Den där dagen Bok 8 Godaishu Kapitel 32
Kapitel 32
Jesper tittar ut genom fönstret på planet och han ser hur ljusen närmar sig. Han känner hur planet sjunker neråt och de tar mark och de reser sig från sina platser. De tar sina väskor och går av planet
Det står två bilar och väntar på dem. De lägger sina väskor o bagaget och de sätter sig i bilarna och de kör iväg. Han tittar ut genom fönstret och ser hur regnet piskar ner. Ett sådant där intensivt sommar regn
Bilresan tar ungefär en timme innan de är framme vid slottet. De går ur bilarna och tar sina väskor. De går upp för trappan och in på sina rum. Jesper tittar på Esmeralda
De klär av sig och lägger sig i sängen och somnar direkt
Vi vaknar på morgon och vi hör hur regnet smattrar mot fönstret, vi tittar på varandra och byter om. Vi joggar ner för trappan och vi går ut genom dörren och börjar jogga
Vi springer i regnet och vi tar oss ner till byn och vänder och springer tillbaka. Vi går in genom dörren och joggar upp för trappan till träningsrummet. Vi går in och går bort till ställen och tar Bokkensvärd
Vi ställer oss mitt emot varandra och ler. Vi brakar ihop och inleder vår dans. Vi flyter runt i rummet och vi tränar i en timme innan vi fastnar i en låst position och vi ler mot varandra
Jag drar henne intill mig och kysser henne. Vi står där och kysser varandra när vi hör en harkling
- Hej Annika säger jag och slutar kyssa Rebecka, hej Sean
- Hej på er, hur är det med er?
- Jodå det är bara bra säger jag och ler hur är det med er?
- Jodå det är bra säger Annika och ler
- Vad är det brorsan? säger Rebecka till Sean
- Haha syns det så tydligt?
- Ja säger Rebecka och ler
- Jag tappade det lite på sista stället och gick nog för långt när jag såg vad som hände i det rummet. De våldtog barn, jag såg svart och började döda blint
- Hur menar du? frågar Rebecka
- Jag ville verkligen ha ihjäl dem, jag slogs utan spärrar men det bara brast, efter det vi såg när de piskade de där kvinnorna och jag hörde barnen skrika så brast det. Jag och Ilse tog oss nerför trappan och den synen som mötte oss gjorde att jag bara gick loss. Jag är inte stolt över det men det hände
- Det kan jag förstå säger jag, jag har tappat det ett par gånger jag med och om jag förstår dig rätt så utsatte de barn och kvinnor för de värsta skändligheter. Då hade nog jag också tappat det
- Jag med säger Rebecka, och att du ångrar dig ser jag som ett sunt tecken, gräv inte ner dig för mycket i det brorsan. Så länge du inte njuter av det
- Nej verkligen inte säger han
- Bra säger Rebecka, nej nu skall vi duscha. Vi ses därnere sen
- Det gör vi säger Annika och ler, hon mimar tack till oss
Vi tar våra skor och går nerför trappan och bort till vårt rum. Dörren är öppen och barnen ligger sängen och tittar på oss när vi kommer in
- Vi skulle ju väcka er säger de
- Då får man vakna tidigare sömntutor säger jag och ler
Jag går in på toaletten och tar av mina våta kläder. Jag hoppar in i duschen och duschar av mig. När jag är klar så går Rebecka in på toaletten. Jag har en handduk knuten runt midjan.
Jag går bort till min väska och plockar fram kläder. Jag sätter mig på sängen och krånglar på mig kalsongerna. När jag fått på mig dem och rest mig så knackar det på dörren
Jag går bort och öppnar, Ilse står på andra sidan och jag släpper in henne och hon går före mig in i rummet. Hon stannar och jag tittar på henne och hon tittar på mig
- Skall du också bekänna att du tappade det och att du är ledsen för det?
- Typ ja
- Som jag sa till Sean hade jag varit där och sett det ni såg så hade jag gjort likadant. Rebecka med
- Hej tant Ilse säger barnen
- Tant säger hon och hoppar upp i sängen och börjar brottas med dem, jag skall ge er för tant säger hon och kittlar dem
De skrattar och försöker ta sig loss. Dörren till toaletten öppnas och Rebecka kommer ut
- Nästa som skall bekänna?
- Ja säger jag och ler, jag har redan gett absolution
- Bra säger Rebecka och ler och tittar på brottningsmatchen i sängen
Ilse fortsätter busa runt med barnen medan vi klär på oss och när vi är färdiga så. Skrattar barnen så att de kiknar
- Nå busungar kläder sedan är det dags för frukost
- Ok då pappa säger de
De hoppar ur sängen och springer in på sitt rum. Vi följer efter dem och plockar fram kläder till dem och hjälper dem att klä på sig. När de är klara så rusar de ut ur rummet och bort till trappan. De springer nerför trappan och fortsätter ner i köket
Vi går efter dem och vi hör ett brak från köket och tallrikar som krossas och glas som går i kras och bestick som smäller på golvet. Vi tittar på varandra och går lite fortare
När vi kommer ner så ser vi barnen hjälpa en av hushållerskorna med att plocka upp från golvet
- Det var en olyckshändelse säger hon, de kom farande runt ett hörn och jag stod bakom trappan och klev ut rakt framför dem så blev det en krock
- Är alla ok?
- Jadå säger de
- Bra då hjälps vi åt att plocka undan säger jag
Vi plockar undan så mycket vi kan för hand sen hämtar jag en sopborste och skyffel och sopar upp det sista. När vi är klara så ber barnen om ursäkt och hushållerskan tittar på dem
- Det var en olyckshändelse säger hon
- Ja säger de men vi hade inte behövt springa
- Och jag kunde sett mig för säger hon och rufsar till dem i håret
Vi sätter oss vid bordet och börjar äta. De andra kommer ner och sätter sig efterhand. Vi äter frukosten och när vi är klara så tittar vi på de andra
- Jag hoppas att ingen har packat upp
- Nej då säger de, det har vi inte hunnit
- Nej och det lär ni inte hinna, vi åker om en timme
- Ok säger Jesper, vart skall vi?
- Vi skall till USA
- Nu igen säger Ilse vi kommer precis därifrån
- Ja säger jag, jag känner likadant men det är dit vi skall. Vi skall prata med presidenten och hans fru. När vi var där sist så var de bortresta, nu är de hemma. Sen efter det så skall vi till Kanada och ta hand om ett gäng från solens söner
- Ok säger Ilse
- Hur lång tid pratar vi om undrar Esmeralda?
- Vi vet inte, för vi vet inte hur många sådana där celler det finns. De är väldigt hemliga. Det kan vara tio, det kan vara tusen vi vet inte och det stör mig kan jag säga. Det finns ingen information på de ställen som vi slagit till mot som indikerar hur många de är. Så i Kanada så får vi förhöra en av dem och hoppas på att han vet
- Ok vet inte vår spion organisation?
- Nej de kan inte ens hitta vem som är med
- Ok säger Jesper det var ovanligt
- Ja säger jag
- Så vi kommer leta i blindo?
- Ja det var ren tur att vi fick reda på de i Kanada och det var ren slump
- Ok säger Jesper
- Men först USA sa Sean
- Ja först USA säger jag
- Ok då vet vi det
Vi reser oss från bordet och vi tar barnen och går upp med dem till deras rum. Vi sätter oss på golvet och leker med dem. Vi tillbringar timmen med att vara med dem
Jesper knackar på dörren och kommer in
- Nu har det gått en timme, bilarna är här
- Ok vi kommer säger jag
Vi kramar om barnen och går in på vårt rum och hämtar våra väskor och vi tar barnen i handen och går nerför trapporna. Isabella, James, Berith och Bowels står vid dörren
Vi kramar om dem och säger hej
- Ta hand om er
- Absolut säger jag, sätt igång här hemma säger jag och tittar på min mor
- Ja säger hon, är det hon så lär vi få reda på det
- Bra säger jag
Jesper tittar på mig
- Sen säger jag
Vi packar in våra väskor i bilen och vi sätter oss i bilarna och de kör iväg. Jag stänger ögonen och jag känner hur mina ögon blir våta. Det blir svårare och svårare att åka ifrån barnen ju äldre de blir
Rebecka tar min hand och kramar den. Bilresan till flygplatsen tar ungefär en timme. När vi kommer fram så tar vi våra väskor och går ombord på planet och vi sätter oss
Planet lyfter och vi spänner loss oss. Vi tittar på de andra och sen berättar vi om Simon och Gwens äventyr och våra misstankar. När vi pratat färdigt så tittar de andra på oss
- Ni är säkra?
- På att någon pratat med andra sidan, ja på vem det är, nej som sagt vi har våra misstankar och det är det som Isabella och de andra skall rota i
- Jisses någon i vår närhet som spelar med motståndarsidan?
- Ja säger jag tyvärr så är det så, och alla har sina egna anledningar till det
- Men Mattias?
- Tja han kan skylla hennes död på oss att vi inte kunde hjälpa henne. Att vi aldrig riktigt accepterade henne, vår moster har sina anledningar, vår mor, släkten som spelar sitt spel, samma med morbror. De andra tre behöver jag kanske inte upprepa varför? Agnetha och Claus är väl de som är långskottet i denna ekvation. Men deras barn är dem närmst och vi vet vad Ante och Elsa tycker om oss. Fast de skulle inte sikta in sig på barnen. Det starkaste spåret är Gwendelyn, hon är involverad på något vis, sen är frågan om hon är ensam i denna soppa
- Om det är hon vad kommer ni att göra då?
- Låta Simon och Gwen ta hand om det
- Ok är ni säkra?
- Ja det är hennes mormor och det var Simon och barnen som var måltavlorna så de får ta hand om det om det kommer dit. Givetvis under överinseende av oss
- Ok säger Jesper, så hon är så upphetsad över att sätta sitt barnbarn på tronen?
- Oja hon gör allt vad hon för att röra runt i grytan på hovet, vi fick en inblick i det nu när vi var där, och vår familj har hjälpt henne. Men det är slut med det nu så det skall bli kul och se hur hon reagerar på det. Sen har vi blandat in Isabella i leken nu. Så nu får Gwendelyn se upp, hon attackerade hennes barnbarn och Simon och tro mig, hon går en jobbig tid tillmötes kan jag säga
- Är det hon så kommer det inte finnas någonstans hon kan gömma sig på
- Nej så är det säger jag och ler
- Oavsett vem det är, hon ensam eller tillsammans med någon annan eller om de gjort det var för sig så är människor i vår närhet som vi bryr oss om och i vissa fall älskar. Som har utsatt vår familj och våra barn för fara säger Rebecka. Det kan vara nära familjemedlemmar vilket innebär att vi kan få i värsta fall döda någon som är oss nära. Skulle det komma till det så får vi inte tveka
De tittar på henne och sen på varandra. Det hon säger sjunker in och deras ansikten blir allvarliga. De tittar på mig och Rebecka. Vi kan bli tvungna att döda någon som vi känt i nästa hela våra liv
Släktingar eller nära vänner. Oavsett vad så måste vi utdela bestraffning mot dem.
- Som jag alltid säger, säger Jesper hellre du än jag, men är det Mattias så tar jag hand om honom och det är ingen fråga
Jag tittar på honom och nickar
- Ok säger jag
- Vad gör du om det är Agnetha eller Claus? Frågar Esmeralda
- Det som måste göras säger jag. De attackerade våra barn och vår bror. Är det dem så kommer jag inte tveka lika lite som jag tvekar annars
- Samma gäller för mig om det är Anna eller Elsa säger Rebecka, jag har känt större delen av mitt liv. Men jag kommer inte tveka en sekund om det är någon av dem
- Kommer ni verkligen låta Gwen göra vad som behövs?
- Ja säger jag, de har deras arv och deras uppgift
Samtalet dör ut och jag lutar mig tillbaka i sätet och stänger ögonen. Resten av resan så sover jag. Jag vaknar av att Rebecka pussar mig
- Det är dags att vakna vi är snart framme hjärtat
- Ok säger jag och sträcker på mig
Jag tittar ut genom fönstret och ser ner på staden som närmar sig. Planet går inför landning och vi spänner fast oss. Jag ser på de andra och de ser fortfarande sammanbitna ut
Jag påminner mig själv om att säga till Jesper att det är dags för en historia snart så att de fokuserar på annat. Planet landar och går av det och hoppar in i en Limousin som väntar på oss
Den kör iväg och den kör oss genom stan. Vi kommer fram till Vita huset och vi blir insläppta. Bilen kör fram till ingången och vi går ur bilen. En kvinna står och väntar på oss
Hon visar oss in och vi går efter henne. Hon leder oss genom korridorer och förbi turistgrupper. Vi kommer fram till en dörr. Hon knackar på och öppnar dörren. Vi kommer in i ovala rummet
Presidenten sitter bakom sitt skrivbord och tittar upp när vi kommer in. Han spricker upp i ett leende och reser sig och går runt skrivbordet och möter oss. han kramar om Rebecka och tar mig i handen
Han hälsar på de andra och han visar med handen mot en soffgrupp. Själv sätter han sig i en fåtölj. När vi alla satt oss så tittar han på mig
- Jaha ni ville träffas säger han
- Ja det ville vi, är din fru i närheten
- Jag har faktiskt inte en aning, vänta lite
Han reser sig och går bort till en dörr och öppnar den
- Skulle ni vilja hitta min fru?
- Javisst säger en kvinna utanför
Han vänder sig och går tillbaka mot sin stol. En hög smäll hörs, fönstret ut mot framsidan av huset exploderar. Jag börjar lysa och kastar mig över honom och får ner honom på golvet
Alex reagerar instinktivt och rusar mot det söndriga fönstret och kastar sig ut. Ilse är precis bakom honom. Det smäller igen och ett annat fönster exploderar. Dörrarna öppnas och flera vakter rusar in
Det smäller igen och en av vakterna skriker till och kastas bakåt. Jag reser mig upp och sliter upp presidenten och rusar ut genom dörren med honom. Jag känner hur en kula slår i min energimur.
Den ändrar riktning och slår i väggen bakom mig. Jag kommer ut ur rummet och lämnar över presidenten till ett par vakter som står där. jag hör ett nytt skrikande från rummet och vänder mig om
Jag tittar snabbt in i rummet. Fyra vakter står med dragna vapen och siktar ut genom fönstret. Jag ser tre vakter ligga på golvet och blöda. Fler vakter rusar förbi mig och in i rummet
Det smäller ett skott till och en av vakterna som är på väg in i rummet träffas i huvudet och det exploderar och dränker mig i blod och hjärnsubstans. En av vakterna drar upp ett maskingevär och börjar skjuta ut genom fönsterna
Det smäller i rummet, jag ser patronhylsorna flyga ut ur den, jag ser hur de landar på golvet. Han som skjuter skriker i raseri och ilska. Jag ser hur min familj gömmer sig på golvet och de tittar sig runt
Jag ser hur mannen med maskingeväret kastas bakåt när han träffas av en kula och kastas bakåt
För helvete tänker jag
- Ut rummet era idioter, ropar jag till vakterna. De hör mig inte. Se till att få ner dem på golvet ropar jag till den andra.
De tittar på mig och nickar. De slår ner vakterna så att de hamnar på golvet. Det blir tyst i rummet och skotten har slutat komma. Jag tittar snabbt in i rummet igen. Jag ser på de andra och de nickar. Alla nickar de är ok
Jag går in i rummet och fram till en av männen som ligger på golvet, han andas fortfarande. Jag börjar lysa och jag helar honom så gott jag kan. Jag ser att de andra börjar undersöka de andra vakterna
De rusar in folk i rummet med dragna vapen och de siktar runt i rummet. Jag ser president frun komma springande. En vakt stoppar henne och hon försöker ta sig in i rummet
- Stanna därute en stund till, jag fick ut din man han lever och är ok
- Niklas?
- Ja säger jag
- Ok jag väntar, du där säger hon till en vakt var är min man?
- I källaren i bunkern
- Ok se till att få hit sjukvårdspersonal
- Ja mam säger han och börjar prata i en mick
- Hur många Niklas?
Jag tittar mig runt i rummet
- Fem döda och tre skadade, de kommer överleva. Vi har gjort vad vi kunnat säger jag
- Ok säger hon kom med mig
Vi reser oss och går ut ur rummet och kommer ut i korridoren och hon kommer fram till mig och kramar om mig
- Tack Niklas
- Ingen fara säger jag, se upp så att du inte kladdar ner dig. Jag skulle vilja duscha av mig
- Javisst kom med mig
- Mam du skall ner i bunkern tills vi säkrat området
- Ok då går vi
- Erh de får inte följa med
- Skall vi slå vad säger hon och spänner blicken i honom
Han tittar tillbaka och sen på oss
- Ok mam säger han då går vi
Han går före oss och fler vakter ansluter sig till oss. vi kommer fram till en hiss och han trycker på knappen
- Är er dotter här?
- Nej säger hon, hon är på college
- Har ni kontaktat de vakterna som vaktar henne frågar jag vakten som pratat med henne
Han tittar på mig och börjar prata i en mick
- Vilken skola går hon på?
- Dartmouth
- Ok säger jag och tar fram min telefon
Jag ringer Gunther
- Hej vill du säga till vakterna som vaktar Lorentinas dotter att utöka skyddet till presidentens dotter. De försökte precis mörda honom. Vi fick ut honom och Alex och Ilse jagar skytten nu
- Ok jag ordnar det
- Bra tack hej
- Hej
Jag lägger ner telefonen. Hissen kommer och vi går in i den och mannen trycker på en knapp och vi åker neråt och hissen stannar och dörrarna öppnas. Vi går ut ur hissen och fram mot en dörr
Det står två vakter utanför och mannen slår in en kod och dörrarna öppnas och vi går in. Presidenten sitter i en stol och pratar i telefon. Han ser upp på oss och avslutar samtalet
- Herregud Niklas tack för att du räddade mitt liv
- Ingen fara, finns det någon dusch här, jag har blod och hjärnsubstans över halva mig
- Va? Javisst kom med säger han
Han går före mig och öppnar en dörr. Här finns en toalett och en dusch
- Jag fixar fram kläder säger han
- Tack säger jag och börjar ta av mig tröjan och byxorna
Han tittar på mina tatueringar och går ut ur toaletten. Jag klär av mig och ställer mig i duschen. Jag hör hur dörren öppnas och att någon kommer in och går ut igen
Jag duschar av mig och när jag är klar så torkar jag av mig och hittar kläderna som någon lämnat till mig. Jag tar på mig ett par jogging byxor och jag tar hoddien i handen och går ut ur toaletten och jag kommer in i rummet och går bort till de andra
Jag drar hoddien över huvudet och jag sätter mig.
- Gör du inget annat än tränar frågar presidentfrun
- Jodå jag gör annat med säger jag med ett leende
- Det verkar inte så säger hon, gjorde de där ont?
- Nej säger jag och ler, de kittlades lite
- Kittlades?
- Haha ja, de är inte gjorda på naturligt sätt
- Ok?
- Magi säger jag och viftar med fingrarna
Hon skrattar och sen så fortsätter hon prata med Rebecka
- Jesper har vampyrerna hört av sig?
- Nej frågan är om de kan?
- Hm kanske inte
Jag tar fram min telefon men den har ingen täckning. Jag tittar på presidenten
- Kan jag låna en telefon?
- Va? Javisst
- Tack säger jag och reser mig och går bort till en telefon
Jag slår numret till Gunther
- Hej det är jag
- Hej
- Har vampyrerna hört av sig?
- Ja de har skyttarna
- Ok hur många?
- Tre
- Lever de?
- Två av dem gör, den tredje försökte skjuta Ilse
- Ok är de ok?
- Jadå vad skulle kunna hända de där två?
- Haha jo förvisso, men de har dem?
- Ja två av tre
- Ok bra, säg åt dem att sitta på dem tills du hör av dig. Vet du var de är, förlåt det var en dum fråga
- Ja säger han torrt
- Vi är i presidentens bunker
- Ok då vet jag det
- Kontakta Lorentina och Mark säg åt dem vad som hänt och att de kommer att få besök av presidentens dotter och hennes dotter. Säg till vakterna att ta dem dit
- Ja
- Bra säg till Alex och Ilse att komma med männen till Vita husets kök. Ge dem koderna till dörrarna
- Ok jag fixar det
- Bra vi hörs
- Det gör vi
De andra tittar på mig och ler. Presidenten ser frågande ut och president frun tittar på mig
- Det var tre skyttar, två lever en är död. Han gjorde misstaget att försöka skjuta Ilse. De kommer att leverera dem i ert kök inom en timme. Du där säger jag till mannen som vi åkte ner i hissen med. Meddela dina vakter att om de inte vill tillbringa ett par månader på sjukhus så försöker de inte stoppa dem
Jag betonade försöker. Han tittar på mig och jag tittar lugnt tillbaka
- Du gör bäst i att lyssna på honom säger presidenten, det är en order
Mannen tittar på presidenten och sen börjar han prata i sin mick. Jag hör hur han ger order om att inte stoppa dem när de kommer
- Er dotter kommer att få åka med våra vakter till Lorentina med hennes dotter. De är redan på väg misstänker jag. Ni får åka med oss dit när vi är klara här
- Ok tack säger presidentfrun
- Hon är skyddad säger mannen
- Ja nu är hon det säger jag
Han stirrar på mig
- Oavsett hur bra du tror att du är så skulle jag inte försöka säger jag vänligt. Du kommer bara göra bort dig. Men jag har inte tränat idag, vill du försöka?
Presidenten stirrar på mig och sedan på mannen
- Lägg ner säger han till mannen. Du har inte en chans det är en order
- Du har inte funderat på skottsäkert glas? Frågar Jesper
- Det var det, eller det säger de i alla fall
Jag tittar på mannen och han nickar
- Då har de använt väldigt speciell ammunition säger Jesper
- Urarmat uran?
- Ja minst säger han
- Hm det finns inte så många som säljer sådana
- Nej
- Sergej?
- Ja säger Jesper det kan nog vara klokt att ringa honom
Jag lyfter på luren till telefonen och slår ett nummer. Jag får en rysk röst på tråden och han låter otrevlig
- Vem fan är det?
- Det är Niklas jag vill tala med Sergej
- Oh förlåt, genast säger mannen med darr på rösten
- Tack din pajas säger jag
Presidenten tittar på mig. Jag ler och Sergej kommer på tråden
- Hej min son säger jag
- Far säger han
Jag förklarar läget och jag säger att jag vill veta vem som sålt kulorna och till vem
- Jag har svar om en timme
- Bra ring på min telefon eller detta nummer säger jag
Jag ser hur mannen rör sig mot mig. Jag tittar på honom och han stannar. Jag ger Sergej numret och sen lägger jag på
- Är du så sugen? Är du avundsjuk för att det var jag som räddade honom och inte dina män. Som förvisso agerade som idioter och rusar rakt in i ett rum utan att veta vad som händer. Är det någon form av standar agerande att dö? Är det du som tränar dem?
Jag ser hur det rycker i hans kropp. Han vill verkligen slåss. Jag tittar på honom och ler
- Jisses säger jag, är du så sugen. Jag trodde att ni var bättre tränade än så?
Jag ser hur han samlar sig för att svara. Jag tittar tillbaka på honom och ler. dörren öppnas och tre män kommer in
- Det är ingen fara längre säger de
- Hur många döda frågar presidenten?
- Fem säger de, tre skadade men de kommer överleva. Vem av er var det som hjälpte dem?
- Jag och min familj säger jag
- Tack utan ert agerande så hade det slutat helt annorlunda säger mannen
- Ingen fara säger jag, förresten vem är du?
- Förlåt jag är chef för secret service männen här
- Aha hej Niklas säger jag och presenterar mig. Jaha skall vi gå upp och ta emot gärningsmännen
- Förlåt säger mannen
- Min bror och svägerska har fångat skyttarna. Två lever och en är död
- Va?
- Vattnet, två av våra familjemedlemmar hoppade ut ur rummet och tog upp jakten på dem och hittade dem. En dem av försökte skjuta min svägerska. Han fick betala för det. Han är död. De fångade de två andra och de kommer att komma till köket med dem. De använde speciella kulor. Vi vet vem som sålde dem och till vem inom en timme. Deras dotter och en väns dotter är på väg till vår tillfälliga ambassad i New York där de kommer att vaktas av vår vaktstyrka och FBIs chef Mark. Så skall vi gå upp i köket?
Männen stirrar på mig, jag anar ett leende på presidentfruns läppar och jag reser mig. De andra reser sig också och mannen tittar på presidenten
- Vi gör som han säger
Vi går ut ur rummet och går fram till hissen. Vi går in i den, alla får inte plats så vissa av vakterna får vänta. Vi åker upp och går igenom huset och kommer fram till köket. Alex och Ilse sitter där med en kopp kaffe
- Hej säger de
- Hej allt väl?
- Jadå det var ett bra träningspass säger Ilse och ler
- Bra säger jag, var är de?
- I den skrubben säger Alex och pekar mot en dörr
- Hämta dem
- Javisst säger han och reser sig, förresten där är kaffe. Jag hoppas att det var ok att vi lagade lite
- Javisst säger presidenten och ler
De andra männen stirrar på oss och de vet inte riktigt vad de skall tro. Alex går bort till skrubben och öppnar den. Han tar en av männen i nacken och lyfter ut honom och sätter honom på en stol
Han går tillbaka och hämtar den andre mannen och sätter honom på en annan stol
- Jaha säger jag på engelska
De tittar på mig och jag lutar mig fram och öppnar den ens skjorta och hans bröst är täckt med tatueringar. Jag reser honom upp och klär av honom så att han bara står i kalsongerna
- Där ser man säger jag på ryska, era förbannade idioter
Rebecka tolkar åt de andra
- En minut säger jag
Jag tar fram telefonen och ringer Sergej
- Hej det är jag
- Jag är snabb men så snabb är jag inte
- Det var Jeltsin, jag har två av hans gorillor här
- Är du säker?
- Oja deras tatueringar ljuger inte
- Herregud har spriten till slut gjort honom galen?
- De kan ju förvisso frilansa men de har hans tatueringar
- Du vet lika bra som jag att de galningarna inte frilansar
- Han kanske blev sur för klockan
- Haha ja kanske det
- Meddela honom att vi kommer och hälsar på och det finns ingenstans som han kan gömma sig på. Vi hamnade i korselden och vi tar det personligt
- Oh herregud
- Hälsa honom att det finns ingenstans som han kan gömma sig
- Ja det skall jag göra
- Bra, vi hörs
- Det gör vi
Rebecka översätter klart och presidenten stirrar på mig
- Jeltsin?
- Ja säger jag, de där två är från hans personliga mördar skara
- Men varför?
- Tja han kanske har fått delirium eller något men jag tror att vi också var måltavlor därinne. Jag skall ta reda på det. Detta kan bli obehagligt. Har man en ömtålig mage så kanske ni skall gå ut
Jag tittar på mannen som retat sig på mig och ser nedlåtande på honom. Jag ser hur han spänner käkarna
- Inte? säger jag och ler mot honom
Jag vänder mig mot ryssen och tittar på honom och går fram till honom
- Varför?
Han samlar saliv och skall spotta. Jag slår till innan han hinner och han rasar ihop och skriker högt av smärta
- Jaha säger jag till den andre mannen, din kamrat kommer snart att vara död. Den smärta han känner är obeskrivlig. Vill du känna det han känner?
Jag tittar kallt på mannen och han svettas. Han tittar på sin kamrat och sväljer. Mannen på golvet börjar skaka i kramper och det börjar rinna blod ur hans öron och ögon. Det rinner blod längs med benen på honom
Han river sig i ansiktet och hans kropp spänns och sen så drar ha ett sita andetag sen så dör han
- Nå jag kommer bara fråga en gång, varför?
Mannen sväljer och stirrar på mig
- Kamrat Jeltsin vill ha en annan man i vita huset, sen så är han arg för klockan
- Hur visste han att vi skulle vara där idag?
- En fågel kvittrade
- Var det en han eller hon fågel?
- Hon
- Ok och vi var alla måltavlor?
- Ja säger han
- På order av kamrat Jeltsin?
- Ja han gav oss dem personligen
- När?
- Igår fick vi ett samtal från honom
- Vem är er chef? Vem är er Kapten kamrat?
- Kurtovs arvtagare
- Elena?
- Ja hans fru
- Så Kurtov har samarbetat med Jeltsin?
- Ja säger han
- Varför är jag inte förvånad säger jag
Jag tystnar och tittar på mannen. Jag tar av min tröja och han stirrar på mig när han ser tatueringarna. Jag går fram till honom och han ser på mig med skräck i ögonen
Jag börjar lysa och mina tatueringar lyser extra starkt
- Du vet vem jag är?
- Ja stammar han
- Och du inser vad du gjort när du försökte döda mig och min familj?
- Ja stammar han. Jag visste inte att det var ni. Ingen sa något om det
- Nu vet du, vi kommer lämna över dig till de männen där borta och du kan skatta dig lycklig att vi inte tar hand om dig
- Ja far säger han
Han sätter sig på knä och kysser mina fötter. Han kryper bort till Rebecka och gör samma sak. Han kysser allas fötter av de som tillhör familjen sen reser han sig och går bort till en av männen och sträcker fram händerna
Mannen tar fram handklovar och låser fast hans händer. Han tar mannen och går iväg med honom. Jag slutar lysa och tar på mig tröjan igen. Jag ser hur de andra stirrar på mig och jag sätter mig
- Fortfarande sugen säger jag till mannen som retat sig på mig? Ni kanske skall ta hand om honom säger jag och pekar på mannen som ligger på golvet.
Två av vakterna tittar på sin chef och han nickar. Jag tar en mugg och slår upp kaffe och sätter mig. Jag tittar på mannen, något med honom retar mig.
- Nå säger jag hur länge skall du hålla dig. Jag ser att du är sugen, skall vi gå ut i trädgården?
- Vad menar du säger secret service chefen
- Din lilla knähund där tror att han har en chans
Mannen hoppar till av mina ord och jag ser att han knyter händerna
- Av någon anledning så retar sig knähunden på mig, jag vet inte om det beror på att han är förbannad på att jag räddade presidenten så att hans plan misslyckades eller om det beror på avundsjuka. Jag kan inte riktigt tolka honom.
- Vad menar du? säger presidenten
- Att han var med på det
Han stirrar på mannen och sen på mig
- Är du säker?
- Som sagt något med honom är fel säger jag, antingen så var han med på det eller så är han bara avundsjuk
- Far åt helvete väser mannen
- Så knähunden kan prata säger jag
Han exploderar i ilska och försöker dra sin pistol. Jag är framme hos honom innan han hinner reagera. Jag slår till tre gånger och han rasar samman. Jag vänder mig om och tittar på de andra
- Om ni inte vill hamna bredvid honom så stannar ni
- Håll vrålar presidenten
Jag sätter mig ner på huk framför mannen som ligger på golvet
- Det gör rätt ont va? vill du att det skall sluta?
Han stirrar på mig och jag sätter honom upp och slår till. Han andas djupt och stirrar på mig
- Det var inte så smart jag varnade dig. Så var du med på det eller var det bara avundsjuka. Kom ihåg den förste som jag slog till. Jag kommer göra samma med dig om du inte berättar sanningen, och tro mig jag kommer veta om du inte berättar sanningen
- Far åt helvete
- Du först säger jag och slår till igen
Han skriker ut i smärta och rullar ihop sig till en boll
- Detta är bara början, det kommer bli värre tro mig. Även om du just nu inte tror det så kommer det bli värre
Jag sätter honom upp igen och tittar på honom och slår till
- Nå samma fråga igen. Var du med på det?
Han stirrar på mig och sväljer. Jag höjer handen långsamt och han stirrar på den
- Jag var med på det, misslyckades de så skulle jag skjuta
- Bara honom eller allihop?
- Bara honom
- Och hur mycket skulle du få för det?
- Fem miljoner
- Ok vem var det som köpte dig?
- Elena
- Personligen?
- Ja
- Ok och bara honom?
- Ja säger han bara honom
- Ok säger jag, tar ni hand om honom frågar jag vakterna
De kommer fram och tar honom i armarna och går iväg med honom. Jag sätter mig vid bordet igen och tar en klunk kaffe
- Herregud säger presidenten
- Ni kanske skall byta ut samtliga vakter runt presidenten bara för att vara på den säkra sidan
- Ja säger chefen och han är vit i ansiktet
- Hur visste du?
- Vi har vissa fördelar säger jag och ler
- Är vi klara här? Frågar Jesper
- Ja jag tror det, vi kan ta det andra hos Lorentina
- Ok då skall vi till Lorentina?
- Ja säger jag, vi flyger direkt
- Men vi måste följa med säger Secret service chefen
- Vi tar hand om dem när vi åker dit och sen får ni hämta dem hos Lorentina och Mark
- Mark?
- Ja FBIs chef, eller före detta. Han är numera ambassadör för S.t Batz säger jag och ler
- Ja just det vi skall ha ett samtal om det säger presidenten
- Jaså säger jag om vad?
- Att du värvar mina bästa män
- Det var inte så svårt, hans överordnade fick hans fru mördad så han fick vissa lojalitetsproblem med USA, han ville byta land så vi erbjöd honom anställning hos oss. betydligt bättre betalt och hans familj behöver inte oroa sig för att bli mördade
Presidenten stirrar på mig, det gör de andra med
- Jaså du visste inte det? för att han skulle ta jobbet så mördade de hans fru. Han har vidtagit mått och steg för att ta hand om de skyldiga. Ledaren befinner sig på vår semester ö. jag misstänker att fler har fått åka dit
- Skojar du? frågar presidenten
- Nej säger jag, vi har bevis som vi presenterat för honom. Jag kan säga att han blev rätt förbannad
- Vem är de skyldiga?
- Det får du fråga honom om. Det är inte min uppgift att berätta det. Men om vissa personer på höga befattningar försvinner så kan du kanske räkna ut det själv. Men fråga honom, han kanske berättar, han kanske inte gör det. Men du skall veta att han står under S.t Batz beskydd och du vet vad det innebär
Presidenten sväljer och nickar
- Bra säger jag med ett leende. Nej skall vi åka?
- Men…
- Ni får följa efter. Ni vet var Lorentina bor eller hur?
- Ja
- Bra då kan ni åka dit
Vi reser oss och går ut från köket. Vi går igenom korridorerna och kommer ut till vår Limousin och hoppar in. Den kör iväg och vi kommer fram till flygplatsen och vi går ombord på planet och det lättar
Flygresan tar ett par timmar. Vi landar och går in i en ny Limousin och den kör iväg. Vi åker igenom stan och kommer ut till Lorentinas hus. Vi går ut ur bilen och jag går fram till dörren och ringer på
Jag hör steg på insidan och dörren öppnas
- Hej säger jag och ler, vi har lite besökare med oss
- Ja Gunther ringde, de är på väg. De bör snart vara framme. Kom in
- Tack
Vi går in och vi går ut i köket. Mark sitter vid ett bord och han ser avslappnad ut. Han reser sig när vi kommer ut till honom
- Hej säger han
- Hej Mark säger jag och ler
De andra kommer ut i köket och vi sätter oss
- Hej säger Mark till presidenten och hans fru. Välkomna till vårt hem
- Ert?
- Ja jag har flyttat hit säger han, ja det är bara tillfälligt vi skall snart flytta närmre Lorentinas dotter
- Ja Gunther sa att köpet gått igenom
- Ja det gick fort, han är effektiv
- Och ni har fått era direktiv?
- Jadå vi vet vad som gäller
- Bra säger jag och ler
- Har du lämnat in din avskedsansökan?
- Ja jag väntar bara på att han skall skriva under. Men oavsett så kommer jag inte sätta min fot där igen
- Det förstår jag sa jag, men låt inte bitterheten äta upp dig bara
- Nej då säger han
- Bra säger jag och ler. Förresten det kommer att komma en massa livvakter under dagen för att vakta honom. Ni har all rätt att be dem fara åt helvete om du inte vill ha dem i trädgården. Skulle de spänna sig så bara hälsa dem att de inkräktar på vårt territorium och vi ser det som en krigshandling, och vi kommer då att hålla en presskonferens där vi fördömer deras agerande och vi kommer att be James ta upp det i FN. Sen inleder vi ett ekonomiskt krig med dem
- Du vet att jag sitter här va? Säger presidenten
- Ja vilket underlättar saker och ting eller hur?
Han tittar på mig
- Nå?
- Ja jag hör dig
- Bra säger jag och ler
- Det är svårt att argumentera med någon som räddat livet på en
- Det är det va? Säger jag med ett leende
- Vi kommer att vara tillmötesgående säger Lorentina och ler. Men försöker de spänna musklerna så spänner vi tillbaka. Kom ihåg att jag har lekt med farligare män än dig säger hon med en allvarlig blick på honom
Vi hör steg i trappan och Lorentinas son kommer ner. Han kommer ut i köket och han stannar när han ser vem som sitter där. Han stirrar på dem, sen ser han Ilse och blir röd i ansiktet.
- Detta är min son säger Lorentina
- Hej säger han
Han går fram och hälsar på presidenten och hans fru. Han sätter sig och han tittar på dem. Hans blick söker sig till Ilse och han blir röd i ansiktet. Jag tittar på honom och ler
Han blir ännu rödare i ansiktet och tittar bort. Jag skrattar inombords
- Jaha då vet ni hur landet ligger?
- Förresten säger presidenten vad var det med en klocka?
- Haha förra året när vi jagade ringen så befann sig en av våra måltavlor i Kreml. Så vi tog oss in där och gjorde det vi gör med folk som inte sköter sig. Annika högg huvudet av honom. Men i alla fall, jag gjorde ett besök hos Jeltsin och snodde hans klocka som jag sen gav till dig. Han blev väl irriterad över det.
- Skojar du?
- Haha nej säger jag och skrattar
- Herregud, ni gjorde alltså inbrott i Kreml och högg huvudet av en man och snodde hans klocka?
- Ja säger jag och ler
- Så nu vill han döda mig på grund av en klocka?
- Nej han vill döda dig för att Solens söner vill ha en annan president som de kan kontrollera. De är rädda för oss och de erbjöd Elena att få hämnd för att vi har stoppat en av Rysslands största maffiaorganisationer. Samt att vi har satt ett antal oligarker och andra maffialedare på plats i Ryssland. Vi hade ett möte med dem och förklarade för dem vad som händer om man går emot oss. så de bröt alla band med Solens söner vilket innebär att de är exponerade vilket de inte gillar alls. I hans vodka dimma så gick den idioten med på det. Han kanske är sur för det där med klockan men nästa gång vi hälsar på så är det inte bara en klocka vi kommer att ta med oss säger jag
- Solens söner?
- Är en organisation som ägnar sig åt mysticism och annat skit. De är en organisation som styr i skuggorna för att dominera världen. Vi gillar inte det för deras metoder är allt annat än lagliga och de vill dominera planeten. Vi är dem på spåren och nu har vi fått reda på att Jeltsin på något vis är inblandad. Så vi kommer att besöka honom och ha ett samtal med honom. Vi skulle uppskatta om du inte gör något förrän vi har pratat med honom
- Hur länge måste jag vänta
- Ett par dagar, vi skall till Kanada ikväll. Sen åker vi till Ryssland och pratar med honom. Sen är det fritt fram för dig att skälla på honom
- Ok jag avvaktar
- Tack säger jag och ler
- Den där Elena?
- Elena Kurtov?
- Ja säger jag
- Är den galna kvinnan inblandad säger Mark
- Ja, vi kommer att vidta åtgärder
- Ni kommer behöva en arme för att komma åt henne
- Haha nej faktiskt inte. Vi tar hand om henne. Var så säkra
- Vad ville ni oss förresten säger presidenten
- Ja just det säger jag, vi ville ge er detta säger jag och räcker över ett kort. Detta går till vår ö. Vi erbjuder att få utnyttja den när ni vill. Detta kort öppnar alla dörrar utom en på ön. Ni får resa dit precis när ni vill. Bara ni förvarnar Gunther först. Inga galna fester osv. bara
- Ok vad innebär det om jag tar emot det?
- Inget mer än att ni får en plats att ladda batterierna på
- Ok säger han, får jag ta emot det?
- Tja det är ingen muta. Det är en vänskapsgåva från ett land till ett annat. Om inget annat så kanske du och Mark kan diskutera korruptionen i USA. Medan era familjer vilar upp sig på stranden
- Haha ja det var en ide säger Mark
- Så inga baktankar
- Nej, tar ni emot det så finns det egentligen bara en hake och det är att ni måste komma på invigningen av ön om ett par veckor
- Ok inget annat
- Nej inget annat, om ni inte vill givetvis
- Vad menar du?
- Att efter din ämbetsperiod blir invånare på ön. Får ett officiellt uppdrag av oss. Ambassadör någonstans eller något sådant. Enda kravet är att ni byter nationalitet. men det kan vi diskutera mer när det blir aktuellt
- Är du seriös?
- Ser det ut som om jag skojar? Vi erbjöd påven och drottningen av England samma deal
- Förlåt?
- Ja de fick samma erbjudande, påven var rätt sugen på det faktiskt
- Haha jisses
- Tänk på saken, vi är rätt bra arbetsgivare eller hur Lorentina?
- Ja verkligen säger hon och ler. De tar hand om dig, är snälla och de ser till ditt bästa hela tiden. De har räddat livet på mig och mina barn när min f.d. man planerade att döda mig och mina barn om de inte gjorde som han ville. Sen så såg de till att jag och Mark träffades. Så ja jag kan inte tänka mig bättre arbetsgivare
- Glöm inte att de såg till att du kunde lämna ett liv bakom dig som du inte ville ha mor
- Nej det får jag inte glömma
Han tittar på kortet och sen på sin fru. Hon ler och det leendet säger allt
- Ok vi tar emot det säger han med ett leende
- Så bra säger jag. Det kommer att komma en inbjudan, vad du än gör tänk inte tanken på att tacka nej till den
- Ok säger han, jag tömmer mitt schema, kan du säga när?
- Inom två veckor
- Ok då vet jag det
- Inga livvakter kommer behövas. Envisas de så kommer de att få stanna på flygplatsen. Försöker de med något annat så kommer våra livvakter att avhysa dem vänligt men bestämt. Jag vet att det kommer klia i deras fingrar att testa dem. Det är inget jag rekommenderar. Men nu har jag varnat er i alla fall
Han stirrar på mig och sen på Rebecka. Vi bara ler. Ytterdörren öppnas och deras döttrar kommer in. De kommer ut i köket och vi reser oss. De stannar och sen går de fram till sina föräldrar
- Hur många frågar jag vakterna
- Åtta
- Ok är de omhändertagna?
- Ja
- Bra vänta utanför tills ni får besked av Mark eller Lorentina
- Ja
De går ut och jag går tillbaka till de andra och sätter mig
- Vad har hänt? frågar presidentens dotter
- Någon försökte döda mig
- Er med säger jag, våra vakter stoppade åtta män som skulle döda er båda
- Vad? Säger Lorentina
- Solens söner säger jag
- Varför?
- Därför att ni är maktfaktorer, var och en på sitt sätt säger jag
- Stoppa dem
- Det är det som är planen säger jag allvarligt
- Bra säger Lorentina, vad kan vi göra?
- Fokusera på flytten. Installera er så fort som möjligt
- Ok
- Bra det blir lättare för vakterna om ni är samlade på samma ställe
- Hur bra är de? Frågar presidenten
- De är väldigt bra säger jag med ett leende. Vi har en väldigt speciell skola kan man väl kalla det för. Där vi tränar de som är bäst av de som studerar på tre andra skolor vi har
- Har ni skolor?
- Haha ja men de är inte som vanliga skolor. Dessa skolor lär ut andra saker än religion och historia osv. Det är väl ungefär så jag kan beskriva dem utan att avslöja för mycket
- Jo det kan man säga säger Lorentina. Skolor?
- Ja på japanska heter det så
- Ok säger hon med ett leende
- Jag anar att det är en speciell skola
- Oja säger jag, och gammal är den, sådär en fyra fem tusen år gammal. Ja själva platsen då som skolan ligger på. Alex förfader, med väldigt många förfäder efter startade den i Indien
- Ok så den finns i Indien
- Ja säger jag, försök inte undersöka den bara för jag står inte för konsekvenserna om du försöker
- Skall vi hjärtat?
- Javisst säger jag
Vi reser oss och säger hej till alla. Vi går ut från huset och sätter oss i Limousinen. Vi åker iväg och kommer fram till planet. Vi går ombord på det och det lättar. Vi lutar oss tillbaka och stänger ögonen
Jag vaknar och reser mig upp ur stolen och går ut i pentryt och hämtar dricka. Jag öppnar den och dricker. Jag går tillbaka till min plats och sätter mig. Jag tittar på mina kläder och reser mig igen
Jag tar min väska och öppnar den och plockar fram kläder och byter om. Jag sätter mig igen och dricker upp det sista ur flaskan. Jag tittar på Rebecka och ler, jag älskar denna kvinna gränslöst mycket
Jag lutar mig tillbaka och stänger ögonen och tänker tillbaka på en sommar när vi åkte på charterresa till Kos. Hur allt började den där sommaren och hur långt vi kommit sedan dess
Vilka vänner vi fått på vägen och vem som blivit våra vänner. Hur vi konstant får spela spelet för att inte förlora anseende. Jag tänker på den som förrått oss och varför? Hur har vi förolämpat någon så mycket att den personen varit beredd att döda våra barn och vårt syskon för det
Vilken förolämpning är så pass grov att man ger sig på oskyldiga barn. Eller det är den vanliga anledningen makt? Denna ständiga jakt på makt som korrumperat så många av våra motståndare som inte insett att makt bara är en illusion
Det är vad makt är, en illusion av en värld som inte finns. Som inte insett att den enda verkliga makten är kärlek. Har man kärlek så har man makt. Har man förmågan att dela med sig av den kärleken så har man vunnit
Vi vet att vi har makt men vi har också insett att den makten bara är en illusion. Vi har makt för att andra tillåter oss att ha den. Vi vill inte ha den, men de ger oss den på grund av de vi är
Jag sitter där i mina funderingar om vad som driver människor att gå så långt att man försöker döda barn. Jag sluter ögonen och somnar. Jag vaknar av att Rebecka pussar mig
- Vi är strax framme hjärtat säger hon
- Ok säger jag och ler
Planet går inför landning och vi spänner fast oss. När vi landat så går vi av planet och ner på plattan. Det står ett par bilar och väntar på oss och vi sätter oss i dem och de kör iväg
Vi åker in mot centrum och kommer fram till ett hotell och bilarna stannar. Vi går ut ur bilarna och tar våra väskor och går in. Vi går bort till receptionen och får våra nycklar
Vi åker upp till vårt våningsplan och vi går in på vårt rum. Vi sätter våra väskor på golvet och går in i rummet. Där är två rum ett sovrum och ett vardagsrum. V går in i vardagsrummet och fram till en balkong
Jag öppnar dörren och tittar ut. Byggnaden är hög och vi bor nästan högst upp. Vi har en fantastisk utsikt över staden under oss. Vi går in på rummet igen, Rebecka går före mig och jag tittar på hennes rumpa
Jag ser hur den svänger fram och tillbaka, jag tar ett långt steg och tar tag i hennes arm och drar henne tätt intill mig. Vi stannar och jag kysser henne intensivt
Hon svarar på min kyss med samma intensitet och vi börjar dra av varandra våra kläder. Snart så står vi där nakna framför varandra och jag trycker upp henne mot en vägg och lutar mig fram och börjar slicka på hennes ena bröst
Jag låter min tunga spela över det jag, slickar med intensitet och jag hör hur Rebecka stönar till. Mina fingrar letar sig ner mellan hennes ben och jag börjar leka med hennes klitta
Mina fingrar spelar över hennes fitta jag känner hur hon blir blöt av mitt lekande. Jag känner hur hon börjar runka min kuk och vi känner hur den växer i hennes hand. Jag reser mig upp och kysser henne hårt
Jag lyfter upp hennes ben och tar tag om min kuk och sätter ollonet mot hennes fitta och trycker till. Jag börjar knulla henne mot väggen och vi kysser varandra intensivt
Hon stönar högt när jag tar henne. Jag stönar med henne och jag tar tag om hennes rumpa och lyfter upp henne. Jag knullar henne hårt och snabbt mot väggen och vi känner båda att hennes orgasm närmar sig med stormsteg
Jag fortsätter ta henne hårt och fort och hon kommer och skriker ut sin orgasm högt. Jag knullar henne genom orgasmen och hon får en till direkt efter den första och när de ebbat ut så tar jag henne i famnen och bär bort henne till en soffa
Jag sätter mig med henne i mitt knä och hon börjar rida mig direkt. Jag har mina händer på hennes ända och jag masserar hennes skinkor i ritten. Hon stirrar mig i ögonen när hon rider mig som besatt
Jag njuter av synen att se henne njuta och hänge sig. hon ökar takten ytterligare, jag tar hennes bröst i mina händer och masserar dem. Vi känner båda två när hon kommer och exploderar i sin orgasm
Hon skriker ut den och hon lutar sig bakåt. Jag sätter min hand på hennes rygg för att hon inte skall trilla bakåt. Jag lutar mig fram och tar hennes ena bröst i min mun och suger på det under hennes orgasm och hon skriker ännu högre när känslan av mitt sugande förlänger hennes orgasm
När den ebbat ut så lutar hon sig fram och kysser mig. Hon sitter nu stilla i mitt knä och andas tungt. Hon kysser mig och börjar rida mig igen sakta. Jag kysser henne tillbaka och takten i ritten ökar
Hon stannar och kliver av mig och vänder sig om och tar tag om min kuk och sätter den mot sin fitta och sjunker ner. Hon börjar rida mig och jag har fri syn på hennes fantastiska rumpa
Jag smeker hennes rumpa och jag njuter av ridandet och synen jag har framför mig. Mina fingrar smeker hennes anus och jag hör hur stönar när min mina fingrar smeker henne där
Efter stund så smeker jag hennes fitta och blöter ner mina fingrar av hennes safter och använder den till att blöta ner hennes hål. Jag för in ett finger i hennes ända och börjar pulla henne där samtidigt som hon rider mig
Hon stönar ännu högre och jag knuffar henne lätt så att hon reser sig
- Ställ dig på knä i soffan
Hon ställer sig på knä framför mig och jag tar tag om min kuk och sätter den mot hennes anus och hon pressar sig bakåt och vi känner hur min kuk millimeter för millimeter glider in i henne
Ollonet glider långsamt in i henne och passerar ringen. När ollonet kommit in så pressar jag på försiktigt. Efter vad som känns som en evighet så möter mitt bäcken hennes rumpa
Jag börjar ta henne långsamt så att hon skall vänja sig. Jag ökar takten efter hand och det enda som hörs i rummet är vår intensiva andning och stönandet från oss båda när min kuk glider in och ut i hennes ända
Jag ökar takten efterhand och jag känner hur hon börjar smeka sin klitta. Jag ökar takten lite och Rebecka stönar
- Försiktigt
Jag sänker takten och jag känner hur hon för in två fingrar i sig och jag känner hennes fingrar när de smeker hennes innersta. Takten i hennes pullandet ökar och hon exploderar i en galen orgasm
Jag känner hur det sprutar fittsaft ur henne och jag blir blöt på benen. Hon skriker rakt ut i luften
- Ta mig snabbare
Jag ökar takten och jag känner hur det börjar ila i min kropp. Ilningarna sprider sig från min pung och ut i min kropp. Jag kan inte och vill inte hålla igen längre. Jag ger njutningen fria tyglar och jag känner hur min sperma kommer och jag exploderar rakt in i henne. Jag vrålar rakt ut och jag tar henne hårt. Hårdare än jag någonsin gjort tidigare i hennes ända och hon skriker med mig när hon kommer igen
Min sperma pumpar ur mig och det svartnar för mina ögon. Hur länge min orgasm varar vet jag inte men jag kommer långsamt tillbaka till verkligheten och jag slår upp mina ögon jag ser på Rebecka
Hon har vänt sitt ansikte mot mig och hon ler mot mig. Jag känner hur min kuk fortfarande pulserar efter orgasmen. Jag lutar mig fram och pussar henne i nacken
- Herregud så skönt säger jag
- Mm säger Rebecka, det var magiskt hjärtat
- Ja verkligen, sluta aldrig att vilja älska med mig
- Nej då hjärtat säger hon, och detsamma
Jag reser mig upp och drar mig långsamt ur henne. Vi går in på toaletten och vi ställer oss i duschen. Vi sätter på vattnet och de första strålarna är kalla och de får oss att vakna till
Vi tvålar in varandra och våra händer smeker varandras kroppar och vi sköljer av oss tvålen och när vi är klarar så torkar vi av oss. jag går naken in i sovrummet och hämtar våra väskor
Jag bär in dem och sätter dem på sängen och jag plockar fram kläder och börjar klä på mig. Rebecka kommer intill mig och kramar om mig. Jag kramar henne tillbaka och vi står där tätt ihop och njuter av varandras närhet
Vi släpper varandra och jag klär på mig. När jag är klar så samlar jag ihop våra andra kläder och lägger ner dem i väskorna. Rebecka blir klar och vi tittar på varandra och ler
Vi går ut ur rummet och tar hissen ner till restaurangen och vi sätter oss vid ett bord och väntar på de andra. De kommer ner och kommer bort till oss och sätter sig
- Hej allihop säger jag
- Hej
- Jag ringde hem säger Jesper allt är väl med alla och de har börjat med sina undersökningar
- Ok bra sa jag, hur var det med barnen?
- Jodå bara bra säger Jesper
- Ok bra säger jag
- Vad skall vi göra här? frågar Sean
- Vi skall slå till mot en avdelning av Solen söner. Men till skillnad från när vi gjort det innan så skall minst en av dem överleva så att vi kan förhöra den personen och se vad vi kan klämma fram
- Ok de andra?
- De skall dö säger jag kallt
- Ok säger Sean då är det inget lekande med träsvärd?
- Nej på alla förutom den som är ledaren så är det frilek
- Ok
- Vi har inte undersökt deras rituella platser så noga innan men det skall vi göra nu för att se vad vi kan få fram
- Ok så det är lika mycket informationsinsamling som det är hämndaktion? Frågar Ilse
- Ja precis, vi måste få information om var vi skall leta. Minsta lilla doft som vi kan skicka vidare till Gunther så att han kan börja nysta i deras organisation
- Ok sätta blodhundarna på spåret
- Precis. När vi är klara här så skall vi till Florens och besöka Grevinnan
- Mer kort utdelning?
- Ja bland annat, vi stoppade Orden där för ett tag sedan men vi har fått indikationer på att de har startat upp igen och de ställer till med besvär för henne
- Ok säger Jesper men vi stoppade dem rätt eftertryckligt
- Ja men inte tillräckligt tydligen så denna gång så får vi vara mer bestämda
- Ok säger han med ett varggrin det låter bra
- Efter det säger Rebecka så skall vi till Kos och prata med Nikos
- Ok
- Ers majestät säger en röst
Jag hajar till och tittar upp
- Förlåt?
- Vill ni beställa ers majestät
- Va? Erh javisst säger jag
- Vi vill bara hälsa att det är en ära att ni valt vårt hotell för er vistelse här
- Ingen fara säger jag
- Här är era menyer
- Tack säger jag
- Servitrisen går iväg
Jesper tittar på mig och sen börjar han skratta så att tårarna rinner, de andra faller in i hans skratt och jag sitter där som ett fån. Rebecka ser lika chockad ut
- Haha skrattar Jesper, det trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva
- Vad då säger jag
- Att ni skulle se ut som fågelholkar, ni skulle se er själva
- Ja jag erkänner mig skyldig hur fasen visste de det?
- Har inte en aning hjärtat säger Rebecka
Servitrisen kommer tillbaka och ställer sig vid bordet
- Hur visste du vem min bror är frågar Jesper henne
- Va? Men alla vet vem de är
- Hur då?
- De finns med på bild i alla tidningar i landet. Vi har aldrig haft en prins eller prinsessa förr. Det är en stor sak för oss. Framförallt för oss i Vancouver. Vi är väldigt glada för att ni bygger ert slott här säger hon
- Ok säger jag tack
- Det är inget att tacka för ers majestät
Vi beställer och hon går iväg. Jag tittar på de andra och säger
- Är där någon som gör affär av detta så ses vi utanför hotellet med våra Bokken är det klart?
- Haha jadå ers majestät
- Passa dig säger jag med ett leende
- Skall Nikos också få ett kort?
- Ja för utan honom så hade vi inte suttit här och blivit kallade för ers majestäter. Han var den som öppnade dörren för oss. Han trodde på oss och litade på oss från början. Hade han inte öppnat sitt sanktum för oss så hade saker och ting kanske sett annorlunda ut idag
- Ok säger Ilse
- Men det är inte bara därför? Som vi skall dit säger Esmeralda
- Nej inte bara därför säger Rebecka. Det finns en bok i hans sanktum som vi behöver
- Ok och den handlar om?
- Solens söner, den är inte för oss utan för er om något skulle hända oss så måste ni ha läst den för att kunna fortsätta. Eller om vi behöver dela upp oss under resans gång. Så måste ni ha läst den
- Ok säger Jesper
De kommer in med vår mat och personalen är klart nervösa när de serverar oss
- Ett ögonblick säger jag
De stannar
- Om vi inte varit de vi är. Hur hade ni serverat oss då?
- Som vanligt
- Bra fortsätt med det, vi är bara människor av kött och blod. Gör er inte till för vår skull och skulle någon av er göra något fel så gör det inget är det förstått?
De tittar på mig och ler
- Ja
- Bra fortsätt för all del
Spänningen lättar och de serverar oss med större självsäkerhet. Vi börjar äta och maten smakar bra
- Är de så speciella?
- Ja säger jag, de leker med krafter som man inte skall leka med och ni måste vara beredda på att ni kanske får se saker som kommer att få er lite ur balans om ni inte är förberedda
- Ok säger Alex
- Framförallt du skall vara uppmärksam Alex
- Ok?
- Som namnet antyder så har de sina rötter i Egypten. Det var de som din förfader angrep och satte på plats. Får de reda på att du är hans ättling så kommer de att antigen bli väldigt rädda eller så kommer de att jaga dig för att hämnas. Sannolikheten är stor att de gör båda
- Ok säger han och ser bestämd ut. Låt dem komma
- Förhoppningsvis så kommer vi att få veta mer om din historia på denna resa säger jag
- Ok säger han och ser förväntansfull ut
Vi äter färdigt och när vi är klara så betalar jag för oss. Personalen vill först inte ta emot pengarna men jag är envis och till slut så ger de med sig. Vi går ut ur hotellet och börjar gå längs med gatan
Vi kommer in till centrum av stan och vi stannar och tittar oss omkring. Jag ser en polis och går fram till honom
- Ursäkta min gode herre
Han tittar förvånat på mig och ler
- Ja?
- Vet du var de bygger slottet som prinsen och prinsessan av Kanada skall bo i?
- Ja då sir säger han. Det ligger i utkanten av stan. Om ni vill ta er dit så skall ni åka med linje 1
- Linje 1?
- Är det första gången i vår stad?
- Ja säger jag och ler
- Ok linje 1 är skytrain
- Aha ok var hittar jag en station?
- Gå runt hörnet där sen uppför en trappa så kommer tåget där. Ni åker tre stationer söderut sen hoppar ni av där. Sen så är det en promenad på knappt en kilometer sen är ni framme
- Tack min gode herre säger jag
- Ingen fara
Vi går iväg och kommer fram till stationen. Vi går uppför trapporna och ställer oss på den sidan där tågen går söderut. Vi löser biljetter och väntar på tåget. Vi står och småpratar medan vi väntar på att tåget skall komma
Efter fem minuter rullar tåget in på stationen och stannar. Vi kliver ombord och det rullar iväg. Tåget startar med ett ryck och vi är på väg. Vi har en bra utsikt över staden när vi tittar ut genom fönsterna
Vi åker ut ur centrum av staden och vi kommer fram till den stationen vi skall hoppa av vid. Vi går av tåget och vi tittar oss omkring. Vi ser lastbilar komma körande. De kör in i en park och vi går mot den
Vi går in i parken och följer en väg där. Vägen svänger i en båge och när vi kommer fram till slutet av svängen så tar träden slut och vi stannar. Framför oss tornar ett sagoslott upp sig
Jag drar häftigt efter andan och stirrar på byggnaden framför oss
- Herregud mumlar jag och tittar på Rebecka och sen tillbaka på slottet
- Oh min skapare mumlar Rebecka
Slottet är ett arkitektoniskt underverk. Det är en blandning mellan vårt slott i England och slottet i Indien, men det finns även inslag av vår borg i Spanien. Vi stirrar en lång stund på underverket framför oss
Jag tittar på Jesper och skall säga något men jag ser på hans blick att han inte är nöjd
- Vad är det Jesper?
- De gör inte rätt säger han
- Förlåt?
- De fuskar, de följer inte min ritning
- Ok?
- De har hoppat över saker
- Förlåt men är du säker?
- Oja säger han det är jag
- Ok då letar vi upp den som bestämmer här och frågar vad de håller på med
- Ja säger Jesper
Vi går fram till staketet som är runt hela byggarbetsplatsen och kommer fram till en grind. En vakt står där och han stoppar oss
- Ni får inte gå in detta är privatområde
- Jag vet säger jag, det är jag och min fru som är ägarna
- Haha jo just det säger han
- Tror du mig inte säger jag och ler
- Haha jovisst och jag är Napoleon
- Hej Napoleon säger jag och ler, skulle du vilja kontakta den som är chef här?
- Här kontaktas ingen pallra er iväg säger han och bröstar upp sig
Jag slår till en gång och han stelnar till
- Jag har alltid trott att kanadensare var vänliga människor men du kanske är undantaget som bekräftar regeln. Nu så skall du lyssna. Jag kommer att slå till igen och du kommer sluta ha ont och då kommer du att använda den där och kalla hit den som bestämmer eller så kommer du att få ännu mer ont är det förstått?
Han nickar och stirrar på mig
- Bra få inga idéer bara och försök kalla på fler vakter för då buntar vi ihop dem med. Är vi överens?
Han nickar och tittar skräckslaget på mig. Jag slår till och han slappnar av. Han sätter walkietalkien till munnen och anropar någon. Han får svar och han anropar igen och kräver att chefen skall komma
Vi hör någon svära och domdera
- Var är chefens barrack?
- Där borta säger han och pekar
- Tack vi hittar själv säger jag och börjar gå in
De andra går efter mig och vi går över området och kommer fram till ett område där det står en massa baracker och vi går fram till den som är störst. Jag öppnar en dörr och vi går in
Där en möteslokal där det pågår ett möte. Det är rätt hög ljudvolym och vi hör hur mannen som står längst fram domderar och skäller. Vi går bort till dörren som leder in och jag trycker ner handtaget och öppnar dörren
Mannen tystnar och stirrar på oss med en arg blick
- Vem fan är ni?
- Slottets ägare vem är du?
Han stirrar på oss och sen så börjar han skratta
- Vad är det som är roligt?
- Jo tjena så ni snorungar skulle vara ägarna?
- Förlåt vad sa du? Kallade du oss för snorungar? Du har exakt trettiosekunder på dig att be om ursäkt. Gör du inte det och menar din ursäkt så är du avskedad
- Vem fan tror du att du är?
Jag rör mig blixtsnabbt och slår till en gång och mannen flyger bakåt och slår i väggen. Det smäller i rummet när han träffar väggen och han landar på golvet. Jag går fram till honom och sätter mig på huk och tittar på honom
- Jag är prinsen av Kanada, vem är du?
Tystnaden i rummet är kompakt
- Nå vem är du?
- Vad i helvete väser mannen
Jag slår till en gång och han skriker till och jag tittar på honom
- Antingen så svarar du eller så slår jag till en gång och fortsätter tills du svarar. Har du förstått?
Han stirrar på mig och sväljer
- Nå?
- Han är chefen för bygget säger en man
- Nej han var chefen för bygget säger jag och tittar på honom. Jesper
- Ja
- Du kan det tekniska och vet vad de gjort fel försök reda ut det. Jag skall ha ett samtal med denna slemhög
- Ok säger Jesper och ler. Hej mina goda herrar jag heter Jesper och det är jag som är arkitekten till det där ute. Vem har ändrat på min ritning?
Alla stirrar på honom och sen på varandra
- Nå säger Jesper milt, vem har ändrat på min ritning?
- Han tillsammans med en annan arkitekt säger en av männen och pekar på han som ligger på golvet
- Där ser man säger Jesper, ni är medvetna om att det kommer rasa därute om ni fortsätter med det ni gör?
- Ja säger samma man vi har påtalat det. Det är därför vi har detta möte. Mina arbetare vägrar fortsätta bygga
- Smarta killar säger Jesper och ler. Ni har också insett att ni får riva hela västra sidan?
- Ja säger mannen och ser arg ut
- Bra säger Jesper då går vi ut och river skiten och sen så bygger ni som det var tänkt från början
De stirrar på honom
- Kan du bestämma det?
- Ja faktum är att jag kan det, det är jag som ritat detta slott och det är jag som står som chefsarkitekt för bygget. Så jag kan bestämma det, men tvekar ni så kan jag alltid be min bror och svägerska att beordra er. De är de som skall bo här sen. De är prinsen och prinsessan
Männen stirrar på oss, och sen på Jesper
- Var är originalritningarna?
Mannen på golvet stirrar på honom. Jag slår till en gång till
- Svara min bror säger jag
Mannen stirrar på mig med en blandning av skräck och smärta
- På mitt kontor
- Ok vilket är det? frågar Jesper
- Kom med mig säger mannen som pratat innan
Han reser sig och Jesper följer med honom. Jag lyfter upp mannen från golvet och jag sätter honom på en stol och jag tar fram min telefon och slår ett nummer
- Hej säger en kvinna på andra sidan
- Hej detta är Niklas er prins
- Hej säger hon tveksamt
- Nu är det så att vi är vid bygget av vårt slott och chefen här han fuskar. Han håller på att bygga ett slott åt oss som kommer att rasa samman om han får fortsätta. Vi har gett honom sparken och min bror pratar med byggchefen nu om hur de skall rädda situationen. Arbetarna vägrar fortsätta bygga för att det finns risk för att de kommer att bli skadade när slottet rasar samman. Jag kommer att kontakta min sekreterare som i sin tur kommer att kontakta världens ledande medier och vi kommer blåsa upp den här historien så att ni kommer att framstå som kungamördare. Vi kommer lägga all skuld på dig
Tystnaden i rummet är total, mannen i stolen stirrar på mig och det är tyst på andra sidan linjen
- Sen kommer jag att prata med de som hälsade på er i bunkern förra året och meddela dem att du vill döda oss
- Oh herregud jag visste inget jag lovar, har du mannen där?
- Ja han sitter här på en stol framför mig och är vit i ansiktet. Han har förolämpat oss på alla möjliga upptänkligavis
- Oh herregud, som sagt jag hade inte en aning om detta, får jag prata med honom?
- Javisst säger jag ett ögonblick
Jag slår till och mannen slappnar av. Jag räcker fram telefonen åt honom. Han tar den och sätter den mot örat. Vi hör hur premiärministern börjar skälla och ropa. Hon skriker så att vi hör vartenda ord hon säger och vi ler
De övriga i rummet stirrar på oss och sen på chefen. Jesper och den andre mannen kommer in i rummet och de tittar på mannen och sen på mig. Jag ler och Jesper ler tillbaka
Utskällningen pågår i tiominuter sen tystnar det. Mannen räcker över luren till mig. Han ser totalt detroniserad ut och hans hand skakar
- Hej säger jag
- Jag ber på hela Kanadas vägnar om ursäkt för det som hänt ers majestät. Vi kommer att rätta till misstaget. Det kommer att utses en ny chef för bygget
Jesper pekar på mannen som står bredvid honom
- Det är redan ordnat säger jag, min bror prinsen av Andalusien har gjort sitt val
- Ok säger hon så bra, får jag prata med honom?
- Javisst säger jag och räcker över telefonen till mannen
Vi hör hur hon ger honom instruktioner om att bygget skall vara klart på utsatt tid oavsett vad det kostar. Mannen ler och nickar och svarar. Samtalet varar i fem minuter sedan så får jag tillbaka telefonen
- Hej
- Så nu hoppas jag att allt kommer lösa sig
- Det får vi hoppas annars så ringer jag mina vänner
- Oh herregud mumlar hon lågt
- Vi hörs säger jag hej då
- Hej då
Jag stänger av telefonen och tittar mig runt i rummet
- Så nu kommer min bror och…?
- Frank
- Frank att berätta för er vad som skall göras för att det skall bli som min bror vill är det förstått?
De stirrar på mig och nickar
- Bra säger jag med ett leende, du säger jag och pekar på mannen i stolen. Nu skall vi ha ett allvarligt samtal på ditt kontor
Han stirrar på mig. Jag tar honom i skjortkragen och lyfter upp honom och tar honom i örat och drar honom efter mig. Han går snabbt på tå och vi går in på hans kontor
Rebecka kommer med mig och jag kastar ner honom i en stol. Jag går fram till honom och tittar på honom
- Jaha vem gav dig ordern om att ändra på ritningen?
Han stirrar på mig och jag slår till. Han skriker högt och börjar vrida sig i stolen
- Detta är ingenting mot vad du kommer känna om du inte svarar på min fråga
Han öppnar munnen och stänger den igen. Jag slår till igen och han skriker ännu högre
- Nå säger jag, vem gav dig ordern att ändra på ritningen?
- Chefsarkitekten
- Och han heter? Och var bor han?
- Hon heter Sabrina och hon bor här i Vancouver
- Ok vart någonstans?
Han säger en adress
- Ok bra, varför lyssnade du på henne?
- Hon hotade att gå till min fru med bilder på mig med en annan kvinna
- Det är som jag alltid säger, säger Rebecka otrohet är dumt. Vem arbetar hon för?
- Jag vet inte säger mannen
- Vet du jag tror dig inte säger Rebecka, vad skulle du säga om att bli impotent
Han stirrar på henne och han är kritvit i ansiktet
- Snälla jag vet inte säger han
- Som sagt jag tror dig inte
Rebecka slår till två gånger och trycker honom på halsen och lutar sig fram och viskar i hans öra
- Den smärta du känner är nervtrådarna till din penis som bränns sönder, om jag inte slår till igen om en minut så kommer du aldrig att kunna använda den till annat än att kissa med den. Så återigen vem arbetar hon för?
Han stirrar på henne och försöker säga något. Rebecka slår till och trycker honom på halsen
- Nå?
- Han sväljer och säger tyst, hon arbetar för en ryss
- Kurtov?
- Ja viskar han, men där en annan kvinna med inblandad. Hon är inte ryska utan hon kommer från England tror jag, hon förställer sin röst. Jag har aldrig sett henne men hon var hemma hos Sabrina en gång när jag var där och fick instruktioner om bygget. Jag hörde bara hennes röst men den lät inte äkta
- Ok säger jag och tittar på honom. Nu skall du gå ut härifrån och sätta dig i din bil och köra iväg och inte stanna förrän du är i Brasilien, är det förstått. Vi kommer att veta om du försöker dig på något annat. Gör du det så kommer du att försvinna från jordens yta. Har du förstått?
Han stirrar på mig och nickar
- Bra försvinn härifrån nu
Han reser sig och springer ut ur rummet och vi hör en bil som startar och kör iväg. Vi går in i andra rummet och Jesper pratar med byggarna. De lyssnar intresserat och koncentrerat när han förklarar för dem vad de skall göra
Han talar till dem i en timme och sen reser de sig och går ut. Jag tittar på Jesper och han nickar åt mig och ler. Vi går ut ur baracken och han pekar på vad de gjort för fel och vad konsekvensen skulle blivit
- Hela den sidan av slottet skulle rasat samman, hade ni varit där då så skulle det kunnat sluta illa, riktigt illa.
- Ok men jag undrar vad meningen med det skulle vara? De kan ju inte veta att vi skulle vara här säger jag
- Vem vet hur de där ryssarna tänker
- Frågan är om det verkligen är dem? Eller om de bara agerar åt någon annan
- Hur gör vi säger Rebecka?
- Tja vi tar hand om Solens Söner, sen så åker vi hem till Sabrina och har ett samtal med henne. Sen får vi se vad som kommer fram ur de samtalen. Oavsett så måste vi till Florens och Kos
- Ja säger Rebecka
- Kommer de att göra det rätt nu?
- Oja säger Jesper, de har fuskat och inte gjort allt tokigt som han sagt till dem så de kommer inte behöva riva allt men en del kommer att rivas och göras om
- Ok bra, då åker vi tillbaka till hotellet och förbereder oss inför kvällen och natten
- Ok säger de andra
Vi går ut ur parken och stoppar två taxi bilar. Vi hoppar in och säger namnet på hotellet och vi kommer fram efter en halvtimme. Vi går ut ur bilarna och in på hotellet
Vi åker upp till våra rum och går in på våra rum. Vi lägger oss på sängen och vi stänger ögonen
Vi vaknar och reser oss upp. Vi tar på oss andra kläder och tar våra väskor. Vi går ut i korridoren och går fram till hissarna. Vi åker ner till källaren och går genom korridorerna därnere
Vi kommer fram till en dörr och öppnar den och kommer ut i ett garage. Vi går fram till två bilar som står där och öppnar bagageutrymmet på den ene. Vi lägger in våra väskor och väntar
De andra kommer ner och de lägger sina väskor i bagaget. Vi sätter oss i bilarna och vi åker iväg. De kör oss genom staden och ut ur den. Vi åker i en halvtimme ungefär
Vi kommer fram till ett äldre hus och de kör förbi det. Vi ser att det lyser därinne. Bilarna kör igenom byn och vi kommer fram till en skog. Bilarna kör intill sidan och vi stiger ur dem och tar våra väskor
Vi springer in en bit i skogen och stannar. Vi byter om och hänger på oss vapnen och tittar på varandra. Vi börjar springa tillbaka mot byn och vi kommer fram till huset
Vi sjunker ner på marken och vi känner av omgivningen. Det är väldigt tyst här, alldeles för tyst. Jag skickar ut min tanke till de andra
- Något är fel
De tittar på mig och jag tittar på huset och jag söker av området. Där, jag reser mig upp på huk och säger
- Stanna här
Jag börjar röra mig mot den plats jag känt att personen sitter. Jag kommer fram till honom och slår till. Han rasar ihop och jag tar fram en fjärrkontroll och springer tillbaka till de andra och visar den
De tittar på mig och jag säger
- Någon har skvallrat
- Ok viskar Jesper hur gör vi nu?
- Vi spelar spelet säger jag
Och börjar springa åt andra hållet och sen stannar jag. De andra stannar de med och tittar på mig. Jag trycker på knappen och en enorm explosion hörs. Huset pulveriseras och en enorm eldpelare syns
Vi springer tillbaka till platsen där vi bytt om. Vi byter om och springer tillbaka till bilarna och vi sätter oss i dem. Jag säger nästa adress och bilarna kör iväg. Vi åker tillbaka till staden och de kör till den adress som vi sagt
Bilarna stannar och vi går ut ur dem. Vi tar våra svärd och går fram till huset. Vi stannar och tittar på varandra, dörren är öppen. Vi går in och vi hör hur musik spelas och vi fortsätter in
Musiken är hög och vi letar oss igenom huset och vi går ner i källaren. Här hittar vi kvinnan. Hon är uppspikad på väggen som Jesus på korset. Vi ser att hon fortfarande andas
Jag börjar lysa och jag helar henne och vi drar ut spikarna. Kvinnan skriker och svimmar. Vi helar hennes händer och fötter. Vi tar henne med oss, vi går tillbaka till bilarna
Jag säger till chauffören att köra till flygplatsen och han kör iväg. Vi kommer fram till planet och vi går ombord. Piloten är inte på plats och jag tar fram telefonen
- Hej Gunther
- Hej
- Vet du var piloten är?
- Nej säger han
- Ok vi hörs
Jag lägger på och tittar på de andra
- Av planet nu
Vi rusar av planet och vi springer iväg och när vi kommit en hundrameter från det så exploderar det. Vi tittar på det och vi går iväg. Vi går in i vänthallen och vi sätter oss på en bänk
Kvinnan är fortfarande avsvimmad. Vi tittar på varandra och jag tar fram telefonen
- Hej Gunther
- Hej
- Planet exploderade precis
- Oh herregud är alla ok?
- Jadå meddela alla berörda att vi är ok
- Bra
- Vi har blivit förrådda
- Satan säger han, vem?
- Vi vet inte än, vi sitter på flygplatsen nu, med en kvinna som de försökte döda för att vi inte skulle kunna prata med henne. Solens Söners hus som vi skulle besöka skulle sprängas med oss i. Vi kom på dem och vi sprängde huset.
- Ok ja någon har pratat
- Mm säger jag frågan är hur de kunde veta
- Det är någon nära oss
- Ja säger jag det är det, kan du ordna med ett plan som tar oss härifrån nu?
- Ja säger han, jag fixar det
- Tack ring tillbaka när du har ordnat det
- Ja säger han
Jag lägger på och tittar på de andra de ser sammanbitna ut. Jag tittar på kvinnan och på de andra. Flygplatspolisen är på väg mot oss och jag tittar på de andra. De kommer fram till oss och stannar
- God kväll säger de
- Hej säger jag och ler
- Hur är det med henne?
- Trött och för mycket alkohol säger jag med ett leende. Hennes man har varit otrogen så hon åkte hit för att flyga till Las Vegas och festa ännu mer. Men hon ringde min fru så vi åkte hit för att hämta henne. Vi hittade henne sittandes här och sova
- Ok säger polisen
- Vad händer därute säger Ilse med darr på rösten och pekar mot elden och röken som kommer från vårt plan
- Vi vet inte, ett plan exploderade, slarv vid tankning eller nåt. Men ni har koll på henne
- Jadå sir säger jag vi skall ta hand om henne
- Ok säger han och de går iväg
- Snabbtänkt säger Jesper
- Tack säger jag, vi får röra på oss
Vi reser oss och tar våra väskor och börjar gå runt på flygplatsen. Vi kommer fram till ett cafe och sätter oss. Vi beställer in kaffe och mackor. Vi börjar äta och dricka och när vi nästan ätit färdigt så ringer min telefon
- Åk till detta flygfält så står där ett plan och väntar på er. Det flyger inga andra plan från den flygplatsen ni är på efter att ert plan exploderat
- Ok säger jag, piloten?
- Jag har satt Iluminati på det
- Bra säger jag, vi flyger till Florens nu, meddela min mor att plan B gäller nu
- Ok plan B
- Ja hon vet vad som skall göras, hon kommer informera dig och Elisabeth med. Vi går under jorden nu, vi kontaktar dig enligt plan som gäller då
- Ok säger han, jag köper ett nytt plan i morgon. Det kommer att vänta på er i Florens
- Tack vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger min telefon på marken och stampar på den. De andra tittar på mig och gör likadant. Vi reser oss och går iväg. Vi går ut från flygplatsen och vinkar in tre taxibilar
Vi hoppar in och vi åker iväg. Bilresan tar ungefär 1½ timme. Vi kommer fram till ett mindre flygfält och vi betalar taxibilarna och går in. Ett plan står och väntar på oss och vi går fram till det
En man väntar på oss och jag går fram till honom
- Hej Niklas
- Hej säger han, Gunther har chartrat mitt plan åt er. Vart skall vi?
- Rom
- Ok säger han då går vi ombord
Vi stiger på planet och sätter oss. Vi spänner fast kvinnan och planet lättar. Vi lutar oss tillbaka i sätena och planet lättar. Jag trycker på ett par nervpunkter på kvinnan och sätter mig igen
Vi stänger ögonen och somnar
Fler noveller av samma författare
