Den där dagen Bok 8 Godaishu Kapitel 41
Vi vaknar på morgonen och tittar på varandra, vi ler mot varandra och reser oss ur sängen. Vi klär på oss våra träningskläder och går ner i källaren och hämtar våra Bokken
Vi går ut utanför huset och börjar jogga, Vi springer tre varv runt ön och kommer tillbaka på stranden framför huvudbyggnaden. Vi tar fram våra Bokken och ställer oss bredvid varandra och går igenom mönsterna tillsammans. Vi är i total synk med varandra och när vi är klara så ställer vi oss mot varandra och bugar oss
Vi sätter igång och sparras, våra Bokken är som suddiga streck och vi hän ger oss totalt i kampen mot varandra. Vi dansar runt i sanden och vi letar luckor hela tiden i vår strid. Våra Bokken smäller ihop och det låter som åska när de träffar varandra
Vi strider i ungefär fyrtiofemminuter sen hamnar vi i ett dödläge och vi reser oss upp och ler. Rebecka tittar på mig och jag anar att hon vill mer. Vi börjar med dödsdansen och vi går igenom alla rörelserna till slut så står vi med spetsarna mot varandras hjärta
Vi reser oss upp och jag hör någon som klappar händerna, snart fylls det på med fler applåder och vi tittar upp mot uteplatsen och där står nästan alla våra gäster och tittar på oss
Yoshina bugar sig och vi bugar oss tillbaka mot henne. Vi går upp till de andra och ställer oss med dem.
- Ni är magnifika säger Yoshina
- Tack mor säger jag
Jag känner en förlägenhet för hennes ord. Hon som har lärt mig allt jag kan, det var hon som gjorde det möjligt för mig att inte förlora förståndet för som det känns evigheter sedan
Jag känner en hand på min axel och jag vänder mig om och Yoshi står där och Yoshinas man står bakom honom
- Ni är en heder för Nitten skolan
- Tack säger vi och ler
- Herregud säger påven, tränar ni alltid såhär
- Ja när vi får möjlighet så gör vi det säger jag med ett leende
Våra syskon kommer tillbaka från sin jogging runda och de samlas nere på stranden och de går igenom sina rörelser och när de är klara så delar de in sig i sina par
Barnen kommer ut på uteplatsen. De har sina Bokken med sig och bugar sig mot oss och vi bugar oss tillbaka. De går ut på stranden till de andra och snart så står de där allihop redo att börja sparra
Det är knäpptyst på uteplatsen, de enda som hörs är havet som rullar in mot stranden. Helt plötsligt så exploderar det på stranden när de synkroniserat attackerar och blockerar varandra
En hel del av de som står på uteplatsen hoppar till. Jag tittar på Yoshina och jag ser hur hon noterar varenda rörelse som händer därnere. Våra syskon dansar runt med varandra
- Armen Ilse ryter jag till
Påven hoppar till och tittar på mig
- Hon fuskade sa jag med ett leende
- Ok? säger han och tittar på mig
Deras dans fortsätter en stund till. Tillslut så är det bara barnen kvar. Deras Bokken är som suddiga streck och tillslut så får Leonardo in en träff på Isabelles ena Bokken så att det flyger iväg
De stannar och tittar på varandra och Leonardo backar och bugar sig. Isabelle bugar sig tillbaka och hämtar sitt Bokken och de kommer upp till oss
- Två, två säger Leonardo
- Mm säger Isabelle
- Bra jobbat mina adepter säger Yoshina
- Tack säger de och bugar sig
- Jaha tjockis säger Jesper till mig har du vilat tillräckligt länge?
- Haha ja det har jag, är du sugen på att utmana om titeln?
- Alltid säger han
Jag går ner på stranden och vi ställer oss mot varandra och vi bugar oss mot varandra. Han exploderar i sin attack och jag möter den och sen så sätter vi igång och vi strider som om våra liv hängde på det
Jag anar en rörelse bredvid mig och jag möter en attack från Alex. Snart så är jag inbegripen i en strid med alla syskonen och jag möter deras attacker och avväpnar dem en efter en
Jag genomför den sista rörelsen och stannar när jag slagit bort det sista svärdet, som var Annikas. De står i en ring runt mig och jag reser mig och bugar mig mot dem
Om det var tyst på uteplatsen innan så är den ännu kompaktare nu. Jag vänder mig mot dem och jag tittar på Rebecka. Hon kommer ner till mig och hon ställer sig bredvid mig
- Det är vi som är skölden mot ondskan i världen, vi hoppas att ni vill hjälpa oss att hålla den skölden uppe tillsammans med oss
Yoshina tittar på oss och bugar sig, en efter så bugar sig de som står på uteplatsen mot oss och vi bugar oss tillbaka. Vi reser oss upp och jag säger
- Ät frukost, vi skall bara duscha av oss sen så kommer vi tillbaka och äter med er. När vi är klara så åker vi ner i vårt sanktum och diskuterar framtiden
Vi tar våra Bokken och går in i huset och vi duschar av oss och klär på oss. Vi går ut till de andra och tar frukost och sätter oss med de andra på uteplatsen. Samtalen är lågmälda och jag känner hur vissa av våra gäster nästan stirrar på oss
- Jaha säger Jesper då är det dags?
- Ja säger jag det är det
- Alea eacta est?
- Ja precis säger jag och ler
- Tror du att de kommer fatta vad som träffar dem?
- Nej säger jag och ler
- Haha inte jag i heller
- Är du redo?
- Jadå vi är redo säger Jesper
- Bra säger jag och tack, tack för allt min bror
- Nej min bror det är ni som skall ha tack för allt, ni räddade mig och ni har räddat oss alla. Vi är skyldiga er våra liv alla vi syskon. Alla som sitter här är skyldiga er sina liv. Utan er så hade vi inte suttit här inte en endaste av oss. så oavsett vad som händer idag så kommer familjen stå bakom er, och vi kommer att hjälpa er att hålla skölden uppe till sista andetaget och sista blodsdroppen
Vi tittar på familjen och alla nickar mot oss. Vi översköljs av deras kärlek och jag känner en tår trilla nerför min kind. Rebecka torkar sina kinder och vi reser oss upp och går in i huvudbyggnaden
Vi går bort till hissen och åker ner. Vi går ut ur hissen och framtill kodlåset. Jag knappar in koden och öppnar dörrarna. Vi går in i rummet och vi sätter oss vid bordet
Våra gäster kommer ner och de sätter sig runt bordet och när alla är på plats så sänker sig tystnaden och alla blickar riktas mot oss. jag känner en sekunds fjärilar i magen och jag hör Rebeckas röst i huvudet
- Tänk på bonden hjärtat
- Alltid säger jag och ler
Högt säger jag
- Välkomna allihop, vi är glada att ni valde att komma ner här till oss
- Självklart säger Lorentina
- Tack säger jag, igår så ägnade vi dagen åt historia, idag så skall vi ägna tiden åt framtiden. Vi skall idag avslöja våra planer med Godaishu.
Jag dricker lite vatten
- Vad är Godaishu? Översatt från japanska så betyder det massorna, men som alla japanska ord så finns det fler tolkningar man kan göra av det ordet beroende på situationen. Om man väljer att översätta det ordet som vi gör så betyder Godaishu familjen eller släkten
Japanerna hajar till lite och jag anar ett leende hos Yoshina
- Alla vi som sitter här är på ett eller annat vis släkt med varandra
Jag känner hur en del hajar till, jag ser att vissa tittar sig omkring och sen tittar de på mig
- Vi har bedrivit rätt avancerad släktforskning de senaste åren och ni som sitter här är inte bara utvalda på grund av era färdigheter, intelligens eller position i livet. Utan ni är utvalda på grund av ert blod. Vår kära far Gunther som är krönikören har sedan vi först kom i kontakt med honom för sex år sedan arbetat med att hitta er alla som sitter här. Vi var de första och sen så har de rullat på tills vi hittade er alla. Ni alla tillhör familjen. Vi är faktiskt en enda stor familj
De stirrar på mig och sen på varandra
- Herregud säger påven, inte för att jag tvivlar på er men har ni bevis?
- Oja säger jag och ler, vi kallar dig för morfar eller hur?
- Ja
- Du är om man väljer att se det så faktiskt egentligen vår farfar, med en massa farfar framför så att säga. Din släkt kommer från Italien från början innan de hamnade i Polen eller dåvarande kungadöme som var där då. Men du har Da Vinci blod i dig, äkta Da Vinci blod
- Herregud
- Jag skulle kunna fortsätta hela dagen och det mesta av morgondagen att visa er alla de förvecklingar som finns för att bevisa hur vi är släkt. Men ni skall veta att vi alla är släkt och att vi jag och Rebecka är släkt med er alla på ett eller annat vis. Vi är de första. Vi är skulle man kunna säga källan som ni alla kommer ifrån
- Hur menar du? Undrar Mark
- Igår så berättade vi inte om ursprunget, skulle vi berättat hela historien så hade vi fått sitta där vi satt igår i flera månader för att kunna berätta hela den historien. Hur skall jag förklara detta? De flesta av er härinne är religiösa, jag ber er att ha ett väldigt öppet sinne nu. Ni har fått lära er att Eva och Adam var först på jorden eller hur? De var de första människorna, det var de inte. Långt därifrån. Det de var dock, de var som vi jag och Rebecka, de utvalda. Vi jag och Rebecka är i direkt nedstigande led arvingar till de allra första utvalda. Alla andra före oss har bara varit hur ska man säga substitut för oss. En förvarning om vad som komma skall. Denna information snubblade Leonardo och Mona över någonstans i Asien. De insåg att vi skulle komma och de gjorde allt som stod i sin makt för att förbereda för oss så att vi skall kunna möta alla de faror som finns därute. De manipulerade med naturen, gjorde avtal med hemliga krafter och de offrade sig själv och sina barn för att vi skall kunna sitta här idag och ge er denna information. Vi jag och Rebecka är alla myters arvtagare. Vi är de som man läser om i sagorna. Fram till för c:a en månad sedan så fanns det tre böcker, dessa böcker var skrivna av krönikörerna. I dessa böcker så fanns hela vår historia från de första utvalda fram till de sista. Som var de vi är reinkarnationer av. Det fanns en massa annat med i de där böckerna men det viktigaste var vår historia så att säga, eller rättare sagt myten om myterna. Vi fick frågor igår angående saker som måste hända, jag fick frågan om jag och Rebecka är siare. Jag kan lugna er med att det är vi inte. Vi tittar inte i te blad eller läser spelkort eller liknande när vi gör det vi gör. Men vi kan om man säger så påverka framtiden. Nästan allt det som hänt har vi kunnat läsa oss till i Livets bok som den heter. Det var egentligen tre böcker, vi tillbringade ett antal dagar i en dal där vi fick tillgång till huvudboken. Vi sammanförde de tre böckerna och läste dem. När vi läst klart så stod det i boken bränn oss. Vi gjorde som den sa till oss
- Men om böckerna inte finns mer, hur vet ni då vad som skall hända? Frågar Lorentina
- De finns inom oss, i våra huvuden
- Herregud säger påven
- Det finns även två medaljonger som innehåller information som vi kan använda om vi vill för att dels tanka upp information, men även hämta information ifrån.
- Var finns de? Frågar Jasmine
- I vårt hemliga slott som ingen kommer in i utan oss. Så de är säkra
- Ok säger hon
- Men om de inte finns mer hur vet ni vad ni skall göra, om de böckerna guidat er innan?
- Som jag sa vi har dem inom oss, och när det blir dags så kommer våra barn att ta över den uppgiften. Men anledningen till Godaishu eller rättare sagt en av många anledningar till Godaishu är att vi från och med igår kommer att skapa en ny Livets bok tillsammans med er. Om ni vill
Jag tystnar och tittar på de som sitter runt bordet. De stirrar på mig och sen på varandra
- Vad menar du?
- Livets bok som vår sida kallar den är egentligen en släktkrönika över vårt blod. När jag säger vårt så menar jag er alla som sitter här. De resor vi gjort och de vi tagit hand om på resans gång hitintills har varit sådana som hade kunnat och har gjort allt för att om man får säga så befläcka vårt blod. Nu låter detta väldigt rasbiologiskt men, vi har renat blodet och skurit bort det dåliga så att säga
- Hur menar du? Frågar presidenten
- Vad jag menar är att vi startar om från början, vi bygger grunden för en ny släkt eller familj. De tre huvudfamiljerna, Da Vinci, Medici och Dracul som alla härinne är en del av på ett eller annat vis kommer om man får säga så upphöra att existera. Det kommer bara finnas en blodslinje
- Förlåt säger Agnetha
- Som jag sa i början av mitt anförande, vi alla här är släkt på något vis, vi har en relation till er alla genom blodet. Da Vinci, Medici och Dracul. Till och med våra asiatiska vänner har droppar av vårt blod i sig fast att de är Tokugawa eller Qing
Jag tittar på Yoshina och Xia
- De har också vårt blod i sig
- Vad är det ni vill?
- Vi vill skapa en ny familj, Godaishu eller vi måste skapa en ny familj, vi har på uppdrag av boken den stora boken bränt det gamla för att kunna starta om. Boken insåg att vår blodslinje var korrumperad. Vi måste för att kunna uppnå balans i sämsta fall starta om från början. Vi har uppnått enigheten nu undrar vi vill ni vara en del av vår familj? Vissa av er har redan fattat sitt beslut kan man säga när ni gick med på att bli medlemmar av vår lilla Ö. Vårt lilla land här i Karibiska havet. Som jag sa innan dessa sex år har varit en förberedelse för denna dag. Dagen då det gamla dör och det nya föds
- Så vi tillhör familjen säger Michael
- Ja när ni gick med på att bli medborgare av S.t Batz så blev ni det. Vi har hela tiden sagt att Godaishu har ekonomisk uppbackning av oss, det har den, den har hela vår samlade förmögenhet i ryggen som igår uppgick till c:a 400 miljarder dollar och då har jag inte räknat våra skattgömmor runt om i världen
Tystnaden är kompakt, de stirrar på mig och Rebecka
- Men vi kan inte ingå i familjen säger drottningen
- Du skall få ge oss en gåva idag mormor säger jag och ler
- Vad som helst säger hon
- Du skall få ge oss en gåva idag morfar säger jag och tittar på påven och ler
- Vad som helst
- Lovar ni?
De tittar på mig och Rebecka, vi möter deras blickar med ett leende
- Vad har ni nu kokat ihop? Frågar drottningen
- Det får ni reda på om ni skänker oss gåvan, och om ni gör det så kommer ni att få skämma bort oss så mycket ni vill. Ett förbehåll dock säger jag och ler. Vi vill inte bli helgon morfar
- Hahaha skrattar påven
- Ja i alla fall inte innan vi dör säger Rebecka och ler
- Ok taget, vilken gåva kan vi ge er?
- Att ni går med på att bli vår mormor och morfar på riktigt
- Förlåt?
- Ja att ni går med på att bli vår mormor och morfar säger jag och ler mot dem
- Men hur skall det gå till?
- Det får ni reda på om ni går med på det
- Om vi inte går med på det?
- Då får ni inte reda på det säger jag och ler. Men om ni går med på det så kommer ni som jag sa få skämma bort oss så mycket ni vill
- Så om jag säger, ja jag blir er mormor så får jag skämma bort er så mycket jag vill?
- Ja säger jag och ler
- Vad är haken?
- Måste det finnas en hake säger jag?
- Nej säger hon men med er två så vet man aldrig
- Som vi alltid sagt Elisabeth vi vill bara ha er kärlek och lojalitet
- Jag är tydligen redan er farfar, med en massa farfar framför så för mig så spelar det egentligen ingen roll så att säga. Men jag går med på ert erbjudande
- Är du säker säger Rebecka?
- Ja mitt barn det är jag säger han allvarligt
- Ok tack säger Rebecka och ler
- Nå mormor säger jag, vad säger du?
Hon tittar på mig med en koncentrerad blick och jag möter hennes blick. Det är knäpptyst i rummet. Minuterna går och sen tittar hon på sin man och han ler
- Vi kunde fått sämre barnbarn säger han
- Haha ja säger hon, de är så envisa dock
- Jo men de håller dig på tårna mitt hjärta
- Jo det vill jag lova säger hon, vad säger du Berith kan du tänka dig att dela på bördan med mig?
- Tja då slipper jag oroa mig ensam i alla fall
- Haha skrattar Elisabeth, jag accepterar ert erbjudande
- Är du säker? frågar jag och ler
- Du var tvungen att le, ja jag är säker
- Bra avtalet är slutet säger jag
Rummet gungar till och vi börjar lysa, vi reser oss går fram till dem och vi tar dem i händerna och de kastar bak sina huvuden. Vi slocknar och går tillbaka till våra platser och sätter oss
- Pakten är skapad säger jag
- Vad hände precis säger Elisabeth
- Ni tillhör familjen säger jag med ett leende och som medlemmar av den så har ni egentligen bara en lojalitet nu. Familjen
- Och det innebär?
- Att från och med nu så har ni inga andra lojaliteter, familjen först sen kommer det andra
- Hur menar du frågar påven
- Att från och med nu så tillhör ni familjen med allt vad det innebär. Ni är vår mormor och morfar på riktigt. Ni har blivit märkta av vårt märke. Ni har fått ett träd med våra familjemedlemmars namn på. Ni är vår mormor och morfar på riktigt så att säga nu är det inte bara ord längre. Nu är det på riktigt med det ansvar som följer på det
- Men… säger Elisabeth
- Magi säger jag och ler och skrattar
- Haha ni två säger hon
- Ja mormor vi två, ångrar du dig?
- Nej för fan inte en chans
- Det kostar en tia gammelmormor säger Isabelle
- Ok säger hon och ler
- Vi andra då? Frågar president frun
- Ja ni andra, ni står inför ett val. Ingå i familjen eller stå utanför
- Så vi har också ett val?
- Ja säger jag, vissa ingår redan i familjen så att säga men vissa av er gör det inte. Ni som inte gör det får en chans att ingå i den om ni vill, vill man inte så slipper man, vill man så tar vi emot er med öppna armar
- Så vi får också en chans att ingå i er familj säger min moster
- Ja säger jag, ni får alla en chans att ingå i familjen. Men beslutet måste fattas här och nu. Ni får ingen betänketid så att säga mer än denna dag eller rättare sagt tills vi ajournerar oss idag
- Vem ingår i familjen?
- De som valt att bli ambassadörer för S.t Batz, de två som accepterade precis. Ursprungsmedlemmarna i vår familj
- Så Mark ingår i familjen? Frågar presidenten
- Ja säger Mark det gör jag
- Har du också en tatuering?
- Inte än men jag misstänker att det står på agendan säger han med ett leende
- Haha ja det gör det
- Vi vill ingå i familjen säger presidentens fru allvarligt
- Ok säger jag tack
- Vi med säger min moster
- Vi med säger Agnetha och då talar jag för hela min familj
Alla de som sitter i rummet och inte ingår i familjen svarar likadant. Vi tittar på dem och jag säger
- Är alla medvetna om ansvaret för att ingå i familjen?
- Ja säger de
- Bra då reser vi oss upp och tar varandra i händerna
Vi bildar en stor cirkel och jag och Rebecka börjar lysa och ljuset växer i styrka och alla kastar bak sina huvuden och ljuset släcks
- Så då var det avklarat säger jag och ler. Välkomna i familjen
- Var hamnade denna? Frågar Agnetha
- Vi har inte en aning säger jag och ler, ni får titta sen. Amanda?
- Ja kusin
- Antecknar du?
- Ja kusin säger hon med ett leende
- Bra säger jag och ler då är det officiellt och skrivet då går det inte att bryta. Nu till det trista, det finns regler som man måste följa. Den viktigaste regeln och vi har inget att säga till om här, tänjer vi eller ni på den så kommer himlen att ramla ner över oss. Vi måste godkänna alla livsavgörande beslut
- Hur menar du?
- Hm vi säger att Lorentina och Mark vill gifta sig
- Ja säger Lorentina och ler
- Så måste Mark eller Lorentina fråga oss först, men vi är snälla vi säger nästan alltid ja
- Men vi måste fråga er först?
- Ja säger jag det måste ni, en annan sak som ingår i vår familjs förbannelse är barnbegränsningen ni får inte skaffa mer än två barn. Eller rättare sagt ni kan inte skaffa fler än två.
- Men vi kan skaffa barn? Frågar Jörgen
- Ja då min bror det kan ni, men bara två försöker ni få fler så kommer det att få konsekvenser obehagliga konsekvenser. Så snälla försök inte, vi vill bespara er smärtan av att se ett av era barn dö
De stirrar på mig och de ser smärtan i våra ögon
- Leonardo och Mona trotsade naturen en gång. Det kostade dem en dotter den smärta de upplevde vill vi bespara er. Men som sagt vi brukar gå med på det mesta men frågan måste ställas och det är vår börda att axla ansvaret av att vara familjens överhuvud. För det är det vi är familjens överhuvud. Vi leder familjen och det är vi som står överst på barrikaden och det är vi som från och med idag står i strålkastarljuset. Det är vårt öde att dra ljuset på oss så att ni kan verka i det tysta
- Godaishu min son berätta allt säger Yoshina
- Ja mor säger jag med ett leende. Som min japanska mor påtalade så vill hon att jag skall berätta vad Godaishu är. Som jag inledde med, för oss är Godaishu familjen. Vi har här idag startat en ny familj en ny blodslinje kan man säga. Vi har startat om från början, alla de gamla bloden finns kvar, men Godaishu är det nya. Vi kommer att här idag bilda olika hur skall jag säga cirklar? Där alla medlemmar i familjen kommer att ingå i olika delar där jag och Rebecka är galjonsfigurerna så att säga. Vi kommer att ingå i alla men samtidigt i ingen, Broderskapet, våra japanska skolor, ligan och vår elitskola kommer att drivas i ett råd bestående av de som leder dessa skolor idag. Ni kommer att bilda den offensiva cirkeln så att säga. Vår spionorganisation som idag består av Medicivakterna, Iluminati och Solen döttrar, kommer ledas av Mark som under dagen kommer att prata med de som han vill skall ingå där, där vi snart kommer ställa frågan till två nya medlemmar som skall ingå i den senaste organisationen. Vi kommer att bilda en ny cirkel där Isabella kommer vara sammankallande, tyvärr mina herrar men ni kommer inte vara välkomna där den är bara för era respektive. Den diplomatiska cirkeln kommer att ledas av James han kommer under dagen att söka upp er som skall ingå i den. Spindlarna i nätet för dessa cirklar är Gunther, Elisabeth och Amanda, de är sambandscentralen som sammanställer alla fakta så att säga och sköter ekonomin. När ni lämnar rummet här idag så kommer alla att få ett kort som är knutet till Godaishu och Godaishus pengar. Jag och Rebecka är som jag sa innan de som har sista ordet om det inte är enighet i de olika cirklarna. Vi står utanför men samtidigt så är det vi som leder. Vi är ansiktet utåt för familjen, vi kommer att ta smällarna. Alla härinne kommer på något vis att få en uppgift i någon av cirklarna. Vissa kommer kanske bli förvånade över att bli utvalda till det de blir utvalda till men vi litar på att ni axlar ert ansvar i detta
- Vad är ansvaret?
- Att skapa en bättre värld för våra barn. Det finns ett mörker därute som vi måste möta, varje dag i resten av våra liv och vi behöver er hjälp
Det blir tyst i rummet och alla ser eftertänksamma ut samtidigt som de ser beslutsamma ut.
- Är ni galna frågar drottning
- Nej mormor, vi gör det som förväntas av oss
- Men ni kommer leva under ständigt mordhot
- Det gör vi redan säger jag med ett leende
- Men…
- Ja mormor plikten är tung som ett berg men ansvaret är lätt som en fjäder. Det är vår plikt och vårt ansvar. Som överhuvuden för familjen så är det vår plikt och vårt ansvar
- Vad menar du?
- Att de två galningarna kommer att var måltavlor för all den ondska som finns ute i världen. Det ställer sig mitt på planen och säger här är vi det är bara att attackera oss. Så att vi slipper råka illa ut. Ni är ta mig fan inte kloka
- Tio kronor till mormor
- Jaja säger hon och ler
- Det är vårt öde mormor, vi är glada för din omtanke men det är vårt öde. Ni är skölden och vi är svärdet
- Herregud utbrister påven
- Ja morfar, men inget har förändrats från den dagen vi föddes, eller rättare sagt från den sekund som de där två fattade sitt beslut att leka med naturen för 600år sedan. Vi är de vi är. Vi är de utvalda med allt vad det innebär
- Som jag alltid säger, hellre ni än jag säger Jesper och ler. Men vet att vi alltid har er rygg min älskade bror och syster. Till mitt sista andetag
- Till mitt sista andetag säger Esmeralda och ler
- Till mitt sista andetag säger Alex
- Till mitt sista andetag säger Ilse
- Till mitt sista andetag säger Annika
- Till mitt sista andetag säger Sean
- Till mitt sista andetag säger Gwen
- Till mitt sista andetag säger Simon
Alla andra i rummet säger samma sak. Vi reser oss och bugar oss för dem. Vi sätter oss igen och tittar på de andra
- Nu är det dags för lunch vi ses härnere igen om en timme
Alla utom jag och Rebecka reser oss, vi tittar på varandra och ler
- Vi lyckades hjärtat säger jag och ler
- Ja hjärtat, när tror du de inser att de har blivit spelade?
- Ja du aldrig kanske
- Haha det skulle vara det ultimata att de aldrig inser att de blivit spelade
- Vissa av dem kan vi inte spela, inte kärnan
- Nej men de andra?
- Haha ja de andra är en annan sak säger jag och skrattar till jag med. Vi lyckades, vi har skapat något nytt. Vi kan lämna det gamla bakom oss, ja inte allt men väldigt mycket. Nu blir det på våra villkor, vi skriver boken själv i fortsättningen
- Hur mycket tror du vi har fått bestämma själv här idag och hur mycket har naturen lekt?
- Haha ja du det är kanske vi som blivit spelade
- Haha ja kanske det säger Rebecka, skall vi hjärtat?
- Ja hjärtat
Vi reser oss och går upp till matsalen. Vi går fram till buffen och tar mat. Vi sätter oss vid ett bord och börjar äta. Barnen kommer till oss och sätter sig
- Bra spelat, mor och far. Tack för arvet
- Varsågoda, säger vi och ler
- Vi skall försöka förvalta det på bästa sätt
- Det är vi övertygade om säger jag och ler mot dem
Vi äter och när vi ätit färdigt så reser vi oss upp och jag harklar mig
- Vi hoppas att maten smakat bra? nu är det dags för oss att dela upp oss i de olika cirklarna. Den offensiva cirkeln, vill Jesper, Esmeralda, Yoshina, Yoshi, Sato, Jasmine och Alex hitta en lämplig lokal och sammanstråla i
- Javisst säger Yoshina
De reser sig och går iväg
- Vår spioncirkel, Mark, Annika, Ilse, morfar, Sean och Mattias
- Ok säger Mark och reser sig
De går iväg
- Mor samlar du ihop dina damer?
- Ja hjärtat säger hon och reser sig. Alla kvinnor som är kvar följer med mig förutom Samantha och Katja, ni stannar här de två vill prata med er
- Ok säger de och tittar på oss
- James samla din diplomatkår
- Javisst säger han och ler, jaha gentlemän då går vi, ja alla utom ungdomarna
De reser sig och går iväg. Jag tittar på Simon och Gwen
- Ni två tar med er ungdomarna och tar hand om dem
- Ja Niklas säger Gwen
De reser sig och går ut. Katja och Samantha sätter sig hos oss. Rebecka ler mot dem
- Så mina damer då skall ni svara på en fråga. Ni skall säga ja eller nej konstigare än så är det inte. Era föräldrar har pratat med er om oss
- Ja säger Samantha, det verkar så otroligt alltihop
- Haha ja det kan vi förstå, ibland så får vi också knipa oss i armen för att förstå vad som händer
- Oja säger jag så är det. Men som Rebecka sa så har era föräldrar pratat med er om vad som vi vill?
- Ja säger Katja, jag förstår inte riktigt men jag accepterar ert erbjudande
- Tack säger Rebecka och böjer på huvudet
- Ja jag förstår säkert ännu mindre men jag accepterar jag med säger Samantha
Rummet gungar till och vi ler
- Tack säger Rebecka och ler. Ni är nu Solens söners representanter i era respektive länder. Ni rapporterar direkt till de som är ansvariga, men ni kommer att ingå i det rådet, ni har krafter som ni måste lära er att behärska. Ni är starka i kraften och ni kommer att kunna göra saker som ni inte trodde var möjliga. Inom en snar framtid så kommer vi att sammanföra er med en yngre flicka från Frankrike som är lika stark som er, ni tre kommer att vara våra sköldar i respektive kontinent. Ni kommer att få ett annat uppdrag än de andra i Solens söner. Ni kommer att blida er egen lilla klubb. Vi kommer att fylla på er klubb med fler medlemmar när vi hittar dem
- Hur gör jag med skola osv.?
- Du fortsätter leva ditt liv som du gör nu, men du kommer emellanåt att få uppdrag att genomföra. Ni kommer att få dem av oss direkt och utan mellanhänder. Detta vi berättar för er nu får ni bara berätta om för era kommande respektive är det förstått och de får inte under några omständigheter berätta om det för någon annan
- Respektive? Frågar Samantha
Rebecka tittar på henne och lyfter på ögonbrynet
- Ni vet?
- Oja säger jag vi vet
- Vem kommer mer att ingå?
- Aisha
- Hon ser farlig ut säger Katja
- Haha ja det är hon, vi kommer att ha samma samtal med henne sen
- Och den franska flickan?
- Det kommer vi att lösa vid ett annat tillfälle men vi har redan börjat träna henne
- Ok säger Katja, vad är det meningen att vi skall göra?
- Samla information först och främst sen vidarebefordra den till oss. Ni kommer att få varsin telefon av oss där ni rapporterar direkt till oss eller till vår sambandscentral i ert fall Amanda
- Ok säger Samantha, vilken typ av information?
- Det beror på, när du kommer tillbaka till ditt universitet så skall du följa med Lorentinas dotter på de där politiska träffarna. I den gruppen så finns det en man som heter Bill. Han skall du mjölka på så mycket information du kan om hans nattliga träffar. När du fått reda på vad han pysslar med på nätterna så ringer du oss
- Vad är det för aktiviteter?
- Det är det du skall ta reda på säger jag med ett leende
- Ok
- Katja, när du kommer hem så skall du göra samma sak med Igor som går i din klass, när du fått reda på vad hans pappa har för affärer med Jeltsin så ringer du oss
- Handlar det om klockan?
- Haha ja bland annat
- Ok säger hon med ett leende
- Ikväll så kommer vi att sammanföra er med Aisha
- Ok
- Ni tre skall lära känna varandra så mycket som möjligt
- Ok varför?
- Därför att hon kommer att bli svärdet om det behövs
- Du menar?
- Ja det menar jag
- Ok herregud
- Välkommen till Godaishus värld
- Kommer vi?
- Nej säger jag, inte om vi kan förhindra det
- Men Aisha?
- Ja Aisha, hon har tränat hela livet för det, hon får förklara själv om hon vill. Men hon är ert svärd så att säga om det skulle behövas
- Ok säger Samantha, men Bill
- Ja Bill
- Och Igor
- Ja säger jag så fort ni kommer hem
- Ok säger Samantha, Lorentinas dotter?
- Hon har en annan uppgift, men hon tillhör familjen så du får ta hjälp av henne
- Bra säger Samantha
- Katja du kan gå ut till de andra nu, men inget lekande med Jeff
- Nej säger hon och rodnar
- Bra säger Rebecka, jaja hålla handen och en och annan puss är ok säger hon med ett leende men inget mer
- Nej Rebecka
Hon reser sig och går iväg. Samantha tittar på oss
- Det som händer med dig och Ante är oundvikligt, ta det försiktigt med honom bara, han är sårad
- Jag vet han berättade igår
- Berättade han att det var vi som sammanförde dem och att det var vi som detroniserade henne med honom sittande bredvid? Att vi för sex år sedan sammanförde dem med ett enda mål att hitta spionen
- Herregud, nej sa hon det visste jag inte
- Så är det, vi är de vi är och vi måste ibland göra saker som inte är så trevliga. Men han är sårad och behöver tid att läka. Finns där för honom, han är en slashas säger jag med ett leende men en snäll slashas, och när den dagen kommer så kommer vi att säga ja. Med ditt val du gjort här idag så kommer du att slippa flytta. Han kommer att flytta till dig
- Och det vet ni bara sådär
- Ja säger jag med ett leende, just nu så har du ont i magen. Du vet inte varför men så är det. Det är på grund av att du är ifrån honom. Inom en snar framtid så kommer han att flytta nära dig och när du är klar i skolan så kommer ni att flytta ihop. Han är stark i kraften, han är Medici precis som du är Da Vinci. Det kan bli en spännande kombination. Men från och med idag så är ni först och främst Godaishu
- Ok säger hon
- Nu är du befriad från vårt förhör säger jag med ett leende. Nu får du göra vad du vill fram till de är klara, vilket de kommer vara när som helst. Sen kan ni sitta på stranden och hålla handen. Vi skall ha fler sådana här möten idag säger jag och ler
- Ok förresten tack
- Varsågod säger jag och ler, någon gång i den närmsta framtiden så kommer du att resa till Frankrike och träffa den franska flickan. Vi meddelar när. Du går snart på sommarlov va?
- Ja
- Bra
- Hej
- Hej då
Vi sitter kvar vid bordet, Elisabeth, Amanda och Gunther kommer fram till oss och sätter sig
- Kaffe frågar jag
- Ja tack säger Elisabeth
- Jag fixar säger jag och reser mig
- Jag hjälper dig säger Gunther
Vi hämtar kaffe och går tillbaka till de andra och sätter oss
- Jaha kusin hur går det?
- Jodå bara bra, det är en massa saker som händer hela tiden men jag får nog ihop det
- Hur går det för de olika grupperna?
- Jodå bara bra, säger Gunther
- Damernas Cirkel är intressant säger Elisabeth och ler
- Ja de kommer ge oss gråa hår säger jag och ler
- Haha ja verkligen men Isabella håller dem på mattan hon har väldigt roligt
- Ni två skall ha samtal med de två vi pratade med precis, de skall få snabbkursen i spelet
- Ok säger Elisabeth
- Aisha kommer också vara med, ni startar så fort de är klara i sina cirklar, vilket kommer vara snart
- Ok säger Elisabeth, vad kommer de att bli?
- Något nödvändigt, de rapporterar direkt till oss eller till dig Amanda, de har fått sina telefoner och sina första uppdrag
- Bill och Igor?
- Ja deras första test
- Aishas?
- Båda två
- Ok säger hon, då skapar jag filer åt henne
- Ja men vänta tills de rapporterat, det är ingen brådska
- Ok säger Amanda
De andra börjar komma tillbaka, de sätter sig vid borden och när Aisha och hennes mor kommer in i salen så vinkar jag åt dem. De kommer och sätter sig och vi berättar för Jasmine och Aisha vilka planer vi har för Aisha. Hon ler och hennes mamma böjer på huvudet och vi anar en stolt blick hos henne
När vi pratat klart med dem så reser jag mig upp och tystnaden lägger sig
- Då var första mötena i de respektive grupperna klara nu så rapporterar ni till Gunther, Amanda och Elisabeth. När det är klart så är det som vi brukar säga fri lek tills det är dags för mat. Samma upplägg som igår, matlagning på stranden
Vi reser oss och går ut ur matsalen och sätter oss på uteplatsen i stället. Vi tittar på barnen som badar med Simon och Gwen. De andra ungdomarna har som ungdomar gör hittat varandra och de pratar och leker och stojar
Ante kommer ut till oss och sätter sig. Han tittar ut mot havet och tar ett djupt andetag
- Jag är kär
- Ok säger jag och ler
- Men det visste ni väl redan
- Nja säger jag vi vet vad hon känner, det berättade hon för oss. Men vi misstänkte att det kunde bli så för dig. Är du allvarlig så kommer det innebära att du får flytta till USA, hon har sin uppgift i det här vilken hon kommer berätta för dig. Hon kommer att behöva ditt stöd, ditt Medici stöd Ante är du redo att acceptera ditt öde?
Han sitter tyst och tittar utöver havet och han tar ett djupt andetag
- Jag har försökt kämpa emot, se var det ledde mig, så det är väl lika bra att jag accepterar det, jag har fått min roll i detta, ser ni mig verkligen som en diplomat?
- Haha det är James som valt så han gör
- Ni hade inget med det att göra?
- Nej faktiskt inte, vi har valt ut ledarna, sen har de valt
- Ok spännande, men han känner inte mig
- Nej men vår mor gör, säger jag och ler och Elisabeth. De har väl sett något hos dig som tyckte att du skulle passa in där
- Men Jörgen då?
- Han tillhör spionerna
- Ok?
- Det måste vara hans fascination för James Bond säger jag och ler
- Haha ja kanske det
- Men Samantha?
- Ja Samantha, jisses
- Det gör ont när hon inte är nära?
- Ja säger han, jag har inte sovit inatt, jag ville springa in i deras bungalow och göra det som män och kvinnor gör
- Det hade kanske varit olämpligt med tanke på att hon delar hus med sina föräldrar
- Jo men jag ville
- Då får du se till att ni delar hus inatt
- Mm säger han och ler
Han reser sig och går ut på stranden och fram till Samantha som står och tittar utöver havet. Han tar hennes hand och hon vänder ansiktet mot honom. Han lutar sig fram och ger henne en puss
Vi ler och tittar på varandra. Presidenten sätter sig hos oss och tittar på de som står på stranden
- Prata med din fru, det är oundvikligt
- Ok säger han, det skulle väl hända för eller senare
- Ja säger jag och ler
- Hur är han?
- Som jag sa till Samantha en sårad krigare, en slashas men en bra slashas
- Ok säger presidenten och ler, han påminner om mig då. Han är skärpt, han kom med väldigt intelligenta kommentarer på vårt möte och han är inte rädd för att säga ifrån
- Han är Medici, han kommer att utmana din svärmor och han kommer vinna
- Haha skrattar presidenten, en bra svärson alltså?
- Oja säger jag, du skall nog prata med hans far Claus
- Ok då gör jag det
Han reser sig och går iväg, Jasmine kommer och sätter sig hos oss
- Hej säger jag och tittar på henne
- Hej ni utvalda
- Oj är vi formella?
- Nja det är väl gängse skick och bruk
- Haha kanske det säger jag, innan du riskerar att förlora ansiktet. Det är oundvikligt och det kommer att ske. Han kommer bli en bra svärson och han kommer visa henne världen. Hon kommer att lämna Parbat och hon kommer att sköta sina uppdrag utan för himlen
- Ok säger Jasmine, kommer han att ta hand om henne
- Ja annars så kommer han att få betala priset
- Vet han om priset?
- Nej men det kommer du berätta för honom. Han är tränad av oss så han kan försvara sig
- Av er?
- Ja av oss, han har uppnått sensei i Kenjutsu och Bushido
- Då är han värdig
- Ja hon kan testa honom så bruk och skick är
- Nu?
- Javisst säger jag
Jag reser mig och går bort till Mattias som står i strandkanten
- Hej kusin
- Hej
- Är du redo?
- Va? För vad?
- Att vinna hennes gunst?
- Aisha?
- Ja
- Hur?
- Med svärdet, har du ditt med dig?
- Ja givetvis, träningen hjälpte mig genom sorgen. Vem skall jag slåss mot?
- Aisha
- Var?
- Här
- Här? När?
- Nu
- Ok så jag skall slåss om hennes gunst
- Nej du skall slåss för ditt liv och du skall bevisa för henne och hennes mamma att du är beredd att dö för henne, precis som hon skall bevisa för dig att hon är värdig dig och beredd att dö för dig. Hon väljer för livet Mattias, hur väljer du?
Han tittar allvarligt på mig och sen på Aisha som står vid sin mamma och lyssnar på henne. Min moster tittar på oss och Rebecka går fram till henne och pratar med henne
Jag ser att min moster får ett bestämt ansiktsuttryck. Rebecka fortsätter prata med henne och min morbror kommer fram och lyssnar. Han tittar på mig och sin son
Jesper kommer fram med ett Bokken till Mattias
- Skäm inte ut mig
- Nej Jesper
- Vår lilla mor står däruppe och hon kommer att bedöma oss hur väl vi tränat dig
- Ingen press?
- Haha nej inte direkt va, låt oss inte tappa ansiktet
- Det viktiga är inte att vinna Mattias säger jag, det viktiga är hur du strider. Nu strider du för resten av ditt liv. Strid väl
Han tittar på mig och bugar sig
- Hai sensei
Jag bugar mig tillbaka och jag ser Aisha gå ner för uteplatsen och komma fram till oss. Mattias tar av sig sin tröja och sina skor och strumpor. Aisha tittar på honom och fäster upp sitt hår och tittar på mig
- Är han värdig?
- Ja säger jag, är du?
Jag hör en hastig inandning från uteplatsen. Utmaningen är uttalad, Rebecka kommer fram till oss hon tittar på mig och sen på de andra två
- Ja far säger hon
- Bra säger jag, skäm inte ut oss säger jag, någon av er
- Nej far säger hon och bugar sig
- Nej far säger Mattias och bugar sig han med
Vi backar och de ställer sig framför varandra. De håller i sina svärd och de bugar mot varandra. Mattias intar första positionen och Jasmine ställer sig i ligans redo ställning
De samlar sin qi och sen brakar de samman. De dansar runt i sanden i en halvtimme och deras svärd är överallt hela tiden och de letar luckor hos varandra, de andas tyngre och tyngre och luften fylls av erotiska spänningar
Vi ser luckan och Jasmine inser försent att hon blottat sig, Mattias attackerar och gör hägern genom vassen och träffar henne tre gånger och fullföljer rörelsen och stannar med svärdet på hennes bröst där hjärtat sitter
Han stannar och andas djupt och Aisha tittar på honom. Han bugar sig mot henne och sen mot hennes mor. Han står kvar och väntar. Jasmine går nerför trapporna och kommer fram till oss på stranden
- Res dig, du är värdig, jag skänker dig min dotter
- Tack mor säger han, jag vill dock helst att hon väljer mig själv
- Det är inte vår tradition säger Jasmine
- Jag respekterar era traditioner precis som ni måste respektera mina. Vill du ha mig Aisha
Hon tittar på honom går fram till honom och kysser honom
- Jaha det var väl svar nog säger jag och ler
- Ni har tränat honom väl säger Yoshina
- Tack mor säger jag, men den som tränat honom är Jesper och Esmeralda
- Ni kanske skall gå och duscha säger Rebecka och ler
- Ja säger Aisha och ler
- Ja säger Mattias, Jesper
- Ja?
- Tack
- Ingen fara kusin säger han och ler
- Vad har ni i vattnet? Frågar Yoshi
- Va?
- Ja ni är ju för fasen galna krigsmaskiner allihop
- Vi har haft en bra lärarinna säger jag och ler mot Yoshina
- Haha tack min son
Vi går tillbaka till uteplatsen, min moster tittar på mig och jag tittar tillbaka och ler. jag anar en tår i hennes öga och hon kommer fram till mig
- Tack ni två
- Ingen fara moster allt för familjen, du kommer att få en spännande svärdotter
- Haha ja det kan jag tänka mig, kommer han att flytta?
- Nej hon kommer att åka med er hem. Enligt deras traditioner så är de gifta nu. Jag tror att hon informerar honom om det i duschen nu
- Förlåt?
- Vi lär inte se dem mer idag säger jag och ler
- Ok
- Han kommer att få ett par överraskningar till jag hoppas att hon tar det lugnt med honom
- Vad menar du?
- Jag är inte rätt person att berätta om detta. Sätt dig ner med hennes mor och har ett väldigt öppet sinne moster
- Ok
Hon går fram till Jasmine och bugar sig, de går iväg och min morbror tittar på dem och ler sen blinkar han. Jag ler och han går iväg och sätter sig med Claus och presidenten
Vi sätter oss vid ett bord och vi tar upp barnen i våra knän. Vi tittar oss omkring och vi ser på vår familj och vi ler. Alla pratar med alla och jag får en känsla av kollektivet på Hawaii och jag ler
Vi sitter där och tittar oss omkring och vi ser Samantha och Ante komma gående hand i hand. De kommer upp till oss på uteplatsen och sätter sig. De tittar sig omkring och Ante finner sin mammas blick och ler. Hon ler tillbaka och jag anar en tår i hennes öga
Jag reser mig och går ner till grillarna och tänder dem. Jag står där och håller koll på lågorna. Jörgen kommer ner till mig och han tittar på mig och ler. jag ler tillbaka och vi skålar med våra mineralvattenflaskor
Presidenten kommer ner till oss och tar en av grillarna
- Detta var länge sedan säger han
- Det är som att cykla säger jag och ler
- Haha kanske det säger han
- Jaha säger Jörgen då skall vi bli släkt
- Ja så är det säger presidenten och ler, vi får väl bjuda på söndagsmiddag en dag
- Vi kommer gärna säger Jörgen, finns dock en viss risk för att min fru kommer att bli lite starstruck
- Ingen fara säger presidenten och ler
- Ni kan låna planet säger jag, visa inte Claus trädgården bara då får ni inte honom igen
- Haha nej pappa gillar sina växter säger Jörgen
- Ja det gör jag med, vi har haft ett intressant samtal här idag om växter säger han. Förresten vad vill du att vi skall göra när jag inte är president mer Niklas?
- Det väljer du själv, eller rättare sagt när den dagen kommer så frågar vi din fru vad hon vill
- Haha klokt
- Ja säger jag och ler
Prinsen och påven kommer ner till oss och ställer sig hos oss
- Hej säger jag
- Hej säger prinsen
- Vad har ni på hjärtat?
- Inget speciellt mer att jag vill tacka för möjligheten att få vara vanlig eller vad man skall säga
- Ja säger påven såhär avslappnad har jag nog inte varit sen jag valde min bana för snart femtio år sedan, ingen som kommer med sina bekymmer till mig och jag slipper lyssna på bikter och ta tag i problem. Jag kan vänja mig vid det här
- Du får komma hit precis när du vill säger jag med ett leende
- Vad står på agendan för er?
- Bröllop våra föräldrar skall gifta sig och ni skall komma dit
- Jo men det är ju ett tag till dess
- Haha ja en hel vecka, vi skall göra inbrott jag och Rebecka
- Förlåt?
- Ja när vi åker härifrån så skall vi göra inbrott och hämta våra föräldrars vigselringar
- Skojar du?
- Haha nej, de som har dem kommer inte lämna dem ifrån sig frivilligt så vi får göra inbrott
- Vem vågar stå emot er?
- Stå emot och stå emot, det handlar mer om att de är våra dödsfiender. Så vi får förena nytta med nöje. Vi fyra skall sno deras ringar det är vår uppgift. De finns i fyra olika kapitelhus och vi har en vecka på oss att lösa det
- Jisses säger påven, hur fick de tag på dem?
- Kommer du ihåg när vi räddade dig från krypskytten
- Hur skulle jag kunna glömma det?
- Då berättade vi en historia för dig
- Ja
- Den natten så stal de, deras värdesaker bl.a. dessa ringar. Förresten Samantha skall vara i Frankrike nästa onsdag, kan hon låna planet eller vi får skicka vårt?
- Erh hon kan låna vårt
- Bra, hon kanske följer med oss till England, om vi säger att Ante är där? ni skall ju ändå komma till bröllopet och hon har lov eller hur
- Jo
- Bra då var det bestämt
- Men inbrott säger påven
- Ja säger jag inbrott, som jag sa de kommer inte ge oss de där ringarna frivilligt morfar. Sen kanske vi slinter lite med svärden och avfolkar de där kapitelhusen eller är klumpiga och väcker dem så att de får försvara sig
- Jisses säger Jörgen
- Vi har en vendetta mot dem säger jag
- Vem frågar Jesper
- Orden
- Oja jag kommer att vara väldigt klumpig nästa vecka och väcka varenda slott
- Haha skrattar jag, vi får hoppas att mor inte hör oss
- Hör vad säger Yoshi
- Att vi skall vara klumpiga när vi gör inbrott i nästa vecka
- Varför skall ni vara klumpiga?
- För att vi har en vendetta med Orden, vi får inte attackera först, en av de där reglerna vi pratade om innan idag. Men om vi är klumpiga och råkar väcka dem så måste de ju attackera oss och då måste vi ju försvara oss eller hur?
- Haha ja det måste ni, men jag håller med min syster skall nog inte höra er
- Nej det är nog bäst
- Vad pratar ni om frågar Rebecka
- Klumpighet
- Aha nästa vecka?
- Mm och att vi kanske inte skall berätta för mor att vi skall vara klumpiga
- Nej det berättar vi inte
Fler kommer ner till grillarna och börjar hjälpa till med maten. Vi blir färdiga och folk tar mat och sätter sig på stranden och på uteplatsen och vi äter med god aptit. När vi ätit färdigt så dricker vi kaffe och te
- Nå unga panter vad säger du vill du dansa med mig?
- Ja varför inte säger jag och ler
- Har du dina Hanshu svärd med dig?
- Ja mor säger jag
- Skall vi leka med riktiga svärd?
- Ja varför inte säger jag
Jag går in i huset och hämtar våra svärd och går ut med dem. Jag räcker Rebecka hennes och Yoshina kommer gående över sanden med sitt svärd i handen. Vi går ut på stranden och vi ställer oss mot varandra och vi drar våra svärd
- Jaha mor vad säger du?
- Ja varför inte min son låt oss dansa
Vi ställer oss i redo position och brakar samman. Vi dansar runt i sanden och våra svärd möts. Vi strider i ungefär en kvart sen så slår jag undan hennes svärd och mitt svärd stannar vid hennes hals. Jag backar och bugar mig för henne
Hon bugar sig tillbaka och vi kramar om varandra.
- Tack för allt mor säger jag, utan dig så hade jag inte varit här. Jag är skyldig allt säger jag tyst
- Det är jag som skall tacka unga panter. Utan dig så hade jag inte blivit den jag är idag
- Nå hjärtat säger Rebecka vad säger du?
- Till döden hjärtat säger jag och ler
- Till döden mitt älskade hjärta säger hon och ler
- Jesper
- Ja
- Till döden
- Oh herregud, alla stannar häruppe, våra kära syskon skall gå all in
- Herregud säger Isabella
- Jisses säger Esmeralda
- Haha skrattar Ilse
Vi ställer oss mitt emot varandra och vi ler
- Jag älskar dig
- Och jag dig säger jag med ett leende
Vi höjer våra svärd och börjar lysa. Sen sätter vi igång, vi släpper alla spärrar och bjuder på en hej dundrande föreställning. Vi slåss i ungefär en halvtimme sen så landar vi i sanden och våra svärd är låsta i varandra
Vi skrattar högt och släpper svärden och kysser varandra och sen plockar vi upp svärden och går upp på uteplatsen. Tystnaden är total och jag ser leende hos våra syskon och respekten hos de som inte sett oss såhär innan
- Nästan som på dödens fält säger Esmeralda
- Haha ja nästan säger jag, detta var roligare dock, mindre kladd
- Haha ja det kan jag tänka mig säger Ilse
- Jaha detta avslutar dagens övningar för vår del, vi skall nu gå och lägga barnen. Vi ses till frukost i morgon, god natt
Vi tar barnen i handen och går in i vårt hus. Vi lägger dem i deras sängar och berättar en historia för dem och de somnar. Vi går in i vårt rum och vi klär av oss
Fler noveller av samma författare
