Johanna Sand - Del två: Sommar på Södermalm
Johanna Sand - Del två: Sommar på Södermalm
Börja gärna med att läsa “Johanna Sand - Del ett: Almedalen” som slutar några dagar innan denna novell tar sin början.
En natt tillsammans med flera män i ett stimmigt Visby har fått den gifta trebarnsmamman Johannas moraliska kompass att snurra vilt. Hur vill hon hantera sina prioriteringar; familj, karriär och egna, sedan länge undertryckta behov? Låter det som en såpa? Läs vidare...
Johanna och hennes arbetskamrater gick vanligtvis direkt på semester efter Almedalsveckan. Arkitektkontoret på Söder stängde helt under några juliveckor och Johanna återsåg sina kollegor först i början på augusti. Rutinen för Johanna, hennes make Samuel och deras tre döttrar såg likadan ut som för så många andra; de packade ihop sig, åkte ut till sommarstället och kompletterade veckorna där med en resa till Medelhavet för att säkra att åtminstone en vecka gav garanterad solbränna.
Så inte i år. Med nytt, större ansvar följde också mer arbete och redan i slutet av maj hade Johanna insett att den där första semesterveckan i juli efter Almedalen var i fara. Och mycket riktigt; minst en veckas intensivt arbete med det hon avskydde mest av allt: administration. Inte en skiss skulle göras, inte en idé behövde kläckas. Men arbetet som väntade var massivt, arbetskrävande. Och dödstråkigt.
Samma dag som Johanna kom hem från Gotland reste hennes familj ut till sommarstället i Stockholms skärgård, en stuga som funnits i Samuels föräldrars ägo sedan 60-talet. Johanna älskade stället och både Samuel och barnen njöt av att vara där, men i år kände Johanna att den extra veckan ensam i Stockholm var precis vad hon behövde. Händelserna i Visby hade inte hunnit sätta sig ännu och det snurrade i hennes huvud så fort hon tänkte på Erik Waltin, på hans kollega Anders, på natten i deras hyrda hus och på det som utspelat sig i deras företagstält.
"Jag behöver tänka, behöver prata med någon... " Orden snurrade runt, runt i huvudet på henne. Kvällen innan hade Samuel startat den korta färden upp mot Norrtäljetrakten i den fullpackade BMW:n. Hon hade kramat om familjen och på morgonen, efter en frukost bestående av kaffe och inget mer, hade hon tagit tunnelbanan in till Söder. Liksom för att markera att hon också egentligen borde vara ledig hade hon klätt sig i en lätt, somrig, ärmlös linneklänning och sandaler, inget hon skulle burit på ett kundmöte. Idag kändes dock helt rätt. Med sitt långa, mörkblonda hår slarvigt ihopdraget i en hästsvans och solglasögonen från Gucci på plats promenerade hon långsamt från Medborgarplatsen mot sin arbetsplats. Solen stekte. Ett par muskulösa shorts- och linneklädda invandrargrabbar i tjugoårsåldern visslade efter henne när hon passerade parkbänken de satt och rökte vid och hon log för sig själv. Strax fumlade hon med passerkoden vid kontorets entré och klev in i de tysta lokalerna.
Det vilade något fridfullt över det öde kontorslandskapet. Varken datorer eller luftkonditionering var påslaget och tystnaden var kompakt. Några personer jobbade visserligen under juli månad, det fanns alltid ett par projekt som befann sig i känsliga faser även under semestern och därför inte kunde lämnas obemannade. Denna sommar visste hon att Lotta hade mycket att göra med ombyggnaden av en kontorsfastighet i Farsta, och två äldre ingenjörer var fullt sysselsatta med att sammanställa utredningar kring ett vägbygge i Huddingetrakten. I övrigt var det tomt.
Hon slog sig ner vid sin prydligt organiserade arbetsplats och startade upp sin dator. Medan maskinen surrande gick igång fingrade hon förstrött på sin mobil. Barnen hade messat några bilder på morgondoppet ute på ön och Samuel hade skrivit en kort lista över saker han ville att hon skulle ta med sig när hon anslöt om en vecka; ett antal pocketböcker, en ny korkskruv och flickornas regnjackor hade glömts kvar hemma i villan i det kaos som alltid rådde inför avfärd. Johanna skakade på huvudet och gjorde en mental notering att ställa sakerna i en kasse vid ytterdörren så fort hon kom hem i eftermiddag.
"God morgon!" Lotta svepte förbi på väg till sin plats längre in i lokalen i ett moln av Chanelparfym, klapprande sandaletter och sprudlande energi. Hon såg sig leende om över axeln innan hon försvann mot sitt väntande projekt. "Lunch senare? Nytorget? Eller en afterwork, kanske?" hojtade hon. Johanna gjorde tummen upp och log tillbaka. Lotta var en livräddare med sitt glada humör och nästan explosiva energi. Och förmodligen hennes bästa väninna på kontoret, även om de inte umgicks så ofta privat. Johanna såg att även Lottas klädsel uttryckte semesterlängtan; den tajta, tunna bomullsklänningen, kort och urringad, smet tätt åt hennes snygga figur och Johanna skrattade till när hon såg att Lottas trosor nästan övertydligt tecknade sig över hennes stjärt. Troslöst eller string när du har åtsmitande klänning, Lotta, det borde väl du veta, tänkte hon roat för sig själv och hörde hur Lotta glatt hälsade på Felix och Petter längre in i lokalen. Stackars gubbar, dom sätter väl kaffet i halsen när de får syn på hennes bak! Johanna skakade på huvudet och försjönk åter i arbete.
Det gick trögt. Hon tänkte mer på Erik än de administrativa uppgifter som flimrade på displayen och tillslut bestämde hon sig. Ett kort meddelande till honom, ett "Hej, hur är läget med dig?" eller något liknande... Johanna googlade fram Byggforms hemsida och följde länken till Kontakter. En självsäkert leende Erik Waltin med armarna korslagda över bröstet och den kala hjässan blänkande i ljuset av fotoblixten mötte hennes blick. Hon kopierade hans kontaktuppgifter och kunde inte låta bli att kika vidare. Hans kollegor fanns där också. Anders Hellberg, välkammad, vithårig, säkert tio år äldre än Erik men snygg och i bra form. Markus, den avgjort yngste av de hon umgåtts med på företaget, log nästan arrogant på sin bild. Johanna var kluven till den snygge men ganska otrevlige mannen, hans attityd var svårsmält, men hans färdigheter i sängen var... Johanna funderade lite med ett leende på läpparna... jo, dom var mer än adekvata. Hon noterade att Eliasson, äldst och minst attraktiv i kvartetten, hade positionen vice VD. Någon småhandlare var han alltså inte, något Johanna först hade trott. "Era förskräckliga svin... kvinnoföraktande grisar", mumlade hon för sig själv, halvt på skämt, halvt på allvar.
Hon försökte få ihop en text till Erik, bara något kort, men allt hon skrev lät fånigt och krystat och hon var på väg att ge upp. Ilsket raderade hon det senaste utkastet och skulle precis ta itu med något annat, något viktigare, när hennes mobil surrade till.
"Johanna Sand, Komfort Teknikkonsulter", svarade hon trots att numret på displayen inte var bekant och hon misstänkte en påflugen säljare. Hon kände igen rösten omedelbart och kände värmen sprida sig i kroppen.
"Hej Johanna, det är Erik. Erik Waltin. Hur mår du?" Den djupa, lugna rösten, den förtroendeingivande stämman som varit en sådan tillgång under deras gemensamma seminarium i Visby och som sedan övertalat henne att göra en rad onämnbara saker i Visbynatten. Hon andades ut, blundade och viskade:
"Erik... Hej, jag tänkte just på dig..." För än gångs skull var uttalandet sant. Ett kort samtal senare, där Eriks handlingskraftigt och effektivt undvek småprat, hade Johanna lovat bort sig på lunch en kort promenad bort.
För att vara en solig dag i juli var uteserveringen förvånansvärt glest befolkad och Johanna kunde välja det bästa bordet. Erik syntes inte till än och hon ägnade därför ett par minuter åt att studera menyn. Salladen kändes som det enda alternativet, och hon tecknade åt servitrisen, en ung, blond tjej som förmodligen inte gått ut gymnasiet ännu, att komma och ta upp hennes beställning. Hon valde att ta ett glas rosé till salladen och hade precis fått in det immiga glaset när hon fick syn på Erik på gatan. Han log och vinkade. Han hade sällskap av Anders Hellberg och strax hade de båda männen trängt sig fram till Johannas plats. Hon reste sig med fjärilar i magen, kramade och kindpussade de båda och sa något om vad roligt det var att se dom. Erik såg semesterklädd ut. Istället för kavaj hade han en kortärmad linneskjorta på sig som stramade över hans breda axlar. Hans chinos hade visserligen pressveck men var klart mer fritidsbetonade än den klädsel han haft i Visby. Anders hade dock marinblå uddakavaj över sin vita skjorta och såg ut som om han kom direkt från ett möte. Båda log brett mot henne och hon slogs av hur stiliga dom faktiskt var. Anders måste ju vara minst 60, men han var slank och brunbränd, såg fräsch ut helt enkelt. Och Erik såg avslappnat självsäker ut, stor, stark, trygg.
De småpratade lite och männen beställde varsin öl. Johannas sallad, snålt tilltagen men vackert upplagd, kom in men hon rörde den knappt. Det kändes nästan surrealistiskt att sitta här och prata sommarväder och jobb med två män hon bara några dagar tidigare sugit och blivit knullad av. Men trots detta; både Erik och Anders var charmiga, vänliga och roliga. Nästan gentlemannamässiga. Perfekt sällskap. Så tänkte Johanna, trots att hon egentligen borde veta bättre.
Hennes tunna, ljusblå sommarklänning hade glidit upp ett par decimeter över hennes knän när hon satte sig ner och Erik placerade plötsligt, mitt i en mening, en hand på insidan av hennes ena lår.
"Du är jäkligt vacker, Johanna!" Eriks fria hand rörde lätt vid Johannas kind. "Dina ögon, det är något speciellt med dina ögon och din blick", sa han och rörde vid hennes mörka, markerade ögonbryn och vidare ned mot hennes fylliga läppar. "Och du är smal, nästan mager... som en fotomodell. Skitsnyggt, vi tycker om tunna kvinnor!" Hans andra hand gled långsamt längre upp längs låret och Johanna andades in, såg sig oroligt omkring. Ingen verkade se och servitrisen var för tillfället sysselsatt med att ta upp några beställningar i andra änden av uteserveringen.
Anders lade fram sin mobil på bordet framför Johanna.
"Det här ville vi prata lite om", sa han och på den lilla men knivskarpa skärmen rullade ett videoklipp igång. "Du kommer att känna igen det här från Gotland. Vi vill diskutera med dig vad som kan hända oss emellan om vi fortsätter att träffas..."
Johanna visste förstås vad hon skulle få se redan innan det korta klippet rullade igång. Trots att hon varit huvudperson kändes det som om hon såg en spelfilm rullas upp; det som i verkligheten på den där soldränkta terrassen i Visby för bara fyra dagar sedan varit helt spontant och impulsivt framstod plötsligt som regisserat, nästan inrepeterat. En efter en tömde männen (hur många? Sju? Åtta?) sig i Johannas ansikte, utan att trängas eller knuffas. Så fort någon var klar lämnade han snabbt plats åt en annan och Johanna, med ansiktet täckt av sperma, missade knappt en droppe. Ibland sög hon en kuk när den erbjöds henne, ibland runkade hon en annan, men hela tiden fanns en penis i ansiktet på henne, hela tiden en manslem som spydde ut sin säd över hennes anletsdrag.
Klippet varade inte mer än knappa två minuter och under dessa 120 sekunder hade Johannas puls rusat. Skamkänslorna fanns där, naturligtvis, men det hon kände starkast var faktiskt ren och skär kåthet. Och inte så lite stolthet.
"Herregud, hur klarade jag av det där? Jag?!" viskade hon förundrat och Anders drog igång klippet en gång till. Johanna såg hur hon med självklar, tveklös hängivelse grep tag om en kuk och gapande lät den tömma sig i hennes mun, för att i nästa stund leende (leende!) vända sig om och låta nästa lem spy ut sin sats över hennes ansikte. Hela tiden i rörelse, hela tiden redo. Det fanns något vackert över hela koreografin och hon förvånades ännu en gång över hur, i brist på bättre ord, professionellt det hela såg ut.
Som en film, tänkte hon. En porrfilm...
"Jag såg ingenting... hade all sperma i ögonen", viskade hon. "Men det ser nästan... vackert ut... så fint..." Hon såg på de båda männen och rodnade. "Om jag får säga det själv... Fast nu svamlar jag nästan..." Hon vände blicken mot mobilen igen, såg hur Markus slet av hennes jeans och nästan brutalt körde upp handen i hennes fitta, fick henne att skrikande nå orgasmen. Trots att ljudet var lågt såg hon sig om med orolig blick.
"M-hm, du var bra där", muttrade Anders förstrött när avslutningen visade hur Johanna tillslut vände sig mot kameran och log med sperman rinnande som sirap från det igenmurade ansiktet och ner över bröstens stenhårda vårtor.
"Sommarfräsch, söt och åtråvärd." Erik flinade och hans smekningar gled långsamt vidare uppåt, under klänningen. Anders drog även han sin stol lite närmare, placerade sin hand på hennes andra lår och log. "Lugn nu, Johanna, lugn och fin", viskade han. "Slappna av, det här kommer att bli bra..."
När Eriks fingertoppar vidrörde trostyget utanpå Johannas kön bet hon sig i läppen för att inte stöna till. Mobilen med filmen var glömd. Hon var upphetsad, så upphetsad att hon inte kunde låta bli att försiktigt trycka sitt underliv mot Eriks utforskande fingrar.
"Jaha, lilla vännen, våt redan?" Erik strök med fingrarna längs trosan, kände hur fukten från Johannas slida trängde igenom tyget och nickade åt Anders som snabbt och bestämt grep tag i troskanten med fingrarna och drog tyget åt sidan så att Eriks fingrar fick fritt spelrum. Utan att vänta tryckte han in fyra fingrar i Johannas allt blötare slidmynning, först till andra leden men ganska snabbt hela vägen in till knogarna.
"Uu-uh-oohh...", kom det halvkvävt ur Johannas öppna mun och hon grep tag om bordskanten. I ögonvrån såg hon hur den unga servitrisen stannat upp bara några meter bort och stirrade på henne, men hon kunde inte samla sig tillräckligt för att be Erik sluta. Inga gäster satt vid borden närmast intill, och från trottoaren skymdes sikten delvis av ett temporärt, midjehögt staket, men utsattheten skrämde henne ändå. När Erik roterade med fingrarna inne i henne och sedan vidrörde hennes klitoris med sin tumme kom ett ofrivilligt väsande ur hennes strupe och Johanna såg bedjande på servitrisen, med sin mun hängande öppen, som om hon ville be om förlåtelse för scenen men att hon var hjälplös, fullkomligt utlämnad.
"Guu-uud..." fick hon fram och såg Erik i ögonen. "Guu-uud, sluta inte!"
Hon tryckte sig mot honom igen, mötte hans hand och belönades med ett kraftfullt tryck mot klitoris.
"Uu-hhfff...!" stönade hon lågt, nästan ohörbart. Omedvetet hade hon särat på sina ben så mycket utrymmet under bordet tillät och nu drog hon vårdslöst upp sin klänning den sista decimetern för att hennes sköte skulle vara så lättillgängligt som möjligt för de två männen.
"Bra-aa, bra, Johanna!" Anders viskning var hes och intensiv. "Du bryr dig inte om att någon kan se dig, eller hur? Du tycker det är så skönt att allt annat blir oviktigt? Underbart, Johanna, underbart!"
Johanna lutade sig mot Erik, så nära hon kunde komma utan att försvåra det för hans fingrar att utforska hennes slida, och gnällde tyst, så tyst och kontrollerat som hon kunde:
"Jag vill komma, snälla, låt mig ko-oomma..!" Hon roterade försiktigt med underlivet och kved till när hennes rörelse belönades med förnyat tryck mot hennes känsliga klitta. “Ååå-åååh! Jaa, jaa, sååå-ååå, precis där!”
Erik log fräckt, drog plötsligt ut sina blöta fingrar ur Johannas fitta och lutade sig tillbaka.
"Duktig flicka, inte ett pip i protest! Sånt gillar vi. Men orgasmerna kan vi spara litegrann..."
Han sneglade bort mot servitrisen, som röd i ansiktet vände sig bort och nervöst började plocka med några menyer.
"Vilken söt liten tjej", skrattade han och drog sedan sina kladdiga fingrar över Johannas läppar.
"Smaka, Johanna!" sa han och väntade tills Johanna slickat upp det slippriga spåret av sitt eget kön. Hennes besvikelse var påtaglig, men hon kände ett nästan smärtsamt behov av att få komma och hennes lust hade inte försvunnit. Hon grep tag om Eriks hand och sög skamlöst på hans fingrar, som om hon gav honom en avsugning mitt på uteserveringen. Anders skrattade och grep tag om hennes knä.
"Jag vet vad du behöver nu... Vill du följa med in på gästtoaletten en sväng, kanske?" viskade han. När Johanna nickade reste han sig upp och tog hennes hand. Johanna reste sig motståndslöst upp och följde honom.
"Jag tänkte att du och jag kollar om det är ledigt. Erik, du ansluter om någon minut, eller hur?"
Erik sa inget, men gjorde tumme upp och tog en klunk av sin öl.
Restaurangen var stor men där inne fanns inga gäster, bara en bardisk där en uttråkad manlig bartender i 30-årsåldern stod och hängde samt några servitriser som sprang mellan köksregionen och uteserveringen. Det var uppenbart att det var terrassen och sommarsolen som drog kunder. Längst in i lokalen syntes skylten till toaletterna, och Anders ledde Johanna nedför en trappa och vidare in i en grönmålad, dunkelt belyst korridor, där två svarta dörrar mötte dom. Anders öppnade dörren till herrarnas och kikade in.
"Det ser lovande ut", sa han och höll upp dörren för Johanna. "Se så, in med dig nu!"
Toalettrummet var knappt två gånger två meter, helkaklat i samma gröna ton som korridoren utanför. Två handfat och två porslinsurinoarer samsades om utrymmet, och ytterligare en dörr ledde in till en toalett med wc-stol, handfat och papperskorg. Det var tomt och Anders föste med milt våld in Johanna och låste dörren. Det doftade svagt av urin och rengöringsmedel, och Johanna noterade att det inte var den renaste toalett hon varit på, men när Anders grep tag om hennes axlar och kysste henne glömde hon all motvilja och besvarade hungrigt kyssen.
"Mm, underbara Johanna... nu ska du få jobba lite, min lilla vän...", mumlade han och grep tag om hennes smala handled och placerade hennes handflata utanpå sin kraftiga erektion.
Johanna suckade och gned försiktigt upp och ner längs Anders styva kuk, blundade med huvudet bakåtlutat när han nafsade henne i halsen och drog ner klänningens generösa urringning så att hennes behå blottades.
En diskret knackning på dörren fick Johanna att hoppa till, men Anders öppnade utan att tveka och Erik klev in i det begränsade utrymmet och låste själv efter sig.
"Ah, har ni börjat redan?" flinade han när han såg Johannas vita behå. "Vad sägs om att kliva ur den där snygga klänningen och bjuda på lite ögonfägnad?"
"Ska jag klä av mig? Härinne?" Hon tvekade under några korta sekunder, men ryckte sedan på axlarna och vände ryggen mot männen. Att göra som Erik och Anders sa till henne började bli en vana, hon gav med sig utan motstånd, även om en viss nervositet och oro gjorde sig påmind när en dörr utanför smällde till.
"Någon besöker damernas, ta det lugnt, bara!" sa Anders. "Seså, strippa nu, Johanna, visa upp dig för oss!"
"Då får ni lov att dra ner blixtlåset, tack!" sa hon i ett sista försök att låta kaxig och lyfte på sin hästsvans. Anders fick snabbt upp klänningen och medan Johanna klev ur plagget och lät det ramla ner i en hög på det lindrigt rena klinkergolvet plockade männen fram sina styva lemmar och viftade med dom, som för att locka ner henne på knä. Det lyckades. Plötsligt satt Johanna på huk med en kuk i varje hand och runkade med långsamma, synkroniserade drag. Hon studerade kukarna hon senast tagit i sin mun för en knapp vecka sedan. Nosade på dom, slickade lätt på varje ollon och log när hennes lek belönades med hesa stönanden.
"Kom loss nu, vi har inte hur mycket tid på oss som helst", uppmanade Erik tillslut, och Johanna lydde, drog efter andan och slukade hans penis till roten i en enda rörelse. Hon bytte till Anders, kände hur den äldre mannen roterade med höfterna och sedan pressade ner sin mandom hela vägen ner i hennes svalg. Hon hostade till men backade inte undan, och strax hade hon Eriks penis i halsen igen.
"Mmm, fan vad skönt, öka tempot nu, stumpan..." muttrade han när Johanna flämtande kom upp till ytan och drog ett djupt, rosslande andetag. Hon greppade om båda kukarna, drog dom mot varandra och försökte få in båda i sin mun samtidigt, gapade och gnällde av kåthet när hon faktiskt lyckades och männens ollon möttes i hennes munhåla. Smaken av kön, diskret men ändå påtaglig, blandat med dofterna och odörerna inne på toaletten fick hennes puls att rusa. Det pulserade och hettade mellan hennes ben, hon kände hur blöt hon var men kunde inte släppa kukarna, kunde inte smeka sig själv trots att hela hennes kropp skrek efter stimulans. När Anders burdust drog undan hennes behå och nöp henne i bröstvårtan kastade hon huvudet bakåt så att kukarna for ur munnen med ett blött ploppande.
"AA-AAAH!" ropade hon med en röst som mer lät som en ung flickas än en vuxen kvinnas.
Erik nästan slet upp henne på fötter.
"Klä av dig naken!" morrade han grötigt och Johanna lydde, rafsade av sig behå och trosor, kastade underkläderna på golvet och formligen ramlade ner på knä framför männen igen med munnen öppen, utan att ta någon notis om det blöta golvet och wc-stolens kalla porslin som nuddade vid hennes nakna skinkor.
"Kom för mig, spruta för mig..." babblade hon medan hon snabbt och intensivt bearbetade sin klitoris med ivriga fingrar. Helst ville hon ha kuk djupt inne i sig, bli knullad både i fitta och stjärt, men samtidigt ville hon komma nu, direkt, och hennes fingrar visste precis hur hon kunde nå orgasmen snabbt.
Utan Johannas händer runt sina kukar runkade Anders och Erik själva sin lemmar. Taktfast och rytmiskt arbetade de sig fram mot utlösning, och när Johanna plötsligt började skaka av sin egen, annalkande orgasm grep Erik tag om hennes huvud, slöt fingrarna om hennes hårman och väste:
"Nu djävlar, nu kommer det!", samtidigt som han riktade sin lem mot hennes öppna mun.
De hörde alla hur dörren in till herrarnas plötsligt gled upp och hur någon klev in och med en grymtning drog ner sin gylf och utan åthävor lättade på trycket i urinoaren. Johanna frös till is, men männen fortsatte att runka och när Eriks sats stänkte över hennes uppåtvända ansikte kom också Anders i långa, tunga sprut. De båda männen flämtade tyst och sammanbitet men tillslut kunde inte Anders undgå att stöna till och Johanna, fortfarande med en orgasm som bara var sekunder bort, hörde hur mannen utanför stelnade till, lyssnade. Hon kunde inte hålla sig, och medan de sista heta strålarna piskade hennes kinder gned hon sin fitta in i en efterlängtad orgasm. Det plötsliga ljudet av urinoarens gurglande spolfunktion bröt tacksamt den plågsamma tystnaden och när Johanna så nådde klimax, kraftfullt och omtumlande, skrek hon högt, utan att kunna hejda sig:
"Oo-oohh GUD! Oo-ooh!"
Anders klämde ut de sista dropparna av sin rinniga säd i pannan på Johanna medan Erik smetade ut de blandade satserna i hennes ansikte, daskade lemmen i den kladdiga såsen och gned sitt ollon fram och tillbaka över hennes kind och läppar, så intensivt att ett lödder bildades av de båda satserna när de blandades med varandra och Johannas svett och saliv. Hon snyftade och skakade, fortfarande fast i sin egen njutning, och märkte knappt hur de båda männen hastigt torkade av sina blöta penisar i hennes hår och knäppte sina byxor. Utanför hördes plötsligt ljudet av vatten som rann i ett handfat. Åhöraren tvättade sina händer, uppenbarligen nöjd med föreställningen.
"Sådär, gumman, upp med dig nu!" Det var Anders som leende hjälpte henne på fötter och hon tog ostadigt emot hans hand, tog stöd mot handfatet och sneglade på sin spegelbild. Hennes ansikte glänste av sats och saliv. Spermalöddret låg som en smet över panna och kinder och hennes mörka ögonbryn var täckta av skummet.
"Ät upp det, tvätta inte bort det!" viskade Anders när Johanna gjorde en ansats att vrida på kranen till handfatet. När han med fingrarna samlade upp säden som spridits över hennes anletsdrag och stack in fingrarna mellan hennes läppar slöt hon ögonen och sög i sig den oljiga, doftande smeten. Smaken var inte lika intensiv som hon mindes den när hon tagit emot alla spruten i Visby, men då hade kukarna varit många fler. Det här smakade inte lika skarpt, var faktiskt inte alls oangenämt, och hon svalde och gapade villigt igen.
"Duktig flicka!" Anders klappade henne uppskattande på stjärten och Erik låste upp dörren och lämnade det trånga utrymmet. Innan Johanna hann reagera hade han rafsat ihop hennes kläder från golvet och kastat ut dom mot urinoarerna. Hennes klänning blev hängande halvvägs ner i den ena, medan trosor och behå hamnade i en pöl under den andra.
"Vad fan gör du!?" väste hon chockad, men Erik tog ingen notis om henne utan fortsatte ut i korridoren. Hon vände sig mot Anders, som med ett flin, elakt och känslokallt, knuffade ut henne mot porslinsarmaturerna.
"Så, du kan tvätta ansiktet i handfatet innan du klär på dig. Och hoppas att ingen kommer..." Han lutade sig nonchalant mot väggen och studerade hur Johanna hastigt blaskade av sig i ansiktet innan hon med en äcklad min slet åt sig sina kläder, nu fläckiga av urin och vatten, och skyndsamt klädde sig. Återigen skenade hennes puls, och svettpärlor glänste i hennes panna när hon och Anders tillslut satte sig bredvid Erik ute på terrassen igen. Blicken från den blonda servitrisen var lång och iskall när Johanna bad om ett glas rosé till, men snart stod det där och hon svepte det i två drag.
"Det där var skönt, Johanna! Och du var fantastisk. Orädd. Kåt. Hämningslös. Mycket bra!" Anders var återigen sitt charmiga, vänliga jag och Johanna rodnade. Vad hade hon nyss gjort, egentligen? Idiot!
Erik såg upp och tecknade mot servitrisen, bad om notan och överlät ordet åt sin kollega.
"Vi ville ju träffa dig av en anledning." Anders hade tagit över kommandot nu, lutade sig fram mot Johanna och såg henne stint i ögonen med ett svagt leende på läpparna.. Johanna drog diskret ner sin nu solkiga klänning över knäna och lyssnade samtidigt som den blonda servitrisen lämnade över notan. Hon såg på Johanna, log föraktfullt och avlägsnade sig.
"Eftersom du kom till den här lunchen förstår vi ju att du inte direkt ångrar vad som skedde i Visby. Är det rätt uppfattat?" Anders fråga var förstås retorisk, och redan innan Johanna hunnit nicka till svar fortsatte han:
"Jag måste säga, efter din lilla uppvisning nyss, att det vore sällsynt roligt för mig och Erik, ett privilegium, faktiskt, om du ville komma över på lilla afterwork ikväll?" Erik nickade instämmande men var tyst, lät Anders tala.
"Vi har bjudit in kollegor och kunder till en liten sommarfest på vår mycket trevliga takterrass. I all enkelhet, många är lediga och har rest från stan. Jag tror ändå vi blir några stycken. Och jag är ganska säker på att flera av gästerna är personer du redan känner. Vad säger du?"
"Ja! Ja, det vill jag!", hävde Johanna ur sig utan att ens tänka efter. Hennes andhämtning hade äntligen blivit lugnare och hon strök tankspritt några vilsekomna, fortfarande kletiga hårslingor ur sitt ansikte. "Jag kommer jättegärna. Får jag ta med mig en kollega, Lotta Maarts? Ni måste minnas henne från Visby, hon är handläggande arkitekt hos oss och supertrevlig!" Hon kände instinktivt att Lotta borde följa med, att hon borde att en följeslagare med sig, men var helt oförberedd på svaret:
"Charlotta har redan fått vår inbjudan. Ni två har en del att prata om, tror jag!" Anders och Erik skrattade och reste sig. "Messa Erik ikväll om innan du kommer, ok?"
"Vänta, vad menar du? Känner ni Lotta?" Johanna stirrade förvånat upp på Anders och noterade att det putade igen under hans byxor. En ganska kraftig erektion syntes tydligt men han verkade helt obekymrad om detta och flinade mot henne. Utan att besvara hennes fråga försvann de båda männen ut på Östgötagatan.
Fortsättning följer...
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Johanna Sand - Del två: Sommar på ... | Gruppsex | 3.6 | 7/8-18 |
| Johanna Sand - Del ett::Almedalen. | Gruppsex | 3.6 | 11/8-17 |
Skriv gärna i fortsättningen situationen om ett halvår när Johanna sitter singel i sin lilla lägenhet efter skilsmässan och med döttrar som vägrar träffa henne
Dessutom problem på jobbet när konkurrenterna kan sätta press på henne
Synnerligen orealistisk novell!