Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 29
Kapitel 29
Vi vaknade och steg upp, vi gick in i matsalen och det var strålande solsken utanför. Vi tog för oss av frukosten och satte oss vid bordet. Våra mammor och barnen satt redan där.
- God morgon, det ser ut som om vädret lättat
- Ja sa jag och log
Kaptenen kom ner till oss
- Vi kommer lätta ankar snart och åka till Barcelona
- Bra sa jag när är vi framme?
- Det tar en fyra – fem timmar
- Ok sa jag
- Vi kommer att bunkra i Barcelona så vi kommer stanna i två dagar sa han
- Ok sa jag då vet vi det, då får vi tid till det vi skall göra där
Han nickade och gick iväg. Vi fortsatte äta vår frukost och de andra kom in i matsalen och satte sig och åt. Vi berättade vad kaptenen sagt och när jag sa att vi skulle shoppa så tindrade ögonen på kvinnorna.
Jag meddelade att jag förväntade mig allmän vapenvård och att Isabella ville ha dräkterna för rengöring. Båten lättade ankar och vi var på väg igen.
Vi kom fram till Barcelona vid lunchtid. Båten la till på vår kajplats och vi gick av båten och gav oss iväg intill centrum. Vi gick runt och tittade på sedvärdheterna. Vi gick runt i ett antal timmar och turistade.
Vi såg till så att Elisabeth kom iväg till flygplatsen. Vi handlade och shoppade en massa saker. Vi gick tillbaka till båten och lastade av med jämna mellanrum.
- Vi är förföljda sa Annika
- Mm sa jag det är vi
- Vet du vem det är?
- Nej sa jag, hade det varit Medici så hade de meddelat sig
- Ok sa hon skall vi ta reda på vem det är?
- Nej sa jag inte än, men blir de besvärliga så skickar vi Alex och Ilse på dem
- Ok sa hon och log
- Har ni börjat prata om vad ni skall göra när vi kommer hem?
- Ja lite grann, Sean är lite hur skall jag säga tveksam till vad han vill göra
- Och du? Du har ju kommit in på skolan
- Det vet vi inte
- Jodå sa jag det gör vi
- Ok?
- Ja Berith känner en på intagningsnämnden så jo det vet vi
- Fuskar ni?
- Nej men vi såg till så att du kom in
- Haha och det berättar ni nu, jag har faktiskt varit ganska nervös för det
- Ok förlåt, jag trodde att du visste vid det här laget att vi ser till så att familjen får som de vill
- Haha skrattade hon
- Men med det sagt så, vill han plugga så kan vi nog lösa det med, men då får han bestämma sig snabbt, sen får vi se vad Berith kan skaka fram. Har ni lärt varandra?
- Jadå sa hon, han pratar flytande svenska nu och en massa annat
- Bra sa jag, om ett tag så kommer det att hända vissa saker med er, ni måste säga till oss då
- Ok?
- Mm jag kan inte säga mycket mer än så men, ni kommer märka det. När vi kommer till England så skall vi lära er en stridsstil som är familjens. Den kommer dock att sätta igång saker som kommer göra saker med er som ni kanske blir rädda för. Vi blev det. Vi kommer finnas där för er. Både vi och Jesper och Esmeralda. Ni måste prata med oss när det händer. Det kan ta lång tid och det kan gå fort, det beror på hur ni reagerar på det. Det gäller er med Ilse och Alex
- Ja Niklas sa de
- Och när det händer för er så skall ni gå till Esmeralda och Jesper direkt
- Ok
- Bra de kommer att vara era guider, vi kommer vara Annikas och Seans om vi är där annars så får Esmeralda och Jesper hjälpa er. Ni får inte under några som helst omständigheter experimentera själv hör ni det
- Nej far sa Annika och log
- Nej far sa Ilse, så jag och Alex skall på jakt?
- Vi får se, de har egentligen inte gömt sig eller så är de bara riktigt dåliga, vi får se vad de tar för sig. Det kanske bara är simpla tjuvar som tror att vi är lätta måltavlor
- Haha ja så kan det ju vara sa Ilse, men då får vi lära dem en läxa. Vi skulle kunna försvinna jag och Alex och ta en av dem ombord och prata med honom
Jag tänkte på saken och Rebecka tittade på mig. Vi pratade med varandra i tanken och sen tittade jag på Ilse och log
- God jakt ni två, vi ses på båten
- Ok sa hon och log, kom Alex vi skall leka lite
- Ok hjärtat sa han och lämnade över sina påsar till Sean
De bara försvann. Vi andra fortsatte vår shopping och när vi var klara så gick vi tillbaka till båten och gick ombord. Alex och Ilse satt på akter däck och de tittade upp när vi kom dit
- Nå?
- Haha ja du brorsan, vi tog hand om en av dem och han sitter fastbunden i en städskrubb
- Ok vem är han?
- Haha ja du fråga honom själv
- Ok sa jag, vill du hämta hit honom?
- Javisst sa han och log
- Ok Ilse vad händer?
- Tror du att jag vill förstöra överraskningen vår orädde ledare
- Ok sa jag och tittade på henne
- Bara vänta och se
- Jaha sa jag
De andra tittade på henne och sen på mig och jag ryckte på axlarna. Alex kom tillbaka med mannen och bad honom sätta sig
- Jaha sa jag vem är du och dem arbetar du för?
- Jag tillhör spanska underrättelsetjänsten
- Jaha sa jag, och vad vill ni oss?
- Vi fick reda på att er båt anlänt och att ni var med på den
- Jaha och vad har ni med det att göra?
- Ja ni är rätt kända för att skrämma ledare
- Va? Vem har vi skrämt?
- Påven, Drottningen av England, kungen av Sverige och en hel del andra
- Jaha nej vi har inte skrämt dem, vi har förklarat för dem det okloka i att lägga sig i våra affärer. Men vad har det med er att göra?
- Jo vår kung vill inte bli smälld på fingrarna
- Ok sa jag, varför skulle vi smälla honom på fingrarna?
- Men är det inte därför ni är här
- Nej sa jag vi är här för att semestra, vi reser senast i övermorgon igen
- Ok sa mannen och tittade på mig
- Jisses sa jag irriterat
- Har han gjort något eftersom han är nervös för att vi skall smälla honom på fingrarna?
- Va? Erh nej inte vad jag vet
- Men varför förföljde ni oss?
- För att samla information
- Jisses, ni tänkte inte på att fråga oss?
- Va?
- Ni tänkte inte bara på att fråga oss, hej vad gör ni här? Skall ni smälla vår kung på fingrarna och lära honom att dansa jigg?
- Jigg?
- Ett talesätt sa jag, vad fick er att tro att vi skulle smälla honom på fingrarna. Jisses
- Vem rapporterar du till? Undrade Rebecka
- Min överordnade överste
- Ok har du ett telefonnummer till honom?
- Ja
- Bra kan jag få det? jag vill helst inte behöva smälla dig på fingrarna för att få det, men vi kommer göra det om du inte ger mig det
- Ok här är det
Han rabblade en massa siffror. Jag tog fram telefonen och räckte den till Rebecka
- Du får prata hjärtat, det är din tur att prata med dessa idioter
- Haha ja hjärtat
Hon slog numret och en man svarade på andra sidan
- Hej detta är Rebecka, vi har tydligen skapat en del oro hos er med vår närvaro. Skulle du vilja komma till vår båt i hamnen så att vi kan reda ut ett och annat
- Ok sa han jag kommer
- Bra tack sa Rebecka, ta inte med för många underhuggare bara då kanske vi missuppfattar situationen och tar det som en attack på oss
- Jag kommer själv
- Bra då kan du kanske säga till de som planerar att befria sin kompis att vi hoppas att de kan simma
- Vad?
- Ja vi har en av era män här och hans kompisar försöker att ta sig ombord på vår båt, vi uppskattar inte oinbjudna gäster. Så om de får för sig att ta sig ombord så kommer de att få en obehaglig överraskning och som sagt vi hoppas att de kan simma. Jag räknar till femton stycken. Jag kan lova dig att alla femton kommer få simma och sen får ni en internationell incident på halsen. Vi seglar under svenskflagg, vi är personliga vänner med påven så vi kommer att kontakta honom om ni försöker något, nu är ni varnade
- Tack jag skall ta hand om det
- Bra sa Rebecka, när kan vi vänta dig?
- Inom en timme
- Tack sa Rebecka då ses vi då
- Ta fram era Bokken sa jag om de väljer att inte lyssna och blir kreativa
- Mor du tar barnen med dig in i salongen om det händer något
- Ja Niklas sa hon, slå inte till dem för hårt
- Haha nej mor sa jag
Vi gick in och hämtade våra Bokken och satte oss vid borden i aktern och väntade. Mannen stirrade på oss och tittade sig omkring
- Förresten får inte ni lära er att skugga folk på er utbildning?
- Va? Jo det är klart sa han
- Ni är inte bra på det sa jag, vi visste att ni var efter oss sen första sekund
- Va? Det är inte möjligt
- Jodå sa jag, vi har vetat om er hela dagen, vi hade först inga planer på att göra något men min svägerska behövde motionen
- Jag måste säga sa Ilse ni gjorde det väldigt lätt för oss, vi hade inga större problem med att plocka dig, så det blev inte så mycket motion
- Det verkar som om de inte lyssnade på sin chef
- Nej sa jag, Isabella ta in barnen i salongen, Gwen och Simon ingen kommer in där, bryt inte för många ben på dem och de skall i vattnet så de skall kunna simma
- Ok Niklas sa de och log
Isabella gick in i salongen och Simon och Gwen följde efter
- Jaha sa jag då kastar vi dem överbord, som jag sa till de två, de skall kunna simma
- Ok far sa Annika och log
Vi delade upp oss och väntade, den förste mannen kom klättrande uppför sidan på båten
- God dag sa jag och lyfte upp honom och kastade iväg honom, han föll ner i vattnet
sen hördes det fler plask, följda av ännu fler och sen blev det tyst. Vi samlades i aktern igen och Simon kom ut till oss, det ligger en därinne, jag var tvungen att söva honom, han fick för sig att dra vapen
- Ok sa jag vi tar ut honom här
Jag gick in och bara ut mannen och släppte honom på däck. Den förste mannen bara stirrade på oss
- Jaha sa jag, det plaskade rätt rejält där ett tag
- Haha ja sa Rebecka, de var inte direkt beredda på att vi visste att de var på väg, jag hade en som hoppade i vattnet självmant, han såg mig och hoppade
- Haha sa Annika
En bil kom fram till kajen och en uniformerad man steg ur bilen och tittade på båten, han såg sina män ta sig upp ur vattnet sen tittade han upp på oss och gick fram till trappan som ledde ombord och gick uppför den. Jag gick honom till mötes
- Välkommen ombord, du får nog ha ett samtal med dem, de är inte så bra på att lyda order sa jag
- Jag märker det sa han och såg förnärmad ut
- Eller du kanske glömde att meddela dem?
Han stirrade på mig och sen blev han röd i ansiktet
- Ok på det viset sa jag, följ med sa jag
Jag gick bak till de andra och vi satte oss
- Jag ber om ursäkt för honom sa jag och pekade på mannen som låg på däcket, han drog vapen och min lillebror uppskattade inte det. Han ville dock inte kasta honom överbord med tanke på att han var avsvimmad
- Tack sa översten
- Innan vi fortsätter så vill jag bara säga att de krypskyttar som du placerat ut inte kan skydda dig längre
- Va?
- Tro inte att vi är dumma, min bror och hennes syster har tagit hand om dem och de kommer snart tillbaka med deras vapen. De sover för tillfället dina vakter. Vi tackar för motionen men om du inte backar ner nu så kommer vi att hälsa på hos kungen och innan vi åker dit så kommer jag att ringa till min vän påven och sen kommer han att ringa till er kung och berätta för honom precis hur dumt det är att reta upp oss. Han kommer att berätta om de tre kardinalerna vi fick avsatte hos honom igår eller var det i förrgår? Jaja det spelar ingen roll. Så nu har du ett val att göra, antingen så säger du till ditt folk att backa ner eller så kommer vi att fylla hamnen med dina folk och sen så kommer vi att sätta oss i en bil och besöka kungen och då kommer vi verkligen att ha en anledning att smälla honom på fingrarna. Förstår vi varandra?
Han stirrar på mig och sen på de andra som bara tittar på honom och sen på sina två män. Han tar fram en öronsnäcka och sätter den i örat och pratar i en mikrofon. Han säger till sina män att inte göra något
- Klokt val sa jag och log
- Jaha vad händer nu?
- Tja vi vill bara ha svar på varför ni kom på denna korkade ide? Om ni nu vet om oss så varför kom ni ens på iden om att ni skulle förfölja oss?
Alex och Ilse kom tillbaka med gevären, jag nickade mot vattnet och de kastade gevären över sidan på båten och översten stirrade på dem
- Som sagt, vem kom på denna korkade ide?
- Det var jag
- Ok varför?
- För att vi är satta att skydda kungen
- Jaha mot oss?
- Mot alla som kan vara ett hot
- Och ni betraktar oss som ett hot?
- Nja kanske inte men vi ville inte att ni skulle smälla vår kung på fingrarna
- Och om ni nu trodde att vi skulle göra det trodde ni då verkligen att ni skulle kunna lyckas om ni nu har informationer om oss? Är du bara dum eller arrogant?
- Hur vågar du? Sa han argt
- Vågar vadå då kalla dig korkad? Det är inte så svårt, med tanke på det beslut du fattade så bör du vara rätt korkad eller arrogant vilket i detta fallet är ganska korkat
- Vem tror ni att ni är
- Det min vän får du försöka ta reda på, jag önskar dig lycka till i dina försök, jag tror inte att du kommer att komma fram till så mycket, du är inte tillräckligt intelligent för det
Jag såg hur han tryckte på en knapp och jag log
- Gör er klara sa jag till de andra, det kommer runt trettio stycken, bara Bokken svärd, det är fri jakt inget dödande bara sövande ok
- Jadå svarade de andra
- Vapen på dem
- De vågar inte skjuta här och skulle de dra vapen så avväpnar vi dem
- Ok sa Jesper
- Då kör vi sa Rebecka
- Det var rätt korkat sa jag till honom och slog till en gång
Han stelnade till och han stirrade på mig. Jag började lysa och de andra gjorde likadant. Sen spred vi ut oss och de attackerade. Jag dansade runt dem och efter c:a tio minuter så låg det män överallt. Vi bar bak dem till aktern och jag lyfte på luren
- Hej Paulus
- Hej Niklas
- Skulle du kunna kontakta Kungen av Spanien och säga till honom att komma till vår båt i Barcelona och att vi inte accepterar ett nej
- Javisst sa han, vad har de nu gjort
- Försökt döda oss
- Herregud jag ringer direkt
- Tack, meddela oss vad han sa
- Javisst är alla ok, barnen?
- Jodå vi mår bra, vi hade inte tränat idag så det blev ett bra träningspass
- Haha skönt att alla mår bra
- Tack vi hörs
- Det gör vi
Jag la på och tittade på översten som stirrade på mig. Han svettades rätt rejält. Rebecka gick emot honom och slog till en gång hon med och han stelnade ännu mer.
- Detta var inte bara korkat, detta var så urbota dumt att det saknar motstycke, jag har nog inte mött en mer arrogant och korkad människa sedan virrpannan Wallace. Nu har du verkligen retat upp oss sa jag. Jag pratade precis med påven och han kommer att beordra er kung att komma hit och han kan inte tacka nej. Nu skall vi bestämma oss för om vi skall avsätta honom eller inte och allt detta beror på din arrogans. Det skall bli kul och se vad han gör med dig om vi bestämmer oss för att låta honom sitta kvar. Du vet min bror har spanskt kungligt blod i sig, likaså hans blivande fru. Så vi kan sätta dem på tronen om vi vill
Jag anade hur Jesper ryckte till, jag såg att Esmeralda hade ett leende på läpparna
- Du kommer att gå till historien som den största idioten i spansk historia och då har ni en hel del galningar att välja på. En underrättelse chef som inte gör sitt jobb på grund av arrogans
- Men, men stammade han
- Tyst sa jag, säg inte mer för du riskerar du bara att klanta till det mer, och tro mig det vill du inte. Du har på ett par timmar ställt till det på en nivå som är så långt över din lönegrad så att du inte anar det. Och tro mig jag skojar inte när jag säger att vi kan avsätta din kung och det kommer han bli medveten om, om han inte redan vet det. Dumhet kan man någonstans förlåta men arrogans och maktbegär det är något helt annat, vi får helt enkelt statuera exempel med dig
Min telefon ringde
- Hej sa jag
- Hej det är jag sa påven
- Hej sa jag, nå vad sa han?
- Han kommer om en timme, han har sin fru och dotter med sig
- Ok sa jag bra då får vi göra oss redo att ta emot dem
- Ta det försiktigt med dem sa påven
- Haha ja vi skall ha silkesvantar på oss
- Ok sa han och skrattade vi hörs
- Det gör vi sa jag och la på
Jaha då gör vi oss klara för ett besök av kungen, hans fru och dotter sa jag. Jag får prata med kaptenen
- Ok sa de andra och gick iväg
Jag gick upp till kaptenen och meddelade honom om vad som hänt och vad som skulle hända och om han ville meddela köket att förbereda mat.
När jag var klar så gick jag ner till de andra och vi tog hand om de trettio som angripit båten och satte dem mot relingen och sen gick jag och bytte om. jag plockade fram min Katana och Rebecka tog sina svärd. Jag gick ut och de andra tittade på våra svärd och de gick och hämtade sina och kom tillbaka. Översten stirrade på oss när vi förberedde oss, den andra mannen ha som vi tagit först.
Såg ut att le och jag undrade varför men jag la ingen energi på det till att börja med. Men sen förstod jag och tittade på honom och jag log mot honom och blinkade med ena ögat och han rodnade.
Vi fortsatte förberedelserna och när vi var klara så satte vi oss och väntade. Efter fem minuter så kom en stor bil rullande och tre personer hoppade ur bilen. De gick bort mot trappan som ledde upp till båten.
Kaptenen mötte dem och ledde dem bak till oss och de stannade och stirrade på situationen. Det satt trettio män i fullstridsutrustning avsvimmade längs med relingen, en man i en överste uniform satt stelt i en stol en annan man satt i en annan stol och tittade på dem.
De tittade på barnen som sprang runt och lekte. Vi andra satt avslappnade i stolar och solsängar, vi pratade och småskrattade och ignorerade dem
- Hrm sa kaptenen kungen av Spanien, hans fru drottningen och deras dotter. Och en del säkerhetsvakter
- Ok sa jag och tittade på dem, jaha sa jag så du är orolig för att vi skall smälla dig på fingrarna, så i stället för att fråga oss, så skickar du denna virrpannan efter oss och nu så riskerar du att få söka jobb. Men sätt er ner så skall vi nog komma fram till en lösning
- Hej sa Rebecka och strålade emot dem välkomna till oss. Ni får ursäkta min man, men har svårt för idioter och han där är en riktig idiot sa Rebecka och pekade mot översten, för inte gav du väl order om att vi skulle attackeras? Att vi skulle om det behövdes dödas, och jag hoppas verkligen inte att du gav ordern om att våra barn skulle skadas för då finns det inget som kan rädda dig
- Du vill kanske prata med din man som sitter där? Han kan ge dig en snabb sammanfattning om vad som hänt, ni vill kanske gå in i salongen så länge, hur långt tid behöver du?
- Haha tja en tio minuter kanske
- Kan du få hit någon som får bort de där stackarna, vissa av dem har benbrott som måste ses till
- Javisst sa han och bugade sig, Grevinnan hälsa förresten
- Bra sa jag, hälsa tillbaka sa jag
- Ja hon vill gärna ha koll på saker och ting
- Jo jag vet sa jag, men om du visste vem vi var varför fortsatte du att följa efter oss?
- För att sätta stopp för den tomten sa han och nickade mot översten
- Ok sa jag, men förklara allvaret för dem, du vet vem vi är
- Ja sa han och bugade sig. Allt mitt är ert att göra vad ni vill med
- Allt ditt är ditt att göra vad du vill med
- Tack sa han, kom ers majestät sa han
De gick in salongen och han började prata lågmält med dem och de blev om möjligt vitare i ansiktet
- Jaha Da Vinci sa Rebecka
- Ja sa jag, det var något som klingade falskt, sen log han
- Haha det klassiska Da Vinci leendet
- Mm sa jag och log tillbaka
Det började höras sirener som närmade sig och innan de kommit ut igen så blev det fullt pådrag på kajen med minibussar och ambulanser. Ambulanspersonalen kom ombord och vi pekade ut de som skulle behöva vård.
De stirrade på oss när vi förklarade deras skador. De kom ombord poliser som tog om hand om de som inte var allvarligt skadade. De tömde däcket snabbt och effektivt. Barnen tittade på ambulanserna.
De fyra kom ut till oss andra efter en kvart och jag tittade på dem. De stirrade på oss och kungen bugade sig och drottningen och prinsessan neg mot oss och vi bugade och neg tillbaka
- Sätt er sa jag och pekade på stolarna. Detta är vår familj
Jag presenterade dem och jag använde Jespers och Esmeraldas titlar, Jesper skar tänder lite men log och hälsade. Kungen darrade på handen och tittade på dem.
- Nå sa Isabella, hur korkad är du?
- Va sa kungen erh vänta lite nu
- Nej sa hon, vem tror du att du är?
- Va?
- Ja hur trodde du att detta skulle sluta, du attackerar mina barn och barnbarn, förstår du inte vad du gjort? Du har brutit mot alla gällande regler
Jag tittade på min mor och sen på Rebecka
- Låt henne leka hjärtat
- Javisst sa jag och log
- Hon kommer snurra till dem så att de inte vet vad de skall tro sen kommer vi att ta över och göra dem ännu snurrigare sen kommer de att äta ur våra händer och vi gör som vi vill
- Tja sa jag varför inte
- Nå hur kan du göra så sa hon med gråtmild röst, attackera barn så att vi får gömma oss och frukta för våra liv
Hon gjorde sin röst melodramatisk
- Jag kräver hämnd sa hon, jag kommer inte ge mig förrän min son och svärdotter sitter på er tron
Jesper rös till och Esmeralda log
- Men vänta lite damen sa Kungen
- Damen sa min mor i låg röst, hur gammal tror du att jag är? Sa hon och stirrade på honom
- Nej vänta jag menade inte att förolämpa dig
- Mer?
- Va?
- Förolämpa mig mer, de rörde mig och de bröt en av mina naglar när jag fick kämpa för mitt liv för att skydda deras liv, och min frisyr förstördes
- Va? Sa kungen förvirrat
- Rörde de dig sa drottningen
- Ja snyftade Isabella och gömde sitt ansikte i händerna
- Juan vad fan har du gjort sa drottningen hårt
- Inget min kära Isabella
- Kära inte mig snyftade min mor
- Nej jag menade inte dig sa kungen
- Nehej inte nog med att du försöker mörda mig, du kallar mig gammal och nu är jag ful med.
Kungen stirrade på henne med något jagat i blicken
- Hon är briljant sa Rebecka med beundran i rösten
- Ja sa jag med stolthet i rösten
- Nej, nej jag menar inte så sa han, förlåt men jag har inte beordrat något av detta sa kungen
- Hur skall jag kunna lita på det, de försökte mörda oss, mörda barn, vi fick kämpa mot dem, de var hundratals, tusentals sa hon med teatralisk röst
- Men, men
- Och du säger att du inte beordrat detta, vem har makt att göra det om inte du
- Han måste ha handlat på ett eget bevåg, jag ville bara få reda på vad ni gjorde här sa kungen. Jag lovar, jag har inte beordrat någon massaker
- Så du menar att han agerade på eget bevåg
- Ja sa kungen, jag bad bara om information om varför ni var här jag lovar. Jag har inte gett order om någon massaker sa kungen
- Men vem skall jag då ta ut min hämnd på?
- Jag vet inte sa Kungen
- Men jag vet sa drottningen, han där sa hon och pekade på översten
- Så om jag ber min älskade son att dra sitt svärd och hacka honom i småbitar så kommer jag att få min hämnd?
- Ja sa drottningen min man verkar oskyldig
- Nå Niklas hämnas min nagel
- Ja mor sa jag och reste mig
Jag tog av min tröja och började lysa, jag drog min Katana och tog ett tvåhandsgrepp på hjaltet. Jag spände musklerna för att göra det med dramatiskt. Det var inte bara min mor som kunde spela teater. Jag gick fram till mannen han stirrade på mig. Jag såg hur det blev en våt fläck på hans byxor och jag höjde svärdet och jag tittade på honom och sen svingade jag svärdet
- Stopp skrek prinsessan
- Jaså det var du sa min mor stillsamt. Jag var inte säker på om det var du eller din mor. Men jag är glad att det inte var din mamma för hon verkar trevlig. Men du är inte lika trevlig, du har en dålig smak när det kommer till män med sa hon lugnt. Var det för Cortez skull som du satte igång denna cirkusen?
Prinsessan stirrar på vår mor
- Jaså det var han, sen så tröstade han dig, sen får du höra att vi är på väg också vill du hämnas. Ja jisses vad kärleken kan ställa till det. Jesper du kommer nog slippa bli kung denna gången sa Isabella
- Tack mor sa han och log
- Du kan ta på dig igen Niklas sa hon
- Säkert sa jag, han bröt ju ändå din nagel, för att inte tala om din frisyr, och alla de där tusen han skickade som du stred mot ensam i din kamp att skydda barnen
- Jaja jag överdrev lite
- Men som sagt skall jag hämnas din nagel jag har inte hugget huvudet av någon på ett par dagar
- Tjurar du annars?
- Ja jag tror det faktiskt sa jag, jag kommer gå runt här och vara trumpen, och då blir Rebecka trumpen och sen så är det igång och du vet hur det brukar sluta när vi blir trumpna
- Jo förvisso sa Isabella
- Oja sa Rebecka då får jag inte den uppmärksamhet som jag behöver, så du skall låta honom hugga huvudet av honom sa Rebecka. Här är inga mattor som stör
- Förvisso sa Isabella och såg eftertänksam ut
- Far snälla stoppa honom ynkade sig prinsessan
- Tyst barn sa drottningen
- Nå mor sa jag
Hon tittade på kungen och sen på drottningen. Kungen såg desperat ut, han ville inte göra sin dotter ledsen. Drottningen kunde inte bry sig mindre
- Han kanske är villig att kompensera oss?
- Men sa jag gnälligt
- Vad vill ni ha sa Prinsessan
- Barn vi pratar inte med dig, tiger du inte så kommer jag be Rebecka min älskade svärdotter att dra sina svärd
- Far skrek hon
- Tyst barn sa drottningen, detta går över din fattningsförmåga
- Nå vad erbjuder du för att din dotter inte skall bli gnällig
Han tittar på min mor och sen på mig och till sist på Rebecka som drar fram sina svärd från benet och lägger den på bordet
- Vi har slipat dem idag sa Rebecka, ni vet nackar går så hårt åt eggen på bladen. Men nu när det är nyslipade så kommer hon inte känna något sa hon till kungen
Da Vinci mannen tittar snabbt på mig och jag nickar omärkligt
- Men vänta nu säger
- Du håller truten säger jag, jag kommer att prata med Grevinnan om dig
- Ja mästare, han bugar sig och backar
Kungen stirrar på oss
- Vad vill ni ha?
- Ni skall bara klä er med våra kläder, de två skall få sina titlar tillbaka med, deras slott som Tempelriddarna snodde av dem när de slaktade deras stad. Det slottet skall vara skattebefriat i tio år. De skall få sin stad tillbaka sa jag och om du inte går med på det så kommer jag att hugga huvudet av honom här, vi kommer inte röra ditt barn inte under några som helst omständigheter fast att hon har gjort vad hon gjort mot våra. Gå med på det som jag sagt så sänker jag mitt svärd, annars så kommer jag att skilja det från hans kropp
- Vem är de?
- Min svägerska är Esmeralda di Francesca di Viktoria av Kastilien och min bror är Viral di Jose di Hector av Kastilien, du vet vad de namnen innebär och att vi inte skojade när sa att vi kan byta dig mot honom. Hans nuvarande titel är Markis men deras egentliga är något helt annat eller hur sa jag. De är storhertig och storhertiginna av Kastilien och rakt nedstigande led ättlingar till Sancho den III. Vilket jag och min fru också är. Men de skall ha sina titlar och förläningar tillbaka är det förstått? Plus allt det andra vi begärde, vi kommer få det på ena eller andra sättet men det är mest smärtfritt för dig såhär
Han stirrar på mig och sen på Rebecka och sen på Jesper och Esmeralda
- Är historierna sanna viskar han
- Ja säger Da Vinci mannen, bara tatueringen bekräftar det för dig, sen att de lyser gör ju sitt till det med. Jag rekommenderar å det starkaste att du gör som de säger annars så kommer du att få söka nytt jobb
- Oh herregud sa han och tittade på oss, ja jag går med på era önskemål som ni sagt skall det bli men bara om ni också accepterar era titlar
Jag tittar på Rebecka och hon på mig
- För dem?
- Javisst hjärtat
- Då skall resten också få titlar som motsvarar hertigar och hertiginnor, även deras mor
- Javisst säger kungen snabbt
- Bra då är vi överens
- Bra sa säger jag och svingar mitt svärd
Prinsessan skriker högt. Jag stannar med svärdet på mannens hals
- Din kung räddade precis livet på dig, men se dig som varnad, två varningar till sen finns det ingen plats på jorden som du kan gömma dig på vi kommer att hitta dig oavsett om du så springer till helvetets portar har du förstått din padda
- Ja, ja stammar han fram
- Bra sa jag och sänkte mitt svärd
- Jaha sa Leonardo då var det dags igen, ers höghet får jag gå i din skugga sa han till Jesper
- Hut unge
- Ja ers höghet
- Haha skrattar jag till
- Du var bara tvungen?
- Nej men mor var sa jag och log
- Va? Mor varför?
- För att det var nödvändigt sa hon och log
- Boken?
- Ja boken
- Niklas vad säger du om att starta ett bokbål?
- Haha det hade inte hjälpt
- Jo jag vet att ni har den i huvudet men bara känslan av att bränna upp den
- Jag tror inte att det går sa jag, tyvärr la jag till
- Vad pratar ni om undrade kungen
- Ett ögonblick bara din dotter har varit olydig Juan, jag måste utdela det rättmätiga straffet för henne
- Va?
- Säg inget sa Da Vinci mannen om du har livet kärt
- Du ville ha ihjäl oss och våra nära och kära för att du var kär i en galen man. Är du medveten om att han våldtog och hällde syra på en av våra anställda, när hon inte ville vara med honom? Visste du det
- Va? Sa prinsessan, nej självfallet inte
- Och hon var inte den förste och inte den siste i heller. Du var kär i en galen hund som förtjänade precis det som han råkade utför när Rebecka skar huvudet av honom och vi kastade hans lik till råttorna. Men lyssna nu väldigt noga på mig unga dam
Jag pekade med mitt svärd mot henne
- Gör ett misstag till så kommer jag och hälsar på med detta och då gäller inte regeln om barn längre för då kommer jag att ha dödat din far och din mor först, deras liv ligger nu i dina händer, få inga idéer nu för jag kommer att döda dig med så du kommer inte hinna sitta på tronen. Jag förbjuder dig att gifta dig med honom, för han är redan gift, eller hur min käre överste
Han bara stirrar på mig
- Nå och hur många barn är det nu du har? Svara ryter jag
- Fyra viskar han
- Vad!?!?! Har du barn och fru skriker prinsessan
- Oja sa jag det har han
- Och vi kommer slakta alla era släktingar tills det inte finns någon av er släkt kvar, inte ett spår av dem. Det kommer vara som om ni aldrig existerat. Vi sparar era liv för att påven bad oss ta det lugnt med er. Men gör ett misstag till så kommer vi att infria våra löften, hör du det kära prinsessa. Hela er släkts öde ligger i dina händer
- Ni bestämmer inte över oss säger hon trotsigt
- Jodå min kära prinsessa det är precis det vi gör sa jag och visade min medaljong
Rebecka gjorde samma sak och började lysa hon med
- Oh herregud medaljongerna sa drottningen. Befall och vi skall lyda
- Men, men sa prinsessan
Smack lät
- Nu räcker det din bortskämda unge, håll tyst och sätt dig ner, detta övergår din trånga skalle
- Herregud viskade kungen medaljongerna
- Ja sa jag, medaljongerna ni vet vad de innebär?
- Javisst sa drottningen, vilket område vill ni ha?
- Andalusien sa jag
- Ok bra sa hon, då blir det så
- Men det är mitt sa prinsessan
- Sa jag inte att du skulle vara tyst
- Men
Drottning slog till igen och det small rejält
- Så var tyst med dig
Prinsessan bara stirrar på sin mor
- Annika
- Ja sa min syster
- Du kan ta bort det där skadeglada ansiktsuttrycket du kommer att bli storhertiginna av Österrike en dag, eller hur Sean, du har precis börjat förstå vad din titel innebär
- Förlåt? sa Annika
- Han har börjat tänka på sin härkomst och han har insett att han är släkt med Habsburgarna
- Haha skrattade Jesper
- Jisses sa Annika och satte sig
- Haha vi klarar oss sa Ilse
Alex tittar på mig och ler
- Nej hjärtat sa han det gör du inte
- Va?
- Vem är du släkt med?
- Va?
- Tror du verkligen inte att de där två har ett ess i rockärmen eller två. Eller om det är den där förbannade boken men oavsett så kommer vi att bli kungar över något någonstans, vi kommer inte undan
- Skojar du?
- Nej sa Alex, det räcker att titta på Niklas
- Jaha sa Ilse men håll det hemligt jag vill inte veta
- Så historierna är sanna sa kungen
- Trodde du inte på prästen?
- Tja trodde och trodde, det var så länge sedan och inget hände. Jag trodde att det var religiös hysteri
- Nej sa jag, det är inte mycket av det som de säger som egentligen stämmer men vi är de vi är fast så mycket mer
- Ni har medaljongerna
- Ja det har vi
- Men de är bara en myt sa han
- Haha ja kyrkan ville ha det så, och du kan inte ana hur mycket kyrkan fruktar dessa. Det fick tre kardinaler erfara häromdagen, påven med. Dessa öppnar en massa möjligheter. Visst vi kunde viftat med dem men då hade inte vår mor fått leka
- Leka? Sa Isabella
- Ja mor vad gjorde du annars?
- Jag spelade ett spel
- Jo förvisso men eftersom motståndet var som det var så anser jag att du lekte tillräckligt bra för att vi inte skulle behöva vifta med dessa
- Spelade spel? sa drottningen
- Ja vår mor är rätt förfaren i husens spel
- Rätt?
- Ja i jämförelse med oss så
- Jo, jo men ni är unikum
- Ok då du är helt fantastiskt duktig mor på att spela husens spel
- Ok sa hon och log
- Men för att återgå till oss, vi är De Utvalda. När din man blev kung så kom det en präst från Vatikanen och besökte honom. Denna präst hade inte rätt på mycket mer än begreppet De Utvalda. Vi är, det är lättast att förklara det som Da Vincis och Mona – Lisas reinkarnationer, det är en förenkling men den gör det bergripligt. För sexhundra år sedan så skapade de tillsammans med Dracul något som kallas familjerna, de har ni hört talas om?
De nickade
- Bra, vi är dessa familjers överhuvuden alla som finns på hela jorden. Vi har ägnat de senaste åren till att få dessa familjer i Europa att rätta in sig i ledet. Vi började med Medici, sen så tog vi hand om Da Vinci, sen blev det Dracul. Ja vi är ättlingar till honom och nej vi är inga vampyrer. Sen så har vi återställt ordningen i hela Europa. Efter det så har vi störtat och förintat tre olika organisationer, senast De Första. Ja de är borta så du slipper ha dem andandes i nacken skönt va. Vi vet att de ville att du skulle infria en massa saker som Franco lovat dem. Men du klarade dig bra. Nu slipper du dem helt. Hör du också det men min gode överste. De är döda allihop. Från vår gammelgammelfarfar ända fram till den siste ledarinnan Himmlers dotter. Sen så har vi bytt ut ledningen för Corleone maffian och de fem familjerna i USA och senast så fick vi stoppat tre ormar som nästlat sig in i Vatikanen. Men i alla fall. Vi är de utvalda och vi tar vår uppgift på allra största allvar.
- Oh herregud
- Niklas du måste lära folk att andas, de hinner inte med
- Ja jag vet det är ett fel jag har, jag glömmer att folk inte är lika intelligenta som oss, eller lika snabb tänkta mor
- Oh den fick du till snyggt och ödmjukt
- Mm sa jag, men som sagt, vi tycker inte om när man hotar våra barn. Nu gjorde du inte det direkt prinsessa men våra barn fanns i skottlinjen så att säga och det är precis lika illa. En hel del människor har fått erfara vad det innebär att hota våra barn. Bl.a. deras far och en massa andra, och om vi inte tvekar en sekund för att straffa deras far oavsett vilket ärkesvin han är så kan du tänka dig att vi tvekar ännu mindre när det kommer till dig
- Men, men sa kungen
- Nu äter vi så får det här smälta in sen kan ni få ställa så många frågar ni vill. Förresten du är inte inbjuden försvinn innan jag ångrar mig vad det gäller dig, försvinn ur min åsyn du förpestar luften så får kungen bestämma ditt öde. Men skulle våra vägar korsas igen så är du död är det uppfattat
Översten bara stirrar på mig, jag ser hur han tittar på barnen. Jag är framme hos honom på ett ögonblick ingen hinner reagera jag lyfter upp honom med ett grepp om halsen
- Att du var dum förstod jag men att du var såhär korkad det trodde jag inte, trodde du verkligen att du skulle få chansen.
Han stirrar skräckslagen på mig
- Trodde du att min varning bara var tomma ord? Tror du att jag skulle tveka på grund av några titlar? Eller du är bara så jävla arrogant. Jag kan bara vrida på handen så knäcker jag nacken på dig, du ville verkligen försöka att skada våra barn ditt arroganta dumma svin. Viktigare människor har dött för det
Jag började lysa intensivt och jag attackerar hans sinne. Jag gör honom blind, och stum
- Du har bara din hörsel kvar och det är för att du skall kunna höra vad jag säger nu. Jag har gjort dig blind och stum. Du kommer att vandra runt utan att kunna kommunicera, du kommer att få leta dig fram till ett sjukhus eller leva i en container för att leta efter sopor jag bryr mig inte. Du skall få leva så länge du nu lever med bara dina sjuka tankar som sällskap. Vi kommer se till så att din familj överlever de skall inte behöva lida för dina dumheter fattar du. Bra
Jag gör honom döv och kallar på en av fartygets anställda
- Sätt honom utanför en kyrka
- Ja sir
- Nej inte sir tack
- Ok sa han
Han tar översten i armen och leder honom av båten. Kungafamiljen stirrar på mig.
- Han ville skada barnen, som jag sa vi accepterar inte det, vi håller alltid vad vi lovat, jag dödade honom inte, dör han nu så är det hans eget fel inte vårt. Det kanske kan bli dig en läxa prinsessa att inse hur mycket tur du haft idag.
- Oh herregud sa hon och blev likblek
- Nå sa min mor nu äter vi
Vi gick in salongen där det var framdukat en Buffé vi plockade på oss och satte oss vid bordet. Vi började äta, de tre åt lite tveksamt till att börja med, men efterhand så släppte deras rädsla och de började äta mer och snabbare
- Vad var det du gjorde med honom
- Oj sa jag hur skall jag förklara det?
- Vi kan böja naturen efter vår vilja kan man väl säga sa Rebecka
- Va?
- Hm det finns naturkrafter och då pratar jag inte om vulkaner och sådant utan det finns krafter i naturen som gör att saker och ting växer tillexempel, det Niklas gjorde var att han utnyttjade den kraften. Den har många namn beroende på vilken myt man skall tro på, alla stora civilisationer har sitt namn på den. Vi får vår från den ursprungliga källan. Våra syskon hämtar sin från olika stora civilisationer från de gamla egyptierna till vikingarna.
- Boken ni talade om sa drottningen
- Ja
- Är det livets bok
- Ja sa jag, känner du till den?
- Ja jag hade en guvernant när jag växte upp som berättade historier om en familj som var alla familjers familj eller något sådant
- Ok sa jag, det var en rätt bra beskrivning på oss
- Så hennes historier är sanna
- Det vet jag inte för jag vet inte vilka hon berättat för dig
- Hon berättade om något som hon kallade för enigheten. När vår planet skulle behöva det som mest så skulle två barn födas och ur de två barnen skulle enigheten bildas
- Vad hette din guvernant?
Han sa namnet och jag tittade på Rebecka och hon tittade på mig
- Fortsätt sa jag
- Ja hon berättade om två mödrar som var allas mödrar, om barnen som blev mor och far till dem alla och de alla skulle utgöra enigheten
- Ja nästan så sa jag
- Hon förenklade det, det är större än så men fortsätt sa Rebecka
- Och denna familj skulle vara i samklang med naturen och de skulle kunna böja naturen efter sin vilja
- Ja nästan så ja sa jag
- Det skulle bli ett val mellan gott och ont och oavsett vad valet blev så skulle de skaka jorden i dess grundvalar
- Tja sa jag så långt stämmer det
- Så ni är dem? kvinnans historier var sanna
- Tja i stora och grova drag ja, sa jag
- Herregud sa drottningen. Jag trodde att det var amsagor
- Vi underblåser gärna den myten sa jag och log
- Men hon berättade historier om Adam och Eva, och andra mytologiska figurer som varit de utvalda
- Hon var väldigt klarsynt din guvernant sa jag
- Så ni menar att det är sant?
- Tja hur skulle Jesus annars kunnat bota folk och gå på vatten och allt det andra han gjorde?
- Med hjälp av gud?
- Ja förvisso men eftersom vi inte tror på gud så får vi leta efter svaren på andra ställen
- Men äpplet?
- Det finns vi äger det
- Ni gör vad? sa Kungen
- Vi äger det
- Får Tempelriddarna reda på det
- De vet redan och de blev väldigt hårt bestraffade när de försökte hota oss, så de lärde sig den hårda vägen att inte bråka med oss
- Ok sa han
- Vi ligger i blodfejd med dem för vad de gjorde med deras anfäder och tro mig den blodsfejden är inte glömd sexhundra år senare och tro mig att det finns folk i den orden som sover väldigt dåligt på nätterna av rädsla för vad vi kan hitta på med dem
- Ok sa kungen
- Jo vi vet att du känner till dem och att de kommer och hälsar på dig, om du skulle träffa någon av dem en dag så hälsa från oss
- Vi vet sa Jesper att de är som starkast här i Spanien för att de kastade ut de sista morerna. Men de låg bakom så mycket ont och de gav sig på Broderskapet och det var där som blodsfejden startade. De kommer få betala tro mig när jag säger det
Kungen stirrade på honom
- Som sagt du får gärna hälsa till dem från oss när du träffar dem. Deras största nederlag och det som nästan utrotade dem och det som sen gjorde att de föll i onåd hos Vatikanen var de fyras förtjänst. De fyra slaktade nästan ensamma tvåtusen Tempelriddare, vi är tio och bättre än de fyra då kan du tänka dig vad vi kommer göra med dem. Vatikanen hatar dem nästan lika mycket som oss, så vi har deras kraft i ryggen med. Du kommer att få välja vilken sida du kommer stå med dem mot oss och Vatikanen eller med oss mot dem
- Herregud sa kungen
- Mm sa jag och om gud är god så styr han mitt svärd mot dem. Det finns en by inte så långt härifrån faktiskt, där Tempelriddarna hann upp våra anfäder och deras. Leonardo och Mona – Lisa gick ut och mötte dem, när gryning kom så var samtliga Tempelriddare döda med sina hästar
- Hur många var de?
- Runt hundra
- Mot två?
- Ja sa jag, fältet som de slaktade dem på kallas i dag för de dödas fält. Det sägs att det spökar där
- Jag har hört talas om det sa kungen
- Mm du kan fråga dina Tempelriddare vänner om det, de kommer inte svara dig för de får inte tala om de historierna. Som sagt de slaktade nästan tvåtusen av dem. Dracul drog sitt strå till staken, han stal äpplet och deras bibel. Det är en bok som borde kastas på det där bokbålet
- Har ni läst den sa kungen
- Oja tyvärr en mer förvirrad och galen tolkning av bibeln har jag nog aldrig läst. Den är fullständigt förvriden. Påven har också läst den. Vi har originalet
- Herregud
- Sen har vi något som betyder mer än allt det där andra som är så mycket viktigare för dem än allt det andra. Vi har den första ringen
- Vad? Sa kungen högt
- Vi har den första ringen, den som de säger att de fått av gud själv när de bildade sin orden, vi har två ringar till. Vi kommer att få alla ringarna tro mig när jag säger det. Men som sagt vi har ringen. Dracul stal den tillsammans med boken och äpplet
- Men då har total makt över dem
- Om man tror på makt så ja
- Men….
- Nej det räcker inte vi skall förinta dem, jämna dem med marken, de dödade och våldtog allt som de kom över. De brände deras anfäders barn levande i en kyrka. För det finns det inga som helst förmildrande omständigheter. De försökte våldta Mona – Lisa. Hon skar av könsorganen på tre av dem innan hon rymde. Sen slaktade och då menar jag slaktade de hela det följet. Nej de har en blodsfejd med oss som inte går att glömma. Det finns bara ett kapitelhus som vi har en svag allians med. De ville inte delta i jakten på de fyra för att de ansåg att det var fel och det är kapitlet i Sverige, vi räddade precis livet på deras stormästare och hans familj så vi har betalt tillbaka den skulden vi hade till dem
- Men det är sexhundra år sedan
- Vissa saker är oförlåtliga sa jag kallt, tempelriddarna hotade deras barn
- Men
- Nej det finns inga men här, de skall dö allihop och du får välja sida, vår och Vatikanens eller deras. Så enkelt är det
- Och väljer du deras så faller du i vår onåd och i Vatikanens, Jose var en av de kardinaler vi avsatte
- Jose viskade han
- Ja han hade sina fingrar i för många syltburkar samtidigt
- Oh herregud är han död?
- Nej han har fått gratis semester av oss, fri kost och logi
- Va?
- Vi äger en bunker på en ö i kinesiska havet, den ligger femtiometer under jord och där inhyser vi de som varit extra elaka, de lever i rum som är 2*3 meter stort och där ljuset aldrig släcks, vi fick faktiskt iden av drottning Elisabeth, hon har en sådan bunker
- Vad sa kungen?
- Jo Elisabeth har en sådan bunker i England, vi fick iden av henne
- Herregud
- Som om ni inte har faciliteter för de som är oönskade här, det går vissa rykten om Franco sa jag
- Erh alltså
- Mm precis, vad är ni kallar ert? Guadalajara?
- Hur visste ni om det?
- Vi vet allt även om den där ön i Atlanten
- Vad pratar de om sa drottningen
- En ö mitt i Atlanten sa jag som är en vad skall vi kallade det? Fångkoloni för de värsta brottslingarna i Spanien, de som folk tror är döda men som inte är det
- Ok sa drottningen och Franco startade denna ö
- Nej det gjorde tempelriddarna under inkvisitionen
- Aha ok sa hon
- Det finns bara fyra som tagit sig dit och hem igen
- Låt mig gissa?
- Precis sa jag, de åkte dit, slaktade alla och tog med sig hem de som fortfarande levde, bl.a. han som ligger till grund för din mans ätt
- Vad? sa kungen
- De räddade en väldigt ung man där som är din urfader så att säga. Han slaktade gärna Tempelriddare när han kom tillbaka, de satte honom där för att de såg honom som ett hot
- Så du menar att utan era anfäder så hade jag inte suttit här
- Precis så menar jag
- Ok finns det bevis för det?
- Ja sa jag det gör det, läs i boken som heter Reser med de fyra, den står i ditt bibliotek i ditt residens
- Hur vet du vilka böcker jag har?
- Som jag sa vi vet allt, vill du veta var den står? När du kommer in i biblioteket så går du till höger, tar stegen som står där. Flyttar den två hyllor till höger, sen klättrar du högst upp och sen så står den på översta hyllan med en självbiografi om Da Vinci och en bibel. Vill du veta mer om vad vi vet om er?
Han stirrar på mig
- Vi vet om att ni inte var oskulder när ni träffades, att din fru gillade både att leka med män och kvinnor innan ni träffades, vi vet att du aldrig varit otrogen, vi vet om er dotters problem med det vita pulvret. Vi vet om hennes äventyr som ni lyckats dölja för omvärlden. Vi vet om olyckan som hon orsakade där tre personer dog och att det var hennes fel för att hon var hög på kokain. Vi vet att ni bråkar rätt mycket men att ni alltid försonas och då får personalen inte störa när ni leker era lekar. Beroende på hur allvarligt bråket har varit så kan det ta dagar innan ni återvänder till verkligheten så att säga. Vi är ganska övertygade om att bråken är en del av spelet. Vi vet om era om vi skall kalla dem udda fritidsintressen. Vi vet om att ni tycker om att laga mat själva och utföra hushållssysslor. Vi är likadana, vi städar, tvätta, diskar och lagar mat själv. Inget konstigt med det. Vi vet om exakt vad ni har på de där kontona i Schweiz. Inga större summor men dock gömda för spanska staten. Skall jag fortsätta?
De stirrar på mig med vita ansikten
- Och med udda intressen så menar jag de där, där ni klär er i vitkåpa och deltar i vissa riter och ceremonier med Tempelriddarna. Men ni har aldrig gått fullt ut, vilket nog är tur för er för hade Vatikanen fått reda på det så hade de inte sett på det med så blida ögon. Som jag sa vi vet allt. Så försök inte utmana oss för vi slår tillbaka snabbt och skoningslöst
- Oh herregud viskade drottningen
- Tro inte att vi har fördomar vad folk gör i sitt hem med varandra och om båda är med på det så lägger vi oss inte i. Angående de sexuella preferenserna så har vi inga fördomar mot det i heller. Men det vi ser allvarligt på är era lekar med Tempelriddarna. Vi tror i alla fall att de är oskyldiga, en förströelse från er sida. Vi hoppas att det är så i alla fall. Vi skulle rekommendera er att sluta med dem dock. Vi vill inte hälsa på ett av de kapitelhusen också är ni där. Det hade inte varit bra. Så det som en vänlig varning inte bara från oss utan även från Vatikanen. Lägg ner med de aktiviteterna.
- Ok sa kungen märkbart skakad
- Bra sa jag och log. Smakade maten bra?
- Jadå sa drottningen märkbart skakad hon med
- Bra sa jag, nå fler frågor?
De stirrade på oss
- Inte? Det var en snabb runda vi brukar alltid få en massa frågor om allt möjligt
- Jo sa prinsessan, hur vet ni allt detta om oss
- Det är vår hemlighet sa jag och log
- Men ingen visste om att jag var med i olyckan
- Tydligen sa jag annars så hade vi ju inte vetat eller hur? Du skulle behöva lära dig konsekvens tänk men det är inte vår uppgift. Dina föräldrar tog sitt ansvar och tog hand om de drabbades familjer och såg till så att de klarar sig, men de kan aldrig ge tillbaka dem deras barn eller bröder. Tur i oturen för dig så var de personer på fel sida om lagen så att det kunde suddas ut men faktum kvarstår. Du snortade kokain i sådana mängder att det imponerade nog på Colombianerna med. Du valde att köra bil hög som ett skogstroll och du dödade tre personer och klarade dig själv utan egentligen skador, eller i alla fall sådant som kunde rättas till på den där kliniken på Cuba. Jag bara önskar att jag kommer att lyckas ge mina barn ett konsekvens tänk när de blir tillräckligt gamla. Men jag skall inte kasta sten, jag har inte varit guds bästa barn själv när jag var yngre. Jag kan bara hoppas att du lärt dig något av det som hände. Det sägs att du var så hög att du skrattade åt det som hände. Stämmer det?
- Ja sa hon lågt, jag fattade inte vad som hänt, jag minns knappt idag vad som hände
- Du väjde för en hemlös tappade kontrollen på bilen i etthundrafemtio kilometer i timmen och virade bilen runt ett träd, du klarade dig för att du hade bälte och att du träffade trädet på rätt sida sett för dig
- Ok sa hon vi har aldrig pratat om det, jag skickades iväg till den kliniken samma dag, där jag blev inlagd och de opererade mig och tog hand om mitt beroende. Det är nog den enda gången i livet som jag haft ett lugn. Ingen har någonsin konfronterat mig om det som hände och varför jag satt i den bilen med de männen
- Ett rop på hjälp sa jag, du har var för så förbannat trött på det liv du levde med föräldrar som inte såg dig tyckte du, som bråkade för att kunna spela sitt spel och sen försvann de i dagar och låste in sig. Du lämnades ensam med folk som inte kände dig och hade förväntningar på att du skulle uppföra dig på ett visst vis för att du är den du är. Så för att få uppmärksamhet från dina föräldrar så började du jaga kickar och kastade bort din utbildning, din framtid och ditt liv. Du är inte dum, dina betyg var bra fram tills du valde den väg du valde. Du hade kunnat komma in på vilket universitet som helst i hela världen och nästan blivit vad du vill. Du hade kunnat bli läkare som var din dröm som liten. För att göra det du ville då, hjälpa de utsatta. Men på grund av din tonårsrevolt mot föräldrar som du tyckte inte såg dig så valde du en annan väg och nu sitter du här och vältrar dig fortfarande i självömkan. Det är faktiskt ganska patetiskt måste jag säga. För att inte tala om dina val av män, bara för att reta dina föräldrar. Hur gammal är du tio? För helvete väx upp. Du har hela världen för dina fötter med tusen möjligheter. Sluta tycka synd om dig själv och gör något åt ditt liv, och kom inte med du vet inte vad jag pratar om. jag vet precis vad du pratar om, vi här har utsatts för så mycket skit under vår uppväxt så hade du ens fått uppleva en promille av det så hade du haft någonting att gnälla över. De flesta av oss här har blivit misshandlade eller utsatta för sexuella övergrepp vissa för både och. När det inte var fysiskterror så var det psykiskterror. Våra mödrar blev systematiskt våldtagna under fem år innan vi föddes vår mor lämnades att dö samma dag som vi föddes och de tog oss från henne. Deras mor hamnade i armarna på en annan galning som drogade henne och gjorde henne till ett monster. Våra pappor var inga duvungar, men de var formade av sina föräldrar. Har din far någon gång gjort såhär mot dig sa jag
Jag reste mig upp och tog av min tröja och började lysa, jag tog fram mina ärr och visade dem min rygg
- Oh herregud sa drottningen
Jag helade mig igen och drog på mig tröjan
- Jag tror det är dags för dig att växa upp och sluta gnälla, du har levt ett priviligierat liv hela livet och du kastar bort det. Det min kära prinsessa är korkat
Hon stirrar på mig och sen börjar hon gråta
- Ingen har talat till henne så förut sa kungen
- Då var det på tiden sa jag, jag ber inte om ursäkt för vad jag sagt. Hon är bortskämd och hon tror att jorden snurrar runt henne, när faktiskt en väldigt stor del av jordens befolkning inte ens vet att hon existerar. Hon behöver växa upp och göra något med sig själv. Vad det har jag inte en aning om. Det får ni reda ut. Men red ut det fort för hon kommer att för eller senare ta ett återfall och det kommer inte bli vackert. Ni måste reda ut det snart. Nå fler frågor?
- Nej jag tror inte det sa kungen, ni har gett oss mycket att fundera på, jag tror att vi får åka hem vi har en hel del att prata igenom sa han
- Ja sa drottningen ni är intressanta människor, ni är nog de mest intressanta människor vi träffat, det har hänt så mycket här idag och jag skulle nog vilja träffas under lugnare former, kanske vi den ceremoni som vi måste hålla när ni tilldelas era titlar
- Absolut sa Rebecka och glöm inte våra andra krav med kläderna osv. vi kommer att kontakta vår delägare som håller i det genast så att ni får de senaste kreationerna
- Tack sa drottningen
- Tills vi möts nästa gång sa jag
De sa hej och gick av båten, Da Vinci mannen nickade och jag nickade tillbaka. Vi satte oss och pratade om dagen som gått. Kaptenen kom ner och frågade när vi skulle åka vidare och vart vi skulle
- Vi vet inte sa jag, vi har inte hunnit diskutera nästa steg på resan
- Ok
- Men vi kommer lätta ankar i morgon sa jag, vad säger ni är vi klara med Spanien?
- Ja sa de andra
- Ok sa jag, skall vi stanna i Lissabon på vägen hem?
- Ja varför inte sa Rebecka vi har aldrig varit i Portugal
- Då säger vi Lissabon sa jag
- Ok sa kaptenen, förresten en kurir lämnade den lådan i morse, jag har glömt det efter all uppståndelse idag
- Aha ok tack sa jag, ja jag får väl ringa Gunther jag med
- Det kan vänta tills i morgon sa Rebecka, mamma kom dit idag
- Ok sa jag då säger vi det sa jag
- Förresten Gunther meddelade att det kommer att vänta två minibussar här utanför inatt
- Tack sa jag
- Ingen fara
Han gick iväg och jag tittade på de andra, de nickade. Jag tittade på klockan den visade 20.00
- Jaha busungar sa jag läggdags
- Ok pappa sa de
Vi tog barnen och gick iväg, vi gjorde dem redo för natten och skulle läsa för dem
- Kan ni inte berätta om Leonardo och Mona för oss sa de
Jag tittade på Rebecka och vi ryckte på axlarna
- Vad vill ni veta?
- Vem var de?
- Oj sa jag, nu får jag tänka efter
Jag började från början och berättade om Leonardo och hans uppväxt, när jag pratat i en halvtimme så hade de somnat. Vi gick ut och in till matsalen igen och satte oss.
- Jaha sa Jesper då skall vi få ännu fler titlar
- Ja sa jag
- Jag vet att jag brukar gnälla om det men dessa ser jag faktiskt fram emot, de är de enda som känns rätt
- Tja om inget annat så kommer det att reta gallfeber på Tempelriddarna
- Mm sa Esmeralda och log
- Mm sa Jesper det skall bli skönt att reta dem lite
- Hur gör vi inatt?
- Vi åker dit, gör det vi skall och åker hem igen
- Ok sa Sean bara sådär
- Ja, men var försiktiga de är skickliga så det går inte att slappna av för en sekund
- Målet är? Undrade Annika
- Total förstörelse
- Ok det var konkret så att det räcker, har vi någon aning om hur många de är där
- Som mest 150 men det kan variera men aldrig under femtio stycken
- Ok då vet vi det, full utrustning?
- Ja sa jag
- Ok bra, hur ser stället ut
Jag gick bort till den låda som kommit under dagen och tog fram en mapp och la ut informationen på bordet
- Såhär sa jag
Ok sa de andra och tittade på bilderna, kartorna och började prata med varandra
- Hur delar vi upp oss?
- Vad säger du Jesper frågade jag
Han tittade på bilderna och sen på mig
- Fyra och fyra?
- Javisst sa jag, jag, Rebecka, Alex och Ilse?
- Ja sa Jesper, vi från norr och ni från söder?
- Ja bussarna släpper oss två kilometer därifrån och vi delar upp oss? Sen så attackerar vi ifrån varsitt håll?
- Ja sa Jesper och vi träffas i tronsalen
- Ja det låter väl bäst
- Hur gör vi med vakttornen?
- Jag har min båge med mig så vi kan slå ut våra torn på avstånd
- Jag är ok med båge sa Sean
- Ok då får du ta era torn
- Problemet är att jag har ingen båge
- Ok sa jag och tänkte efter, vänta en minut sa jag
Jag gick ut och lyfte på luren och ringde ett nummer. Jag sa vad jag behövde och fick svaret att den skulle komma om trettio minuter. Jag la på och gick in igen
- Löst sa jag
- Ok sa Sean
- Efter tornen så möts så tar vi oss över muren sen är det fri jakt i grupperna. Vi träffas utanför tronsalen. Rebecka och Esmeralda koordinerar kommunikationen och vi andra gör som de säger sa jag
- Ok sa de
- Bra då rekommenderar jag vila och uppladdning, vi träffs ombytta 00.00, det tar c:a nittiominuter dit, attacken ungefär trettio minuter sen skall vi tillbaka till bussarna för transport hit så vi bör vara här senast 05.00
- Ok sa de andra
De reste sig och gick iväg, min mor tittade på mig och log
- Jaha Simon och Gwen ni vet er uppgift?
- Ja sa Gwen det vet vi
- Bra sa jag Isabella bestämmer och ni lyssnar
- Jadå Niklas sa Simon
- Bra iväg till era hytter det är dags att sova
- Ok sa de och gick iväg
- Jaha sa min mor det var en produktiv dag, ni har knutit ytterligare trådar till er
- Ja sa jag det rullar på, det känns som att vi snart har befäst Europa och isolerar våra fiender här
- Mm sa Rebecka vi får extra på tårna för att inte falla
- Ja sa jag, de börjar bli trängda och då kan de bli desperata och hitta på något dumt
- Mm sa Isabella, har ni skydd på de som behöver det
- Ja så gott vi kan, Broderskapet behöver lite mer tid innan vi kan skicka ut dem på samma uppgifter som Medici just nu får de dra ett riktigt hundlass
- Ok
- Ja vi spelar med musklerna så mycket vi kan för att de skall fixera på oss inte på de andra. Men man vet aldrig vad de kan få för sig
- Skulle någon våga något?
- Ja kineserna och vildpannorna i maffian, deras tankar om vendetta är nästan värre än ryssarna
- Ok
- Ja de lever kvar i en tid där de tror att de är orörbara
- Aha ok
- Sen så har vi galningarna i Syd Amerika de vet vi inget om än mer än att de är galna och vi vet inte hur de kommer att reagera på att vi stoppat så mycket av knarkimporten som vi gjort. Fransmännen på fel sida av lagen är rätt desperata. Broderskapet för verkligen jobba där
- Ok så pass?
- Ja, vi försökte lätta på trycket genom att spränga de knark fabrikerna vi gjorde på Sicilien, de levererade heroin i ton storlek dit så förhoppningsvis så får de ett andningshål där nu
- Ok sa Isabella, jag trodde inte att det var så pass illa
- Jo det är det tyvärr, och det äter resurser. Både i pengar och framförallt personal, och vi hinner just nu inte åka dit och rensa ut ogräset.
- Ok sa hon
- Sen har vi allt det andra att ta hand om så just nu så handlar det om prioriteringar för oss, och Marseille maffian får vänta
- Ok sa Isabella
- Vi håller dem i schack men det är en kamp varje dag om vem som skall ha övertaget
- Ok sa hon, bränn inte ut er bara
- Nej sa jag, vi gör vårt bästa
- Nej nu skall jag gå och lägga mig sa hon
- Vi med sa Rebecka vi måste vila lite innan nattens övningar
- Är detta viktigare än knark maffian?
- Ja för de hjälper dem
- Ok är de involverade i sådana affärer?
- Ja med folk och logistik
- Aha ok
- Mm
- God natt
- God natt och god jakt
- Tack sa Rebecka
Vi gick och la oss, vi stängde ögonen och somnade direkt. Vi vaknade och steg upp. Vi tog på oss lätta kläder och tog våra väskor på axeln och gick av båten. Vi packade in våra väskor i bagaget och sen åkte vi iväg.
Bilresan tog ungefär nittiominuter. Vi hoppade ur bussarna och tog ut våra väskor och drog på oss dräkterna och hängde på oss våra vapen. Sen tittade vi på varandra och nickade sen började vi springa.
Efter ett par hundra meter så började vi lysa och ökade takten. Vi var framme efter ett par minuter och vi stannade. Jag tog fram min båge och la en pil på strängen. Jag drog tillbaka och släppte pilen. Jag drog snabbt en ny och släppte den med. Vi reste oss och började springa mot muren och vi stannade. Vi tittade på varandra sen började vi klättra. Vi kom upp på murkrönet och satte oss på huk och väntade. Rebecka nickade och vi satte igång. Vi träffade de andra utanför tronsalen och vi gick fram till dörren
- Tjugo sa Rebecka i våra huvuden
Vi nickade och sen öppnade jag dörren och vi började lysa allihop och rusade in i salen och satte igång. Striden var över på ett par minuter. Jag gick fram till stormästaren och han stirrade på mig
- Jaha sa jag skall vi dansa?
- Vem är ni? Stammade han fram
- Hämndens änglar sa jag
Jag ställde mig framför honom med mina Kniten redo. Han drog sitt svärd och vi satte igång och striden varade i c:a två minuter sen så var han död. Jag tog hans ring. Vi letade igenom rummet och lönnrummen.
Men vi hittade inget av vikt. Vi letade upp deras vapenförråd och satte en timer där. Vi rusade ut från slottet och sprang i fullfart mot bussarna. Det hördes en explosion bakom oss och vi såg himlen tändas i ett ljussken från explosionen.
Vi kom fram till bussarna och bytte om snabbt. De körde iväg direkt och vi lutade oss tillbaka och jag somnade. Rebecka väckte mig när vi var framme vid båten och vi gick ombord och gick till våra hytter och la oss. Vi somnade direkt och kaptenen lättade ankar. Vi lämnade Spanien bakom oss för denna gång.
Fler noveller av samma författare
