Den där dagen Bok 7 Hämnden Kapitel 4
Kapitel 4
Jag vaknade av att någon av de andra reste sig och gick på toaletten, jag tittade ut och såg en massa ljus i fjärran. Jag undrade var vi var någonstans. Jag reste mig och gick bort till en av männen som låg på golvet och tog tag i honom. Jag satte honom upp och väckte honom
- Hej sa jag
- Hej svarade han
- Det här gick inte riktigt som ni planerat
- Nej inte direkt
- Varför valdes vi ut som måltavlor? Och säg inte jag vet inte för det tror jag inte på
Han tittade på mig
- Vårt uppdrag gick ut på att stoppa ett mord på vår president
- Som vi skulle utföra? Jisses vi kunde inte bry oss mindre faktiskt om er president. Han vill till och med träffa oss. Vi tackade nej
- Och jag skall bara tro dig på ditt ord
- Haha nej men skulle du tro på tillexempel påven?
- Förlåt?
- Skulle du tro på påvens ord?
- Ja
- Ok sa jag kom med här
Jag reste mig upp och vände ryggen mot honom och gick före in i kontorsdelen, jag öppnade dörren och satte mig vid skrivbordet, jag pekade på mannen att sätta sig.
Jag lyfte på luren och slog ett nummer. Jag tryckte på högtalarfunktionen, det gick fram signaler och efter ett par så svarade påven
- Förlåt om jag väckte dig sa jag
- Niklas?
- Ja sa jag, skulle du kunna tänka dig att tala engelska, jag sitter härmed en CIA agent som tror att jag skall mörda deras president
- Oh herregud sa han på engelska
- Jo så är det sa jag
Mannen stirrade på mig och på telefonen
- Hej sa påven
- Hej sa mannen stammande
- Så du har fått för dig att de trevliga människorna skall mörda din president?
- Erh ja det är de instruktioner vi fått
- Av vem?
Mannen sa ett namn
- Ok och vem har han fått den ordern ifrån?
- Det kan bara komma från högsta ort
Jag sa ett namn och mannen rykte till och nickade
- Så du konfirmerar det namnet sa jag
- Ja svarade mannen
- Och ni ifrågasatte inte riktigheten i detta?
- Nej vi blev presenterade med överväldigande bevis
- De skulle jag gärna vilja se sa jag
- De är ta mig fan inte kloka där borta, jag kommer meddela presidenten detta direkt när vi pratat färdigt
Jag slog till mannen så att han somnade
- Vi kommer att ta hand om den mannen som han nämnde, fråga presidenten om han vill vara med på det förhöret
- Ok sa påven
- Ja han kan till och med få bestämma plats
- Ok jag säger det till honom
- Förresten om han väljer att vara med så rekommenderar jag inte att han äter före
- Ok sa påven
- Du vill inte veta sa jag men det kan bli rätt rått om man säger så
- Ok sa påven då vet jag det
- Tack för hjälpen sa jag
- Ingen fara
Jag slog till mannen igen och han vaknade
- Så är du övertygad om att vi inte hade eller har några som helst planer på att mörda er president
- Ja sa mannen
- Ok bra, vem av er har retat Ligan så pass att de vill mörda er alla eller några av er
- Ligan sa påven
- Mm de är ute efter någon av dem
- Ligan? Sa mannen
- Ok så det är inte du i alla fall, då kan du vara användbar, finns det någon på det där stället där borta som du litar på?
- Ja sa han, nummer tre i rangordningen, han och den andre mannen gillar inte varandra alls
- Ok sa jag, informera honom om att presidenten kommer att kontakta honom, ni skall få en chans att städa upp denna röra, annars så vidtar vi åtgärder och då kommer vi att stämma skiten ur er. Ni kommer inte få göra ett endaste uppdrag mer någonstans på planeten ert rykte kommer att svärtas ner för alltid. Det är inget hot, det är ett löfte, och vi kommer kalla in en hel del tunga vittnen i den rättegången som vår morfar
- Morfar?
- Haha förlåt han som är telefonen, påven, det är vår morfar, adopterad morfar
- Ja precis sa påven, och ja jag kommer vittna i den rättegången sa han
- Ok
- Och vi kommer att kalla in en hel del andra prominenta vittnen i den rättegången, drottning Elisabeth osv.
- Kan jag få somna om nu sa påven
- Javisst sa jag sov gott
- Tack sa han hälsa alla
- Detsamma
Jag la på luren och tittade på mannen
- Kan du kontakta den mannen du pratade om?
- Ja sa han
- Bra ring honom
- Ok
Han slog ett nummer och det gick fram ett par signaler
- Hej sa en röst
- Hej sa mannen det är jag
- Hej vad vill du?
- Det är kris en riktigt stor jävla kris
Sen berättade han om sitt uppdrag och om sin nuvarande situation
- Oh herregud sa mannen i telefonen
- Ja sa jag det kan man säga, som din vän här sa så är det kris. Ni kommer få en chans att städa upp i denna röra, sen agerar vi
- Agerar?
- Ja sa jag vi kommer stämma skiten ur er, amerikanska staten och alla andra som vi kan, och tro mig när jag säger att vi har de ekonomiska musklerna att utföra det. Kontakta Lorentina
- Ok sa han
- Be henne berätta om Niklas och Rebecka om du tvivlar på vad jag säger. Anteckna detta nummer och prata med dem mannen som svarar och be honom berätta
- Vem är det?
- En man som din man precis pratat med, jag vill inte förstöra överraskningen
- Ok
- Som sagt, ni kommer få en chans. Er president är informerad om läget. Vi kommer ha ett samtal med din rival, vad du än gör lägg dig inte i det, för då kommer du hamna emellan är det förstått?
- Är det ett hot sa mannen lätt aggressivt
- Nej sa jag det är ett enkelt konstaterande som du gör vad du vill med, men om vi säger såhär, vi har samlat ihop åtta av era bästa män utan att behöva förta oss. Du kan fråga din vän här hur lätt vi tog in dem. De lever allihop, men någon eller några av dem har retat Ligan
- Oh herregud
- Ja det kan man säga, vi tar inte ansvar för vad som händer med era män när vi släpper dem när vi landat för det kommer vi göra. Men vi kommer att behålla deras id – kort vilka vi kommer lämna till presidenten när vi är klara med den andre mannen sen så får ni bestämma vad som skall hända med dem
- Ok så jag skall bara sitta på mina händer
- Tja du kan ringa presidenten om en timme då har nog min morfar pratat med honom så kanske han ber dig vara med när vi pratar med din rival, vem vet hälsa honom från oss
- Vem är ni?
- Det får du fråga de som jag rekommenderat att du skall prata med, men bara så du vet, Lorentina bedriver bara lagliga rörelser numera
- Jo säkert?
- Jo det är det för jag och min fru är hennes ledare
- Förlåt?
- Ja du hörde vad jag sa, de fem familjerna, eller rättare sagt tre familjerna är numera lagliga, inget mer knark eller prostitution så om ni vill ha hjälp med att smuggla knark från sydost Asien i fortsättningen så får ni vända er någon annstans den pipelinen är numera stängd, samma gäller för Yakusan och den Gyllene Draken och Corleone familjen och de röda i Ryssland. Vi kommer inte ha något som helst samröre med er längre. Ni får sköta era olagligheter med hjälp av andra i fortsättningen är det förstått. Försöker ni på minsta vis utföra utpressning mot dem så kommer det att få konsekvenser är det förstått
- Hotar du oss?
- Nej jag bara konstaterar fakta, vi är inte olagliga längre, ni får sköta ert skitiga arbete med hjälp av andra i fortsättningen
- Ok det får vi allt se
- Hotar du mig? Sa jag med kall röst, du skall nog ringa de där samtalen innan du säger för mycket, vi avslutar samtalet här. Min rekommendation är att ringa de jag sagt och sen får du göra en ny utvärdering av läget
- Ok sa han
- Hej
- Hej
Jag la på luren
- Stämmer det med drogerna?
- Oja sa jag, alla rykten om vad CIA gjorde i Laos och Vietnam under kriget där stämmer eller rättare sagt det är värre än vad du kan tänka dig. Din organisation gör mycket gott men det finns en väldigt svart sida också. Om vi säger såhär. Vatikanen försökte styra oss, det slutade med att vi fick avsatt tre kardinaler och avslöjade en pedofil härva. Jag har ett förslag åt dig, när vi landar så ger jag dig fem minuters försprång mot de andra. Förhoppningsvis så har du inte retat ligan och överlever. Ta dig så fort du kan till den mannen du pratade med precis och göm dig hos honom. Här är ditt id – kort.
- Ok tack
- Ingen fara sa jag, vi går inför landning nu, jag skall väcka min familj, gör dig redo
- Ok sa han
Vi gick ut till de andra och jag väckte dem
- Du hörde sa jag till Rebecka
- Ja sa hon intressant
- Mm verkligen, det skall bli spännande och se vem han arbetar för
- Ja sa Rebecka vi kan nog utesluta Ligan
- Oja sa jag det kan vi
- Ringen?
- Kanske, det verkar otroligt att de skulle ha en sådan makt, men man vet aldrig
- Nej, bra att du gjorde klart för honom att det är slut med att vi är springpojkar åt dem
- Ja sa jag de skall inte tro att de är något, jag nästan önskar att antar utmaningen så får vi städa upp ordentligt där
- Haha ja det hade varit kul
- Jaha sa Jesper åt mig vad händer?
- Sen sa jag, vi har satt bollen i rullning men vi tar det sen, men jag kan avslöja att jag har precis hotat en av världens största underrättelseorganisationer
- Haha skrattade han det är rätt brorsan
- Ni är ta mig fan galna sa Esmeralda men jag älskar er
- Och vi er sa jag och log
Planet landade, vi öppnade dörren till planet och jag gav honom hans id – kort och sa åt honom att springa, han skakade min hand och sprang. Jag väntade fem minuter sen väckte jag de andra
- Välkomna hem mina herrar, det är dags att våra vägar skiljs, ni är fria att gå
De stirrade på mig och de andra
- Seså packa er iväg nu, vi vill gärna komma av planet
De gick av och sen började de springa. Jag såg tre skuggor röra sig efter dem och jag hoppades att han jag valt ut klarat sig, de andra tittade på skuggorna de med och jag såg deras värderande blickar.
Vi satt oss i Limousinen och den rullade iväg. Det låg ett kuvert åt mig i bilen och jag öppnade det och läste det. Jag sickade det vidare till de andra och de läste det de med.
När vi var klara så fick jag tillbaka kuvertet. Vi kom fram till hotellet och gick in. Vi gick fram till receptionen och jag presenterade mig och jag fick våra nycklar. Vi åkte upp på rummet och vi satte ner våra väskor.
Telefonen ringde och jag tittade på Rebecka och ryckte på axlarna
- Hej sa jag
- Hej sa en röst
- Vem är det?
- Detta är presidenten
- Hej, hej sa jag vad har du på hjärtat?
- Erh jag har haft ett samtal med er erh morfar
- Jaha sa jag och?
- Jag är följer gärna med på kalaset
- Jaha sa jag, var, var det nu vi skulle vara?
Han sa adressen
- Ja just det vi ses där om tre timmar sa jag vi tar med presenten så det behöver du inte tänka på
- Ok jag har också köpt present två stycken faktiskt
- Ok jaja då blir han bortskämd, men du behöver inte äta innan vi får mat där
- Ok sa han, jag skall säga det till de andra med
- Bra sa jag då ses vi om tre timmar
Jag la på luren och skrattade, Rebecka skakade på huvudet och skrattade hon med. Jag kallade på de andra och de kom in till oss
- Jaha sa jag, då kör vi, limousinen kommer att köra oss dit, vi byter om när vi kommit fram. Ilse, Alex ni tar hand om prickskyttarna
- Ja
- Annika, Sean ni tar hand om de som är utomhus
- Ja sa de
- Sen avvaktar ni fyra utanför och täcker oss när vi går in
- Ok sa de
- Bra vi tar paketet och tar hand om de som är inne i huset
- Ok
- Bra då går vi sa jag
Vi åkte ner och gick ut till limousinen. Jag sa adressen som jag ville till. Bilen rullade iväg och vi lämnade stan. Bilresan tog fyrtiominuter, bilen stannade och vi steg ur och jag sa till chauffören att vänta på oss.
Han nickade och vi joggade in i en dunge. Vi stannade och bytte om. Vi började springa de två kilometerna fram till huset. Vi stannade och jag tittade på Alex och Ilse, de log och nickade.
De drog upp sina halvmasker och försvann. Vi andra sjönk ner på marken och försvann. Efter en stund så hörde jag Alex säga det är grönt
- Ok sa jag, inga komplikationer?
- Nej då sa Alex
- Bra sa jag, Annika och Sean det är er tur
- Ok sa de och reste sig och försvann
Vi andra fyra låg kvar och väntade. Tiden gick och sen sa Annika
- Klart
- Ok inga komplikationer?
- Nej då
- Bra sa jag
- Ok sa Rebecka då är det vår tur
- Mm sa jag, Alex, Ilse
- Ja?
- Vi är inte ensamma
- Nej vi vet och de är ganska konfunderade
- Ok sa jag, ta det lugnt gör inget om inte de gör något
- Ok sa Alex, de är rätt skickliga sa han
- Ja sa jag
- Annika, Sean vi är inte ensamma
- Nej vi vet sa Annika
- Bra sa jag ingen konfrontation som vi startar ok
- Jadå
- Bra sa jag
Vi kom fram till huset och tog oss in, jag attackerade en man och slog ner honom. Bakom mig så tog Esmeralda hand om en annan. Vi resande nedan våningen och tog oss upp på ovanvåningen.
Vi tog hand om vakterna där och sövde mannens fru och la henne i sin säng. Vi gick ner och kom fram till en dörr som ledde ner i källaren. Vi öppnade den och tog hand om de två vakter som stod där.
Vi smög nerför trappan och slog ner de vakter som var där. Vi hörde klassik musik från att rum och vi tog oss dit och jag öppnade dörren och gick in. Mannen satt med glas med en brun vätska i handen.
Han satt med ryggen mot mig och jag smög fram och tryckte honom på halsen och hans huvud föll framåt. Jesper lyfte upp honom. Min blick fastnade på en tavla och jag gick fram till den och jag plockade ner den från väggen.
Bakom den så fanns det ett kassaskåp. Jag slog in kombinationen och öppnade det. Jag tog ut det som fanns där och stoppade ner det i min ryggsäck. Jag stängde kassaskåpet och hängde tillbaka tavlan.
Jag skar upp ryggstödet i fåtöljen som mannen suttit i och tog det som låg där. Jag gick bort till bokhyllan och letade efter rätt bok. Jag drog ut den och bakom den så fanns det en knapp som jag tryckte på.
Det knäppte till och bokhyllan svängde upp. Jag gick in i ett rum och tog det som var av värde där. Jag såg två dagböcker och undrade hur de hamnat i hans händer.
Jag packade ner sakerna och gick ut. De andra hade gett sig iväg och jag följde efter dem och kom ut på gräsmattan och tittade mig omkring och bugade mig och utförde en hälsning med händerna.
En man föll ner på marken och landade och gick emot mig med armarna utsträckta längs med sidorna och stannade halvägs. Jag gick emot honom på liknande vis och stannade
- Må solen alltid skina på Parbat
- Må du alltid finna skugga svarade mannen
Jag anade att han var japan så jag pratade japanska med honom
- Vi måste prata med den mannen, vi menar inte att vara respektlösa, men han har hotat oss till livet, vi kommer att prata med honom. När vi är klara med honom så kan ni få honom
Mannen tittade på mig och bugade sig
- Bra sa jag, vi skall hit. När vi är klara med honom så kommer vi om vi kan lämna över honom åt er. Hälsa den evige att vi kommer göra vad vi kan för att han skall få se Parbat
- Som du säger skall ske
- Bra sa jag vi ger vårt ord som de utvalda hälsa den evige det
Mannen bugade respektfullt. Jag gick därifrån, jag anade ett par spända pilbågar som var riktade mot mig
- Mot bilen sa jag till de andra och vi började springa.
Vi kom fram till dungen och vi bytte om. Vi gick tillbaka till bilen och vi la mannen i bagaget på bilen.
Vi hoppade in och jag sa adressen till chauffören och bilen rullade iväg. Jag öppnade väskan och började läsa, jag skickade vidare det jag läst till de andra och vi blev lagom färdiga tills bilen rullade fram till en grind. En vakt kom fram till bilen och knackade på rutan
- Vem är ni sa mannen
- Vi är här för att vara med på ett kalas sa jag, har inte presidenten meddelat er?
- Vad heter du?
- Niklas sa jag
- Ok kör in, följ efter den bilen där så visar han vart ni skall
- Ok tack sa jag
Bilen rullade in och den andra bilen startade och vi följde efter den. Den körde bort från det stora huset och fram till en nedfart och vi följde efter.
När vi kom ner under marken så svängde den andra bilen och körde framåt en bit och sen stannade den, vi parkerade bredvid och jag sa till chauffören
- Vänta här
- Ok sa han
Vi gick ut ur bilen och öppnade bagaget, Sean la upp mannen på sina axlar och Annika tog hans väska. Vi andra gick iväg och fram till en man som väntade på oss
- Välkomna till Vita Huset sa mannen
- Tack sa jag, vart skall vi?
- Följ med mig
Han gick före och vi kom efter, vi gick längs med en korridor och kom fram till ytterligare en dörr. Ha knappade in en kod och dörren öppnades, vi fortsatte gå och kom fram till ytterligare en dör och samma procedur upprepades.
Dörren öppnades och vi kom in i Vita Huset. Mannen gick före oss och fram till en annan dörr och han öppnade den. Vi kom in i ett rum.
Presidenten var där tillsammans med den man jag pratat med på flyget och ytterligare en man. Jag tittade på dem och Sean satte den man vi tagit hand om på en stol
- Hej sa jag, jag heter Niklas och detta är min fru Rebecka, hennes systrar Esmeralda och Ilse och hennes bror Sean. Detta är min syster Annika och mina bröder Jesper och Alex
- Hej sa presidenten, det är en ära att äntligen få träffa er
- Ära?
- Ja faktiskt sa han
- Ok där ser man sa jag och log
- Elisabeth pratar gott om er
- Det är en trevlig dam sa Rebecka och log
- Och påven har också bara gott att säga om er
- Ja morfar har en honungslen tunga sa Rebecka
- Morfar?
- Ja vi kallar honom så, vi tror att han är rätt stolt över det faktiskt sa Rebecka
- Ok sa presidenten och log
- Fick du pratat med dem jag sa att du skulle prata med sa jag till mannen från CIA?
- Erh ja
- Bra sa jag då kanske du har en annan ton nu?
- Erh kanske
- Ok sa jag, nu skall vi byta om, vill ni sätta er där bort så länge sa jag. Vad ni än ser eller hör så lägg er inte i. sen så vill jag bara säga att Ligan förväntar sig att få honom när vi är klara och vi har lovat att göra vårt bästa för att det skall bli så, du förstår vad det innebär sa jag till CIA mannen
- Ja sa han
- Och går ni emot den evige så kan ni nog glömma er pipeline det är du medveten om sa jag
- Ja sa mannen och såg besvärad ut
- Pipelinen
- Ja den pipeline av heroin som CIA har förnekat existerar sedan 1968, när de slaktade runt 50 000 Laositer för att få kontroll över den största heroinsmugglingen i världen
- Skojar du?
- Nej sa jag det gör jag inte, den drar in c:a 10 miljarder dollar till dem årligen
- Är det sant
- Ingen kommentar sa mannen
- Och det säger han för att du skall kunna förneka det om du hamnar i riksrätt. Men de har fått sig en rejäl knäck nu när vi tagit över verksamheten som de använt för att smuggla sitt knark och jag tror att det är en av anledningarna till att den pajasen ville mörda oss sa jag och pekade på mannen
- Herregud sa presidenten
- CIA förlängde kriget i Vietnam på grund av de pengar de tjänade där. Det finns till och med en teori om att kriget började på grund av den teorin och att CIA mördade Kennedy för att han inte ville ge sig dit
CIA mannen stirrade på mig
- Som han nästan bekräftade för mig nu, Allan Dulles satt i Warrenkommissionen eller hur? Rätt spännande när han var en av de drivande för att kriget skulle sättas igång. Men nu bara spekulerar jag, sa jag och log
- Herregud sa presidenten, stämmer det?
- Ingen kommentar sa mannen
- Som sagt du som är politiker vet vad det svaret betyder eller hur?
- Ja sa presidenten klart skakad
- Men som sagt vi har stoppat leveranserna nu så han är lite sur på oss sa jag tittade på CIA mannen men han har fått reda på precis vem vi är och nu är han ganska nervös för vad vi skall göra med honom. Det skall du få se vad som händer om man bråkar med oss sa jag. Ställ er, eller sätt er där borta sa jag och pekade. Förresten skicka iväg de som står bakom väggen där, stäng av kameror och ljud annars så gör vi det, Alex hämta banden som de spelat in hitintills
- Ja Niklas sa han och log ursäkta sa han och gick ut
- Sean ta hand om kamerorna
- Ok sa han och log
Han slog i sönder dem. Jag tittade på de andra och vi började klä av oss
- Herregud sa presidenten när han såg våra tatueringar
- De gjorde inte ont sa Esmeralda och log, det brukar alltid vara den fråga vi får sa hon
- Ok sa presidenten
Vi bytte om och Alex kom in i rummet, han hade med sig presidentens fru
- De var lite envisa så de sover nu sa han, hon envisades med att vara med sa han och pekade på henne
- Hej sa jag och sträckte fram min hand, Niklas
- Hej sa hon och log, ni är inte blyga av er
- Nej sa jag vi är vana vid att folk stirrar på oss sa jag
- Så sa Rebecka när hon var klar, nu kommer en massa konstiga saker att hända, nu vill vi att ni är tysta och lyssnar. För att ni inte skall avslöja er så kommer vi att göra så att ni inte kan prata. Det är inget farligt och det gör inte ont men vi vill inte att ni stör oss. Jag hoppas att ni tog vårt råd att inte äta innan detta. Det kommer även att börja lukta här, bara så ni vet förstår ni?
De nickade
- Bra sa Rebecka och tryckte dem på halsarna. Så försök säga något
De öppnade munnarna men inget hördes
- Vi kanske skall ta in en papperskorg sa jag
- Ja det är väl lika bra sa Rebecka
- Det fanns en i andra rummet sa Alex jag hämtar den
- Ok sa jag
Han gick iväg och när han kom tillbaka så tittade jag på de andra
- Är ni redo
- Ja far sa de
- Bra sa jag, ok du eller jag Rebecka
- Kör du så fyller jag i
- Ok sa jag och log
Vi drog upp våra masker så att bara våra ögon syntes. Jag gick fram till mannen och tryckte på en punkt och han vaknade
- Nä men hej sa jag
- Var fan är jag, vet ni vem jag är?
- Ja sa jag och det skrämmer mig inte hövan sa jag, jag kanske skall presentera oss, vi är Djävulens Barn, har du hört talas om oss?
Han ryckte till och bekräftade det
- Så bra sa jag, då vet du hur det brukar sluta när man hamnat i klorna på oss
- Far åt helvete
- Nej vi skall inte åka hem än
- Va?
- Ja du bad oss fara åt helvete men vi skall inte åka hem än, men du kommer snart få träffa far sa jag. Och han är inte nöjd med dig. Du har irriterat honom
- Va? Vem?
- Ja vår far, satan själv. Du trodde kanske inte att han finns men vår far är väldigt levande så att säga. Du begick ett fatalt misstag, du retade satans far och när man retar honom så blir han gnällig
- Va? Sa mannen förvirrat
- Ja du retade gud genom att försöka döda De Utvalda, hans utvalda, som skall bringa ordning på jorden och när de är klara så kommer paradiset att återuppstå
- Är du galen?
- Nej sa jag, men du är som gav dig på dem, de har beskydd som du bara kan drömma om, vi har pratat med de som du skickade efter de utvalda. De sjöng som änglakör när vi pratade med dem. De har avslöjat allt om din inblandning i det här. Vi vet en del om varför du ville döda dem, men inte allt och det är det som du kommer att berätta för oss på ena eller andra sättet
- Jag kommer inte säga ett skit sa han morskt
- Tack sa jag och log
- Va?
- Det innebär att jag får leka med dig och jag tycker om att leka, du har säkert fått lära dig att stå emot olika förhörs metoder. Men det var bara träning, det som Vietnameserna gjorde mot dig kommer att blekna i jämförelse mot vad jag kommer att göra och när jag är klar så kommer min fru att ta över om du inte pratar och då min vän så kommer du att få uppleva en smärta som du inte trodde var möjlig. Vi hoppas att du håller emot så länge. Nu börjar jag sa jag och slog till fyra gånger.
Han studsade av stolen och landade på golvet, hans skrik var genomskärande och jag satte mig på huk och tryckte på hans hals. Skrikandet upphörde
- Nå min vän, detta är bara början, du kommer att dö inom två minuter, visst är den smärta du känner skön, eller hur?
Jag tittade på honom och slog till igen och lyfte upp honom på stolen igen och tittade på honom
- Så sa jag, nå skall du prata, snälla jag ber dig säg nej, för jag vill så gärna visa dig vad som händer om du säger nej
Han stirrar på mig och innan han hinner säga något så slår jag till igen fem gånger och samma procedur upprepas. Jag lyfter upp honom på stolen och tittar på honom
- Jaha du vill fortfarande inte prata va?
Han stirrar på mig och jag slår till igen åtta gånger denna gång, jag sätter mig bredvid honom på golvet och tittar på honom och ler
- Den smärta du känner nu, det känns som om du håller på att brinna upp eller hur? Den brännande känslan är inget mot fars eldar som du kommer att få bada i, de ger en sån intensiv smärta att du kommer att dansa på galenskapens rand resten av livet vill du slippa det så är det nog att rekommendera att du börjar prata med oss så skall vi lägga ett gott ord för dig hos far sa jag och slog till igen
Mannen hade tömt sig och de började stinka rejält i rummet. Jag lyfte upp honom och han satt där och stirrade på mig
- Nå skall du prata eller jag skall lämna över dig till min fru, om du tycker att jag är hård så kan jag säga att hon imponerar till och med på far, han kallar på henne när han vi ha riktig underhållning, jag känner hur hon bara vill sätta klorna i dig, inte? Ok säg inte att jag inte varnade dig. Så min fru det är din tur
- Tack hjärtat sa Rebecka med beslöjad röst, nu är du min sa hon och log
Mannen försökte backa och stirrade på Rebecka, hon gick fram till honom och slog till tolv gånger och mannen flög iväg och hon tryckte upp honom mot väggen, han skrek tills luften tog slut.
- Jag kommer driva dig till dödens rand och när du ser helvetets portar så vinka till far han väntar på dig, ser du dem än ser du de vackra portarna med hundarna utanför, de kommer riva och bita dig tills du blir galen. Sen tar far över, han har fantasi kan jag säga.
Hon slog till igen och mannen rasade ihop golvet, jag hörde hur någon kräktes bakom mig. Rebecka lyfte upp mannen
- Nå vill du ha mer?
- Snälla sluddrade han
- Snälla? Vill du ha mer?
- Nej viskade han snälla inte mer
- Är du säker sa hon besviket
- Ja inte mer
- Ok prata då sa hon trumpet
Och han började prata han pratade oavbrutet i ungefär en timme sen tystnade han
- Men det var inte allt eller hur sa Rebecka, det var ungefär åttioprocent sa hon, och eftersom du inte sa hela sanning så får du se vad som händer när du ljuger
- Lys sa jag till de andra
Vi började lysa allihopa och han stirrade på oss
- Nå sa Rebecka känn på vår vrede
Hon slog till igen och han studsade bakåt och daskade i väggen och Rebecka tittade på honom sen slog hon till igen mannen rasade ihop
- Skall du prata eller vi skall ta till nästa steg, vill du får en försmak på det?
Han stirrade på henne
- Vad skulle säga om att bli blind? Att aldrig mer kunna se? Eller vi skall göra dig döv? Eller kanske stum
- Vi kanske skall göra honom till eunuck sa Esmeralda, du vet ju hur mycket far uppskattar eunucker sa hon
- Mm sa Rebecka, du kanske skall hjälpa mig min syster
- Gärna sa Esmeralda mjukt, vill du bli eunuck?
Mannen stirrade på dem och sen började han prata igen och nu kom allt ut, jag märkte att presidenten hoppade till och att de andra reagerade de med, han tystnade till slut och låg kvar på golvet och hulkade
- Jaha sa jag, nu så skall vi lämna dig vidare, vi har ett par som vill träffa dig. De väntar på dig utanför. Du har retat upp fler än oss tydligen. Du kommer att få resa till Parbat och träffa den evige, han vill tydligen också prata med dig. Jag önskar dig lycka till
Jag helade honom och tittade på Alex och Sean, de nickade och lyfte upp mannen i hans armar och bar iväg med honom. Vi vände oss om
- Vi går ut sa jag, här luktar inte så gott
Vi tog våra väskor och gick utanför dörren
- Kan vi byta om någonstans sa jag, ja just det sa jag och tryckte dem på halsen så
- Ja sa presidenten kom med
- Vi väntar på de andra sa jag
- Ja vi måste öppna för dem sa CIA mannen
- Nej sa jag det måste ni inte, de kommer in
- Ok?
- Ja han som mötte oss gav oss koderna
- Ok varför
- Ja inte medvetet men han var inte så bra på att dölja dem sa jag och log, och vi är uppmärksamma
- Ok sa presidenten
Alex och Sean kom tillbaka
- De tackade sa Sean och sa att vi kommer att höra av dem
- Ok sa jag, jaja vi får ta det när det kommer, var kan vi byta om sa jag
- Följ med här sa presidenten
Han gick före oss och vi följde efter. Han ledde oss uppför en trappa och öppnade en dörr intill ett rum och vi gick in
- Vi väntar utanför
- Tack sa jag
Vi tog av oss dräkterna och stoppade ner den och våra vapen i väskorna och när vi var klara så gick vi ut
- Jaha sa jag, jag misstänker att du vill prata en stund?
- Ja sa han det vill jag, ni har hotat att stämma oss vi får kanske prata om det
- Absolut sa jag och log, men en sak skall ni veta och det är att vi inte tvekar att göra det. Städar ni inte upp där borta så kommer vi att göra det sa jag och tittade på CIA mannen. Förstår vi varandra?
- Ja sa han
- Bra sa jag, håll det löftet annars så är det du som sitter på den stolen nästa gång, och nej det är inget hot, det är ett löfte
- Ok sa mannen och svalde
- Bra sa jag, jaha det ser ut som om du skall få som du vill. Du får bjuda oss på en kopp kaffe sa jag och log
- Tack sa han, skall vi gå ner i köket?
- Javisst sa jag
Vi gick ner till deras kök och jag tittade mig omkring på maskinerna och blev imponerad
- Vill du göra en omelett åt mig sa Rebecka
- Javisst hjärtat sa jag
Jag plockade fram ingredienser och de stirrade på mig när jag började laga omeletten och när jag var klar så serverade jag Rebecka
- Jag fuskar lite ibland sa jag när jag diskat färdigt, nå kaffe sa jag
- Erh javisst sa presidenten
Han började laga kaffe och när hade satt på maskinen så satte han sig
- Det känns som om ni redan visste vad han skulle svara
- Till viss del ja sa jag, vi visste bara inte vem han jobbade för, det vet vi nu. Han har spelat ut en del farliga organisationer mot varandra
- Ja sa CIA mannen det har han
- Han har retat Ligan med sa Rebecka och det var hans andra stora misstag, det första var att reta oss
- Ja sa jag, vi ville egentligen bara vara hemma och ta det lugnt men du och fjanten därhemma störde det sa jag
- Fjanten?
- Ja vår statsminister, han tror att han är viktigare än vad han är, vi har sett till att han snart kommer bli avsatt och utbytt. Du var smart nog att sluta tjata när du pratat med morfar. Jag misstänker att du hade något med det att göra sa jag och tittade på hans fru
- Ja kanske sa hon och log
- Jag misstänkte det sa jag och log
- Men hade du inte retat oss så hade vi inte fått reda på det vi vet nu
- Varför ville du prata med oss sa Rebecka?
- För att ni är en maktfaktor
- Nej sa jag det är vi inte, vi bryr oss inte om makt
- Va?
- Vi skiter fullkomligt i makt, det vi är intresserade av är att göra planeten till en liten trevligare plats. Ni andra kan slåss om makten. Men retar ni oss så gör vi något åt det. Låt oss vara så låter vi er vara
- Men så fungerar det inte sa presidenten
- Från och med nu så gör det, det. Vi har denna sommar tagit ett stort kliv mot den där friden vi talar om. Vi är numera ledare för de fem största maffiaorganisationerna på planeten och de är numera lagliga allihop. Det tog tre dagar att göra det
- Förlåt sa presidenten
Jag tittade på CIA agenten och tryckte till han somnade
- Jag litar på att ni andra kan vara tysta?
- Ja sa de och stirrade på agenten
- Alex tysta mikrofonerna
- Ok sa han och log
Han letade igenom köket och när han var klar så tittade jag på dem
- Vi har tagit kontroll över Yakusan, de röda, gyllene draken, Corleone familjen och de numera tre familjerna i New York. Vi driver en av de mest kända ninjaskolorna i Japan, Broderskapet är vårt. Du vet vad det innebär eller hur sa jag till CIA mannen
Han nickade och stirrade på mig
- Bra sa jag, och nu säger jag det igen, de är etthundra procent lagliga numera, vi kommer inte befatta oss med knark tvärtom vi kommer göra allt vi kan för att stoppa den verksamheten. Vi har stoppat all prostitution, vi kommer att avveckla spelverksamheten och vi kommer inte utföra mord eller stölder mer. Vi kommer att tjäna våra pengar lagligt, oavsett vad ni på CIA tycker om det. Ni kontaktar inte dem igen. Vill ni fortsätta smuggla ert knark så får ni väl göra det men vi kommer göra vårt bästa att stoppa er. Du vet hur mycket folk vi har i ryggen, ni är inte ens nära tro mig. Vi har folk på plats där som kan bli riktigt elaka
- Är det ett hot sa han vresigt
- Nej sa jag som jag sa innan det är ett löfte, vill ni starta krig med oss så önskar jag er lycka till. Ni kommer inte lyckas med att få ett nytt Vietnamkrig oavsett hur många presidenter ni mördar. Ni kan inte ens skylla på röda faran längre, och jag säger detta bara en gång sluta tjata på Xia annars så kommer han vidta åtgärder och jag kan lova dig en sak han är mycket räddare för oss än för dig. Tro mig, han var med när vi utmanade och tog över Gyllene Draken. Han var med när jag utmanövrerade gumman och dödade alla där, även de s.k. Tau, Tau mästarna. Du har ingen chans mot oss och du kommer aldrig att få det i heller så nej det är inget hot utan en vänlig förmaning. Men visst starta ett lågintensivt krig mot oss så är CIA borta om två månader. Du håller er framtid i dina händer med vilket val du gör nu. Svälj stoltheten eller gå under och jag skojar inte vi kommer krossa er och vi kan krossa er om ni retar oss
Han stirrar på mig
- Ok tror du mig inte, vi vet att ni har en stor leverans på gång, vill du att den skall komma fram?
- Leverans av vad sa presidenten
- Heroin, två ton
- Herregud sa presidentfrun
- Ja sa jag herregud, vi kan stoppa den med ett telefonsamtal och vi kommer hälla ut skiten, nå vill du testa oss? Och när vi stoppat den leveransen så stoppar vi era försök att köpa kärnvapen av Ryssland, och era försök att köpa vattenrättigheter i Bolivia för att pressa knarkbaronerna där att betala er tjugo procent på vinsten. Ett telefonsamtal är allt som krävs, sen kommer din telefon att börja ringa. Vi vet att han därnere inte var ledaren utan att det är du. Vi vet att du också spelar under bordet med olika organisationer så hur skall du ha det
Han stirrar på mig och drar en pistol, sen segnar han ihop
- Amatör sa Alex
- Herregud sa presidenten
- Mm sa jag, han skall också till Parbat sa jag, lämnar ni över honom, hälsa dem att nu är de skyldiga oss två tjänster
- Ja sa Alex och tog tag i mannen och öppnade dörren ut till trädgården och gick iväg
- Men ni visste?
- Ja sa jag, en sak skall du lära dig och minnas. Vi vet allt och då menar jag allt
- Ok sa han
- Tror du inte på oss säger Rebecka
Han stirrar på henne och nickar
- Jo säger han jag tror er
- Klokt sa jag, nu skall jag ringa det där samtalet så vi stoppar de där galenskaperna
- Ok sa presidenten
Jag tar fram min telefon och ringer Gunther
- Kör
- Ok
- Bra vi hörs
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag la på luren och tittade på presidenten
- Du kommer snart få ett samtal från någon underrättelsechef någonstans som kommer att berätta att nu har skiten träffat fläkten som ni säger. Från och med nu så är deras sidoinkomster slut. De kommer aldrig mer att få ett gramheroin från gyllene triangeln. Alla stam ledare där är döda. De ryska maffiatyperna som sålt kärnvapen försvann precis och vi har köpt vattenrättigheterna och sålt dem till Bolivias regering för en krona med en klausul i kontraktet som säger att de aldrig mer får sälja dem vidare. Vi kommer att fortsätta vidta åtgärder som kommer att begränsa deras olagliga verksamheter. Jag skulle vilja att du bjöd hit er FBI chef, vi måste prata med honom
- Ok sa presidenten som såg vit ut i ansiktet, han kallade på en man och sa åt honom att få hit FBI chefen så fort som möjligt
- Budskapet framfört sa Alex
- Tack sa jag, någon som är hungrig sa jag?
- Ja svarade de andra
- Är det ok att jag svänger ihop något?
- Javisst sa presidentens fru
- Tack sa jag och log
Jag öppnade kylen och plockade fram ingredienser och började laga mat. Jag försvann in i min bubbla och hörde bara sporadiskt vad de andra pratade om.
- Vill ni duka sa jag när jag började bli färdig
- Javisst sa presidentens fru
De dukade och jag satte fram maten och vi började äta
- Herregud sa presidentens fru, vill du ha jobb?
- Haha nej tack sa jag men tack för frågan
- Hej sa en man i dörröppningen
- Kom in sa presidenten sätt dig
- Ok sa mannen och tittade på oss
- Hej sa jag Niklas heter jag, det är här är vår familj
De andra presenterade sig och han såg vimmelkantig ut
- Varför har du bett mig komma hit sa mannen till presidenten
- För att lyssna sa han
- Ok på vem?
- Mig sa jag och log, jag skall ge dig en kort sammanfattning av läget, sen har jag ett önskemål som jag vill att du skall tänka över
Jag började berätta om vad som hänt, vi åt samtidigt som jag berättade och han lyssnade uppmärksamt och ställde en del frågor. När jag berättat färdigt så tittade han på mig
- Ok vad vet du om mig
- Att du har integritet och är ärlig
- Ok något mer?
- Ja sa jag men det skall vi kanske inte ta upp här
- Varför inte?
- Tja för att det är ditt privatliv och du har inte gjort något som jag anser är fel, jag anser inte att din hemlighet är min att berätta. Jag tror inte att den påverkar ditt arbete, men att andra om de visste skulle kunna utnyttja den. Vi kommer inte göra det för, för oss så är det inget som är användbart
- Ok men ni vet?
- Ja sa jag vi vet och tro mig när jag säger att vi har inga som helst fördomar när det gäller sådant
- Ok sa han och det kan jag lita på?
- Är du katolik?
- Ja
- Ok vänta en sekund
- Ok
Jag tog fram min telefon och slog ett nummer
- Hej förlåt det är jag igen, jag visste inte att amerikaner var så envisa
- Nej det är en förbannelse sa påven
- Ok sa jag det skall jag inte glömma men i alla fall här kommer FBI chefen, det är till dig sa jag
Jag lämnade över telefonen till honom, han tog emot den och sa
- Hej
Sen vitnade han, jag tittade på honom och log. Efter en stund så räckte han tillbaka telefonen och tittade på mig
- Ok ni är att lita på
- Tack sa jag och log
- Ni känner alltså påven
- Ja sa jag vi har räddat livet på honom vid ett par tillfällen sa jag och vi räddade honom från en pinsam situation härförleden, när vi fick tre kardinaler avsatta plus att vi avslöjade en pedofil sörja inom kyrkan. Han ser oss som sina barnbarn och vi honom som vår morfar
- Ok sa mannen, du sa att du hade ett önskemål
- Ja sa jag vi vill väldigt gärna att du lägger ner arbetet med att sätta dit Lorentina, hon kommer aldrig mer att göra något olagligt, du kommer aldrig hitta något på henne och du kommer bara slösa på skattebetalarnas pengar
- Ok sa han och om jag inte backar?
- Så kommer du att slösa med skattebetalarnas pengar. Er nuvarande utredning kostar så mycket att ni hade kunnat bistå ett mindre U- land med mat för resten av deras liv. CIA blockerade er innan för deras pipelines skull och nu kommer du inte hitta något för hon är helt laglig, och försöker hon med något annat så kommer vi och hälsar på och presidenten kan intyga hur det slutar
- Ok sa han, men de andra då?
- Vilka andra?
- De andra maffia familjerna
- De får du jaga hur mycket du vill, du skall till och med få lite hjälp på traven. I morgon så kommer de andra familjerna att ha ett möte för att lägga strategin för att möta oss. De är livrädda för oss och de gillar inte den nya ordningen, så de skall försöka sig på ett maktövertagande. Vi vet var de kommer vara, alla kommer vara där även de som gått under jorden som ni inte hittar
- Ok sa han var kommer de att vara?
- Först ett löfte från din sida att låta Lorentina vara ifred
Han tittar på mig och sen på presidenten som nickar
- Ok sa han vi kommer lägga ner utredningen
- Bra sa jag och kom ihåg att vi kommer få reda på om du inte gör det
- Ok sa han och log
- Bra sa jag och log tillbaka, de kommer att vara i vårt hus på Long Island det skall tydligen ses som något hån mot oss
- Ok vilken adress
- Det är det huset som är med i Gudfadern filmerna, ja vår rådgivare är en lustigkurre sa jag, de kommer att vara där i morgon kl14. Förresten ni kommer att få betala för allt som ni tar i sönder där
- Ok sa han, ursäktar ni mig en stund
- Javisst sa jag
- Får jag låna telefonen Niklas
- Javisst sa jag och log
- Jag skall bara ringa hem
- Ok hälsa och jag saknar dem jag med
- Det skall jag hjärtat
- Saknar vem frågade presidentfrun
- Våra barn och våra mödrar sa jag med ett leende
- Har ni barn?
- Ja två stycken de är tvillingar
- Ok hur gamla
- 1½ år
- Oj då var ni unga när ni fick dem
- Ja sa jag det var vi men vi hade inte så mycket val, det var andra krafter i rörelse då sa jag och log, lika lite som jag och Rebecka hade något val när det gällde oss lika lite val hade vi när det kom till dem, men jag ångrar det inte för en enda sekund sa jag, Rebecka, barnen, våra syskon och mödrar är vårt allt
- Vad menade ni med de utvalda?
- Kom det inte en präst och berättade en historia för dig den där första kvällen som president, jag tror till och med att han störde en rätt intim stund
- Erh jo sa presidenten och rodnade
- Inte skall du rodna sa Ilse alla gör det
- Ja sa Esmeralda vissa flera gånger om dagen
- Och natten sa Annika
- Haha skrattade presidentens fru till, ni är väldigt öppna och måste jag säga avslappnade, de flesta som kommer hit är så överväldigade att de inte kan vara sig själva
- Vi är vi vet vad makt innebär så det imponerar inte på oss, ni är vanliga människor, vi vet att ni inte är ämbetet så att säga, sen har vi också titlar, en hel uppsjö av dem. De imponerar inte på er kanske men de imponerar på andra. Men för att återgå till vem vi är. Vi är De Utvalda, allt det vi pratade om där nere var inte struntprat. Vi är de som kallas de utvalda, vi skall försöka göra så att det kommer balans i världen, genom att vara de vi är
- Och vilka är de?
- Hm du har hört talas om Leonardo Da Vinci och Mona – Lisa?
- Ja självklart sa hon
- Visste du att de var gifta? de gifte sig när de var ännu yngre än oss, de fick två barn och levde tills de var långt över nittio år sen ville de inte leva mer och de avslutade det själv, de skapade något som kallas familjerna. Da Vinci, Medici och Dracul, alla med olika motiv, men med samma mål att bringa balans i en galen värld. De hade en hel del krafter kan man kalla dem, vi har samma krafter men tusen gånger starkare än vad de var. De lärde sig att utnyttja naturens krafter och de utnyttjade dem när de skapade oss. Vi är deras skapelser. Den fred de skapade varade i över trehundra år efter deras död. Nu håller världen på att rämna igen och det har poppat ut andra organisationer som inte fanns innan, plus att vi har en del av de gamla kvar att ta hand om. Vi har ägnat de senaste fyra åren till att komma dit vi är idag. Vi har stoppat tre av dessa organisationer. Samfundet, sällskapet och nu senaste De Första. Nu är vi ytterligare en organisation på spåren, Ringen kallar de sig. Samtidigt med detta så har vi skapat enhet i familjerna igen, tagit tillbaka Broderskapet och vi har startat en ninjaskola. Vi har legaliserat fem av de största maffiaorganisationerna i världen. Förutom allt annat vi gjort
De sitter tysta och tittar häpet på mig när jag berättar, FBI chefen är tillbaka och han sitter med öppen mun
- Vem är vi? Tja vi brukade säga att vi är bara Niklas och Rebecka, två vanliga svenska ungdomar, men det skulle vara ett hån mot vad de faktiskt offrade för att vi skulle födas, ni förstår, de offrade allt för att vi skall existera idag, sina namn, sina barn, sin intelligens och allt annat bara för att vi skall sitta här idag med er och prata och komma med förslag på lösningar och göra er tjänster. Idag så är vi stolta över de vi är. Vi är rika som troll ingen annan är i närheten av oss. Men ni läser aldrig om oss, kanske när det kommer till vårt klädmärke
- Vilket är det sa presidentsfrun
- Tja vad har vi för märke på oss?
- Äger ni det?
- Ja sa jag och är du riktigt snäll så skall du få vara med i den utvalda skara som får första tjing på de kläderna
- Och skorna?
- Hahaha vi brukar förhandla om det innan vi lovar något
- Vad vill ni ha sa hon?
- Vi brukar kräva skattebefrielse i tio år, ett slott, lite titlar och er vänskap. Men eftersom ni varken har slott eller titlar så får vi hitta på något annat sa jag och log. På lördag så skall vi slutföra en sådan uppgörelse i Frankrike, vi kommer att få ett slott som ligger på topp tio listan över de vackraste slotten i världen. Det ritades av Da Vinci. Det sägs att det var det sista som Da Vinci ritade, det var det inte men låt folk få tro det. Vi kommer att bli ärkehertig och ärkehertiginna av en eller annan region. Vi kommer att få skattebefrielse i tio år och lite annat smått och gott. Allt för att deras överhuvud inte kan hålla den i byxorna och att hans fru älskar vårt klädmärke. Det hela började med drottningen av England som vi också räddat livet på. Sen har det rullat på i somras så gjorde vi ett avtal med Spaniens kung. Som sagt vi är de vi är. Vi har en uppgift och vi gör vårt bästa för att uppfylla den. Vi har fått om man nu väljer att säga det så, krafter. Inte för att skryta så kommer ni aldrig träffa en intelligentare samling människor än oss, där jag och Rebecka sticker ut. Vi är lite extra av allt
- Lite sa Jesper?
- Jag tränar på ödmjukhet lillebror sa jag
- Haha skrattade han till
- Så ert klädmärke har gett er allt det? Undrade presidentfrun
- Nej inte enbart men det var en utgångspunkt i förhandlingarna
- Aha sa hon och log, förresten ni sa namnet Dracul
- Ja vi ättlingar till Dracula sa jag och log så akta er så att vi inte dricker ert blod
- Haha skrattade hon till, det skulle vara intressant att höra hela historien sa hon
- Ja den är intressant sa jag, vi lever den så vi får ta del av den varje dag sa jag vi älskar det vi gör eller rättare sagt det vi jobbar emot. Det vi gjorde därnere idag är inget vi är stolta över, men vi har insett att ibland så måste vi ta till sådana metoder för att uppnå vårt mål. Vi kommer att behöva gråta ut en skvätt senare för det vi gjorde för annars så blir vi galna. Jag och Rebecka brukar ta hand om de övningarna men alla har gjort det, det är en del av det vi är. Vi är en familj, en ganska ovanlig familj på många sätt men vi är dock en familj och inget får komma mellan oss och vår familj. Det som utlöste vår utrensning och legalisering av de verksamheterna var mordet på deras lillasysters familj, som var utstuderad plan av ledaren av den Gyllene Draken
- Menar ni den Gyllene Draken sa FBI chefen
- Ja sa jag, jag menar den, vi skall inte avslöja för mycket sa jag för då kommer du att arrestera oss men, vi rensade rätt friskt bland ogräset sa jag
- Ni får amnesti av mig sa presidenten, ni har förhindrat att vi satt kärnvapen i felhänder, ni har stoppat att två ton heroin spridits i världen och ni har sett till så att Bolivias folk har vatten, så oavsett vad ni gjort så har ni amnesti
- Tack sa jag och log, men som sagt vi rensade ut bland ogräset och idag så är de fem organisationerna helt lagliga, vi kommer visa dem att det går att tjäna pengar lagligt, till och med mer pengar om man har tålamod, och de behöver inte oroa sig för myndigheterna och kan tillexempel göra precis vad fasen de vill utan att undra om FBI kommer och knackar på dörren. Det tror jag i alla fall kommer att bli den stora belöningen för dem
- Ni sa innan att ni inte har makt, men ni har mer makt än mig
- Jaså? Sa jag vilken makt har vi? Vi kan inte bestämma saker som du kan. Vi vill inte bestämma sådant. Vi vill inte ha makt. Vi vill egentligen bara leva vårt liv och sitta på en veranda och dricka kaffe sa jag med ett leende, men sa jag allvarligt det finns en mörk sida därute som ni vet väldigt lite om men som vi tittat i vitögat och stått emot. De trodde också att vi ville ha makt så de har försökt mörda våra barn vid ett antal tillfällen. Jag har stoppat en man som stod redo att sticka ett svärd i min dotter för att hon var min dotter på order av två galna män som trodde att det skulle ge dem makt över oss. Deras far sa jag och pekade på Rebecka och de andra försökte mörda barnen, vi lärde honom precis hur oklokt det var, vi har lärt alla dem som gett sig på vår familj hur oklokt det var. Kaishon för Yakusan fick lära sig precis hur oklokt det var
- Var det ni? viskade FBI chefen
- Ja det var, vi fyra sa jag och pekade på Rebecka, Jesper och Esmeralda
- Herregud sa FBI chefen, jag pratade med min motsvarighet i Japan om det och han sa att det var som att ha stigit in i Dantes inferno och när han sa det var gjort med svärd så trodde jag honom inte
- Inte bara svärd sa jag
Jag hämtade min väska och packade upp mina vapen och la dem på bordet
- Vi använde alla dessa
- Men var det bara ni fyra? Jag har sett bilder därifrån, det är ju helt galet
- Ja sa jag lågt det var bara vi fyra
- Herregud, vet ni hur många döda det var där?
- Nej sa jag, jag har faktiskt inte en endaste aning, de två vet exakt hur många de stred mot, jag tappade räkningen vid fyrahundra
- Va?! Sa presidenten, sa du fyrahundra
- Ja sa jag och då tappade jag räkningen
- Skojar du?
- Nej sa jag det gör jag inte
Presidentfrun sträckte fram handen mot mitt svärd
- Nej snälla sa jag mjukt, det är heligt och får bara dras i strid
- Ok sa hon drog tillbaka handen
- Vi får nog visa sa Rebecka och log
- Ok sa jag, riktiga vapen?
- Tja då får hon ju se svärdet
- Vad pratar ni om
- Vi går ut i trädgården, finns det någon avskild plats därute
- Jadå sa presidenten kom
- Ok sa vi
Vi tog med oss våra svärd och Bokken allihop och gick efter honom ut i trädgården han ledde oss till en avskild plats där han stannade
- Ilse kolla av omgivningen
- Ja far sa hon och försvann
- Far? sa presidenten
- Haha ja det är en japansk hedersbetygelse
- Bushido sa FBI chefen
- Ja till viss del sa jag, vet du något om Bushido?
- En den sa han
- Ok sa jag vilken gren?
- Jag pysslade en del med Kenjutsu när jag var yngre och lite andra kampsporter
- Ok sa jag och log, varsågod sa jag och räckte över mitt Bokken till honom, den har tillhört Musashi
- Skojar du sa han vördnadsfullt
- Nej sa jag, jag skojar inte
- Herregud sa han och höll i det, man kan nästan känna hans ande
- Ja sa jag och log folk säger det
- Det är tomt sa Ilse
- Bra sa jag, nå var skall vi börja
- Från början sa Rebecka
- Ok sa jag, vi är Kenjutsu Senseis allihopa sa jag, vi är tränade av Tenshin Katori Ryu, vår mästarinna heter Yoshina, vissa av oss är tränade av hennes bror Yoshi och är upplärda enligt Nitten skolan. I Kenjutsu så finns det tre grundställningar, de är början och slutet på allt. Det är de första och sista. De ser ut såhär sa jag
Jag utförde dem långsamt för att visa
- När man bemästrat dem så får man lära sig de tio andra som man kan blanda och ge hur man vill. Men allt börjar och slutar med dem. De sluter cirkeln. Man kan klara sig att strida med bara de tre sa jag
Jag la ner min Bokken och drog mitt svärd, Rebecka drog sitt och log. Vi bugade för varandra sen brakade vi ihop så att det ekade och stred i en fem minuter sen backade vi och bugade mot varandra
- Detta var grund positionerna, som ni såg så kan man strida med dem med
- Jag trodde att jag var duktig men jag känner mig som ett litet barn i jämförelse sa FBI chefen
- Tack sa jag och böjde på nacken, sen kan man då lägga till de andra positionerna och
Jag anade attacken och drog mitt svärd sen var jag inbegripen i en strid med Annika, Sean, Ilse och Alex sällade sig också till den. Jesper kastade sig in i den och Esmeralda. Jag slogs med dem alla sex och jag rörde mig i de olika mönstren och avväpnade dem en efter en och till slut så låg det sex svärden på marken och jag avslutade min rörelse och stannade med svärdet på Esmeraldas hals som hade varit den som klarat sig längst, jag log mot henne och hon log mot mig. Jag bugade mig mot dem och de bugade sig tillbaka och sen började vi skratta. De tre åskådarna stod som handfallna och bara stirrade
- Hjärtat sa Rebecka skall vi ge dem en riktig show
- Ja varför inte hjärtat sa jag
Vi började lysa och vi log mot varandra och tog våra Bokken. Vi ställde oss mittemot varandra och bugade
- Jag känner igen de blickarna sa Jesper och log vi backar lite
De andra log och backade så att ringen blev större
- Håll i hatten nu sa Jesper till de tre som inte visste vad som skulle komma
Vi brakade ihop och började slåss, vi släppte på spärrarna en hel del och flög runt på gräsmattan, vi höll igen precis så mycket så att de skulle kunna se vad vi gjorde. Vi sparrade i ungefär en halvtimme och sen fastnade vi i en låst position och vi backade och log mot varandra
- Herregud sa presidenten
- Ja sa Jesper det kan man säga, och om jag får skryta lite så tog de det lugnt för att ni skulle kunna hänga med och kunna se vad de gjorde
- Som sagt jag har tränat Kenjutsu, jag är ett spädbarn i jämförelse med er och ni två herregud jag har aldrig sett något liknande
- Tack sa jag, det är resultatet av hårt arbete, vi tränar minst en gång om dagen alltid året runt så det borde ge resultat, sen har vi en hel del talang också och en del annat
- Annat?
- Ja det vi pratade om därinne, det vi visat här idag är endast Kenjutsu, vi har en egen stil med som är en blandning av tre olika stilar som överraskar de vi möter. De är så inriktade på sin träning och sina stilar. Så när vi bryter mönster så blir de överraskade
- Skall vi visa sa Esmeralda till Jesper
- Javisst sa han och log
De ställde sig mittemot varandra och brakade ihop och sen hade de uppvisning i ca en kvart och när de var färdiga så log de och bugade mot varandra
- Herregud sa FBI chefen, jag har aldrig sett något liknande, och det var så ni stred i Japan?
- Ja sa jag, det var en spännande natt minst sagt
- Ja sa Rebecka, ni förstår vi var döda när vi gick in där. Vi visste att vi skulle dö så vi bara slogs för att vi älskar livet och för varje hugg så fick vi leva en sekund till. Varje sekund var en ynnest och vi tog till vara på varje sekund, vi gjorde det vi älskar nästan mest i livet. Vi stred, vi utförde varje rörelse till yttersta perfektion
- Vi slutade andas kan man säga när vi gick in där och vi andades inte igen förrän vi var färdiga
- Var ni bara fyra sa FBI chefen lågt
- Ja sa jag, vi fyra svor en ed till Gwen som deras syster heter och vi skulle dö eller lyckas med den och vi var beredda på att dö, vi hade accepterat det faktum att vi kunde dö. Men vi brydde oss inte så att säga och det tror jag var en av de avgörande faktorerna. Vi brydde oss inte
- Karma sa han
- Precis sa jag, Karma vi omfamnade Karma och vi accepterade Karma. Vi har ett par japanska vänner som sa att vi var mer japaner än japanerna själv. Det kan nog stämma. Vi uppträdde som man läser om i historieböckerna om det feodala Japan.
- Ja min vän i Japan sa något sådant, han pratade om giri, att de som gjort det där måste ha känt en giri som översteg samurajernas i det feodala Japan
Jag bugade på huvudet
- Han kunde inte berömt oss mer sa jag och log. Det finns en legend i Japan som talar om de fyrtiosju Ronin, de utkastade. De misslyckades med att försvara sin länsherre som de älskade. Där är mycket magi och annat i den historien men i alla fall, de svär en ed om att hämnas sin herre fast att de vet att om de lyckas så måste de begå Seppuku. De lyckas med sin hämnd och alla utom en begår rituellt självmord. En blir skonad och det är sonen till den samurajen som är ledaren. Han skäms så mycket i resten av sitt liv att han lägger svärdet åt sidan och blir bonde. Han kunde inte leva med skammen att få dela de andras öde. Legenden säger att de fick binda honom och flytta på alla vapen för att han inte skulle begå självmord. Så stark var deras pliktkänsla, Giri. Så att fast de visste att de skulle dö oavsett utgången så tvekade de inte en endaste sekund
- Min vän berättade samma historia för att försöka förklara begreppet för mig, jag förstår fortfarande inte men det var en annan tid och en annan kultur
- Jo sa jag, men anden av den kulturen finns kvar i det japanska kynnet
- Jo sa han jag har förstått det, min vän har den djupaste respekt för er Giri känsla, han insåg väldigt fort att han aldrig skulle få fast de som gjort det ni gjorde. Men han brydde sig inte på grund av det som drivit er. Giri.
- Herregud sa presidentfrun, är de galna?
- Nej sa jag och log, det är en annan syn på saker och ting bara. Klara kulturskillnader. De har en helt annan syn på heder än vad vi har då menar jag vi som i västerlänningar. Italienska maffian tror att de har ett hedersbegrepp men ingen från Yakusan skulle någonsin ens fundera på att bli ett vittne för att rädda sitt liv, då tar de hellre sitt liv och har de inga vapen så knäcker de nacken på sig själv. Heder.
- Herregud sa hon
- Skall vi gå in?
- Javisst sa vi
Vi gick tillbaka till köket och vi satte oss
- Du kommer att få sammankalla CIA och förklara läget för dem att de blivit av med två chefer och att de två var korrumperade långt upp över öronen. Det som oroar mig eller vad man skall säga är att de gjort attacker mot Ligan det slutar aldrig bra sa jag. Om de retat dem vilket de verkar ha gjort så är mitt tips att om de hör av sig så lyssna på dem och gör som de säger. Det går inte att förhandla med dem. Har de bestämt sig för något så är de beredda att dö allihop
- Hur många är de?
- Har inte en aning, jag har inte ens aning om var de befinner sig exakt, de är en legend kan man säga. Deras ledare sägs vara odödlig och att han levt i flera hundra år och att han är den bäste svärdsmannen som gått på jorden
- Bättre än Musashi?
- Haha jag är bättre än Musashi, annars så hade jag inte fått hans Bokken, jag har uppfunnit en förbättring av hans femhandshugg
- Ok sa FBI chefen
- Han kallas för demonen från norden i Japan
- Jaja sa jag, min poäng är att vi alla här är bättre än Musashi, mycket bättre. Så att han skulle vara bättre än Musashi är ingen omöjlighet, tvärtom faktiskt. Men som sagt se upp med Ligan, vi är inte rädda för dem men vi har respekt för dem och det är inte många jag kan säga att vi har det för
- Ok sa FBI chefen
Min telefon ringde, jag svarade
- Hej det är Niklas
- Hej det är Gunther
- Tjena sa jag, vad har du på hjärtat?
- Vi har fått problem med fotografierna
- Ok sa jag, vilka?
- De hittar dem inte
- Ok sa jag, jaha då får vi åka förbi där och se om vi hittar dem. Får jag adressen
- Ok sa han, hur har det gått för er?
- Jodå vi är klara och skulle egentligen åka hem men vi får ta en omväg och se vad vi kan göra
- Ok sa han
- Hur är det hemma?
- Jodå bara bra, ni har sparkat på myrstacken så det är liv och rörelse, fjanten avgår nog snart
- Bra spiken i kistan kommer i morgon
- Ja sa Gunther
- Men som sagt vi tar en omväg och ser vad vi kan göra
- Kalas sa han vi hörs
- Det gör vi, förresten kan du se till så att vi på något vis får information om honom
- Jadå jag bokar hotell åt er så kommer den att vara där då
- Tack sa jag
- Hej
- Hej
Jag la på
- Ursäkta det var vår rådgivare, det har uppstått ett problem så vi får ta en omväg hem
- Något jag kan hjälpa till med? Undrade FBI chefen
- Känner du till en Mark Wilson?
- Oja sa han, han är ledare för Boston maffian
- Aha så pass sa jag och log, Elisabeth har hållit saker för sig själv
- Då får det bli smisk sa Rebecka och log
- Mm sa jag
- Va? Sa presidenten
- Drottning Elisabeth har bett oss om en tjänst och hon har hållit information för sig själv sa jag och log
- Ok har han hotat henne?
- Vi kan väl säga att han håller den engelska kronan om ballarna
- Haha ok det låter som honom, utpressning?
- Ja sa jag, vi vill köpa en ö av henne och priset för den ön är att vi tar hand om det problemet. Vänta lite sa jag
Jag tog upp telefonen och ringde ett nummer i Italien och smattrade iväg instruktioner och fick svar direkt. Jag tackade och la på. Rebecka log och jag log tillbaka. Sen ringde jag Lorentina
- Hej sa jag
- Hej
- Bestäm möte med Mark Wilson nu i Boston, vi vill träffa honom så snart som möjligt
- Vad vill ni irländaren?
- Prata med honom sa jag om inget annat så kan han kanske lära oss hur man dansar jigg
- Va?
- Bara bestäm ett möte med honom, förresten förrädarna kommer att tas om hand av FBI så du kan andas ut. Sen så har jag fått igenom att de inte kommer jaga dig mer så du kan leva ditt liv nu sa jag
- Är du säker?
- Ja sa jag, jag är väldigt säker, Lorentina du är fri nu kasta inte bort det
- Tack far sa hon med gråt i rösten, tack jag kommer aldrig att kunna betala tillbaka
- Jodå sa jag och log, stäm träff med honom och var väldigt angelägen lova vad fan som helst bara boka ett möte med honom
- Ok sa hon och snörvlade jag lovar
- Tack sa jag, boka mötet och sen så tar du hem dina barn och kramas med dem, det är över nu hör du det. Ni kan bli en familj igen. Meddela mig om plats och tid
- Ja sa hon jag hör av mig
- Bra sa jag hej
- Hej
Jag la på och sen tittade jag på Jesper
- Förberedd de från broderskapet som är i Boston
- Ok sa han och log
- Bra sa jag och log tillbaka
- Skall du avslöja något?
- Mm lite sa jag
Högt sa jag
- Hur gärna vill du ha Boston maffian?
- Va?
- Hur gärna vill du ha Boston maffian inlåst
- Väldigt gärna
- Jag misstänkte det, de var inte snälla med dig och din familj när du växte upp, vi kan servera dig dem på ett silverfat om du vill och tillåter oss göra vad som krävs
- Hur menar du?
- Tja vi vill ha bilderna och metoderna kanske inte blir så vackra, men resultatet blir att du kommer bli känd som den FBI chefen som stoppade de tre familjerna och Boston maffian på en vecka
- Vad kommer det kosta mig?
- Inte ett dyft sa jag och log, mer än att vår får fria händer att få det vi vill
- Ok sa han inte ett dyft
- Nej sa jag inte ett dyft mer än din vänskap och den vänskapen kan bli guld värd för dig. Vi har en underrättelsetjänst till vårt förfogande som överstiger NSA vi vet allt och vi vet det före alla andra tro mig
- Bättre än NSA?
- Ja sa jag, de får info av oss när vi vill det
- Skojar du?
- Nej, vill du veta var Gorbatjov är just nu i denna sekund? Vill du veta var din fru är? Eller din dotter, att hon har mackor och morötter med sig till skolan som du gjorde till henne i morse och packade i hennes matlåda den med Madonna på?
Han bara stirrar på mig sväljer
- Så hur gärna vill du ha dem?
- Ni har fria händer
- Tack sa jag, vi väntar här tills jag får svar på de frågor jag ställt sen så får du reda på var vi skall träffa honom och när vi är klara så meddelar vi var ni kan hämta dem, kan vi säga så? Vi kommer se till så att de är infångade och välpaketerade för leverans
- Ok sa han, här är mitt nummer
- Jag har det redan sa jag och log
- Va?
- Jag har det redan sa jag
- Ok sa han
- Vill du att jag skall rabbla det?
- Erh nej
- Ok sa jag, jaha skall vi förhandla om kläder då?
- Va? sa presidenten
- Din fru vill väldigt gärna ha våra kläder och skor före alla andra i detta land, och du vet hur det är med kvinnor och skor sa jag och log. Så nu lämnar jag över till Rebecka att förhandla fram vårt avtal
- Ok sa han, vad vill du ha?
- Skattebefrielse för alla våra verksamheter här i landet, vi vill ha det största huset som finns i Maine, vi vill ha full amnesti för allt vi gör i detta land för alltid. Sen vi vill ha er vänskap, vilket innebär att ni skall hälsa på oss och dricka kaffe en gång om året. Inget av dessa krav är förhandlingsbara
- Ok sa presidenten, men…
- Nej inga men, antingen så accepterar du och din fru kommer att älska dig för evigt, eller så nekar du och då ser vi till att hon aldrig mer kommer att få bära våra kläder och tro mig vi har den möjligheten
- Acceptera eller sov på soffan resten av livet sa presidentfrun, jag har dock ett krav
- Jaha sa Rebecka
- Vår dotter skall ha samma förmåner som jag
- Ok men det kommer kosta din käre make ytterligare ett hus i vad skall vi säga? Miami?
- Ok sa hon taget
- Bra sa Rebecka då är vi överens, sätt ihop de nödvändiga dokumenten så skriver vi på
- Ok sa hon jag kommer strax
- Ok sa Rebecka
Hon reste sig och gick iväg
- Vad hände precis sa presidenten
- Tja du blev utmanövrerad sa jag och log
- Mm sa han och log
Min telefon ringde
- Hej
- Hej sa Lorentina, i morgon bitti på denna adress
- Ok sa jag tack, åk nu hem och kramas, ring Gunther sen och få instruktioner
- Ok sa hon och återigen tack
- Ingen fara sa jag, vi hörs
- Det gör vi hej
- Hej
Jag la på och tittade på de andra och sa adressen, de nickade
- Ja det var en bit på plats sa jag, vi skall träffa de på denna adress i morgon
- Ok sa FBI chefen
- Ni gör inget förrän vi säger ok, om ni kommer in innan så står jag inte för konsekvenserna, minns Japan sa jag med eftertryck
- Ok sa han och svalde, vi gör inget
- Bra sa jag och log, och minns att vi om ett par minuter har total amnesti för allt vi gör i detta land
- Erh
- Så är avtalet sa jag
- Haha skrattade Jesper
Presidentfrun kom tillbaka med ett papper, Rebecka läste igenom det och tittade på henne
- Vi har inte sagt något om honom
- Va?
- Tja vi var överens om dig och din dotter, här står han också med, det har vi inte förhandlat om
- Erh
- Jaha vad vill du ha Niklas?
- Jag vill ha den där marken i San Diego
- Aha sa Rebecka och log, nu är du elak
- Mm sa jag
- Förlåt sa presidenten
- Vi vill ha marken som heter såhär, det är ett område för de rika och belevade. Vi har ett hus där, jag misstänker att min man vill jämna det med marken eller nåt han tycker inte om de som bor där. Framförallt inte en pedofil som klarade sig utan straff för en teknikalitet och nu så vill han hämnas
- Mm lite sa jag och log precis så är det, jag skall be dem fara åt helvete allihop. Jag skall kasta ut dem hela högen och spränga husen eller nåt
- Ok sa presidentfrun, jag lägger till det
Hon skrev ett tillägg och Rebecka läste igen och sen skrev hon på och förde över pappret till presidenten som skrev under
- Tack sa Rebecka, får jag låna telefonen
- Javisst sa jag
Hon ringde
- Hej Nikos
- Hej sa han
- Vi har presidentfamiljen med på båten
- Ok sa han då vet jag det, jag skickar över kläderna idag
- Ok skor med
- Ok väskor?
- Nej det står inte i kontraktet men skicka några ändå
- Ok sa han
- Hur går det med turturduvorna?
- Jodå efter att jag la fram det som Niklas sa så löste det sig
- Bra sa Rebecka, hälsa din familj och dem så hörs vi
- Det gör vi hej då
- Hej
Hon la på och tittade på dem
- Ni kommer att ha kläderna senast i övermorgon, med skor. Jag kände mig generös så vi kastar in ett par väskor med, fast att det inte står i kontraktet
- Fan svor presidentfrun jag glömde väskorna, vad hade det kostat mig
- Kanske detta hus sa Rebecka allvarligt
- Det kunde det ha varit värt sa hon
- Haha skrattade jag till, så illa?
- Du anar inte sa hon
- Så illa är det inte sa presidenten
- Kanske inte men det hade varit värt väskorna
- Haha skrattade Ilse
Min telefon ringde, en röst på italienska smattrade, jag svarade och fick svar tillbaka. Jag tackade och la på
- Jaha sa jag då var vi klara här, vi tackar för allt, vi hör av oss när ni skall komma på kaffe och var sa jag, vi måste vidare, glöm nu inte tiden och platsen inför i morgon sa jag
- Nej då svarade han
- Bra sa jag, skicka bilder på husen sa jag till dem när ni hittat dem
- Ok sa presidenten
- Bra, sen så kommer Sverige nog att ha en ny regering snart sa jag
- Ok sa presidenten
- Ja fjanten hänger väldigt löst och sista spiken i kistan kommer i morgon, ni får vara beredda på att CIA kommer få sin släng av sleven sa jag. Ni kan ducka eftersom ni inte var informerade, du kommer få en chans att få en större inblick i deras verksamhet försitt inte den chansen, FBI chefen kan förklara vad jag menar, jag tolkar hans leende som att han förstår
- Oja sa han och log, jag är väldigt glad att ni inte jagat mig
- Nej du är ärlig och sådant uppskattar vi sa jag, men nu måste vi gå vår limousin väntar på oss på framsidan. Vi hör av oss. En sista sak bara, ge er inte i lag med Ligan, närmar de sig så ring detta nummer och meddela vår rådgivare så tar vi över ok?
- Ja sa de
- Bra sa jag, och kom ihåg vi vet allt sa jag och spände ögonen i dem
- Ok sa de
- Bra sa jag
Vi reste oss och sa hej då till dem och vi gick genom huset och ut på framsidan och vi åkte iväg. Vi kom fram till flygplatsen och gick ombord på planet.
Jag meddelade piloten vart vi skulle sen gick jag bak och spände fast mig. Vi lättade, jag berättade om planen för de andra och de nickade och log. Vi drack kaffe och pratade om mötet med presidenten.
Flygresan tog ca 1½ timme. När vi landade så gick vi ut ur terminalen och hoppade in i ett par taxibilar och åkte iväg. Vi kom fram till vårt hotell och gick in. Vi fick våra nycklar och jag fick ett paket från Gunther, vi samlades i vårt rum och tittade på bilderna på huset och la upp planen för vi skulle ta oss in.
De andra gick till sina rum och vi la oss på sängen och älskade het och passionerat. När vi var klara så duschade vi och klädde om. Vi gick ner till restaurangen och de andra kom ner de med. Vi beställde in och vi åt och pratade och skrattade.
När vi var klara så gick vi ut en runda på stan. Vi flanerade runt i en timmes tid och sen gick vi tillbaka till hotellet. Vi åkte upp på våra rum och vi la oss på sängen och vilade.
Vi somnade och vaknade efter ett par timmar, vi bytte om och tog på oss våra dräkter. Ljuset slocknade och vi tog oss upp på taket och de andra kom upp de med. Vi tittade på varandra och log. Sen började vi springa och hoppa. Vi sprang i en halvtimme sen kom vi fram till adressen som var vårt mål. Jag tittade på de andra och nickade och log.
Vi tog oss över till huset. Vi delade upp oss och försvann. Jag och Rebecka bröt oss in genom en dörr och smög oss mer. Vi stannade och tittade på varandra och drog upp våra masker.
Vi drog våra Bokken och sen smög vi fram bakom två vakter och sövde dem. Vi fortsatte ta oss igen vår våning och när vi var klara så väntade vi
- Klara sa Jesper
- Klara sa Ilse
- Klara sa Annika
- Ok sa jag då tar vi honom
- Ok sa de andra
Vi gick ner till rätt våning och öppnade sovrumsdörren. En rödhårig man låg i sängen och sov, jag gick fram till honom och tryckte på en punkt och sövde honom. Jag tittade på de andra och vi satte igång. Efter femton minuter så kallade Sean på oss
- Här är det sa han
- Ok sa jag och tittade på kassaskåpet
Jag tryckte in kombinationen och öppnade det. Jag tog det som vi kommit efter både bilderna och negativen. Där låg även en annan sak som vi kommit för, jag tog den med och stoppade ner den i min ryggsäck.
Jag gick tillbaka till sovrummet och tryckte på samma punkt sen gick jag ut. Vi tog oss upp taket och vi tog oss tillbaka till hotellet och ljuset släcktes. Vi tog oss ner till våra rum och klädde av oss.
Rebecka tittar på mig med sin speciella blick när hon ser på mig när jag klär av mig. Hon kommer fram till mig och binder fast mina händer på ryggen. Hon ställer sig på knä framför mig och ler
Hon öppnar munnen och sticker ut tungan och börjar retsamt leka med mitt ollon med sin tunga. Jag stönar till när jag ser hennes tunga leka med mitt ollon. Jag känner hur hon tar mig i munnen och börjar leka med hela min kuk med sin tunga och mun
Att stå där med bakbundna händer och inte kunna röra vid henne hetsar mig enormt. Jag är helt i hennes händer. Hon styr situationen och jag njuter av det. När hon har retat mig till gränsen för orgasm så slutar hon leka med min kuk
Det darrar i den och försatsen rinner ur den. Hon tar mig i armen och leder mig bort till sängen och puttar ner mig. Hon lyfter upp mina ben så att jag ligger på rygg i sängen
Hon går upp i sängen och ställer sig med särade ben framför mitt ansikte. Jag ser hur hon börjar smeka sig själv. Jag ser hur hennes fingrar spelar över hennes fitta och jag ser vätan som bildas
Hon för in två fingrar i sin fitta och börjar pulla sig själv. Hennes andra hand smeker hennes bröst. Jag ser hur hon drar i bröstvårtorna och hur de stelnar av hennes behandling
Hennes fingrar glider in och ut ur hennes fitta och jag känner ur min kuk rycker av kåthet. Hon ökar takten i pullandet och jag ser darrningar i insidan av hennes lår. Jag känner hur nära hon är och jag känner när hon driver sig själv över kanten
Hon kommer och jag ser hur hon njuter av orgasmen. Jag känner hur den sköljer över henne. Hon har svårt att hålla balansen där hon står i sängen. Vi känner hur den ebbar ut
- Vill du smaka säger hon retsamt
- Ja säger jag
- Vad heter det?
- Snälla får jag smaka?
Hon sätter sig ner bredvid mig och drar med sina fingrar över mina läppar. Jag slickar av de och känner smaken av hennes orgasm safter. Det smakar ljuvligt
- Vill du smaka mer?
- Ja snälla stönar jag
- Säkert?
- Ja säger jag snälla låt mig få smaka mer
Hon grenslar mig och sänker sig ner med sin fitta över mitt ansikte. Jag sträcker ut min tunga och börjar slicka henne. Hennes fitta är plaskvåt och hon smakar ljuvligt
Min tunga börjar sin lek med hennes fitta och jag slickar i mig hennes safter. Min tunga leker med hennes läppar, den söker sig in i henne och jag leker med hennes klitta
Hon stönar högt och det tar inte lång tid innan hon kommer igen. Hon trycker sitt kön mot min mun och jag slickar henne genom orgasmen. När den ebbat ut så reser hon sig och glider ner mot min kuk
Hon ställer sig grensle över den och tar den i sin hand och riktar den mot sin fitta. Den står hård och stel och är redo för att komma in i henne. Hon drar ollonet retsamt längs med sina läppar
- Vill han in här viskar hon
- Ja säger jag
- Ja vadå?
- Snälla låt mig komma in i dig
Hon sänker sig ner över min kuk och ler. Jag stönar högt när kuken glider in i henne. hon lutar sig fram och börjar knulla mig med sina höfter. Vi känner hur kuken penetrerar henne med varje rörelse
Hon ökar takten och vi känner båda hur hon kommer närmare och närmare. Hon stönar högt och jag stönar med henne. Hon sätter sina händer på mitt bröst och börjar rida mig i en snabb ritt
Jag möter hennes ridande och juckar emot varje gång våra bäcken möts. Jag känner hur hennes inre krampar om min kuk. Hon kommer med ett skrikande och jag känner att jag är nära
- Jag kommer snart säger jag
Hon ökar takten ännu mer och jag känner att jag inte kan hålla emot längre. Hon drar sig ur mig och tar min kuk i munnen och börjar suga den frenetiskt. Jag exploderar i min orgasm
Jag skriker, vrålar och stönar högt. Jag känner hur sträng efter sträng av sperma sprutar in i hennes mun. Jag skjuter upp mina höfter och jag känner att jag kommer djupt i hennes mun
Det svartnar för mina ögon och jag försvinner i njutningen. Efter en stund så kommer jag tillbaka till verkligheten. Jag känner hur Rebecka leker med min kuk med sin hand och runkar mig lätt
- Andas hjärtat viskar hon lågt
Jag tar ett djupt andetag och finner hennes andning. Det börjar göra ont av hennes behandling så jag ber hennes sluta. Hon kryper upp till mig och kysser mig
- Vänd på dig säger hon
Jag rullar över på sidan och hon knyter upp mina armar. Jag känner att blodet kommer tillbaka till mina armar. Jag lägger mig på rygg och hon lägger sitt huvud på mitt bröst. Vi somnar i den ställningen
Fler noveller av samma författare
