dem och skickar dem till vårt lilla semesterparadis? När vi gjort detta, vad finns i potten för oss?
Han tittar på mig och han är vit i ansiktet, jag ser svett på han överläpp, de andra i rummet ser lika förvånade ut
- Men jisses trodde ni att vi inte skulle göra vår hemläxa? Jag kommer bara säga detta en gång, försök inte spela husens spel med oss. Ni har inte en chans, försök inte lura oss. Det blir bara pinsamt för er och vi blir irriterade. Så berätta hur illa är det? Och utelämna inget, för får vi reda på att ni hemlighåller något så kommer vi att bli irriterade
Mannen tittar på mig och sen på de andra runt bordet. De nickar och sen börjar han berätta. Han talar i ca en timme och när han är klar så tittar jag på honom
- Var det allt? Jag ser en del hål i den berättelsen
- Det är vad jag vet säger han
Jag känner ingen lögn i det han säger, jag tittar på de som sitter runt bordet och pekar på en av männen
- Fyll i hålen, antingen det eller så reser vi oss går. Så får er lilla förening ta konsekvenserna
Ledaren tittar på mannen jag pekar på, han sväljer och sen börjar han berätta. Trettio minuter senare så är han klar
- Tack säger jag, så om jag förstår det rätt så hänger ni i en grästuva på stupkanten med byxorna nere och vet inte om ni skall släppa taget om grästuvan för att dra upp byxorna för att det är pinsamt att visa rumpan. Eller som ni gör nu pratar med oss och hoppas att folk så småningom skall glömma att ni visat rumpan?
Ledaren stirrar på mig sen börjar han skratta
- Ja det sammanfattar det rätt bra
- De där två, mannen och kvinnan är bara galjonsfigurer, de vet inte om det bara. Det är rätt raffinerad magi bakom
- Magi?
- Ett ord som ni förstår, skulle jag förklara för er så hade ni börjat ifrågasätta en massa saker, så magi är ett ord som sammanfattar det väl. De där magikerna som attackerat er, hade de några tatueringar?
De tittar på oss
- De som överlevde, sa de någonting om tatueringar?
- Ja säger en av männen, när de attackerade oss i England så lyckades vi slå tillbaka första gången. Nästa gång så kom det andra, magiker som ni kallar dem. Två av dem hade tatueringar
- En månskära och ett blinkande öga i en cirkel?
- Ja säger mannen
- Intressant säger jag, och de var två?
- Vad vi vet så ja två stycken. Det kan ha varit fler men det var minst två
- Tack, hur stark är er tuva?
- Förlåt
- Hur stark är er tuva? Hur länge orkar ni hänga där?
- Just nu inte så länge
- Då får vi göra något åt det, de som kommit med förslag till er från andra sidan. Är det mannen och kvinnan eller det är andra?
- De första var vanliga underhuggare, sen så kom de två
- Sen kom?
- Fyra av de där magikerna och visade vad de skulle göra om vi inte spelade boll så att säga
- Vems familj?
- Min säger en av männen
- Vi beklagar, var och när är nästa möte? När skall ni lämna besked om er underkastelse?
Mannen tittar på oss och sen slickar han sig om läpparna
- Idag
Han tittar på sin klocka
- Om tjugo minuter
- Tack för, förvarningen. Här?
- Ja
- Så ni lurade hit oss?
- Nej, vi lurade inte hit er, vi är desperata. Vi vill inte råka utför samma sak som vår broder. Vi ville inte pressa er och vi kunde inte prata om det på telefon. Vi är avlyssnade
- Ja de har fått ryska FSB på sin sida genom fyllbulten
- Förlåt
- Jeltsin, vi får snart göra något åt honom
- Fanatikerna säger Rebecka
- Ja säger jag, ett tips. Ta fram era telefoner och stampa på dem skaffa sådana här säger jag och visar min telefon. Jaha säger jag så vi kan vänta oss att minst fyra Nung präster kommer in genom dörren där om tjugo minuter?
- Förlåt?
- Ja magiker
- Ja
- Bra, vi kommer hjälpa er men det kommer kosta er. Vad, berättar vi när vi är färdiga. Nu gör vi så här, vi sätter oss en bit bort i rummet. De kommer in och kräver svar av er. De kommer hota er, då säger ni att ni står under beskydd av de utvalda. Sen tar vi över, när vi tar över så vad ni än gör rör er inte. Vi tar inte konsekvenserna av det. Vad ni än får se så rör er inte. Det kommer att bli blodigt, väldigt blodigt
- Ja säger ledaren, men ni är bara två
- Har ni hört talas om dödens fält?
- Nej
- Fråga er underrättelse tjänst om det, dödens fält i Japan
En knackning hörs på dörren, vi reser oss och går bort till ett av hörnen och smälter in i skuggorna
- Var på tårna, ta in kraften och ta hand om vår rygg
- Ja far säger Ilse, det är alltid lika fascinerande att se er spela spelet
- Tack Ilse säger jag
- En av de där prästerna skall överleva, han skall med oss hem
- Ja säger Alex
- Är Medici på plats?
- Ja de är därute
- Bra då ser de till så att de andra pajaserna de har med sig håller sig på mattan
Mannen reser sig och går bort till dörren och öppnar den, åtta män går in i rummet. Vi känner av dem och fyra av dem har kraften. De andra fyra är livvakter, de ser vältränade ut. De stänger dörren och går in i rummet
Mannen sätter sig och de som kommit in i rummet går fram till bordet och tittar på de som sitter där
- Skall vi leka lite hjärtat frågar Rebecka
- Javisst lek på
Jag ser att hon fokuserar och en av livvakterna drar fram ett vapen och kör det i halsen på en av prästerna. Sen innan någon hinner göra något så skär han halsen av sig själv. De andra stirrar på de två som ligger döda på golvet
De stirrar runt i rummet, de från Orden stirrar på de som ligger på golvet.
- Smart säger jag, min tur
Jag attackerar en av prästerna och han springer fram mot väggen och börjar dunka huvudet mot väggen. Han dunkar så att blodet sprutar. Vakterna drar sina vapen och börjar röra sig runt i rummet
Alex och Ilse faller ner från taket och dödar vakterna, de försvinner lika fort som de dykt upp. De två kvarvarande prästerna stirrar på varandra. Vi känner hur de samlar sin kraft.
Vi slår till och de stelnar till, vi går fram från skuggorna och går fram till dem. Jag tittar på dem och de stirrar på oss, jag hör tumult utanför dörren. Efter ett par minuter blir det tyst. Jag går fram till dörren och öppnar den
- Alla hela och rena?
- Jadå säger mannen
- Bra, och tack
- Vi lever för tjäna
- Ta hand om dem
- Ja
- Tack
Jag stänger dörren och går in i rummet igen. Jag går fram till de två som står på golvet och tittar på dem
- Var är de andra? Och innan ni försöker ljuga och säger att ni inte är fler. Era svar kommer att avgöra hur ont ni får. En av er kommer lämna rummet levande. En av gör det inte, enkel matematik. Tala så har ni en chans att överleva. Talar ni inte så kommer ni att få ont
De stirrar på mig, jag börjar lysa och jag släpper på spärrarna och de börjar skrika
- Varnade de inte för oss?
- Arrogans säger Rebecka
- Mm verkligen säger jag
Jag släcker mig själv och tittar på dem och de stirrar på oss. De har tömt sina blåsor, men de är inte medvetna om det
- Jag ber om ursäkt för mattorna säger jag till ledaren
- Va? Erh ingen fara stammar han
- Nå var är de andra?
- Utanför Louvren, de väntar i en bil de kommer att komma om ett par minuter
- Hur många?
- Två
- Vakter?
- De behöver inga
- Så pass säger jag, intressant
Vi vänder oss mot dörren, den sprängs inåt och det flyger splitter in i rummet. Det träffar vår sköld och ramlar ner på golvet. Två män kommer in i rummet, de tittar på sina präster.
De går in och de trycker på vår sköld, när de inte kan penetrera den så tittar de på varandra. de trycker hårdare och inget händer
- Min dotter på tre år är starkare än er, är det, det bästa ni kan?
- Vem är ni säger den ene mannen
- Vi? Det trodde jag att ni visste, vi är de utvalda. Vi fick en inbjudan och vi tackade ja
Jag ser att de rycker till
- Så ni har hört talas om oss, bra då behöver vi inte hota och domdera. Så skall ni göra ert allra bästa? Ta nu ifrån tårna och försök
De stirrar på mig och attackerar vår sköld
- Jaha var det allt? Då är det vår tur
Vi börjar lysa och attackerar dem, vi penetrerar deras sköld och smular i sönder deras försvar. Vi skär av deras kontakt med kraften och trycker dem upp mot väggen. Jag sträcker ut handen och Alex svärd faller ner i min hand och jag sätter svärdsspetsen mot den enes hjärta
- Vem av er var det som lekte med den mannens familj säger jag och pekar på en av de som sitter vid bordet. Nå vem?
De stirrar på mig och den ene slickar sig om munnen
- Så du? Bra, vill du ha hämnd säger jag till mannen
Han reser sig och kommer fram till oss. Jag ger honom svärdet och han skriker till och kör svärdet i bröstet på mannen. Jag tar svärdet från honom och han torkar tårarna som rinner längs med hans kinder. Han bugar sig mot mig
Jag tittar på den andre mannen
- Ni börjar bli väldigt irriterande, vet ni det. Du skall få leva, men bara för att du skall lämna ett meddelande till de som skickat dig. Det är väldigt enkelt, du skall hälsa de som sitter på toppen att de har retat de utvalda. Bara det och inget annat. När du lämnat meddelandet så kommer du att falla ner död. Men du måste lämna det. Försvinn
Jag släpper honom och han springer iväg. Jag kastar upp svärdet i luften och vänder mig mot de två som står på golvet och de stirrar på mig. Jag går fram till dem
- Nu prata
De stirrar på oss och sen börjar de prata det rinner som vatten ur dem. När de tystnar så säger jag
- Hur många är de där förbannade bröderna
- Fyra säger den ene
- Tack, då vet vi det. du får leva
Jag slår till den andre och han faller samman. Han ligger på golvet och det rycker i hans kropp som av spasmer. Det rinner blod ur honom och han stelnar till. De som sitter runt bordet stirrar på oss
- Alex och Ilse presentera er
- Javisst säger de
De faller ner från taket och landar på bordet
- Hej säger de och ler
De som sitter vid bordet hoppar till och stirrar på dem
- Tack för lånet säger jag
- Ingen fara
- Nå då skall vi diskutera priset för att vi hjälper er
- Vad ni vill stammar ledaren, precis vad ni vill
- Där ser man, säger jag och ler. För det första, ni gör ingenting i kulisserna utan att först prata med Godaishu om det. Ni kontaktar oss på detta numret, för det andra om vi så mycket som känner doften av er i närheten av vår familj så kommer detta som hänt här idag att framstå som en modersmekning av sitt nyfödda barn har ni förstått?
De nickar intensivt
- Bra, och till sist, er underrättelsetjänst. Vi skall ha tillgång till den. När vi går härifrån så ringer ni detta nummer och meddelar rösten på andra sidan att den nu ingår i vår underrättelsetjänst. Är vi överens?
De stirrar på oss och sen så nickar de igen
- Bra då var vi färdiga här, om det är något så ring detta nummer säger jag och lägger ett visitkort på bordet. Det är samma nummer som ni skall ringa nu. Ni följer instruktionerna som rösten ger er. Tala Gaeliska med rösten, så ingen obehörig förstår. Er grästuva blev precis lite stadigare att hålla i
- Vi förstår säger ledaren
- Bra då går vi hejdå
- Hej
Vi går ut ur rummet och vi tar prästen med oss, jag lämnar över honom till Medici mannen
- Han skall hem till oss
- Ja
- Bra
Vi går ut ur Louvren och vi tar oss tillbaka till hotellet. Vi hämtar våra väskor och åker till flygplatsen och går ombord på planet och åker hem.
Vi går in genom ytterdörren och barnen kommer springande, i lyfter upp dem och kramar om dem. Vi går ut till matplatsen och sätter oss
- Det gick snabbt
- Haha ja de serverade det till oss på ett silverfat
Jesper tittar på oss
- Senare säger Rebecka, det är hanterbart
- Ja säger Jesper
- Jaha säger Sean, så det gick bra?
- Jadå som sagt överförväntan faktiskt
- Bra säger han och ler
- Vilken trädgård ni har säger Kirsten
- Ja säger jag den är stor
- Ja verkligen, jag gillar det ni skall göra vid andra huset
- Du menar det japan inspirerande? Det är bara en blek kopia jämfört med originalet
- Originalet?
- Ja vi har ett slott i japan, den trädgården är magisk säger jag och ler. Vi ville ha något liknande här, men som alltid när man kopierar så blir det blekare än originalet
- Då skulle jag vilja se originalet säger hon
- Det kanske du får en dag säger jag och ler
- Vi passade på att besöka damen idag säger Sean
- Så bra säger jag, kunde hon hjälpa er?
- Ja säger Sean
- Perfekt, då var det klart
- Mat frågar Jesper
- Ja tack säger vi
De dukar fram till oss och vi äter med god aptit. När vi är klara så dukar vi ut och diskar. Vi sätter oss vid bordet och vi pratar bort det mesta av kvällen. Kirsten säger god natt och går upp på sitt rum
Vi berättar för de andra vad som hände och vad utgången blev av vårt möte med dem. När vi är klara så knackar det på dörren. Jag går och öppnar, mannen som vi ville ha avlämnad står utanför
- Tack säger jag och tar emot honom
- Ingen fara säger vakten
Jag tar mannen i armen och går ner med honom i förhörsrummet. Jag sätter honom på en stol och går ut. Jag går upp till de andra och sätter mig igen
- Så de gick med på allt?
- Jadå säger jag, de var rätt spaka. Ingen har nog satt dem så eftertryckligt på plats som vi gjorde. Jag tror att Amanda just nu dansar lite därnere i Schweiz och att Gunther kommer att le när han får reda på att vi har tillgång till deras kontakter med
- Men hur många präster har de?
- Har inte en aning, jag undrar hur mycket de där fyra bröderna kan och vem som tränat dem
- Vi får använda en annan taktik med tanke på dem
- Ja det får vi, någon av oss får alltid vara hemma och vakta. De är inte jätteduktiga, de har slarvat med träningen, eller de har lärt dem tillräckligt för att kunna göra det de gör. De två som skulle vara någon form av elitgarde var inte så mycket elit. Om de är de bästa de har förutom bröderna så tar ni hand om dem. Lita på er träning så kommer det gå bra
- Hur gör vi med vakter?
- Bara elitstyrkan, de vet vad det handlar om, ni tar hand om magikerna och de tar hand om de andra
- Varför han därnere
- Han skall prata, eller rättare sagt han tror att han skall prata. Ni skall träna på att ta bort blockaden han har. Så ni sex skall gå ner och penetrera honom och ta bort blockaden. Få honom att prata, sen får vi se om han vet något. När ni är klara så skickar vi iväg honom
- Jaha säger Jesper skall vi?
- Javisst säger Ilse
De reser sig och går nerför trapporna. Vi sitter vid bordet och tittar på varandra. Vi reser oss och kramar om varandra. Vi delar med oss av vår kärlek till varandra. När vi är klara så sätter vi oss igen
Vi sitter där och väntar på de andra
- Hur tar vi nästa steg?
- Vad tycker du hjärtat?
- Tja vi får väl avvakta nästa steg från dem
- Vem tror du att de attackerar?
- Vem hade vi attackerat?
- Våra föräldrar säger jag
- Mm
- Vi får kalla hem dem
- Ja
- Fan
- Ja, säger Rebecka
Jag tar fram telefonen och ringer
- Hej svarar min mor
- Packa och kom hem till huset, nu
- Ja säger hon
- Tack vi ses om ett par timmar, jag beklagar mor
- Inte ert fel, vi ses snart
- Det gör vi
Jag lägger på och ringer Amanda
- Hej kusin
- Hej
- Vi har kallat hem våra föräldrar, vi tror att de kommer bli nästa mål, Elisabeth och Gunther kommer snart till dig. De är skyddade i slottet. De går inte ut förrän vi säger till
- Ja säger hon
- Hur mycket dansade du när de ringde?
- Hahaha mycket, hur fan lyckades ni med det?
- List min kära kusin, list
- Perfekt
- De är fyra bröder, jag vill ha deras namn kusin. Jag vill verkligen ha deras namn.
- Ja säger hon, med deras kontakter till de vi redan har så
- Bra, hälsa din far när han kommer att vi verkligen vill ha namnen
- Ja kusin
- Tack, förresten skulle du vilja undersöka om Michals kommendant i Legionen fortfarande lever
- Javisst
- Tack, sov gott
- Detsamma
Jag lägger på och tittar på Rebecka
- Jaha, vem mer kan de tänkas hoppa på?
- En massa människor
- Ja, och vi kan inte skydda alla
- Nej tyvärr inte
- Vi får hålla öron och ögon öppna
Vi tystnar och tittar ut genom fönstret. Vi sitter i en timme utan att säga något. De andra kommer upp ur källaren. De har mannen mellan sig och de går fram till dörren och öppnar den och släpper ut honom.
De kommer tillbaka till bordet och sätter sig, de tittar på oss
- Hur gick det?
- Jodå bra, vi har haft bra lärare, vi tränade på att sätta dit och plocka bort blockader. Esmeralda har en fallenhet för det. både att sätta dit och plocka bort
- Så bra säger jag och ler
- Vad har ni gjort?
- Hämtat hem våra föräldrar, Elisabeth och Gunther reser till slottet och James och Isabella kommer hit
- Ni tror?
- Ja det hade vi gjort, nu försöker vi komma på vem de hoppar på i stället
- Och vad har ni kommit fram till?
- Att vi inte vet, det kan bli vem som helst av dem, vi får avvakta och se vad som händer
- De fyra adepterna, de är också inblandade i det här va? De ni skickar dem att spionera på är med i denna soppa?
- Ja säger jag, de tar hand om de mindre fiskarna, så slipper vi lägga energi på dem. Det stör deras planer men de vet inte vem det är. De misstänker inte dem för de är så unga
- Arroganta
- Oja det är de verkligen, det fick vi bevis på idag, de är så vana vid att få som de vill att de inte tror att någon kan stå emot dem. De är inte vana vid att någon leker med deras magiker. Det rubbar deras cirklar och det kan göra dem desperata. Därför plockar vi hem våra föräldrar
- Förståeligt
- Så ni tror att de kommer agera?
- Hur hade vi agerat om någon kommit in här och bett oss fara åt helvete och sen dött på golvet där?
- Förvisso säger Ilse med ett leende
- Precis säger jag, de kommer att skrika och skälla, sen kommer de att kasta något mot oss. förhoppningsvis så kastar de mot oss, inte mot någon annan. Därför var vi noga med att poängtera att de retat oss
- Jo säger Jesper, ni är de ni är. Bara de inte får för sig att spränga fler hus
- Nej där tror jag att de lärde sig en läxa, det vi gjorde med IRA skickade en tydlig signal. Gör aldrig om det
- De där två galjonsfigurerna, hur länge skall ni leka med dem?
- Tills vi har tre av fyra med på båten
- Så han skall stå ensam?
- Ja, för att hans avundsjuka skall blomma ut fullt så måste vi göra så. Det är inte kul men så måste det bli
- Jaha säger Jesper då gör vi så. Så nu bara avvaktar vi hur de reagerar på hans besked?
- Ja, vi avvaktar. Jag har satt kusinen på att plocka fram deras namn. När vi har dem så kan vi börja spåra dem, till den person som tränat dem
- Och när ni får reda på det?
- Då skall vi om den personen lever, vilket jag betvivlar stark. Ha ett allvarligt samtal med honom eller henne. Vi kommer förklara det dumma i att lära ut det den personen lärt ut
- Så pass
- Ja säger jag, så pass
- Frimurarna?
- Är inget hot längre, vi kanske skickar en fruktkorg till de där fyra och tackar för hjälpen. Men de är inget hot längre, eller just nu alla fall. Vi kommer kanske att behöva ta hand om de där virrpannorna, de andra. Men de är inte ett hot än, Amanda har koll på dem, bröstar de sig så kommer vi att besöka dem
- Simon och Gwen säger Esmeralda
- Ja säger jag
- Skall vi inte kalla hem dem?
- Du menar?
- Ja, om de nu kommer attackera någon. Något säger mig att de skiter i reglerna
- Det kan du ha rätt i klokt tänkt
Jag tar fram telefonen och ringer Simon
- Hej säger han trött
- Sov du?
- Ja klockan är rätt mycket
- Jaså? Jaja, kom hem direkt
- Ja säger han vi åker direkt
- Tack, vi ses snart
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag lägger på och tittar på klockan, den är 02.00
- Är klockan så mycket
- Haha ja säger Jesper
- Då kan kanske vi skall lägga oss
- Vi väntar på att James och Isabella kommer hem säger Ilse
- Då gör vi det
- Bra tänkt med de två
- Som sagt något säger mig att de inte respekterar några som helst regler. Framförallt när ni talade om deras arrogans
Vi tystnar och sitter där allihop i våra egna tankar. Dörren öppnas och de kommer in genom dörren. De går ut till oss och sätter sig
- Hej säger de
- Hej välkomna hem, vi är väldigt ledsna att ni fick avbryta semestern
- Ingen fara, vi kan semestra senare säger James
- Tack
Dörren öppnas igen och Simon och Gwen kommer in
- Hej säger de
- Hej välkomna hem
- Jaha vem har ni nu retat? Säger Gwen
- Haha de där galningarna som är ute efter Michal. Man kan säga att vi har dragit ljuset från honom på oss. Vi spelar på deras arrogans och hoppas på att de sväljer betet. Men som Esmeralda påpekade så kommer de nog inte följa några regler. Så vi ville ha er hemma
- Jaså, hur retade ni dem?
- Vi tog hand om deras elitmagiker. Den ene dog och den andre kommer dö när han lämnat ett meddelande åt dem
- Som är?
- Vi är irriterade
- Aj säger Isabella
- Lite så ja, men vi måste få dem att fokusera på oss just nu. Så att vi hinner göra det vi måste göra
- Jaha var skall vi bo?
- Ni kan bo i ert hus, de är färdiga med utsidan, så det är lugnt där nu. Men gå genom källaren
- Funkar det nu?
- Ja allt är klart
- Så bra säger Isabella, då går vi och lägger oss
- Det skall vi nog allihop göra
Vi reser oss och säger god natt, vi går upp till vårt rum. Vi visar Simon och Gwen var de skall sova. Sen går vi in på vårt rum. Vi klär av oss och lägger oss i sängen och vi somnar snabbt

Barnen kommer in på vårt rum och kryper upp i sängen och lägger sig, vi ligger där och myser en stund

- Pappa viskar Isabelle
- Ja
- Vill du göra pannkakor?
- Javisst säger jag, vill ni hjälpa till?
- Ja viskar de
Vi går upp ur sängen, jag klär på mig och vi går nerför trappan och ner i köket. Vi plockar fram ingredienser till pannkakor och vi börjar steka dem. Vi står där och lagar när vi hör någon komma upp till matplatsen. Isabella kommer ut till oss i köket
- Farmor tjoar barnen och springer fram till henne
- Hej mina små älsklingar
- Är ni redan hemma?
- Ja vi saknade er så mycket
- Förståeligt säger Isabelle och ler
- Haha gullunge säger Isabella. Skall vi duka
- Javisst säger barnen
De börjar duka fram på bordet och när de är klara så kommer James uppför trappan
- Farfar skriker barnen och rusar fram till honom
- Hej på er gullungar
De kramar honom och sen sätter de sig vid bordet. Jag går ut med pannkakorna, jag sätter dem på bordet. James och Isabella hjälper barnen med att lägga upp maten. Jag går tillbaka till köket och diskar undan
När jag är klar så går jag ut till de andra och sätter mig, jag hör Rebecka komma nerför trappan. Jag tittar på henne och ler, hon ler tillbaka och sätter sig i mitt knä och pussar mig
- God morgon säger hon till de andra
- God morgon svarar de henne
Efterhand så kommer de andra och sätter sig vid bordet. Jag ler, vi är samlade allihop. Vi äter och pratar, vi presenterar Kirsten för James och Isabella. Vi sitter länge vid bordet och pratar
- Jaha vad händer idag?
- Ingenting förhoppningsvis säger jag och ler. jag är rätt seg idag, så jag hoppas att skurkarna håller sig i skinnet idag
- Haha, tar du kompdag?
- Haha ja det gör jag
- Klippa gräs?
- Nej verkligen inte, jag vill bara njuta av att inte göra något
Jag känner deras blickar på mig
- Det är sant, jag vet att det är chockerande men, jag vill bara slappa idag
- Jag med säger Rebecka, jag har till och med tagit på mig slappkläder
- Där ser man säger Jesper
- Hur var resan frågar jag min mor?
- Fantastisk, tack för era presenter, de är fantastiska
- Varsågod säger jag, fantastiska personer förtjänar fantastiska presenter
- Haha skrattar Isabella
- Men så är det mor säger jag
- Kanske det
Vi reser oss och dukar av. Vi diskar och när vi är klara så går vi ner i tvättstugan och laddar en maskintvätt. Vi går upp och ut i trädgården, vi går ett varv och kommer till vårt hus
Trädgårdsmästaren är där
- Hej hur går det?
- Jodå framåt, vi har kommit en på vägen
- Hur lång tid kommer det att ta?
- Ett par veckor kanske
- Då vet vi det
Vi säger hej och går vidare, vi går runt huset och bort till garaget och tittar på våra bilar. När vi är klara så går vi tillbaka till huset. Vi går in och sätter oss vid matplatsen. Isabella och James sitter där
- Var är de andra?
- Sean, Annika och hans kusin gav sig iväg innan, de skulle äta glass. Jesper och Esmeralda gick intill sig, och vampyrerna är i träningsrummet. Simon och Gwen skulle handla skolsaker sa de
- Ja just de börjar skolan i nästa vecka
- Ja Simon på gymnasiet och Gwen börjar nian, hon hoppade över en klass
- Jo det vet vi, hon skulle nog kunnat hoppa över nian med men
- Ja men…
- Jaha, ytterligare en bror på den skolan
- Haha ja säger Rebecka, det är snart en familjeskola
- Nå hur allvarlig är denna soppa då?
- Allvarlig säger jag, det är en hel del parametrar som vi måste förhålla oss till. Vi kan inte göra för mycket samtidigt som vi måste hålla dem alerta. Det är ett fasligt jonglerande
- På grund av Michal?
- På grund av den förbannade boken
- Aha
- Vi hade kunnat göra detta väldigt mycket annorlunda om den inte haft sina begränsningar
- Och vi vet vad ni tycker om begränsningar
- Haha ja precis
- Nå ni får väl anpassa er
- Ja så är det, vi gör vårt bästa
- Bra säger Isabella, något trycker er
- Ja, vi vet inte vem de kommer att slå till emot. Vi kan inte skydda de runt oss som vi brukar för de har sina magiker
- Tror ni att de kommer slå till?
- Ja deras arrogans är väldigt tydlig så de kommer göra något mot någon. Det är vi rätt övertygade om. Det är därför vi ligger lågt idag. Ladda batterierna, för att ta hand om det som händer. Bollen ligger hos dem så att säga, nu får vi bara hoppas på att de inte sparkar på den idag. Det har varit ett par intensiva dagar med Mc – gäng osv.
- Mc - Gäng
Jag berättar för dem om det som hänt de senaste dagarna, när jag är klar så tittar Isabella på oss och ler
- Som sagt, intensivt
- Ja säger jag intensivt. Vi behöver landa lite, ja göra hushållssaker
- Vara lite Niklas och Rebecka
- Ja lite så
Ytterdörren öppnas och Simon och Gwen kommer in
- Hej
- Hej säger jag
- Vi var inte ensamma på vår shoppingrunda
- Jaså?
- Nej förutom våra vanliga skuggor så var där andra pajaser som följde efter oss
- Hur många?
- Sammanlagt eller?
- Nej av de andra pajaserna?
- Ett tio tal
- Förlåt?
- Ja ett tiotal, de var riktigt dåliga Niklas, de kunde lika gärna haft en skylt om halsen. Som sa vi skuggar de där borta
- Hm frågan är vem de var?
- Har inte en aning men som sagt de var riktigt dåliga på det, jag tror till och med att jag såg en av våra vanliga vakter le när de såg dem. Innan du skäller på honom så skulle du varit där. Det var pinsamt
- Jag skall inte skälla säger jag, log han så var det tillräckligt pinsamt. För att han skulle le
- Ja verkligen
- Jaha vem är de då?
- Som sagt vi har inte en aning
- Fick ni tag på det ni skulle?
- Jadå säger Simon det fick vi
- Bra säger jag, jaha i nästa vecka hur känns det?
- Jodå bra säger Simon
- Ja säger Gwen, det skall bli skönt att hoppa över en klass, jag hade nog blivit knäpp i två år på den skolan utan Simon
- Jaså?
- Hur känner ni när ni inte är nära varandra?
- Så ni känner det?
- Ja det har vuxit fram över sommaren
Jag tittar på Rebecka och hon på mig
- Det är en del av det vi är
- Jo så mycket har vi förstått
- Har ni?
- Nej säger Gwen, det har vi inte
- Om ni kan så vänta lite med det, för om det gör ont nu så kommer det att bli värre om ni gör något sådant nu
- Hur länge måste vi vänta?
- Tills du är tillräckligt gammal för att hantera det som kommer hända
- Och när är jag det?
- När du fyllt femton, vissa saker kommer hända då. Som har hänt med oss alla som har de möjligheter vi har
- Så när jag är femton
- Ja
- Då är det tur att jag fyller år tidigt på året säger hon
- Vad menar du?
Hon tittar på James
- Vi skall nog ta en promenad James säger jag, för stannar vi kvar så lär du bli ganska generad, ja jag med misstänker jag. Simon du stannar kvar för detta gäller dig med. När det är dags så kommer jag och de andra att ha ett samtal med dig. Men detta måste du höra, det är viktigt
- Ja Niklas säger han
Jag reser mig och James gör likadant, jag tar barnen i handen och vi går iväg. Vi går ner i källaren och bort till träningsrummet.
- Vad skulle de prata om, ja jag förstod det där första men inte det andra
Jag tittar på barnen och sen på honom
- Senare säger jag
Vi kommer fram till träningsrummet och vi går in. Ilse och Alex sparrar och de stannar när vi kommer in
- Hej
- Hej Ilse du skall nog gå upp till dina systrar
- Ja
- Tack
- Bara hon?
- Ja tro mig, du vill stanna här, Ilse berättar sen, kan du titta till barnen en stund Alex? Håll er härnere
- Javisst vi kan se en film, vill ni det busungar
- Javisst säger de
- Då går vi säger han
De går iväg och jag går fram till mitt ställ och tar Mushashis Bokken i min hand och går tillbaka till James
- Vi skall nog sätta oss säger jag
- Javisst säger han, det låter allvarligt
- Haha nej men det kan bli pinsamt, vänta
Jag sträcker mig ut och säger till Esmeralda
- Dina systrar behöver dig i matsalen, det gäller Gwen
- Ja jag kommer, är det dags?
- Det verkar så
- Stackare
- Ja, vill du be Jesper komma till träningsrummet
- Javisst
- Tack
- Förlåt, jag bara meddelade Esmeralda att hennes systrar behöver henne
- Ingen fara, jag har faktiskt vant mig vid det där
- Haha så bra, Jesper är på väg hit, han brukar kunna förklara när jag inte kan säger jag och ler. Men i alla fall, när vi kommer upp i en viss ålder så sätter vissa drifter igång hos oss. Eftersom vi är de vi är så de drifterna lite annorlunda? Ja så kan man säga, framförallt på spinnsidan. Vi pojkar påverkas inte lika mycket. underligt kanske men så är det, visst vi gör det pojkar gör när de upptäcker det. Men för tjejerna så är det som ett vulkanutbrott. De har kunnat hantera det eftersom vi inte varit nära varandra när de nått det stadiet
Dörren öppnas och Jesper kommer in, han tittar på min Bokken
- Haha nej jag skall inte slå far i huvudet
- Bra säger han och ler
- Jag hade ingen boll så jag fick ta vad jag hittade
- Aha ett sådant ögonblick
- Förlåt säger James
- När jag blir nervös så lugnade alltid en boll ner mig
- Du nervös?
- Ja detta är lite pinsamt
- Min bror tycker att prata om sex är pinsamt, jag skall väl säga att jag inte hoppar högt av det jag i heller, men jag trodde att det släppt för dig?
- Det gäller Gwen
- Ah,
Han går bort till sitt ställ och tar sitt Bokken
- Som sagt, i alla fall. När tjejerna når det stadiet som Gwen är i nu så sätter deras hur skall jag säga ”jaga min kommande man drifter” igång och det börjar koka i blodet på dem. De andra har som sagt har inte haft sin man pojke, man ja nära sig när de nått det stadiet. De har fått utforska och ta hand om saker och ting själv. Ilse på sitt sätt, Rebecka på sitt, Esmeralda på sitt och Annika på sitt. Hur Ilse och Rebecka gjorde vet jag. Hur Esmeralda och Annika tog hand om det vet jag inte men de gjorde det. Simon och Gwen är unika för de har redan funnit varandra, vi trodde att de skulle hoppa över det om man nu kan säga så ”hungriga” stadiet. Vi hade fel
- Aj fan säger Jesper
- Ja, vi har inte sett några tecken på det
- De är själv rätt mycket
- Jo förvisso, men som tur är så har inget hänt
- Är det farligt?
- Ja säger jag, om det gör det innan hon är femton så är det mycket farligt
- Varför?
- Skulle du vilja vakna upp i en krater?
- Förlåt?
- Om de där två gör det som Gwen väldigt gärna vill göra så kommer det att hända saker som vi inte vill skall hända. Varför det är femton år som är den magiska gränsen har jag faktiskt inte en aning om. Jag har vissa teorier men jag kan inte bekräfta dem. Men i alla fall skulle de göra det som killar och tjejer upptäcker i den åldern så kan det bli väldigt intressant
- Du menar om de älskar så kommer det att hända saker
- Ja, om vi älskar när vi är i kraften så tiodubblas alla våra känslor, vi känner varandras känslor,
- Hur menar du?
- Jag känner allt det som Rebecka känner, jag känner inte bara mina känslor utan hennes med gånger tio

Han tittar på mig och sen blir hans min häpen
- Du menar?
- Ja, jag känner Rebeckas orgasm, precis som hon känner min, jag känner alla hennes känslor. Jag känner det hon känner när jag hur skall säga
- När vi penetrerar våra kära kvinnor så känner jag det som Esmeralda gör, precis som hon känner vad jag känner när jag penetrerar henne
- Penetrerar? Säger jag
- Ja har du ett bättre ord?
- Nej
- Jag fattar säger James, penetrerar fungerar
- Tack säger Jesper, ja slickar jag hennes bröst osv. så känner jag det jag med
- Jisses
- Ja och något händer med oss när vi blir femton. Det är som det kommer en spärr eller något sådant. Men det blir inga kratrar i alla fall. Hade hon valt vem som helst annars så hade inget hänt. Men med Simon så kommer det att hända saker som inte går att leka med. Kaos är milt uttryckt
- Och Simon lyssnar på det nu?
- Ja han måste göra det, det handlar om logik så han kommer att hantera det. Just nu så är Gwen inte så logisk, inte hennes fel. Hormonerna sprutar rätt rejält hos henne, hon har bara en tanke snurrande i huvudet
- Du menar?
- Oja precis det menar jag
- Herregud
- Ja, jag är glad att jag slipper höra det de pratar om däruppe nu
- Ja jag med, de får vara väldigt tydliga med Gwen för att hon skall lyssna. En annan sak säger Jesper, hade de börjat fuska nu innan hon är femton så hade de kanske kommit till Shuken ögonblicket och det blandat med hennes ålder
- Ja jag vågar inte ens tänka tanken säger jag
- Så Shuken är relaterat till det som händer mellan en man och en kvinna
- Ja jag trodde att jag skulle dö av njutning
- Förlåt?
- Jag trodde att njutningen skulle döda mig, jag kunde inte sluta
- Inte jag i heller, det krävde vartenda uns av vilja som jag kunde samla för att ens tänka en tanke. Det handlade om sekunder för mig. Det höll på att kosta Alex och Ilse livet, de fortsatte för länge. Jag är imponerad av lillebrors uthållighet
- Herregud
- Haha så har jag inte tänkt på det innan, Ilses med
- Ja jag trodde att Rebecka skulle slå ihjäl mig när jag slutade, fast att hon inte orkade mer hon i heller
- Det är tur att vi kan hela oss säger Jesper
- Hej säger Sean, jag blev utkastad från matplatsen
- Det kan jag tänka mig säger jag
- Inte för att jag velat stanna, jag kände av stämningen där säger han
- Vi förklarar för James om vad som händer däruppe
- Hur långt har ni kommit?
- Shuken, och vad som kunde hänt om de inte gör saker och ting i rätt ordning
- Så det är det de diskuterar, Simon?
- Nej Gwen, hon är i den åldern nu när det sätter igång för tjejerna
- Förlåt?
Jag ger honom en sammanfattning
- Aha ja Annika har berättat om det och hur hon hanterade det. Jag blev generad bara av att lyssna på henne, och då har jag varit med om en del själv
- Ja du har en annan väg in i det här än vad vi andra har. Du har sått din vildhavre med andra
- Det har du med säger Jesper, Esmeralda var min första, samma för Alex
- Förvisso men jag har bara varit med en innan Rebecka och jag vet inte om det går att kalla för samlag det vi gjorde
- Förvisso men
- Jaja säger jag
- Jag har inte varit med så många jag i heller säger Sean, innan Annika så var det bara två andra, och det var inte bra kan jag säga
- Nej verkligen inte säger jag. Var Lia en av dem?
- Nej faktiskt inte, det var nog mest för att jag inte ville såra henne och få hennes bror efter mig. Jag respekterar George för mycket för det
- Haha nej bröder som spänner sig är inte kul, hennes bror skulle lära mig en läxa. När jag visade sulan på mig sko framför hans näsa så backade han
- Haha skrattar Sean
- Vad hände? frågar James
- Jag var skadad, jag behövde få utlopp för mina hormoner, jag frågade om hon ville fika. Det ena ledde till det andra, vi hade i mitt tycke dåligt sex tre gånger. Min skada gick över, jag gjorde slut eller vad man skall kalla det. Men i alla fall så kom hennes bror och skulle upprätta hennes heder eller något sådant. Han tuffade sig och jag satte en fot på hans näsa och bad honom backa. Han gjorde det
- Klokt säger James
- Ja, saken är den att jag inte skötte det snyggt, jag mår fortfarande ganska dåligt för det jag gjorde. Jag behandlade henne illa. Men hon har nog förlåtit mig, jag fick föra henne till altaret när hon gifte sig
- Förlåt?
- Hon är gift med Nikos systerson
- Menar du hon som är omslagsflicka för klädmärket?
- Ja säger jag, hon var ett säkert kort. Hon är blond, inte min kopp kaffe
- För mig är det tänder säger Jesper
- Jag klarar inte av krulligt hår säger Sean
- I mitt fall är det rödhåriga säger James
- Men i alla fall, Gwen måste få höra vissa saker så vi gick ner här och satte oss. Det föll på min lott att förklara för James, Alex är i biosalongen med barnen, han får uppdatering av Ilse sen. Han kommer nog att ge mig en kram för att han slapp sitta däruppe och att han slapp att sitta här
- Varför Bokken svärden?
- Därför att jag, när jag blir nervös vill ha något i händerna. För var det bollar, här fanns ingen boll så jag fick ta mitt svärd
- Jag med säger Jesper
- Nervösa? Ni två
- Haha ja pinsam nervositet, jag är inte så bekväm att prata om andras sexliv. Inte mitt eget i heller. Visst vi är väldigt öppna med allt, men därmed inte sagt att jag kan tycka att det är pinsamt. Det har varit en hel del pinsamma ögonblick emellanåt. Min älskade fru, hennes mormor och mamma är väldigt öppna mot varandra kan jag säga
- Oja Berith kom med förslag till Esmeralda så att jag ville sjunka genom jorden ibland. Och Esmeralda bara tindrade med ögonen och sög åt sig. Jag vet hur pinsamt Niklas tycker att det är, så när jag behövde råd så gick jag till Rebecka. Jag visste att hon skulle berätta för Niklas, men jag besparade min bror och mig själv pinsamma ögonblick
- Jag har blivit bättre på det men det är fortfarande jobbigt för mig. Därav svärdet, det ger mig trygghet
- Jag tycker att ni hanterat det exemplariskt säger James
- Tack säger jag, vi hade ett samtal med Alex när det var dags för de två, vi hanterade det rätt bra tycker jag i alla fall, vi kommer att få ha samma samtal med Simon, och då skall du och Alex vara med Sean. Precis som de däruppe kommer ha ett samtal med Gwen. Det kommer bli annorlunda, men de kommer ha det. Deras samtal med Ilse bör ha varit intressant med tanke på hennes tidigare läggning
- Vad menar du?
- Hon var bara med tjejer innan Alex, hennes styvpappa utsatte henne för sexuella övergrepp, så hon hade ett visst avog mot män om man säger så. Hon gick igång på mig med, och Rebecka. Men vi var av förklarliga skäl inte intresserade. Men vi älskar henne ändå, hon fick inte ihop det att vi kunde älska henne utan att vilja ha sex med henne. Hon förväxlade kärlek med sex, eller det enda sättet för henne att visa att hon dög var att ha sex
- När vi kommer att prata med Simon så kommer vi att få förklara det logiska i att ha sex med Gwen, det logiska i de känslor man känner då. Man är inte direkt logisk alltid när man har sex. Inte jag i alla fall
- Haha nej inte jag i heller säger Jesper, vi har gjort en del ologiska saker
- Mm som att älska på en gräsmatta i japan under den värsta åskstorm på årtionden, och tycka att det är rätt fräckt när blixten slår ner tio meter ifrån dig säger jag
- Menar du den natten? frågar James
- Ja far, vi låg därute på gräsmattan jag och Rebecka, det är något speciellt med den trädgården för mig och Rebecka
- Det är den för oss alla säger Sean
- Jag tror att Ilse och Alex föredrar skogen
- De föredrar alltid skogen
- Förvisso
- Men det hällregnade säger James
- Ja, det blir inte mer logiskt att vi satte oss i badtunnan och badade av oss efteråt. Med alla blixtarna
- Haha galningar
- Ja säger jag och ler, vi har gjort en hel del ologiska saker
- Oja säger Sean det har vi med
- Det har vi nog allihop gjort, men som sagt att förklara det för Simon kommer bli intressant
- Ja säger jag det kommer det, förresten på tal om ologiskt. Ni kommer alla få vapen av Hanshu men ni måste utföra dödsdansen till perfektion så vi kommer lära er den
- Så bra säger Sean och ler
- Ja verkligen, jag tror att han gillar oss på sitt säregna vis
- Ja han verkar speciell
- Ja det är han, men vi gillar honom. Det kan vara för att vi är rätt säregna vi med
- Förvisso, ja visst fan, var ni förföljda idag?
- Nej säger Sean
- För Gwen och Simon blev det av några riktiga amatörer tydligen, när de var nere på stan innan idag
- Jaså?
- Vänta
Jag tar fram telefonen
- Hej
- Hej Krister, Niklas här
- Hej, fler mc snubbar på gång
- Haha nej, men kan du ta reda på om aphuset förföljer våra minsta syskon, och om det är så fråga dem varför
- Javisst säger han, jag återkommer
- Tack, hej
- Hej
Jag lägger på och de andra tittar på mig
- Ja det kostar inget fråga
- Varför skulle aphuset göra det?
- Vem vet, på tal om saker som inte är logiska
- Förvisso
- Kalla det en känsla säger jag
- Då skall vi lyssna på den säger Jesper
- Tack säger jag
- Jaha inget annat som hänt idag?
- Nej säger jag, än så länge så får vi vila och det behövs, vi måste få andas och sortera allt som händer
- Går det bra då?
- Ja, vi har inte ens tränat idag
- Inte vi i heller säger Jesper, vi vaknade och bara kände, vi orkar inte
- Det är nog samma för oss alla säger Sean
- Hur mår Kirsten?
- Jodå det går framåt, det var inte lätt för henne
- Nej det kan jag förstå, inte varje dag som man får reda på att ens man är inblandad i en världsomspännande konspiration
- Nej, precis. Så hon blev rätt tagen
- Fullt förståeligt
- Förresten jag såg poolhuset idag Jesper, snyggt
- Tack
- Blir insidan lika vacker som utsidan så kommer vi aldrig vilja lämna huset säger jag med ett leende. Du har överträffat dig själv igen
- Ja verkligen säger Sean
- Jag brukar alltid säga att huset på Kos är det vackraste du ritat men vårt nya hus är vackrare min bror
- Nu blir jag generad säger Jesper och ler
- Inte lika generad som jag blev när jag råkade gå in på ditt rum när du och Esmeralda gjorde det ni gjorde. Inte konstigt att hon sträckte sig
- Nu pratar vi inte mer om det säger Jesper och rodnar
- Nej säger jag, men tack Jesper för huset, inte bara det men tack för att du är du
- Detsamma brorsan säger han och ler
- Hur sträcker man sig när man gör sådant frågar Sean
- Fråga Esmeralda säger jag, om du klarar av att höra svaret. Annika kanske får för sig att testa. Rebecka blev eld och lågor, annat kom emellan så vi har inte testat
- Som sagt nu pratar vi inte mer om det
- Haha skrattar James
- Förresten på tal om sådant, vad är det med engelsmän och deras böjelser? Du är nog den ende av de engelsmän som vi kommit i kontakt med som inte har någon mer eller mindre konstig böjelse. Vi blev nästan förvånade när det var så
- Haha ja du jag har inte en aning, det kanske beror på att vi alltid är så korrekta annars, framförallt överklassen
- Jo så är det kanske
- Men ni kollade upp mig?
- Ja när du kom i våra liv så att säga, om du var ett potentiellt hot mot mormor. Så det var inte för att mor valt dig. Hade hon gjort det innan vi träffade dig så hade vi inte gjort det. Inte utan att fråga henne i alla fall
- Aha jag förstår, ni verkligen älskar mormor
- Ja hon är familj, vi har gillat henne sen den där första gången vi träffade henne. Hon påtalade aldrig hur unga vi är. Kan vara för att hon inte var så gammal när hon fick ta ansvar
- Kanske det säger James, jag har aldrig i heller noterat det att ni är så unga. Ni gav order som om ni var betydligt äldre än mig och jag bara rättade in mig i ledet
- Ja inte som den andre tomten
- Haha nej, han är betydligt spakare numera, det är de allihop kan jag säga
- Bra säger jag och ler, det var en speciell eftermiddag
- Ja verkligen
Dörren öppnas och Ilse kommer in
- Var är Alex?
- I biorummet med de små, de skulle se film
- Är ni klara?
- Nej säger Ilse, hon är rätt envis
- Hur kände du själv i den åldern? När du gick igenom samma sak
- Jag vet, jag får rysningar bara jag tänker på det
- Vad vill du med Alex?
- Gwen bad om honom, hon ville ställa lite frågor och hon ville inte genera er. Hon är övertygad om att Alex kan svara på dem utan att hans färger spårar ut helt. Hon litar inte på oss tydligen
- Där ser man, men skicka hit barnen om de inte vill sitta där själv. Vi är klara med att prata om sådant med James
- Ni kanske skulle förklarat för Gwen med
- Kanske det, men det var pinsamt nog att förklara för James säger jag. Jag fick till och med hämta ett Bokken
- Så pass
- Ja, men skulle det inte funka med Alex så kalla så kommer jag
- Ja säger Ilse
Hon går ut, barnen kommer in i rummet och sätter sig hos oss
- Vad är det med alla?
- Det pratas pojk och flick saker som vi tycker att ni är för små att lyssna på
- Aha jaja då är vi glada att vi slipper höra det. vi trodde nästan att någon dött eller något
- Jaså varför det?
- Därför att alla är så hemliga
- Nej det är för att det är pinsamt och inte för små öron tycker vi vuxna
- Jaja då är det okej
- Så bra säger jag och ler
- Vad pratar ni om då?
- Vi har också pratat om sådana saker med farfar, sen pratade vi om vårt nya hus, och hur vackert det är
- Ja farbror Jesper det är riktigt vackert
- Tack säger han och ler, ni kommer att få ett fantastiskt rum. Med en Wu Shing docka i
- Skojar du?
- Nej
- Du är bäst vet du det farbror Jesper
- Men tack säger han och kramar om dem
- Jaha vad skall ni prata om nu då?
- Vet inte faktiskt säger jag, vad skulle ni vilja prata om?
- Varför du och mor är så ledsna
- Förlåt?
- Vi märker på er att något som kommer göra er ledsna skall hända, och vi vill veta vad det är
De andra tittar skarpt på mig och sen på barnen, de tittar på mig och jag på dem
- Ni lär er bra säger jag, ja vi är lite ledsna för att något kommer att hända, vi vet inte vad men något hemskt kommer att hända. Vi får inte prata om det mer än att det kommer hända och att vi måste vara beredda på att hantera det när det sker
- Någon av oss?
- Nej mina trollungar, men någon i vår närhet som vi älskar
- Bok saker?
- Ja bok saker
- Men vet att vi finns här när det behövs
- Tack säger jag allvarligt
- Hur länge har ni vetat?
- Sedan Grevinnan försade sig
- Och ni har inte sagt något
- Nej frågan har inte blivit ställd
- Ett sådant där prov igen
- Det kan man kalla det för, jag hade dock inte väntat mig att frågan skulle komma från barnen
- Vem hade du väntat dig att den skulle komma ifrån?
- Dig eller Gwen, ni är de som läser oss bäst. Egentligen Esmeralda också men hon ber alltid dig att prata med oss
- Jo så är det säger Jesper, ni vet inte vad eller vem?
- Nej, det är i tre delar. Någon av de som är i vår närhet lever med ”fel” person, så den personen måste offras för att vi skall kunna vinna. En annan för blodets skull och den tredje för att balansen är rubbad
- Herregud
- Ja säger jag, vi bara spekulerar. Vi har inte en aning om vem eller när. Så att vi vet allt kommer på skam, fast denna gång så är jag glad för det. Jag skulle inte vilja leva med att veta att någon vi älskar och träffar kommer att dö snart
- Som jag brukar säga
- Ja jag vet, plikten är lätt som en fjäder, ansvaret tungt som ett berg
- Så tre personer i vår närhet kommer att gå bort
- Ja enligt den förbenade boken så är det så
- Så ni kan försöka skydda oss allihop men någon kommer att?
- Ja, hur mycket vi än skyddar er alla så kommer det att bli så
- Fy fan
- Jesper
- Ja jag vet, jag betalar sen
- Hjärtat
- Ja?
- Vill du komma upp?
- Javisst, de kallar på mig däruppe
- Lycka till säger Jesper
- Det lär behövas
Jag går uppför trappan och kommer upp i köket, jag tittar på de andra och jag anar en viss frustration. Jag går fram till bordet och sätter mig, jag tittar på de andra och de på mig
- Hej säger jag, vad gäller det?
- Gwen är lite bångstyrig
- Jaha säger jag, varför är du det?
- För att det känns som om jag skall sprängas i bitar om jag inte får göra det som min kropp vill göra
- Vill du att vi skall bygga fler nya hus?
- Förlåt säger hon och tittar på mig
- Ja om ni gör det som du vill göra så finns det en väldigt stor risk att huset kommer att bli en krater, eller hela kvarteret. Vi vet inte, det vi vet dock är att om ni två gör det som du vill eller ni båda vill göra så finns det en risk att ni förintar hela kvarteret
Gwen tittar på mig
- Du behöver inte läsa mig för att se om jag talar sanning, du vet att jag inte skulle ljuga för dig, jag överdriver inte. Ja det kanske inte händer något. Men risken finns och den är påtaglig. Och om ni gör det som du/ni vill göra och ni uppnår Shuken utan att du kan kontrollera det som händer i din kropp just nu. Det vill jag inte ens tänka på. Så visst gör ni det som ni vill göra men var beredda på att ta konsekvenserna att ni spränga oss andra till atomer
Jag tittar på henne och hon på mig, jag ser kampen i henne. Vi sitter där och tittar på varandra
- När du kom i kontakt med Tau, Tau så fick du vissa förhållningsregler eller hur?
- Ja
- Och de klarade du av att följa eller hur?
- Ja
- Då klarar du av dessa med, det är fyra månader dit, gör som du gjorde när din pappa gick bort. Träna, träna så mycket du vill, både på det ena och det andra
- Vad menar du?
- Tja både som vanligt och det som flickor gör när de behöver hur skall jag säga lätta på trycket. Fråga Simon, de valkar han har i handen kommer inte bara av träningen. Den vanliga träningen
Simon rodnar och tittar på mig, jag ser att de andra vid bordet ler
- Så hanterade jag det, jag tränade som en idiot både på ena och andra viset. När det är som värst så får du inte träna med Simon, då får vi andra ställa upp. Alternativet är att du tjurar och ni gör som ni vill och spränger kvarteret. Valet är ert
- Så vi får göra det?
- Javisst, ansvaret är ert, håll på er och vi andra överlever, håll inte på er och vi sprängs. Vi kan inte tvinga er till något, vi kan råda er för allas säkerhet att hålla på er. Visst ni kan åka ut till skogen och skapa en krater där. Men vi kommer inte ha en öppen kista, för det kommer inte finnas något kvar av er. Jag trodde att du var logisk Simon, ja du med Gwen. Har ni blivit drömmare?
Jag ser att Simon blir röd i ansiktet
- Nej säger han
- Tja du agerar som en drömmare, du har kanske äntligen insett att det är den rätta vägen
- Vi kommer hålla oss säger han argt
- Men…
- Vi kommer hålla på oss
- Ja Simon säger Gwen
- Säkert? Säger jag
- Ingen skall anklaga mig för att vara en flummig drömmare
- Tja med det resonemanget ni för så…
- Vi skall hålla på oss, men om fyra månader så skiter jag i om vi så spränger planeten
- Som sagt det bor en liten drömmare i dig med
- Vill du ha stryk
- Förlåt säger jag?
- Vill du ha stryk?
- Och det skulle du kunna ge mig?
- Om du inte slutar kalla mig drömmare så, ja
- Det låter nästan som en utmaning. Vi säger såhär, vi går ner därnere. Vi tar varsitt Bokken. Ni två försöker ge mig stryk. Vinner ni så tar jag tillbaka mitt uttalande om drömmare. Förlorar ni så får ni finna er i att jag kallar er drömmare. För med det resonemanget ni för nu så är ni det. Men innan vi gör det så vill jag bara vara på det klara med att ni håller på er i fyra månader till?
- Ja säger Simon
- Ja säger Gwen
- Bra då vet vi det, du får träna så mycket du vill, när det pockar på för mycket så får du inte träna med Simon. Blir det alldeles för mycket så får ni båda lätta på trycket på annat vis. Innan ni gör det som ni vill göra så skall vi bröder ha ett samtal med dig Simon, och systrarna ett med dig Gwen
- Ja far säger Gwen
- Ja far säger Simon
- Bra då var det bestämt, då var det frågan om utmaningen. Efter er
Jag reser mig och de andra tittar på mig, Simon och Gwen reser sig och vi går ner i källaren. Isabella ler mot mig, Rebecka kramar om mig och vi går efter dem ner. Vi går in i träningsrummet, de andra tittar på Gwen och Simon.
De ser deras arga ansikten. Jesper tittar på mig och jag ler, han ler tillbaka. De går fram till sina ställ och tar sina Bokken. Jag tar mitt och svänger på det, jag går ut till mitten av golvet och ställer mig. Simon ställer sig på ena sidan av mig, och Gwen på andra
- Så då skall det avgöras, är ni drömmare eller inte
- Du skall få för drömmare
- Vad gäller det? frågar Jesper
- Om de där funnit den rätta vägen och blivit drömmare, deras resonemang däruppe var värdigt vårt drömmande
- Oj så pass, välkomna till en rätta vägen säger Jesper
Simon stirrar på honom och sen på mig
- Ja gjorde ni inte det då? Ni förkastade logiken för att få göra det ni ville göra. Oavsett hur logiskt vi förklarade för er om konsekvenserna så var ni ändå beredda på att acceptera att allt inte går att förklara med logik. Har jag fel?


Gwen stirrar på mig och jag ser att hon inser att jag har rätt, hon ser villrådig ut. Simon spänner sig
- Så du menar fortfarande Simon att ditt agerande var logiskt? Att det var logiskt att riskera att spränga hela kvarteret, med oss andra i? för att få som du ville? Förklara det logiska resonemanget för mig
Han stirrar på mig
- Snälla förklara det logiska i att utmana mig?
Han fortsätter stirra på mig och jag ser att insikten börjar sjunka in
- Inte för att skryta lillebror men inser du vad du gjort? Om inte detta är ologiskt så vet inte jag vad det är. Om inte detta är drömmande så får du gärna försöka förklara logiken bakom ert val att utmana mig. Inte ens för att få göra det ni vill. Vilket faktiskt hade varit mer logiskt än att utmana mig om att ni också kan drömma
- Oh herregud säger Gwen
- Mm Gwen, herregud, så hur länge skall vi stå här? Innan ni fattar att ni också är drömmare. Eller du försöker komma på en logisk förklaring till att vi står här Simon, vi kan stå här tills vi blir gamla och grå och du kommer inte komma på en endaste logisk förklaring som håller
- Men…
- Det är inget farligt att vara drömmare Simon, eller du anser att jag är dummare än dig?
- Va? Nej självklart inte
- Nej men det är så du agerar, för att du skall kunna växa så måste du kunna drömma med
- Men…
- Ja Simon, för att inte bli knäpp av det som vår far gjorde så gömde du dig i logiken. Precis som jag gjorde i drömmandet, jag fick lära mig att lita på logiken med. Så för att ni båda skulle växa så var jag tvungen att skriva det på näsan på er. Ni måste lära er att drömma
Han stirrar på mig och jag ser kampen inom honom. Jag ser hur han kämpar, jag ser frustrationen spegla hela honom. Jag ser på Gwen att hon kapitulerar, jag tittar på Simon igen
- Förklara logiken för mig Simon till att vi står här och att ni utmanat mig. Till och med Elisabeth skulle säga att det var ganska ologiskt, eller hur brorsan. Gwen har insett det, inte för att hon gillar det. Men hon har insett det. Våga släppa på taget, du vet att det finns två sidor av allt, yin och yang. Det ena kan inte leva utan det andra. Finn balansen brorsan

Han stirrar på mig och jag ser hur han kapitulerar och tårar börja rinna på hans kind
- Bra lillebror, bra
Rummet svajar till och jag ler
- Bok fan säger Simon
- Ja lillebror bok fan
- Jaha skall vi få detta överstökat?
- Det finns inget behov av det längre säger jag
- Ett vad är ett vad
- Förvisso, men jag kan låta udda vara jämt, det var inte bara ert fel att vi hamnade här. Så om ni vill så lägger vi tillbaka svärden och sparrar en annan dag
- Nej som sagt, ett vad är ett vad, hur jävla ologiskt detta än var så
- Är ni säkra?
- Ja som Simon säger, ett vad är ett vad. Hur korkat det än var så
- Jaha säger jag då kör vi
Jag samlar mig och attackerar, innan de hunnit slå en gång så flyger deras svärd genom rummet
- Bara för att bevisa att det inte var så logiskt, men se det från den ljusa sidan. Ni har vuxit, och tagit nästa steg i er mognad. Det faller på vår lott att locka er dit. Det är ett av våra uppdrag i den här soppan, att få er att växa. Kom ihåg ert löfte däruppe
- Ja far säger Simon med ett leende
- Ja far säger Gwen med ett leende
- Bra säger jag och ler mot dem
- Jaha mat säger Jesper?
- Ja varför inte säger jag
Vi går upp till matplatsen, Sean och Annika går uti köket och börjar med middagen. Vi andra dukar, när vi är klara så sätter vi oss och väntar på maten. När den är klar så kommer de in med den till oss
Vi äter länge och pratar, när vi ätit färdigt så dukar vi av. Simon och Gwen diskar, jag lagar kaffe och serverar när det är klart. Vi sätter oss igen och fortsätter prata. Vi lägger barnen och berättar en historia för dem
När de somnat så går vi ner till de andra igen och vi fortsätter prata. Vi skrattar mycket och vi njuter av att tillbringa tid med varandra. Efterhand så går de andra och lägger sig. Vi sitter kvar och tittar på varandra, jag tar Rebecka i handen och vi går upp
Vi går in på rummet, jag smeker av henne, hennes kläder. Hennes händer smeker av mina kläder. Vi står nakna framför varandra och jag smeker hennes kropp. När mina händer vandrar över hennes kropp så ryser hon till
Hennes händer gör samma resa på min kropp och min reaktion är den samma. Vi kysser varandra och vi lägger oss på sängen. Mina händer fortsätter sin resa på hennes kropp. Mina fingrar finner sitt mål och jag smeker hennes kön
Jag känner hennes hand på mitt och vi smeker varandra, vi stönar båda två av det vi gör med varandra. Jag lägger mig mellan hennes ben och jag slickar hennes ljumskar och hon skakar till. Min tunga slickar hennes kön
Jag känner hennes doft och den berusar mig. Jag delar på hennes läppar med min tunga och jag smakar på henne. Hennes våta inre är som nektar, jag slickar hennes sköte och jag hör hur hon stönar
Min tunga finner hennes klitoris och jag slickar och leker med den med min tunga. Jag för in ett finger i hennes inre och smeker hennes inre med den samtidigt som min tunga stimulerar hennes klitoris
Jag får henne upp på krönet och över det, när hennes orgasm kommer så lyfter hennes bäcken från madrassen och hon skriker ut sin orgasm i mitt inre. Vi rider på hennes våg av lust

Orgasmen ebbar ut och när hon kommit klart så lägger jag mig på rygg. Hennes tunga finner sitt mål. Jag tittar på henne när hon leker med mitt kön. Jag känner hennes tunga leka med mitt ollon.
Hon tar mig djupt i munnen och hon slickar på mina testiklar. Hennes hand smeker mitt kön samtidigt. Hon tar mig i sin mun och biter till, jag andas in häftigt och hon ler mot mig.
Jag börjar känna pirrandet. Jag drar upp henne och kysser henne. Hon sätter sig upp och sätter mitt kön mot sitt. Hon börjar rida mig och jag sätter mina händer på hennes höfter och vi hjälps åt att hålla takten.
Jag känner hur mitt kön smeker hennes inre. Jag tittar på hur mitt kön vått av hennes safter glider in och ut i henne. Jag ler mot henne och hon ler mot mig. Jag för ner henne så att hon ligger på mig.
Jag tar över och tar henne snabbt och hårt. Jag har mina händer på hennes skinkor och trycker henne mot mig. Jag för henne över krönet igen och hon kommer så att jag känner hur hennes safter rinner längs med mina höfter
Vi rullar runt så att vi ligger på sidan och jag fortsätter ta henne, nästa orgasm kommer nästan direkt. Hon biter mig i axeln och jag känner smärtan genom min kropp. Den eggar mig, jag rullar runt oss så att jag kommer överst
Jag reser mig upp mina armar och tar henne hårt, driven av hennes bett. Jag tar henne hårt och snabbt. Vi stönar båda två och jag känner ren djurisk lusta. Rebecka lägger sina ben på min rygg och korsar dem
Jag kommer ännu djupare i henne, hon hetsar mig ord och smekningar. Jag känner hur ilningar sprider sig igenom min kropp och jag känner hur min säd gör sin resa i min kropp. Jag kommer över krönet och tömmer min säd in i henne
Jag vrålar i vårt inre, jag känner hur hennes inre krampar om mitt kön och hon kommer igen. Vi rider på vår gemensamma orgasm och vi njuter av vår närhet. Våra orgasmer klingar av och jag lutar mig fram och kysser henne
Jag lägger mig ner och vi tittar på varandra, jag känner hur svetten rinner och jag tittar på henne och ler. Vi reser oss och går in på toaletten och duschar av oss. När vi är klara så går vi tillbaka till sängen och lägger oss

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Stjärnan Kapitel 1	Heterosex	5.0	8/6-24
De sju husen Kapitel 12 Balans	Heterosex	4.3	27/3-19
De sju husen Kapitel 11 De döda	Heterosex	5.0	21/3-19
De sju husen Kapitel 10 Religion	Heterosex	4.3	1/3-19
De sju husen Kapitel 9 Överfart	Heterosex	5.0	22/2-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.5	19/2-19
De sju husen Kapitel 8 Hemkomst	Heterosex	5.0	18/2-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.5	21/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.6	14/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	2/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	2/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.4	26/12-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.4	10/12-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	24/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	11/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	5/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.6	26/10-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	13/10-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	9/10-18
De sju husen Kapitel 7 Muren	Heterosex	5.0	8/10-18

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.