Den där dagen Bok 7 Hämnden Kapitel 3
Kapitel 3
Vi vaknade och steg upp, vi klädde på oss våra träningskläder och gav oss och sprang. Vi hade inte gjort det på länge och känslan var skön. Vi kom hem och gick ner i källaren och körde ett pass med våra träsvärd och när vi var klara så gick vi upp i köket och började med frukosten.
Vi dukade fram och Simon och Gwen kom ner
- God morgon sa jag
- God morgon sa de
- Nervös frågade jag Gwen
- Lite sa hon
- Det kommer gå bra sa jag, vi kör dig dit och följer med dig in, sen så skall vi prata med rektorn och sen så när du slutar så kommer Simon att följa dig hem
- Ok sa hon och log
- Vi får köpa en cykel åt dig sa jag så att ni kan cykla till skolan tillsammans
- Ok sa hon
- God morgon sa våra mammor när de kom in, var är de små?
- De sover fortfarande sa jag
- Ok sa de så länge?
- Det blev rätt sent igår sa jag
- Jo förvisso
- Kan ni passa dem medan vi kör till skolan?
- Absolut sa de, jag har saknat dem sa Elisabeth så jag skall skämma bort dem idag
- Ok sa jag och log
De andra kom och satte sig runt bordet och högg in på maten. Vi pratade allmänt om skola och vad som skulle hända under dagen
- Jaha vilken bil vill du ha frågade jag Sean
- Va?
- Ja du sa igår att du ville ha bil, vilken sort vill du ha?
- Oj jag har inte en aning sa han jag får tänka på det
- Ok sa jag, säg bara till när du tänkt färdigt
- Jadå sa han
- Jesper, vad skall ni göra idag?
- Inte mycket sa han
- Ok sa jag för vi skulle vilja prata med dig sen
- Ok sa han
- Jag skall en runda förbi hotellet sa Esmeralda sen så kommer jag hem
- Ok sa jag, bra för detta rör sig också
- Ok sa hon
- Nå är du klar Gwen?
- Javisst sa hon
- Bra då åker vi sa jag och log
Vi gick ut till bilen och vi körde iväg till deras skola, vi kom fram och vi gick in på expeditionen och vi frågade vart vi skulle gå med Gwen. Vi fick reda på hennes sal och vi gick dit.
När vi kom fram så ställde vi oss utanför salen och väntade. Efter tio minuter så kom det en lärare och öppnade salen och vi gick in. Vi presenterade oss och Gwen och läraren lovade att ta hand om henne.
Vi sa hej och sen gick vi tillbaka till expeditionen och gick in. Vi frågade om rektorn var inne. Det var han och vi kunde gå in. Vi knackade på dörren och gick in
- Hej sa vi
- Hej sa rektorn sitt ner för all del
- Tack sa vi och satte oss
- Jaha det var en speciell situation vi har här sa han
- Ja sa jag det kan man säga
- Ja bara det att jag blev uppringd igår och ombedd att lösa detta på en söndag
- Ja och vi tackar för hjälpen
- Berith är en ganska bestämd dam
- Ja det kan man säga sa jag och log
- Hon gav mig en kort sammanfattning av situationen och sa lös det
- Haha ja det kan jag tänka mig sa Rebecka och log, hon kan som sagt vara bestämd när det behövs, vi hoppas att det inte är för mycket besvär bara
- Nej då sa han, vi skall göra vårt bästa för att hon skall trivas här
- Bra sa jag, nu vet jag inte exakt vad Berith sagt men det kan vara bra för er att veta, och jag litar på att du inte sprider det vidare till andra som inte har med det att göra, men Gwens mamma, styvpappa, lillebror och Nanny blev mördade. De sköt ihjäl dem med maskingevär. Hon kan komma att få bakslag så att ni är beredda på det och då vill vi att ni ringer oss direkt
- Oh herregud, ja givetvis, Berith sa att det varit en tragedi
- Ja det var det sa Rebecka, men som sagt vi skulle verkligen uppskatta att ni hörde av er direkt till oss, här är våra nummer sa jag och lämnade över en lapp med mobilnummer. De två översta är våra, skulle vi inte svara så fortsätt bara ner på listan så kommer någon att komma hit och hämta henne om det behövs. Vi skulle uppskatta täta kontakter med hennes lärare för att reda på hur det går
- Givetvis jag skall prata med dem, får man fråga varför de blev skjutna?
- Jo fråga får man, vi kan säga såhär, hennes mamma var en av de mest inflytelserika personerna i England och då får man fiender
- Ok vad hette hon
- Det spelar ingen roll hon är ingen du skulle veta vem hon är ändå
- Ok sa han, finns det en hotbild här
- Nej sa jag
- Säkert?
- Ja säkert sa jag
- Bra sa han, jag vet vad som hände här i våras och jag kan bara beklaga, vi har jobbat hårt hela sommaren på att rensa upp i den härvan, jag vill passa på att tacka för er hjälp inte bara med all hjälp med föräldrarna utan även med barnen och kanske det viktigaste att ni vågade ta tag i det
- Det är en självklarhet för oss, vi startade den stiftelsen som Berith är ordförande i. Vi backar upp den till hundraprocent, jag vill bara säga att det är skönt att du inte ställer frågor om vår ekonomi eller påtalar hur unga vi är osv.
- Ingen fara, ålder är bara en siffra och pengar köper inte lycka, det gör en trygg och stabil hemma miljö och det har jag förstått att ni har och som sagt det som ni gjorde innan sommaren imponerar
- Tack sa jag, ni kommer märka att Gwen är extremt begåvad, hon minst lika begåvad som Simon, vi skulle önska att ni bara lät henne få jobba i den takt hon vill
- Hur menar du?
- Hon talar ett tiotal språk flytande, hon kan avancerad matematik och en massa annat. Utmana henne håll inte henne tillbaka, det samma gäller Simon
- Ok sa rektorn
- Bra sa jag och log, som sagt vi vill ha nära kontakt med skolan så att vi kan hjälpa till om det behövs
- Självklart sa rektorn
- Då tackar vi för oss
- Hej då sa han
- Hej då sa vi och reste oss
Vi gick ut till bilen och hoppade in. Vi körde hem och jag parkerade bilen i garaget. Vi gick in i huset och ut till matplatsen och satte oss. Jesper satt vid bordet och drack kaffe
- Hej
- Tjena sa jag
- Jaha vad är nu detta för projekt som är på gång undrade han
- Vänta en liten stund sa jag och lyfte på luren och ringde till drottningen
- Hej det är Niklas
- Hej sa hon hur är det?
- Jodå efter omständigheterna så är det bra, hur är det själv
- Jodå det är bara bra
- Vad skönt att höra sa jag
- Vad har du på hjärtat idag?
- Jo vi undrar när vi skall komma på den årliga middagen
- Vi tänkte någon gång i mitten av september
- Ok då bokar vi det sa jag
- Perfekt sa hon
- Var det något annat?
- Ja det är inte så att den brittiska kronan har en lagom stor ö till salu i karibiska havet
- Hm sa hon, det är faktiskt inte omöjligt
- Så bra sa jag, den skall dock vara bebolig
- Haha ja det förstår jag
- Bra sa jag och log
- Hur stor skall den vara?
- Ja där skall få plats med en landningsbana och sen så har vi planer på att bygga en resort kan man väl kalla det
- Ok jag skall kolla jag tror att vi äger en del öar, ja då menar jag kungahuset inte staten
- Ok sa jag, smidigt
- Visst är det, är ni riktigt snälla så kan jag tänka mig att sälja en av dem till er
- Vi är väl alltid snälla sa jag, vi har ju inte lärt dig dansa jigg än
- Haha rätt sa hon, men ett av mina krav är att ni hämnas Delila
- Det kan du boka av, vi har hämnats rejält
- Ok bra sa hon
- Vilka är de andra kraven?
- Tja ytterligare en middag om året
- Taget sa jag, något mer?
- Ok, ja vi vill ha första tjing på ert sko märke
- Ok sa jag, taget, något mer?
- Ja sa hon, jag vill att ni gör mig en tjänst
- Jaha sa jag, och vad är den?
- Jag har lite besvär med en person på andra sidan pölen
- Ok sa jag vem?
- Vem tror du?
- Tja när du säger så, så är det antingen en kriminell eller Presidenten
- Haha ja sa hon, det är det förstnämnda som försöker utöva utpressning mot oss
- Ok på vilket vis?
- De har komprometterande information om en medlem av hovet, som vi inte vill sprids
- Ok sa jag och du vill att vi skaffar tillbaka denna informationen?
- Ja sa hon
- Ok sa jag, det kan vi väl lösa, något mer?
- Nej när jag har den informationen så kommer jag att skänka ön till er
- Ok sa jag, vi får den alltså gratis?
- Nja inte gratis, jag vet vad ni tycker om det, utan ni gör mig en tjänst och vi gör er en tjänst
- Ok sa jag
- Något för något
- Har du namnet på denna person och var personen bor?
- Ja Mark Wilson, han är irländare och han har en del skumrask affärer för sig
- Ok var befinner han sig och vad är det vi skall ta tillbaka
- Han befinner sig i Boston och det är fotografier som skall tillbaks
- Ok har du någon aning om var i Boston?
- Nej tyvärr inte
- Ok hur lång tid har vi på oss innan han publicerar eller säljer bilderna vidare?
- Ett par dagar
- Ok sa jag, vi skall göra vårt bästa
- Tack
- Hälsa alla så hörs vi
- Det gör och detsamma
jag la på luren och tänkte efter hur vi skulle göra, skulle vi ta hand om det själv eller skulle vi skicka ”vampyrerna” jag bestämde mig för att ringa Gunther
- Hej
- Hej
- Jag har fått en uppgift att lösa för engelska kungahuset
- Ok
Jag förklarade för Gunther vad problemet gällde, han lyssnade och sa
- Jag tar hand om det
- Ok sa jag, vem skickar du?
- Vi får se men det blir nog Broderskapet, men som sagt vi får se, har vi bara ett par dagar på oss så får jag kanske göra det annorlunda. Vi skall hitta honom. Varför skickar hon oss?
- Tja jag vet inte, hennes James Bond typer kanske inte kan göra något, men vi får en Ö som betalning för besväret i Karibien
- Ok så det är dags nu?
- Ja sa jag, nu är Godaishu sjösatt så det är dags
- Ok då vet jag det, hur lång tid?
- Har inte en aning men minst 6 månader kanske till och med ett år, vi får se
- Ok sa han, men jag löser det
- Perfekt sa jag, hör av dig när det är klart
- Ja då
- Bra vi hörs
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag la på luren och gick tillbaka till bordet och satte mig och tittade på Jesper, sen berättade vi vad vi hade tänkt oss. Han tittade på mig och sen började han le
- Ok sa han jag börjar rita
- Hur långtid behöver du?
- Jag vet inte sa han, vi får se
- Ok sa jag, vi vill komma igång så fort vi kan
- Ok sa han, men detta blir det största jag ritat så jag kan inte säga om det tar en vecka eller två
- Ok sa jag, försök få ett pris perspektiv med
- Javisst hur mycket kommer vi att producera själv
- När du ritat färdigt så meddelar jag, Gunther så får han ta hand om beställningen av materialet. Vi har säkert en massa företag som kan leverera åt oss
- Så det skall bli som en fristad?
- Ja det kan man säga sa jag, men även en vad skall vi kalla det mötesplats för Godaishu och familjerna, där vi kan träffas på neutral mark. Sen även för möten med fjantar sa jag
- På tal om fjanten sa Rebecka så har de inte hört av sig idag
- Nej det har du rätt i, du tror väl inte att de har fuffens för sig
- Man vet aldrig sa Rebecka
- Nej det vet man inte, vi får väl kolla upp det sa jag
- Mm så har vi något att göra
- Haha ja, skall du eller jag göra det?
- Jag kan göra det sa Rebecka
- Ok sa jag, då stannar jag här och ringer en trädgårdsfirma som kan ta hand om det där ute för det är en djungel
- Gör så hjärtat sa hon och log
Hon reste sig och gick in i sovrummet och bytte om till träningskläder och vinkade när hon gick ut. Jag letade upp numret till trädgårdsfirman som byggt om vår trädgård och bad dem komma och göra vid i trädgården. Jag la på luren och gick tillbaka till Jesper
- Hur lång tid tror du det kommer ta att bygga det när det är klart?
- Oj jag har inte en aning det beror på logistiken och hur snabbt vi kan få dit maskiner osv. hur marken är osv. men vi får nog räkna med minst ett år
- Ok sa jag då ställer vi in oss på det nästa sommar vid denna tid
- Ja ge och ta ett par månader åt en eller andra hållet
- Ok sa jag, men börja rita så sköter vi det andra
- Ok sa han jag börjar direkt
- Perfekt sa jag, kommer det inte bli svårt att rita i blindo så att säga?
- Nja kanske vi får se
- Ok sa jag och log, lycka till
- Tack sa han och log
Han reste sig och gick in till sig. Jag satt där själv, det var inte ofta man var ensam i huset. Jag gick runt lite och hamnade till slut i träningsrummet. Jag plockade ner en av mina Bokken svärd och svingade det. Jag började gå igenom alla rörelserna och upprepade dem gång på gång och försvann in i min bubbla
- Jaha sa jag, hur gick det?
- Jodå sa Rebecka, där är ett par stycken där ute som försöker se ut som om de inte håller ögonen på oss, är inte Sveriges säkerhetstjänst bättre än så, så fruktar jag för säkerheten i landet
- Jaha skall vi bjuda dem på kaffe?
- Tja varför inte sa Rebecka och log
Vi gick upp till köket och lagade kaffe, vi fyllde det på termosar och tog koppar och socker med oss. Sen gick vi ut och jag såg en skåpbil och gick fram till den och knackade på rutan och en förlägen man rullade ner fönstret
- Hej vill SÄPO ha lite kaffe, det börjar väl bli tid för det sa jag
- Erh
- Såja nu skall vi inte ljuga, vi vet vem ni är och vad ni gör här, kalla på de andra så slipper det bli ännu mer pinsamt
- Erh
- Som sagt antingen så kallar du på dem eller så hämtar vi dem, nå hur skall det bli?
Han tittade på mig och sen började han prata i en mick och efter ett par minuter så dök det upp tre män till
- Hej skulle det smaka med lite kaffe?
De stirrade på mig och såg förlägna ut och svarade jakande
- Ni vill kanske komma in och se efter hur vi bor?
- Va?
- Ja så har ni något att rapportera till fjanten, men en sak kan ni hälsa honom, han har retat oss och det är inte så intelligent, men han är ju inte känd för sin intelligens
- Va? Fjanten?
- Ja statsministern, vi vet att det är han som skickat er
- Erh
- Jo han har inte rätt till det egentligen, jag undrar vad tidningarna skulle säga om det här, jag får nog ringa min advokat och fråga
- Erh vänta lite nu
- På vad frågade jag och tittade på den man som pratat
- Ja alltså vi
- Ni?
- Ja alltså
- Förresten ni har inte varit så korkade att ni har följt efter de andra med?
- Va?
- Har ni följt efter de andra?
De stirrar på varandra
- Helvete sa jag, håll här sa jag till en av männen
Jag fick fram min telefon och ringde Ilse
- Hej sa hon
- Hej har du gjort något med dem som följer efter dig
- Inte än
- Bra gör inget, det är SÄPO
- Aha sa hon och skrattade, de behöver träna
- Haha ja men gör inget utan bara kom hem när du är klar för dan
- Jadå jag skall vara snäll far
- Tack sa jag hej
- Hej
Jag ringde Annika och samma konversation utspelade sig, hon skulle prata med Sean, han satt bredvid henne
- Jisses folk från aphuset
- Va?
- Allmänt smeknamn inom polisen för SÄPO
- Aha ok sa jag och log, vi hörs
Jag ringde Alex, inget svar
- Fan, kan ni kontakta de som följer efter min bror på gymnasiet?
- Va?
- Om ni inte vill att era kamrater skall tillbringa ett x- antal månader på sjukhus så rekommenderar jag att du kontaktar de som följer efter min bror på gymnasiet
Han stirrar på mig och tar fram en telefon och ringer, han får inget svar
- Helvete säger jag
- Esmeralda sa Rebecka
- Javisst fan sa jag, kan ni kontakta de som följer efter min svägerska
Han försöker där och får svar och säger till dem att avbryta
- Bara de inte blivit kreativa med Alex
- Haha de får skylla sig själv då sa Rebecka och skrattade
- Jo förvisso men det blir extra komplikationer
- Pröva igen
Jag ringde igen fortfarande inget svar
- Fan vi får köra dit sa jag
- Mm sa Rebecka och log
- Bara så ni vet så skall vi försöka rädda livet på era kamrater ni får gärna följa efter oss, om ni kan la jag till
Vi sprang till garaget och jag tog mustangen och drog iväg och skåpbilen följde efter, vi hade förlorat dem ur sikte efter ett par minuter. Jag körde som en galning och kom fram till skolan efter tio minuter, jag bromsade in häftigt och parkerade bilen, vi gick ut ur den och sökte av området. Jag såg en man som stod och försökte se diskret ut, jag virrade på huvudet och gick fram till honom
- Hej kan du kontakta dina kamrater på den där sa jag och pekade på micken
- Va?
- Bara gör som jag säger din chef är här om ett par minuter, kontakta dina kamrater och gör det snabbt om du vill dem deras bästa. Vet du var de är?
Han stirrade på skolan
- Helvete säg åt dem att avbryta snabbt som fan sa jag och började springa mot skolan
- Är de därinne sa Rebecka
- Ja sa jag
Vi sprang in på skolan och vi sprang mot den delen av skolan som Alex hade sina lektioner på. Vi mötte vår gamla svensklärare
- Hej vet du vad för lektion Alex har nu?
- De är i Aulan för information
- Ok har du sett Alex idag? vet du om han är där?
- Nej
- Ok sa jag
Vi sprang iväg och kom fram till Aulan och jag öppnade dörren och vi gick in, en del tittade på oss. Rektorn pratade och jag sökte av aulan och jag såg inte honom
- Fan sa jag
- Mm sa Rebecka och log
Vi gick ut ur aulan
- Alex sa jag med tanken
- Ja svarade han
- Var är du?
- Jag skall precis ta hand om några pajaser
- Nej stanna där du är så kommer vi det är SÄPO utskickade av fjanten
- Hahaha skojar du?
- Nej tyvärr inte
- Jisses de behöver lära sig ett och annat, de kommer närmre nu
- Ta dig till aulan så möter vi dig på vägen, vilken väg tar du?
Han förklarade
- Ok sa jag ta dig hit
- Ok sa han
Vi började gå och vi såg honom efter ett par minuter, han kom fram till oss och vi såg de som följde efter honom och jag gick mot dem, de andra två följde efter mig
- Lyssnar ni inte i era öronsnäckor?
- Va?
- Spela inte dum, nu går vi ut härifrån så att er chef kan skälla på er ett tag
De stirrade på mig och vi gick ut från skolan och gick fram till skåpbilen
- Ni hade tur att vi hittade honom före er, annars så hade det kunnat sluta illa. Ring nu er chef och säg följande. Vi uppskattar inte att man följer efter oss och om fjanten vill oss något så vet han var vi bor. Nu har han passerat en gräns som kommer kosta honom valet.
- Ok sa de och stirrade på mig
- Ni får gärna fortsätta följa efter oss
- Gwen och Simon
- Helvete följer ni efter dem med?
- Ja
- Fan jaja har de slagit ner era kamrater så får ni skylla er själv
- Men de är bara barn
- Det brukar vara det första misstaget sa jag, vi kommer att köra till deras skola nu, ni får gärna följa efter
- Alex gå tillbaka in och lyssna på rektorns tal så pratar vi när du kommer hem sa Rebecka
- Ja sa han och log, hej
- Hej
Vi gick bort till vår bil och hoppade in och körde iväg, jag såg skåpbilen och backspegeln. Jag tryckte på gasen och den försvann.
Vi kom fram till Simon och Gwens skola och stannade. Vi gick ut ur bilen och vi såg ingen som stack ut. Det var tomt på skolgården och vi gick bort till expeditionen
- Hej vi skulle vilja veta var Simon och Gwen är
- Vem?
- Min bror och hennes syster
- Vilken klass går de i?
Vi sa klasserna och fick reda på var de var
- Jag tar Simon så tar du Gwen
Vi delade på oss och gick var och en på sitt håll. Jag kom fram till ett klassrum och knackade på dörren och öppnade dörren, Simon satt vid en bänk och lyssnade på läraren. De hade historielektion
- Ursäkta sa jag, skulle jag kunna få prata med min bror sa jag
- Javisst sa läraren, vem är det
- Simon sa jag
Han reste sig och vi gick ut ur klassrummet
- Allt väl?
- Ja sa han, läraren är väl ok men seg
- Ok sa jag och log, du har skuggor efter dig
- Jo jag vet, jag fattar inte hur de tänker, tre vuxna män som försöker smälta in på en grundskola sa han
- Har du gjort något?
- Nej sa han, jag har inte haft tid
- Bra sa jag, det är SÄPO som förföljer oss
- Aha ok, amatörer
- Ja sa jag och log amatörer
- Gwen?
- Rebecka pratar med henne nu sa jag
- Ok sa han och log, vi får hoppas att hon inte tappat tålamodet med dem
- Haha nej, men gå tillbaka in nu så hörs vi sen
Javisst sa han och gick in
- Tack för att jag fick störa sa jag till läraren
- Ingen fara log hon
- Hej
- Hej
Jag gick ut ur klassrummet och gick bort till där Rebecka var och när jag kom fram så pratade hon med Gwen
- Hej sa jag
- Hej sa Gwen och log
- Hon har inte gjort något än
- Va bra sa jag, bara ignorera dem så pratar vi om det hemma sen
- Ok sa Gwen och log
- Hur känns det sa jag
- Jodå det är helt ok, de verkar snälla i klassen
- Bra sa jag och log
- Vi är färdiga så du kan gå in igen sa Rebecka
- Ok sa Gwen
Vi gick in bad om ursäkt för att vi stört sen gick vi ut igen och bort till parkeringen
- Jag undrar om de följt efter våra mammor med
- Det har de säkert, jag önskar dem lycka till att få något ut av dem
- Mm sa jag och log
- Jaha hur gör vi nu?
- Nu ringer vi till den där sekreteraren och meddelar vårt missnöje, sen så skriver vi ihop ett uttalande och där vi beklagar oss över det allmänna klimatet i det landet sen så ger vi det till lämplig tidning, utan namn men typ Sveriges ledande företagsledare uttalar sig om det ekonomiska läget i landet bl.a. bl.a.
- Ok sa Rebecka och log skall vi låta det stanna där?
- Vi börjar där sen får vi se
- Hur gör vi med tidningarna?
- Vi tar det genom antingen Berith eller vår advokat, Berith känner säkert en lämplig journalist
- Vi kör hem till henne
- Ok sa jag
Vi hoppade in i bilen och körde hem till Berith
- Hej ropade vi
- Hej jag är i uterummet
- Vi kommer sa jag
Isabella satt där och drack kaffe
- Hej sa vi
- Hej sa hon, vi är förföljda
- Vi vet, vi har fått släcka bränder, men vi hann i tid sa jag
- Ok sa hon bra
- Nu är det dags att vi visar oss lite irriterade
- Ok sa Berith
- Känner du någon journalist som du litar på?
- Jadå sa hon
- Bra sa jag, har du papper och penna?
- Javisst sa hon och gick iväg
- Vad skall ni göra nu?
- Nu skall vi visa fjanten precis hur dumt det var att reta oss
- Ok sa hon och log
Berith kom tillbaka och gav mig papper och penna, jag började skriva och vi författade ett uttalande som skulle röra upp den politiska scenen rejält.
När vi var klara så tittade Berith på mig och Rebecka och log
- Jag kommer snart tillbaka sa hon
- Ok sa jag log
- Jaha varför förföljer han er?
- Har inte en aning faktiskt, men han skall få reda på precis hur korkat det var sa jag och log, det som vi skrev ihop kommer göra att han får svårt att fokusera på oss, och hjälper inte det så kommer vi att vidta andra åtgärder och skrämma honom lite. Han skall få att göra sa jag
- Haha skrattade Isabella
- De skall i alla fall inte säga att vi inte varnade dem
- Så sa Berith som kom tillbaka, nu kommer han få det hett om öronen
- Bra sa jag och log, när kan vi räkna med att det kommer ut
- Idag, de kör en extra tryckning detta är heta saker, ni kommer att röra runt i grytan kan jag säga
- Bra sa jag, han behöver bli påmind om sin dödlighet
- Ja sa Rebecka, han tror att han är allsmäktig, i morgon skall du läcka att CIA har avlyssnat ett samtal mellan vissa personer i USA där de räknar honom som en duktig idiot i arbetet för Amerikanisering av Sverige
- Har ni bevis på det?
- Ja sa Rebecka och log, så kommer han där borta få sig en minnesbeta han med
- Haha spännande, vad har ni mer?
- Fjantens veckobesök på en speciell bar i Stockholm som kommer kosta honom hans äktenskap minst, inte för att det var bra innan men det lär inte bli bättre av detta och hans förtroende kommer få sig en knäck, här är bilder på hans besök där sa Rebecka
- Ok sa Berith och gjorde stora ögon, ni gillar inte honom
- Nej vi gillar inte fjantar som försöker hunsa med oss, vi varnade honom för att försöka något med oss och han lyssnade inte. Det är hans stora problem, hans ego
- Ok sa Berith, men Amerika historien kanske ni skall vänta med tills de hör av sig om de gör det
- Ok sa jag, då gör vi så, men den andra saken vill jag se i tidningarna i morgon efter han har svarat på det som kommer tryckas idag
- Ok sa Berith och log jag kontaktar samma journalist igen
- Bra sa jag och log men vänta ett par timmar eller tills ikväll så att den bomben inte briserar förrän i morgon
- Din moster kommer veta att det är ni
- Ja sa jag men när historien om bordellen briserar så kommer hon att dra öronen åt sig
- Ja det är nog en hel del som kommer att springa sin väg, frågan är om han kan sitta kvar efter det
- Vi får se, men oavsett så kommer de inte överleva valet, vilket är vårt mål
- Ni gillar inte dem?
- Vi gillar inte honom och efter det som hänt idag så gillar vi honom ännu mindre kan jag säga, vad var det Annika kallade dem, de från aphuset, visst de gör bara sitt jobb men. Jag tror till och med att det är olagligt att spionera på oss sådär, de skall ha väldigt starka skäl till det enligt någon lag. Jag skall prata med vår advokat om det, och det kommer bli nästa bomb som briserar
- Haha jisses han kommer inte vet vad som träffat honom
- Nej sa jag, och tänk då vad andra företagsledare i landet kommer tänka, det är kanske vi med? Då lär det bli fart på dem med
- Hahaha underbart
- Jag ringer honom direkt sa jag och tog fram telefonen
Jag ringde till advokaten och han svarade
- Hej sa jag Niklas här
- Hej vad har du på hjärtat
Jag berättade för honom och när han var klar så sa han
- Det var som fan, hur tänkte han
- Jag har inte en aning men jag misstänker att det inte är direkt lagligt det han gjort, vi är inte precis PKK
- Haha nej verkligen inte, jag tar hand om detta
- Bra sa jag och jag vill att den bomben briserar i övermorgon, vidtar du mått och steg?
- Oja tro mig jag har ett par jaktvänner som kommer slicka sig runt munnen med det här
- Ok men inget får läcka förrän i övermorgon
- Nej då jag tar hand om det
- Bra du kanske skall koordinera med Berith hon kommer här, hej då ha det bra
- Detsamma sa han och skrockade
Jag gav luren till Berith och de pratade en stund sen räckte hon tillbaka luren till mig
- Så då var det klart sa hon
- Han kommer inte veta vad som träffat honom
- Det är liksom meningen sa jag och log
- Jaha sa Berith nu börjar ni kasta ut regeringar
- Nej vi kastar ut en fjant, samtidigt som vi skickar signaler till andra, bråka inte med oss för då blir det konsekvenser
- Bra sa Isabella
- Tack sa Rebecka och log
- Detta kommer att få svallvågor runt om i världen, de som styr kommer att förstå att det är inte är så intelligent att försöka sig på sådant här med oss, och förstår de inte så kommer det att lära sig den hårda vägen att bråka med oss inte är så smart sa jag
- Vi har medvetet inte blandat oss i politiken sa Rebecka och vi kommer inte gör det i heller om det inte bråkar med oss så att säga. Drottningen håller engelsmännen på mattan, påven tar hand om de andra så att säga. Skulle han på andra sidan pölen bråka för mycket så ber vi vår morfar att ringa och ta ett samtal med honom. Förhoppningsvis så lyssnar han, annars så får vi använda andra metoder. Vi vill bara att de skall lämna oss i fred. Sergej ser till så att de ryska ledarna håller sig på sin kant. De har tillräckligt med kaos för att inte lägga sig i våra affärer.
- Jo det är klart och Gyllene Draken håller kineserna på plats och Yoshi och Yoshina med hjälp av Yakusan håller de på plats. Vi kommer inte blanda in Lorentina i det här, maffian har ett dåligt rykte där borta. Så vi får ta hand om det själv. Men som sagt att fjanten gjort det han gjort har spelat oss rätt i händerna så att säga, det blir en signal på att ge fan i oss. Till helgen så kommer den franske presidenten och premiärministern säga att de respekterar det vi gör och låta oss vara i fred. Tyskarna är tyskar ordning och reda, där håller familjerna dem på mattan. Vi trodde att kungen skulle tala förstånd med fjanten, men hans ego är så stort att han inte lyssnade och nu får han betala priset för det
- Ok sa Berith och log, som vanligt så har ni tänkt på allt
- Vi försöker sa jag och log tillbaka
- Nej nu får vi köra hem sa jag, barnen kommer hem från skolan strax
- Ok sa Berith men jag sätter igång från min sida i kväll sa hon
- Bra sa jag och log vi hörs
- Det gör vi sa Berith
Vi reste oss och gick. Vi gick ut till bilen och satte oss och körde hem. Vi körde in bilen i garaget och parkerade och gick in i huset och vi satte oss vid matplatsen. Jesper på kom in
- Hej var har ni varit
- Släckt bränder och sett till så att SÄPO sluppit få på öronen och sen så har satt bollen i rullning angående fjanten, han kommer inte få det lätt
- Ok bra sa Jesper, ni funderade inte på att säga till mig
- Nja jag visste att du satt och ritade och då går du inte i din bubbla så jag ville inte störa dig
- Ok ja så är det nog
- Sen litar vi på ditt omdöme att du inte gjort något överilat
- Haha tack sa han och log, var det någon som var nära?
- Alex, men han var nog mest uttråkad av rektorns tal
- Haha skrattade Jesper ja det kan jag tänka mig, var är mor och barnen?
- De är hos Berith, barnen trivs bra där så de ville inte följa med hem, jag tror att Berith mutar dem med glass eller nåt
- Haha ja det skulle inte förvåna mig sa han
- Inte mig i heller sa Rebecka
- Sen gillar de att vara med Isabella med sa jag
- Jo det kan jag tänka mig sa Jesper
- Nå har du börjat?
- Jadå sa han det har jag, de blir ett gigantiskt projekt
- Jo vi förstår det, reder du ut det?
- Jadå sa han inga problem, jag tackar för att ni satt detta i händerna på mig annars så hade jag blivit galen, jag hade inte klarat av att inte ha något att göra, nu kommer jag att vara engagerad i detta projekt
- Bra sa jag det var lite vår tanke med att sätta det i händerna på dig. Sen så är du den ende vi litar på som skulle göra ett bra jobb med det
- Tack för förtroendet sa han och log, jag är glad att jag inte sökte in på skolan sa han, jag hade bara känt mig instängd till slut och jag känner på mig att vi kommer att få att göra med Ringen så småningom. När var det vi skall krascha deras auktion?
- Om en månad c:a
- Ok som sagt vi kommer att ha att göra när det sätter igång sen har i alla sidoprojekt att ta hand om
- Ja sa jag vi har ju det, men någonting säger mig att de är mer sammanfogade än vi tror just nu, ja vissa delar vill säga
- Ok?
- Ja inte var det presidentens egen ide om att vilja få oss att komma dit, det var någon annan som drog i de trådarna, nu testar de oss hur mycket muskelkraft vi har och förhoppningsvis så märker de att den är rätt ansenlig
- Ok skrämsel taktik?
- Ja sa jag, sen får vi se vad deras nästa steg blir att testa oss, det de kommer inse är att de skulle tagit oss på större allvar från början, nu kommer de att inse att det kommer bli mycket tuffare att ha med oss att göra eftersom de tillåtet oss att bygga upp Godaishu
- Vem är de? Ringen?
- Nej sa jag, detta är något mycket mer sofistikerat, större muskler men som verkligen verkar i skuggorna, vi har försökt locka fram dem men de har inte svalt betet
- Ok smarta alltså
- Nja eller jo men de är säkra på sin maktbas, de ser ingen anledning att visa sig
- Aha smarta som sagt
- Mm som sagt de är i alla fall inte dumma
- Ok sa Jesper, men ni vet att de finns där
- Ja och vi tror att de inte vet att vi vet om att de finns
- Aha sa Jesper så de känner sig säkra då med
- Ja precis sa jag, vi kommer inte visa att vi vet om dem förrän det blir dags att ge oss på dem, och det kommer vi inte göra förrän Godaishu är på plats till hundraprocent
- Ok och när är det?
- Dels när de är lagliga eller så pass lagliga som en sådan organisation kan bli, när ön är klar och när ringen är sönderslagen, för då kommer vissa element i Godaishu inte kunna tjäna pengar där. Eller rättare sagt Lorentina och Michael kommer ha lättare att styra. För de har andra familjer som tjänar en rejäl hacka på Ringen och deras verksamhet. Dödar vi den tillgången så kommer de att samla sig under deras paraply för då är det bara de som kan rädda dem
- Ok vad vet vi om Ringen?
- Hm både lite och mycket, vi vet vad deras affärer går ut på, att tjäna pengar på andra människor, droger och vapen. Hela öst är en enda stor vapenmarknad och Sergej gör sitt absolut bästa för att organisera den så pass mycket så att vi kan kontrollera i alla fall vem som köper och vem som säljer och vad de säljer för något. Vi vill inte ha en massa kärnvapen jorden runt
- Nej det kan jag förstå
- I värsta fall så får vi lägga oss i politiken där också och se till så att en hårdkokt kommunist tar över där borta i alla fall för ett tag så att det kan bli ordning och reda, men vi kan inte göra det förrän Sergej är så pass laglig så att vi kan visa att han är laglig med ryska mått mätt
- Och det är inte detsamma som i övriga länder?
- Nej men det är inte samma någonstans, det är upp till landets lagar och just nu så är det laglöst där borta
- Jo så är det ju sa Jesper, så Ringen
- Ja Ringen och allt annat som vi måste reda ut på vägen men som sagt det sitter ihop mer än vad folk tror
- Men inte ni?
- Nej inte vi sa jag och log
- Ok sa Jesper och log, vet ni var Ringen utgår ifrån
- Vi har vissa indikationer på det ja
- Ok
- Vi kommer att berätta när vi vet säkert men vi kommer nog att få bryta ny mark, om inget annat så kommer vi att få åka till ninja och Assassinernas vagga och göra ett besök
- Du menar…
- Ja sa jag, de har sina fingrar med i detta, men vi tar det när det dags
- Så vi skall alltså möta den odödlige
- Ja vi får väl göra det för eller senare, än så länge har deras moral kodex inte krockat med vår men det finns en viss risk att vi lär göra det när vi konfronterar Ringen
- Han skall vara vass med sitt svärd
- Ja jag har hört det med sa jag, hela hans familj skall vara det, han, hans fru, hans dotter och hans tre söner. Skall vara duktiga på att svinga med svärdet, vad vi vet så skall de kunna antingen Tau, Tau, eller en form av kraften som ni har, sen har vi hört rykten om att de har lyckats att blanda olika former av kraften så det kan bli spännande om det kommer till en konfrontation
- Om?
- Ja de skulle vara starka allierade om det kommer dit
- Jo sa Jesper långsamt det skulle det, tänk att få blanda våra två skolor med den träningen
- Mm sa jag och log, det är lite lockande eller hur?
- Haha ja onekligen, har ni en plan för det?
- Ja sa jag och log det har vi
- Och den går ut på?
- Hm antingen om vi ingår en allians med dem, vilket ingen lyckats med på sådär en tusen år, eller så får vi helt enkelt bli överhuvud över dem
- Du menar genom en duell?
- Ja sa jag om det kommer till det
- Är ni redo för det?
- Jag har inte en aning, var vi redo för det vi gjorde i Japan?
- Haha tydligen
- Ja sa jag och log
- När kommer detta att ske då?
- Har inte en aning, vi sparkar inte på den bikupan förrän vi måste, och det finns en viss risk att vi kommer att sparka på den när vi går igång och rensar ut bland Ringen, vi har fått vissa indikationer på att deras vakter får sin träning där
- Ok sa Jesper, det låter osannolikt, det skulle gå emot deras moralkodex
- Ja det är det som stör mig samtidigt så får de bara tillräckligt med guld så kanske de ser mellan fingrarna på det
- Girighet?
- Tja det har fått större män att falla sa jag
- Jo förvisso
- Så vi får förvarna Tomas och Yoshi och Yoshina om att vi kan få möta folk därifrån, vi har redan pratat med Medici
- Ok jag meddelar Tomas sen
- Bra vi kommer att meddela Yoshi och Yoshina sen vi ändå skall boka datumen för vår uppvisning där borta, vi kommer åka allihop denna gång och bjuda på något extra
- Ok sa han och log
- Hej hörde vi från dörren
- Hej sa vi
Det var Simon och Gwen
- Då var vi hemma sa Simon
- Hej på er sa vi hur gick det idag?
- Jodå det var lugnt inget skit på rasterna
- Bra sa jag och log
- Hur gick det för dig Gwen sa Rebecka
- Jodå bara bra, som jag sa innan det verkar vara bra klasskamrater
- Så bra sa Rebecka
- Det är ungefär som att gå i skolan i England sa hon, inte lika många snobbar dock här sa hon med ett leende
- Haha nej det kan jag tänka mig sa Rebecka
- Tjejerna var ganska nyfikna på hur mycket pengar vi har, vem jag var och varför jag gått i skolan i England
- Ok sa jag vad svarade du?
- Ja jag sa som det var
- Ok
- Att det har de inte med att göra
- Haha det är rätt sa Jesper
- Sen så var det prat om vilken kille som är snyggast på skolan, och att man inte skall äta maten på skolan för då får man en massa sjukdomar och blir fet osv. sen pratade de en hel del om ert klädmärke
- Ok sa Rebecka vad sa de då?
- Att vi måste uppdatera oss
- Ok sa Rebecka
- Ja modet svänger nu mot något annat och vi har inte hunnit med riktigt
- Ok sa jag berätta
Hon berättade och vi lyssnade, jag tog fram telefonen och ringde Nikos, jag gav luren till Gwen och hon berättade och han lyssnade. När de var klara så la hon på
- Han skulle rätta till det direkt, han skulle prata med sin dotter
- Bra sa jag och log, jag hoppas att du åt i skolan
- Jadå sa hon och log, skulle jag bli sjuk, vilket verkar vara väldigt osannolikt så får jag hela mig
- Precis sa Rebecka och log, vem är snyggast på skolan då enligt dina klasskamrater
- Simon sa hon
- Va?! Sa han skojar du?
- Nej då de är helt betagna av dig, de hade luskat ut att vi bor i samma hus så de hade en massa frågor om det ena och det andra
- Ok sa han
- Men du är söt sa Rebecka
- Killar är inte söta sa Jesper
- Vad är ni då?
- Jag vet inte men söta är vi i alla fall inte
- Vad frågade de om?
- Oj om jag sett dig naken och hur du ser ut osv.
- Jisses sa han, och vad svarade du
- Att det hade de inte med att göra, jag har sagt det ett antal gånger idag sa hon
- Tack sa han, nu får vi hoppas att de tappar intresset
- Nej sa Rebecka, tyvärr så kommer Gwen svar att bara göra dem ännu mer nyfikna
- Skojar du sa han?
- Nej tyvärr inte
- Oh herregud sa Simon
- Där var faktiskt en som frågade om jag var släkt med kung Arthur
- Ok sa jag där ser man
- Ja han kände igen namnet från någon bok han läst sa han, eller om han hört det på någon film eller tv – program
- Ok men det var en bra första dag?
- Jadå sa hon, som sagt det var ungefär som hemma men utan snobbarna
- Haha bevare oss för dem sa Rebecka
- Mm sa Gwen
- Hej hörde vi från dörren
- Hej sa vi
Ilse och Alex kom ut i köket till oss och satte sig
- Jaha spännande första dag sa Alex
- Ja sa Ilse eller rättare sagt den kunde blivit spännande om ni inte ringt
- Haha ja sa Jesper och jag visste inget
- Ok? sa Alex
- Nej jag satt och ritade och fick reda på det när de två kom hem från Berith
- Aha ok, jag fick en anledning att missa rektorns tal, men sen så fick jag lyssna på honom ändå
- Bra första dag annars?
- Jadå sa de, helt ok
- Skönt sa jag
- De är kvar där ute
- Ok sa jag, envisa rackare, jaja då får de vara det. Vi låter dem vara tills vidare
- Ok sa Alex
- De är dock inte ensamma sa Ilse
- Nej sa jag och log CIA är också här i krokarna
- Så det är där de kommer ifrån, de är inte mycket bättre än SÄPO
- Nej sa jag inte direkt
- Hej hörde vi från dörren
Isabella och barnen kom ut till oss. Barnen hoppade upp i våra knä och satte sig
- Jag kanske skall gå ut med lite bullar till dem, som jag gör med de andra som brukar vakta oss
- Haha ja sa jag gör det, ta med till de andra med
- Andra?
- Ja Cia är också här och tittar på oss
- Ok sa Isabella hur många är de?
- Ett tiotal från båda sidor sa Ilse, vänta så skall jag hjälpa dig
- Tack sa Isabella
- Ingen fara mor sa hon
De gick ut i köket och gjorde i ordning en bricka med fika och när de var klara så gick de ut genom dörren
- Har du hört det förresten Alex sa Jesper
- Vad?
- Att Simon är betraktad som skolans vad var du sa Gwen snyggaste kille?
- Där ser man sa Alex och log grattis
- Grattis?
- Ja sa Alex grattis, du vet det är inget att bry sig om var bara ointresserad så hittar de någon ny inom en vecka så är det lugnt sen
- Säkert?
- Jadå sa Alex och log
- Bra sa Simon och log han med
- Nej då sa Gwen för jag kommer tycka att han är snyggast sa hon oavsett vad de andra säger
- Men det gör inget sa Simon
- Ok va bra sa Gwen och log
Dörren öppnades och två män kom flygande in och landade på golvet. Isabella kom efter hållandes en i örat. Sist kom Ilse och hon såg ut som ett åskmoln
- Jaha sa jag, blev pojkarna från Langley förnärmade när de blev tagna med handen i syltburken?
- Ja lite så de blev otrevliga mot Isabella
- Ok sa jag det var inte så smart
- Nej, SÄPO vakterna eller vad de är uppskattade bullarna, men de där blev otrevliga så jag fick vidta mått och steg
- Bra sa jag och log
Jag tog fram luren och ringde Gunther
- Hej sa jag
- Hej
- Har du kontakter eller känner någon som kan kontakta CIA?
- Ja varför?
- Därför att tre av deras vakter blev otrevliga mot Isabella när hon bjöd på bullar, två sover och den tredje står på tå för att hon drar honom i örat
- Haha jag ringer dem direkt
- Tack sa jag och log
- Hej
- Hej
- Jaha sa jag på engelska, det här var ju inte så bra sa jag, det finns en hel del lagar ni brutit mot nu. Jag skall bara ringa min advokat och sen väntar vi på vår syster hon är polis
Mannen stirrade på mig, sedan på Isabella och sen på Ilse, jag såg ryckningen, det gjorde Ilse med och slog till en gång och han rasade ihop.
Jag ringde advokaten och han svarade. Jag förklarade läget och hans svar var
- Det var som fan
- Ja sa jag vad kan vi göra?
- Hur menar du?
- Ja vad kan vi göra med dem
- Tja det finns väl ingen som kommer erkänna att de är vad de är
- Nej det tror jag inte
- Ok
- De förolämpade vår mor och försökte attackera henne
- Ok då har ni i alla fall rätt till nödvärn
- Ok bra sa jag, min syster är f.d. polis när hon får reda på att de attackerade vår mor så lär hon bli förbannad
- Bra hon vet hur långt ni får gå
- Jo men hon är f.d. polis och när man attackerar vår familj då går man över en viss gräns så jag ville höra med dig först hur långt vi får gå
- Tja nödvärns lagen ger er ett visst spelrum, men bara så mycket som nöden kräver
- Ok sa jag där är vi nu de är nedslagna och avsvimmade
- Bra låt det stanna där, så lär inget olagligt skett
- Bra sa jag, då låter vi det vara tills de är avlägsnade
- Ja sa han det är nog bäst
- Bra men använd detta när du sätter igång karusellen med det andra
- Jadå ingen fara sa han det skall jag göra
- Perfekt sa jag och log, hej
- Hej
Jag la på luren och tittade på männen som låg på golvet och jag letade igenom deras fickor.
Jag tog fram deras plånböcker och jag hajjade till när jag hittade tre inplastade id handlingar som berättade vem de var och CIA:s logga var på den. Jag visade de andra och de tittade lika misstroget på dem som jag gjorde
- Är det amatörer?
- Ja det känns så eller så var de bara så säkra på att inte åka fast så att de inte la dem ifrån sig
- Jisses vilka tomtar sa jag, där var en del bilder på oss också så att de skulle veta vem de skulle följa efter
- Hade de också med sig?
- Ja de där tillhör nog inte intelligensreserven, frågan är hur vi skall tolka det att de skickar amatörer efter oss är det ett test för att se hur bra vi är? Eller är de bara lockfåglar för att vi skall slappna av?
- Hm bra fråga sa Rebecka, Ilse och Alex det är dags att leka lite vampyrer. Sök och finn om det finns fler därute
- Ok sa de och log och de sprang ner i källaren
- Jaha sa jag vi stuvar undan dem i förhörsrummet och avvaktar vad Gunther får för meddelande av dem
Vi tog tag i dem och bar ner dem. Vi la dem på golvet i vårt förhörsrum och stängde dörren och låste. Vi gick upp igen och satte oss vid bordet igen
- Hej hörde vi vid dörren
- Hej sa vi
Annika och Sean kom in i matsalen och satte sig
- Hej sa de
- Hej hur är läget?
- Jodå sa Annika bara bra hur är det med er
Vi sammanfattade dagen och som vi gissat så mulnade Annika när hon hörde om de som varit tykna mot Isabella
- Jaha vad gör vi nu?
- Tja Alex och Ilse är ute och letar efter fler
- Ok och de från aphuset
- Tja de sitter där de sitter och vi vet att de är där och det vet att vi vet så vi får väl se var det landar sa jag
Telefonen ringde och jag svarade
- Hej sa jag
- Hej sa Gunther, de förnekar att ha något folk där
- Ok sa jag då kan vi göra vad vill med dem då? De heter följande
Jag sa namnen på dem och deras anställningsnummer på CIA
- Nu gör du följande, säg till dem att om de inte hämtar dem så tar vi kort på dem med sina legitimationer och sen skickar vi dem till lämpliga medier över hela jorden så får de sig en rejäl knäck i självförtroendet
- Haha det är rätt, ja jag ringer dem igen så får vi se vad de säger
- Tack det låter lysande
Vi la på och jag tittade på de andra och de sa
- De förnekade givetvis, de hade nog inte räknat med att de skulle springa runt med id – kort i bakfickan eller att de skulle åka fast
- Jisses sa Annika vilka tomtar arroganta
- Ja eller bara dumma i huvudet
- De är inte kända för att vara dumma sa hon, tvärtom
- Ja du kan inte göra det de gör om de är dumma, det är därför vi undrar om de bara är lockfåglar för att testa oss
- Det låter nästan så va sa Annika, men om där är fler därute så lär de två hitta dem frågan är bara vi vad vi gör åt det
- Vi får se helt enkelt när de kommer tillbaka
- Ja sa Annika
Vi pratade om annat en stund, sen blev det dags att laga middag och vi satte igång. Esmeralda kom hem från hotellet och blev insatt i vad som hänt och virrade på huvudet.
Vi lagade färdigt maten och vi satte oss. Vi åt och när vi var klara så dukade vi av och diskade. Vi satte på kaffe och när det var klart så satte vi oss drack det.
Klockan tickade på och vi väntade fortfarande på Ilse och Alex. Vi gick ner i träningsrummet och sparrade lite med varandra och när vi var klara så gick vi upp. Vi duschade av oss och sen så satte vi oss och väntade igen. Telefonen ringde och jag svarade
- Hej sa en kvinna
- Hej, hej sa jag vem är det jag pratar med
- Jag är journalist
- Jaha vad kan jag hjälpa dig med?
- Det är jag som skrivit den där artikeln
- Jaha vilken artikel?
- Den som Berith lämnade till mig innan idag
- Ok sa jag, varför ringer du till oss?
- Därför att vi blir nerringda här på redaktionen angående den artikeln och om det vi skriver är sant
- Vilket jag har inte läst artikeln
- Att ni planerar att flytta era verksamheter utomlands på grund av det rådande politiska läget
- Jo när regeringen uppträder som Stasi då blir det så
Det blev tyst i luren och jag fick fråga om hon var kvar
- Är du där
- Vad menar du?
- Jo att regeringen har satt oss under SÄPO bevakning av okänd anledning så blir det så att vi funderar på det ja
- Skojar du? är ni under bevakning av SÄPO
- Ja sa jag vår advokat är inkopplad han kommer att kontakta berörda myndigheter i övermorgon, du skall få hans nummer, hälsa från mig och säg att jag sagt ok till en intervju och sen får du skriva i princip vad du vill. Men vi är anonyma. Skriv filantroper eller vad du vill men inga namn och inga bilder
- Ok sa hon, men ni överväger alltså att lämna landet
- Under rådande omständigheter så skall du få ett politikersvar, ingen kommentar så får du tolka det som du vill. Har du fått den andra historien av Berith?
- Ja sa hon
- Bra ni kör den i morgon?
- Ja sa hon
- Bra sa jag, är där fler som hör av så får du gärna citera mig på min kommentar. Du kan kalla oss filantroperna men inga namn
- Ok sa hon, numret till advokaten?
- Här sa jag och rabblade numret till honom
- Tack sa hon, jag ringer direkt
- Bra sa jag gör du det
- Hej
- Hej sa jag
Jag la på luren, Berith måste verkligen lita på denna journalist. Hon tillhör säkert släkten men ändå. Hon kanske till och med var med på vårt bröllop
- Vem var det frågade Jesper
- En journalist sa jag
- Ok?
- Ja vi har ju hotat att lämna landet, tydligen så blir de nedringda på deras redaktion av andra företag som undrar om det är sant. Vi är stora är i Sverige, vi har en massa anställda som kommer påverkas av en flytt till utlandet. De blir arbetslösa och vi mer eller mindre driver det till sin spets, och vi gör det för vi vet precis vilken tomte han är. Han kommer inte vika sig så han kommer driva sitt parti rakt ut genom dörren från regeringsposition
- Haha smart
- Ja sa jag vi tyckte det, och nu tipsade jag henne om de därute och fortsätter CIA neka till att kännas vid dem därnere så kommer jag att servera dem med till journalisten med id – kort och hela paketet och säga att de sagt att fjanten bett storebror om hjälp sen får vi se hur de reagerar på det
- Hahaha jisses
- Mm sa jag och log
- Var tar de vägen undrade Annika
- De roar sig, och att de tar tid på sig gör att mina misstankar slår in, de därnere var inte ensamma och Ilse och Alex vidtar mått och steg för att lära dem det dumma i att bråka med oss. Jag tror att de väntar på att det skall blir lite mörkare sen så slår de till och kommer antingen att ringa för att vi skall hämta dem eller så kommer de bärande på ett par till, beroende på hur många de är
- Ok sa Annika
- Så sluta oroa dig syrran
- Haha
Vi satte oss vid bordet igen och pratade. Tiden rann på, det blev dags för barnen att gå och lägga sig. Vi gick in med dem i barnkammaren och berättade en historia för dem.
Sen somnade de. Vi gick ut igen och fortsatte prata med de andra. Till sist så ringde telefonen
- Hej sa Alex
- Hej sa jag
- Kan ni komma?
- Javisst vart?
Hans sa adressen
- Ni vill nog se detta sa han
- Ok sa jag vi kommer
Vi la på och tittade på de andra, vi hämtade våra Bokken och sen körde vi iväg. Det tog en halvtimme sen kom vi fram till ett industriområde. Vi körde fram till lokalen och Alex öppnade för oss.
Vi gick in och här stod ett tiotal tältsängar. På en helvägg fanns det bilder på oss och vår familj. Vårt hus och familjen i olika situationer. Där var bilder från innan i somras. Jag tittade på Rebecka och vi blev svarta i blicken båda två
- Var är de? Och hur många sa jag?
- Därinne de är sex stycken, de sover allihop
- Ok sa jag vi stuvar in dem i våra bagage på bilarna. Vi städar undan här samla ihop allt ni hittar
- Javisst sa de andra
Städandet tog ungefär en timme, när vi var klara så la in männen i bilarna och satte fyra svarta sopsäckar med deras material i baksätet på Annikas bil, den var störst. Sen körde vi hem igen.
När vi kom hem så parkerade vi våra bilar i garaget vi bar ner männen i källaren och la dem på golvet med de andra. Vi låste dörren och gick upp. Vi tog påsarna och hällde ut innehållet. Vi satte igång och gå igenom det och när vi var klara så tittade vi på varandra
- Gunther
- Ja
- Planet skall vara här om tre timmar, vi skall hälsa på hos CIA chefen
- Vad har hänt?
Jag berättade och han svor till
- Ok sa han jag skickar planet
- Tack, vi har allvarliga funderingar på att göra ett besök hos presidenten med och skrämma skiten ur honom med
- Ok sa Gunther
- Frågan är hur mycket han vet, jag ringer om en stund
- Ok sa Gunther
Jag la på och ringde upp påven
- Hej sa jag, vill du bara lyssna en stund
- Javisst sa han
Jag berättade vad vi hittat och hur vi tolkade det vi hittat, han svor till och jag sa
- Så är det, nu till min fråga, skulle du vilja ringa honom och fråga om han vet något som helst om det här, påminn honom om vem du är och vad det betyder att ljuga för dig
- Javisst jag ringer snart
- Tack sa jag och la på
- Förresten sa Alex vi stötte på en som var klädd som vi men ändå inte som vi. Jag trodde först att det var en från brödraskapet men färgen på hans dräkt var annorlunda, han var skicklig men inte tillräckligt
Jag tittade på Jesper och han på mig
- Ok sa jag, den personen du såg tillhör ett sällskap som kallar sig Ligan, de är det som ninjas och Broderskapet har tagit efter.
- Ok sa han där ser man, han för det var en han det såg jag, blev i det närmaste chockad över att ha blivit påkommen
- Haha ja det kan jag tänka mig sa jag och skrattade, de anser sig vara de bästa av de bästa gånger tio typ. Han kommer få en allvarlig reprimand när han kommer tillbaka till deras huvudkvarter
- Var finns det?
- Om man skall tro på legenderna så finns det i Himalaya uppe på ett berg där och man kan tydligen bara komma dit genom att klättra uppför berget. Klarar man det så är man värdig att upptas i deras led. Lite högtravande men så är det
- Ok denna liga hur bra är de?
- De är bra riktigt jäkla bra
- Behöver vi oroa oss
- Nja vi vet inte, men att de följer efter oss
- Nej jag tror att han följde efter dem
- Jaså?
- Ja sa Alex jag är ganska övertygad om det
- Där ser man sa jag, det var spännande jag undrar vad CIA gjort för att dra på sig deras intresse
- Mm sa Rebecka, det skulle inte förvåna mig om de kom hit och ringde på dörren och ville hämta dem
- Tja vi får se helt enkelt
Min telefon ringde och jag svarade
- Hej
- Hej morfar här
- Hej sa jag och log
- Han hävdar att han inte vet ett skvatt om att ni skall mördas han blev väldigt upprörd. Han verkade ärlig, han har inte ljugit för mig innan, han är katolik så han vet vad det skulle innebära. Han bad mig framföra att ni har fria händer med CIA
- Haha han vet inte vad han gjort
- Haha nej men ni har fria händer i alla fall
- Vad vet du om Ligan?
- Att de enligt legenden övertalade Nero att bränna ner Rom när det blev för dekadent och att de har ett par påvar på sitt samvete, varför?
- Därför att de följde efter CIA
- Ok? Inte er
- Nej inte enligt Alex sa jag
- Ok intressant sa han, ni kanske skall luta er tillbaka och låta Ligan göra sitt
- Ja det låter som en bra ide, samtidigt så var det oss de ville ha av banan och jag vill gärna veta varför. Men bra att du fixat carte Blanche åt oss
- Ingen fara sa han, lycka till
- Tack sa jag och log, vi hörs
- Det gör vi sa han hälsa alla
- Det skall jag göra hej
- Hej
- Jaha sa jag då packar vi så att vi är redo tills planet landar
- Ok sa de andra och reste sig
Jag ringde upp Gunther igen
- Presidenten säger att han inte är inblandad i detta
- Ok bra sa han, är du säker
- Tja påven garanterar det och presidenten är katolik så ja jag är säker
- Ok bra
- Jag vill ha reda på var deras chef är, förresten Ligan är också ute efter CIA
- Ok sa Gunther intressant
- Ja han har trampat på många tår
- Det verkar så, ni har informationen så fort jag har den, planet är på väg det är framme om en två timmar då skall jag veta var han är
- Bra tack vi hörs på en stund
- Det gör vi, hej
- Hej
Jag la på och gick ner i källaren och tog min väska, jag packade ner mina saker och vapen. Jag stängde väskan och tog den i handen och gick upp med den och gick ut till min mor
- Jaha då åker vi igen men vi är hemma om två dagar sa jag hoppas jag i alla fall men max tre dagar, ser du och Elisabeth till barnen?
- Jadå sa hon
- Ja sa Elisabeth
- Tack sa jag och log
De andra kom upp och vi sa hej då och packade in männen och väskor i bilen och sen körde vi iväg till flygplatsen. Den vita skåpbilen följde efter oss och när vi kom fram så väckte vi männen
- Hej sa jag, vi kommer nu att stiga på ett flygplan, vi kan göra detta på två sätt. Ett ni bråkar och får väldigt ont, två ni bråkar inte och ni sover hela resan och sen vaknar ni när vi kommer fram. Vi släpper och vem det nu än är av er eller om det är allihop som har Ligan efter sig får ett försprång. Vi vill aldrig ser er mer i detta land är det förstått?
- Ja sa en av dem
- Bra sa jag då går vi, Rebecka berättar du för SÄPO vart vi är på väg så får de an chans att följa efter oss
- Haha ja hjärtat
- Tack då går vi mina herrar, snälla försök inget ni är inte tillräckligt skickliga
- Vi är inte ensamma Niklas sa Ilse
- Jag vet, vi får se vad de gör
- Ok
- Så länge de inte attackerar oss så gör vi inget
- Ok sa de andra
- Då går vi sa jag
Vi gick in på flygplatsen, Rebecka gick lite bakom oss och hon log med hela ansiktet och vi kom fram till planet och vi gick ombord. Jag väntade in Rebecka och tog fram min telefon och ringde Gunther
- Vart skall vi?
- Han är i Washington, i sitt hem och han kommer vara där de närmsta dagarna, jag ser till så att ni har information om hans hus när ni kommer fram
- Tack sa jag
- Ingen fara lycka till
- Tack sa jag
Jag tittade bakåt och sa med hög röst
- Washington, vi kommer släppa dem där, sen får ni göra vad ni vill
Det var tyst en stund sen hörde jag ett tack på Japanska
- Domo
- Arrigato svarade jag
Vi gick ombord, våra gäster sov och jag gick fram till piloten
- Washington sa jag
- Ok sa han då lyfter vi
Det var en ny pilot då hade gnällspiken bytts ut. Jag satte mig med de andra och vi tittade på varandra, jag berättade vad Gunther och påven sagt. De tittade på mig och nickade
- Vi kanske skall passa på att sova så att vi får vår sömn sa jag
- Javisst sa de andra, bra början på skolåret sa Alex och log
- Haha sa jag ja verkligen
- Vi har inget speciellt denna vecka ändå sa Ilse
- Inte vi i heller sa Annika och log
- Bra sa jag, hotellet klarar sig Esmeralda?
- Jadå sa hon
- Mitt ritande får vänta lite sa Jesper
- Jaja det löser sig sa jag, detta är viktigare
- Du vet att de hade pilbågar riktade mot dem?
- Ja sa jag, men av respekt så sköt de inte, jag meddelade vart vi skulle och sa att vi kommer lämna dem där. Jag vill inte ha CIA lik som kan kopplas till oss i Sverige inte med tanke på den myrstack som vi sparkat till
- Nej det kan jag förstå sa Jesper
- Men i USA så har vi inget som helst ansvar för dem och SÄPO kan intyga att de gick med oss på planet, vad som händer där har vi inget ansvar för
- Var det därför som du lät dem följa efter oss?
- Ja och att Rebecka berättade vart vi skall
- Ja och jag hälsade att vi troligtvis kommer ses i en rättegång när vi stämmer dem
- Haha, hur reagerade de på det?
- De blev lika vita i ansiktet som skåpbilen var
- Haha ja det kan jag tänka mig
- Jaha sover de sa jag och pekade på männen som låg på golvet
- Jadå de lär inte vakna förrän vi kommer fram
- Bra, Gunther kommer lämna info till oss när vi landar, han har säkert beställt en limousin åt oss och ett hotell. Tydligen så är mannen vi är ute efter hemma, han är tungt bevakad så vi får lägga upp taktiken när vi kommer fram. Men som jag sa innan nu sover vi så att vi är utvilade när vi kommer fram
- Ok
Vi stängde ögonen och somnade allihopa
Fler noveller av samma författare
Som vanligt sträckläsning och sedan en olidlig väntan på nästa del... :)