Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 11
Kapitel 11
Vi vaknade och steg upp, vi klädde på oss och tog på våra skor och gav oss ut och sprang. Vi sprang i en timme ungefär. När vi kom hem så mötte vi Annika i dörren
- Sean sover han däckade rätt hårt igår
- Det kan jag tänka mig sa jag, mycket att ta in
- Ja sa Annika jag kommer ihåg hur jag reagerade första gången
- Hann ni med? Undrade Rebecka
- Nej sa Annika, vi klädde av oss jag la mitt huvud på hans bröst och sen somnade vi
- Ok sa Rebecka, synd
- Haha ja, jag har velat sedan jag såg kortet på honom
- Ett tips är använd kraften när ni gör det sa Rebecka
- Ok det skall jag inte glömma
- Vi kommer att behöva prata med er båda sa jag
- Reglerna?
- Ja sa jag
- Lugnt brorsan sa hon och log, förresten tack för hjälpen på Hawaii
- Ingen fara sa jag, drömmar?
- Nej sa hon
- Jag hörde talas om femhandshugget
- Haha ja jag tänkte att det var en lämplig bestraffning för Kuji – Kiri svinet
- Jag håller med sa Rebecka och log, hur duktig är han?
- Han är duktig, inte som oss men får han snabbkursen så kommer han snart att vara ifatt
- Ja han skall få snabbkursen, tror du att han är redo om två veckor?
- Oj svårt att säga, kanske fysiskt men mentalt?
- Ok vi får helt enkelt fråga honom sa jag, jag förstår om det blir jobbigt men han har redan träning och skulle kanske klara sig med dubbla snabbkurser
- Så du menar att han skall åka med Alex? Det var ju en bra ide sa hon. Vi testar honom tycker jag
- Mm så att ni är klara för era uppgifter sen sa jag och log
- Ja lika bra att ha det avklarat sa Annika men då får vi verkligen köra snabbkursen, och sen så träna som galningar
- Mm sa jag, vi tar hand om snabbkursen så tränar du med honom, driv på honom till gränsen
- Ja far sa hon och log, nej nu skall jag springa, vi ses sen
- Det gör vi sa jag
Vi gick ner i källaren och började sparra. Vi körde i en timme c:a och sen så slutade det oavgjort som vanligt
- Herregud sa Sean är ni födda med de i handen
- Ja det skulle man kunna säga sa Rebecka och log
- Kom här Sean sa jag i hans huvud
Han hoppade till och gick mot mig
- Lys sa jag
- Ok sa han
Han började lysa och jag visade honom vad han behövde veta
- Så nu har du fått de grundläggande kunskaperna i Kenjutsu och Ninjutsu, du får aldrig berätta om dem för någon utanför familjen
- Nej sa han jag lovar
- Annika kommer att sköta om din träning, ni kommer att som hon sa träna som galningar i två veckor och förhoppningsvis så är du redo då att följa med Alex på ett äventyr till Japan och Spanien. Ni två kommer att kunna kommunicera i tanken
- Jag vet vi har redan gjort det
- Ok bra sa jag och log, Annika kommer att kunna lära dig allt hon kan så och du kan lära henne på samma vis. Och då menar jag allt
- Ok sa han
- Pappa ropade barnen och sprang fram till mig
- Hej sa jag och god morgon
- Hej mamma ropade de
- God morgon sa Rebecka och log
- Hej Sean sa Isabell
- Hej sa han lite tagen
- Det är speciella barn sa jag. De har samma krafter som oss, jag nästan i alla fall, men de har de flesta
- Ok sa han och log
- Pappa, mormor undrar om ni skall ha frukost
- Självklart sa jag och log
- Ok då går vi upp
De tog Sean i händerna och gick upp. Vi satte oss vid bordet och började äta
- Du frågade om kraften igår, då skall jag berätta
Jag berättade om kraften och han tittade på mig och när jag var klar så stirrade han på mig
- Ok sa han då vet jag och alla här har den?
- Nej inte våra mödrar, men de är duktiga på husens spel
- Ok sa han, det kan jag inget om
- Nej men du skall lära dig och de två skall lära dig sa jag och pekade på våra mödrar
- Ok finns det en snabbkurs för det med?
- Nej tyvärr inte sa jag
De andra började dyka upp och sätta sig vid bordet och samtalet flöt på, Sean gled in snabbt.
- Jaha sa Jesper har ni uppdaterat honom?
- Ja sa jag
- Bra då är det snart dags för träning då sa Jesper
- Ja sa jag, Annika är ansvarig för honom
- Ok bra sa Jesper
- Han skall gå snabb, snabbkursen så vi får sparra med honom allihop så fort det finns tid
- Du tänker alltså på
- Ja
- Ok perfekt sa Jesper
- Vad handlar detta om? sa Sean
- Att vi har två veckor på oss att få dig i form sen skall vi skicka dig till Japan och Spanien i två månader för träning
- Ok sa han
- Perfekt sa Alex då slipper jag resa ensam
- Du skall också iväg? Frågade Alex
- Ja teambuildning enligt våra kära föräldrar
- Jaha sa Sean och log
- Har du ätit färdigt sa Annika
- Ja sa Sean
- Bra då går vi ner
- Ok sa han
- Förresten brorsan har du funderat på två svärd?
- Va nej eller jag har aldrig testat
- Då skall du göra det nu, en känsla sa Rebecka och log
- Ok mor sa Annika, kom nu hjärtat
- Ok sa han tack för maten
- Varsågod sa jag
De reste sig och gick ner
- Syrran är annorlunda sa Jesper
- Ja hon är kär sa jag och log
- Ja så är det nog sa Jesper
- Du vet hur du blev när du träffade Esmeralda
- Ja sa han och log
- Nej sa Alex då skall jag till skolan vi ses sen
- Det gör vi
- Jag sticker också sa Simon
Han pussade Rebecka och gick ut
- Skall vi sa Jesper till Esmeralda
- Javisst hjärtat
- Vi ses sen
- Det gör vi
- Jaha sa Isabella, snabbkurs?
- Ja han har redan en viss erfarenhet så vi kan nog få ihop det, eller jag är övertygad om det efter hans historia igår. Han har redan gjort saker som vi förberett de andra på så vi kommer att få ihop det
- Ok hur menar du?
- Han har redan balanserat på gränsen vi behöver inte driva honom dit. Han vet hur det är att ta någons liv och han ångrar sig varenda dag, vi behöver inte förbereda honom på det. Han har varit kontakt med sin kraft längre än de andra och han är mogen. Sen så tror att jag det varit svårare för honom att åka om vi väntat så att säga om de väljer att bo i lägenheten
- Ok sa Isabella men tänk på att de är nykära
- Ja mor sa jag det har vi gjort men fördelarna överväger nackdelarna, det är inte med lätt hjärta vi fattat beslutet
- Bra sa hon och log
Vi dukade undan maten. Barnen sprang runt benen på oss och vi lyfte upp dem och gick ner i källaren och in i träningsrummet och de sparrade, Annika drev på honom hårt och han försvarade sig.
- Släpp kontrollen sa hon, du kommer inte skada mig
De fortsatte att sparras sen slog Annika bort hans svärd
- Du måste släppa kontrollen sa hon för att få kontroll
- Jag vill inte skada dig sa han
- Jag vill inte såra ditt ego men du kommer inte skada mig
- Vad menar du?
- Far
- Vad hon menar är att du inte är tillräckligt duktig än för att skada henne, hon får hålla igen för att inte skada dig för att du inte går för fullt. Jag tror att jag och Rebecka får visa dig. Tittar ni till barnen
- Javisst sa Annika, hej busungar har ni saknat mig?
- Ja tant Annika
- Tant? Hut ungar
Sean tittade på dem och log
- Titta nu Sean så skall vi försöka visa vad Annika menar, när du sparrar så kan du inte hålla igen för då ökar risken för dels att du skadar dig och det viktigaste av allt att du håller igen när det är blodigt allvar så att säga. Skall vi hjärtat sa jag och log
- Javisst hjärtat sa Rebecka
Vi började lysa och sen satte vi igång och vi dansade runt i rummet och gick på hårt. Vi höll på i en kvart sen blev oavgjort. Vi log mot varandra och ställde oss upp
- Förstår du nu?
- Jag tror det sa han
- Bra visa
Vi satte oss och de började igen och till att börja med så tvekade han, jag såg vad Annika skulle göra och jag log. Hon smällde honom över skinkorna så att det small i rummet. Sen höll han inte igen mer och de började sparra på riktigt. De flöt runt i rummet och när de var klara så stirrade de på varandra
- Ni är inte ensamma sa jag skarpt
- Oj förlåt sa Annika men
- Mm sa jag, ni får vänta tills ni är själv sa jag och log
- Bättre brorsan sa Rebecka och log
- Tack sa han, var du tvungen att smiska mig?
- Ja du höll igen, det var så jag lärde mig, Alex smiskade mig och sen såg jag rött. Sen gjorde Simon samma sak, sedan dess så håller jag inte igen, inte Ilse i heller
- Ok så om jag håller igen så får jag smisk?
- Precis sa Annika och log
- Ok då skall jag tänka på det
- Då sa Rebecka så skall vi testa två svärd sa hon
- Ok sa han och log
Rebecka hämtade sina svärd och tog två andra åt honom
- Håller du igen mot mig så blir det mer än smisk på rumpan hör du det
- Ja sa han och log
- Bra sa Rebecka
De började sparra och som Rebecka hade haft en föraning om han var riktigt duktig med två svärd, de var som förlängningar av hans armar. Han höll inte igen och de slogs i en kvart sen så vann Rebecka
- Bra jobbat brorsan
- Tack sa han, hur mycket håller du igen
- Hm det beror på vad du menar. Jag håller inte igen utan jag anpassar mig efter dig och din styrka, vi får göra det hela tiden jag och Niklas utom vid de tillfällen när vi kan släppa loss, vi håller aldrig igen när vi sparrar utan vi anpassar oss efter utrymmet. Skall vi gå för fullt så behöver vi plats. Men vi håller inte igen det fungerar inte vi anpassar oss
- Hur menar du?
- Hm han skulle behöva en uppvisning, synd att vi inte är i slottet
- Slottet?
- Ja vårt slott i England
- Förlåt
- Ja just det vi pratade aldrig om det igår sa Rebecka, vi sätter oss
- Ok sa Sean
Rebecka tittade på mig
- Det är rätt underligt hjärtat det är du som är utbildad ekonom och det är jag som får prata ekonomi
- Haha ja så är det
- Nå Sean, du har gått från att få slåss för att tjäna ditt uppehälle till att aldrig mer arbeta om du inte gärna vill
- Va?
- Vi är riktigt snuskigt rika, alltså astronomiskt rika. För att sammanfatta det ingen på hela planeten är lika rika som vi. Du tillhör familjen så de pengarna är dina de med. Du kommer senare idag att få ett kreditkort som är knutet till denna förmögenhet
- Ok sa han
- Just det sa Annika jag kommer snart
- Ja visst sa jag och log
Hon reste sig och gick iväg
- Vi äger två flygplan, en Yacht, bostäder i England, Frankrike, Tyskland, Transsylvanien, Ryssland, Spanien, Italien, Grekland, Schweiz, Japan och USA. Vi äger en sådär 60 – 70 företag varav ett tillhör de stora fem, vi äger alla bilarna därute, detta hus och en lägenhet som Annika har som sitt hem. Ni får bestämma hur ni vill göra angående boende, vill ni bo kvar här så löser vi det, vill ni bo i lägenheten så löser vi det som sagt ni gör som ni vill
- Ok men hur mycket pengar pratar vi om?
- Jag vet faktiskt inte sa jag, sist jag kollade så var det en 120 miljarder dollar
- Oh herregud
- Sen har vi en del gömmor med juveler, guld och konst med sa Rebecka
- Jisses och jag har tillgång till detta?
- Ja sa jag, så länge du inte satsar allt på rött så kan du i princip köpa vad du vill
- Herregud, kan man tacka nej?
- Till kortet? Nej men du kan välja att inte använda det
- Ok
- Här brorsan sa Annika och satte en väska framför mig
- Vad är detta?
- De pengar som Gunther lämnade till mig på Hawaii, plus min vinst
- Ok sa jag och vad skall jag med de till? Det var du som fick pengarna och du som vann
- Jag ville bara visa att jag inte köpt en Ferrari eller nåt
- Du får gärna köpa en Ferrari om du vill, det är dina pengar
- Ok sa hon och log
- Hur mycket vann du frågade Rebecka
- Typ 2 miljoner dollar
- Bra inkomst
- Ja jag tror att de gick bankrutt, hade inte Broderskapet och Medici varit där så hade jag nog fått hacka oss en väg ut
- Haha ja din bror hönsmamman, tyckte att det var en bra ide
- Haha ja han är hönsig, när jag satt på ett hustak i Honolulu efter att ha klättrat upp för en husvägg så tänkte jag tillbaka på en av Yoshi övningar, jag hatade höjder och vi skulle klättra hundra meter upp för husväggen. Ilse flög upp som Spindelmannen så blev jag lite arg på dig far. Jag skyllde på dig. Så jag ville ge dig smisk. Men jag älskar din hönsighet far, det är tecken för din outgrundliga kärlek för oss. Jag misstänker dock att du är lika hönsig mor
- Ja sa hon det är jag
- Klättrade du upp för en husvägg? Frågade Sean
- Ja hjärtat, det får jag egentligen inte berätta men det gjorde jag, jag kom tvåa fast att jag startade sist, det fanns en man där som jag retade mig på och han hånlog åt mig och retade mig så jag klättrade på ren ilska upp för väggen och då satt din syster där med benen utanför kanten hundra meter upp och vi pratade om att ge vår far smisk. Hon för spindlarna och jag för höjderna, men han har botat vår skräck för båda och den smilande idioten fick dubbelt smisk dagen efter
Sean stirrade på henne och började skratta och sa
- Jag älskar dig hjärtat
Rummet gungade till
- Jag älskar dig med hjärtat sa Annika med tårar i ögonen
Och rummet gungade till igen
- Det är väl lika bra att ta förhållningsreglerna sa jag
- Mm sa Rebecka
- Jaha sa Annika boken?
- Ja sa jag och en lista
- Ok sa hon
- För att göra saker och ting enkelt så finns det en bok, vi berättade om den igår, och i denna bok finns det förhållningsregler. Dessa regler är emellanåt ganska korkade men vi måste lyda dem annars så trillar himlen ner över oss. Men i alla fall, om ni vill förlova er, gifta er, eller något annat livsavgörande så måste ni fråga oss först så att vi kan ger er tillstånd. Vi har förenklat reglerna med att ni frågar och vi säger ja
- Ok sa Sean är inte det fusk
- Nej vi fuskar inte, vi ber er fråga och vi säger ja
- Så om jag skulle tillexempel fria till Annika så måste jag fråga er först om jag får, sen säger ni ja och sen frågar jag henne
- Precis så ja, du får inte fria till henne först, utan du frågar oss först sen frågar du henne
- Ok samma med förlovning?
- Ni kan ju alltid diskutera det sådär fnittra osv. men ni måste be oss om lov för att få förlova er
- Ok och barn?
- Ni kommer få två barn oavsett om ni vill eller inte, tvillingar, men bara två, det är priset för krafterna
- Ok sa Annika då vet vi det
- Ok sa Sean och log
- Annars så lever ni era liv fritt
- Får vi bo här frågade Annika
- Självklart sa jag, vi får be brorsan om att börja rita lite men det skall nog fixa sig
- Vad säger du Sean skall vi bo här med familjen eller i lägenheten
- Jag har bott själv så länge så jag skulle nog vilja vara nära min familj
- Ok bra då var det bestämt
- Skulle ni vilja ha samma som Ilse och Alex?
- Hur menar du? sa Sean
- Kom med sa jag
Vi gick genom källaren och in i deras bostad
- Så jäkla smart sa han att utnyttja marken, ni har en massa utrymme här och det syns inget utifrån så att säga, jisses, vad säger du hjärtat?
- Fördärvar vi inte er japanska trädgård? Om vi skall gräva åt andra hållet?
- Vi frågar Jesper det är han som är proffset på detta sa Rebecka, men kan du tänka dig att bo såhär? Annika
- Jadå sa hon och log, men jag skulle nog vilja ha ett rum till för kommande barnkammare/bibliotek
- Givetvis vi pratar med Jesper sa jag och log
- Men bor ni däruppe så länge?
- Ja sa Annika och log
- Ok då var det bestämt sa jag och log, tillbaka till träningen sa jag nu är det min tur att slåss lite med dig
- Ok sa Sean
Vi gick in i träningsrummet och jag sparrade med honom i en halvtimme
- Hur bra är ni?
- Om vi säger såhär, vi dödade 113 personer på en timme och de var tränade ninjas
- Herregud
- Mm sa Annika och de blev inte svettiga ens
- Jisses
- Det är som vi sa igår, vi är dopade med superduper steroider sa Rebecka
- Jag hoppas att du får se dem när det inte finns spärrar så att säga sa Annika
- Hm som ni märkte innan så när ni sparrar och hän ger er så väcks vissa drifter, tränar ni här hemma så får ni tygla er om ni inte vet att ni är ensamma hemma
- Ok sa Annika och rodnade
- Tro mig sa Rebecka jag vet precis hur det är och vi är dopade så vi får verkligen hålla tillbaka ibland, men är ni själva så bara släpp loss
- På tal om det jag skall nog prata med Elisabeth sa Annika direkt
- Ok sa Rebecka och log
- Jag kommer snart sa hon och pussade Sean
Hon gick upp och han tittade efter henne
- Min mor är läkare
- Jaha är hon sjuk?
- Nej men hon vill vara förberedd på när ni skall ägna er åt flickor och pojkar aktiviteter
- Förlåt
- Preventivmedel sa jag
- Aha sa han och rodnade
- Nä nu får vi äta lunch sa jag
Vi gick upp och Annika följde med Elisabeth in i deras hus, Isabella var i köket och fixade med mat till barnen. Jag började laga mat till oss andra och försvann in i matlagningen, jag lyssnade på vad de pratade om därute.
Jag blev klar med maten och dukade fram vi åt med god aptit och Sean tittade på mig
- Herregud finns det något ni inte kan?
- Ja sa jag allvarligt dansa Jigg
- Haha skrattade Rebecka högt
- Förlåt?
- Ett internt familjeskämt, vi har hotat påven och Drottningen av England att lära dem att dansa Jigg om de inte gjorde som vi ville
- Är de seriösa frågade Sean min mor
- Jodå de galningarna är det sa hon och log
- Det fixade en titel åt dig mor så gnäll inte
- Jaja men ändå
- En titel?
Jag berättade historien för honom och han skrattade gott när jag var klar
- Vad är husens spel?
- Det min käre svåger är dagens nästa lektion och den lämnar jag över till damerna
- Ok sa Elisabeth då börjar vi, vilka hus?
- Samma som oss andra skulle jag tro sa jag, vänta
Jag kände av honom och de fanns där
- Jodå samma sa jag
- Ok då börjar vi
De satte igång och började med en historielektion, sen började träningen. Simon kom hem från skolan
- Hej sa han
- Hej hur gick det idag sa Rebecka
- Bara bra inga läxor
- Skönt
- Ja sa han och log, finns det mat?
- Jadå i köket
- Tack
- Förresten sa han här är posten
- Ok tack sa jag och tog den
Det var det gamla vanliga, men ett brev stack ut, det var stämplat med kungahusets emblem, jag öppnade det och började le, jag räckte det till Rebecka och hon log hon med
- Jaha hjärtat det var väl bara en tidsfråga sa jag, jag är imponerad att det inte kommit innan
- Mm sa Rebecka en till att lära och dansa Jigg?
- Tja varför inte sa jag
- Då får vi kanske snart lära oss det
- Vad är det nu? Frågade Isabella
Jag visade henne brevet, hon läste och log
- Jaha då var det dags igen
- Ja sa jag, han har inte lika mycket makt som Elisabeth men lite förhandlingsmån bör där vara
- Ja sa Rebecka vi får se vad vi kan göra
- Ok dags igen sa Elisabeth
- Nu hänger jag inte med sa Sean
- Nu skall de förhandla med kungen av Sverige bara för att, han vill adla dem och det vill inte de så nu skall de försöka få fördelar för familjen för att gå med på det
- Är du inte snäll Elisabeth så ser jag till att du också får en titel i den förhandlingen
- Oh herregud du skulle inte våga
- Är det en utmaning sa jag och log
- Erh nej
- Klokt sa Annika
- Men min mor har en så är det väl rättvist om du också får en eller hur?
- Men…
- Nej inga men då var det bestämt
- Vi kanske skall se till så att alla får, till och med Jesper så han slutar vara så kaxig
- Haha ja varför inte
- Problemen med våra syskon och er mor
- Där är kungen rätt man sa jag
- Jisses
- Greve låter så mesigt sa jag
- Mm
- Hertig
- Varför inte, men då måste vi tillhöra kungafamiljen
- Tja det är inte vårt bekymmer men vi har ju hans blod i oss, jag tror till och med att vi skulle kunna bli kung och drottning om alla andra dör
- Haha ja just det perfekt
- Något mer?
- Tja de kan väl kasta in ett slott åt oss
- Mm vilket?
- Något nära det får de lösa inte våra bekymmer, sen får jag säga att jag är lite förnärmad att de bara skickar ett brev, Elisabeth skickade i alla fall sin hitman
- Kanske de är rädda för oss
- Bra då skall de bli räddare sa jag
Jag gick bort till telefonen och ringde numret som stod på brevpappret
- Hej sa jag mitt namn är Niklas, jag har fått post av er angående en ceremoni och utdelning av någon titel
- Hej ja är det du, ja vilken ära va?
- Vi måste nog tacka nej, Greve titel är lite lågt för oss, så vi säger tack men nej tack
- VA??!!
- Ja du hörde vad jag sa, hej då
Jag la på luren
- Jaha hjärtat hur lång tid
- Sean passa på och lär dig nu detta är husens spel
- Ok sa han och log
- 3 minuter
- Ok så pass sa jag, jag säger inte emot
Jag tittade på min klocka och nästan på sekunden tre minuter senare så ringde telefonen jag log och svarade
- Hej det är Niklas
- Hej det var från slottet
- Hej, hej
- Alltså Greve titel är det högsta man kan få i Sverige
- Nej sa jag det är Hertig
- Men då måste man tillhöra konungaätten
- Ja jag vet sa jag, vi gör det
- Förlåt?
- Jag och min fru tillhör den ätten
- Skojar du
- Nej sa jag, har ni inte bättre koll på sakerna så kanske ni skall skaffa er koll innan ni hör av er till oss. Hej då
Jag la på luren igen och gick och satte mig
- Jaha en emissarie om ett par timmar eller ytterligare ett telefonsamtal?
- En emissarie sa Rebecka
- Mm jag tror det jag med, de ringer och säger att de skickar någon för att verifiera
- Ja sa hon
Telefonen ringde igen och jag log
- Hej det är Niklas
- Hej det är slottet igen
- Jisses ni var efterhängsna, vad gäller det nu?
- Jo alltså vi skulle vilja verifiera era uttalanden
- Vänta lite kallar ni oss lögnare, sa jag lågt
- Nej, nej men vi måste kolla upp sådant här
- Du kan hälsa kungen att det nog är dags för honom att lära sig att dansa Jigg, vill han ha reda på det så kan han ringa Elisabeth och Påven, eller vänta jag ber dem ringa upp honom. Jag ringer direkt så kommer de att höra av sig ganska snart hej
- Vänta
Jag la på luren och ringde upp Elisabeth
- Hej sa jag det är den utvalde
- Hej Niklas jag har inte gjort något dumt
- Nej jag vet, jag ville bara vara formell sa jag
Jag berättade vad gällde och hon skrattade och lovade att ringa direkt
- Tack vi hörs
- Ja snart dags för lunch tycker jag
- Absolut sa jag hej
- Hej
Jag la på luren och ringde upp påven
- Hej det är den utvalde
- Hej sa han vad trevligt hur är det med dig och din hustru
- Bara bra själv?
- Ensamt, ni har inte hälsat på, på ett tag
- Det får vi rätta till vi kommer förbi en dag
- Så roligt, vad kan jag göra för dig
Jag berättade vad det gällde och han skrattade och lovade att ringa
- Hej vi hörs
- Det gör vi sa Påven
Jag la på luren och log
- Jaha då får vi se om de förstockade tomtarna kommer ner på jorden sa jag
- Var det påven? sa Sean
- Ja sa Rebecka han är så söt den gamle mannen
- Ok så ni bara ringer påven
- Ja vadå då?
- Men det är påven
- Ja vi har räddat livet på honom två gånger så han är så tacksam mot oss
- Och drottningen av England
- Vi räddade livet på henne med, det är vad det innebär att vara de utvalda och du tillhör familjen så din titel som sökare är mäktig den med
- Oh herregud sa Sean
- Välkommen till familjen
- Så ni spelar alltså ut kungligheter och påven efter eget tycke och smak
- Ja sa Rebecka och du anar inte hur roligt vi har sa hon och log, vi måste göra det annars så äter de upp oss och det kan vi inte tillåta för då hamnar världen i kaos, och det vill vi inte sa hon allvarligt
Vi satt och pratade en stund, de andra började komma hem och vi satt alla runt bordet och pratade. Det hade gått ett par timmar sedan vi pratat med slottet när det ringde på porttelefonen, jag gick ut och öppnade en bil kom in på grusplanen och en man steg ut ur bilen
- Hej sa jag, vem är du? vi är inte intresserade av att köpa något
- Va? Erh nej jag är från slottet
- Aha en hitman kom in sa jag och log
- Vad? Hitman? Nej jag är en emissarie
- Jaja hårklyverier, du är här för att rädda ditt ansikte inför kungen eller hur? Men kom in
Vi gick och jag ledde ut honom till matplatsen
- Hej detta är en hitman från slottet du heter?
- Eh förlåt Greve Todt
- Aha detta är min mor Lady Isabella, mina bröder, och mina svägerskor är det ok om vi pratar engelska förresten vårt nyaste tillskott till familjen kan inte svenska
- Eh javisst sa han
- Det där är min fantastiska fru, vi har så många titlar så skulle jag räkna upp dem alla så hade fått stå här hela dagen, vi kan skriva ner dem om du vill så att du kan ta dem med dig tillbaka tills det är dags för ceremonin
- Eh va?
- Vattnet?
- Har det spridit sig till Sverige?
- Kanske vi får kolla
- Som jag sa vi har så många titlar så skulle jag räkna upp dem så hade vi suttit här hela dagen, men vi kan skriva ner dem till ceremonin
- Har ni många titlar? sa han
- Jisses gör ni inget för arbete alls?
- Här sa Rebecka
och räckte över en lapp med våra titlar och han bleknade
- Du glömde vår Shogun titel hjärtat sa jag, den som kommer med slottet i Japan
- Ja just det förlåt
Hon tog tillbaka lappen och la till den
- Så nu är det rätt
- Men…
- Men vadå? Verifierade inte Elisabeth vem vi är på telefon?
- Eller Paulus
- Paulus
- Ja påven? Du tillhör inte intelligens reserven va?
- Niklas sa Isabella
- Förlåt mor men jag har svårt för sprätthönor
- Va? Sa han igen
- Vattnet sa jag
- Mm sa Rebecka det måste det vara, vi fick ett brev idag från din chef där det mer eller mindre stod att vi skulle vara tacksamma för att han bevärdigat oss med sin uppmärksamhet, vårt svar på det var be honom hoppa. Då blev ni lite upprörda så ni ringde igen, och vi blev inte mer imponerade av det samtalet heller så vi tänkte att vi får nog göra ert jobb så vi ringde våra goda vänner i England och Vatikanen och bad dem höra av sig, vilket de har gjort annars hade inte du suttit här. Du tyckte att denna resa var under din värdighet så du presenterade dig som Greve för att du trodde att det skulle imponera på oss. När du sen läste den där listan så kissade du på dig för att det är vi som kan be dig hoppa. Vi lovade att lära Kalle att dansa Jigg. Jag kan säga att varken Elisabeth eller påven vågade utmana oss, det skall bli kul att se om Kalle vågar det. Jag kanske skulle ringa honom och berätta om ditt uppförande? Vi har svårt med människor som tror att de är mer än vad de är. Vi har tillräckligt med makt för att hota påven och Drottningen av England, tror du då helt ärligt att vi skulle vara rädda för kungen utan makt? Men vi brukar ge folk tre chanser, vi kan säga att du fått din första chans du har två till att rätta till ditt misstag. Du behöver inte tilltala mig med mina titlar, Rebecka eller den utvalda räcker
Han stirrade på henne och svetten pärlade på hans panna, alla tittade på honom och han tog ett djupt andetag och samlade sig
- Jag ber om ursäkt
- Ok sa Rebecka, vad vill du?
- Eh framföra ett budskap från hans majestät
- Jaha vad vill Kalle?
- Konungen vill höra era krav?
- Hertig titlar till mig och min man, greve och grevinnetitlar till resten, våra barn skall också ha hertig titlar, kungafamiljen använder uteslutande vårt klädmärke, vi vill bli skattebefriade i tio år, vi vill ha ett slott här i landskapet, vad sa vi mer?
- Tja vi fick EMD i England
- Tingeltangel alltså?
- Tja varför inte
- Ok tingeltangel med
- Sist men inte minst så skall han hjälpa oss med en sak som vi kan ta med honom
- Men, men ni kan inte bli hertig och hertiginna
- Jo det kan vi för vi har samma blod som han, vårt är nog till och med renare än hans
- Förlåt?
- Vi är också Bernadotte, om ni inte tror oss, vänta lite
Jag plockade fram min telefon och ringde Gunther
- Hej det är Niklas
- Hej
- Kan du verifiera för en förvirrad greve här att vi är Bernadotte och att vårt blod förmodligen är mer Bernadotte än vad kungens är
- Jadå lämna över luren
- Tack sa jag, här
- Va?
- Prata med denna man sa jag
Han pratad med Gunther när han var klar så lämnade han tillbaka luren till mig med darrande han, han var vitare än snö i ansiktet
- Elisabeth du får nog ge honom något stärkande han ser inte ut att må så bra
- Nej nu när du säger det så
Hon gick iväg och kom tillbaka med ett rejält glas konjak, han tog emot det med darrande händer och drack en djup klunk
- Så nu skall du nog låna vår telefon där borta och ringa de du behöver ringa med våra krav, vi väntar här
- Eh javisst han reste sig på skakiga ben och gick bort till telefonen
- Pajas mumlade jag
- Mm sa Rebecka
- Så barn var snälla nu sa Isabella och log
- Det enda vi inte kommer få igenom är skattebefrielsen, men skit i det sa jag, de kommer kasta sig över resten
- Men skall jag få en titel sa Jesper
- Ja sa jag, du har redan en, jag retar dig aldrig för den för den är så personlig, men får du en plasttitel här så kan jag alltid kontra med den när du gör dig lustig över våra
- Har du en titel? sa Sean
- Ja sa Jesper jag är Markis i Spanien, det var våra anfäders
- Aha ok sa han, men vänta skall jag också få en titel
- Ja sa jag förutom din friherretitel så skall du bli Greve
- Ni vet om den sa han
- Självklart sa jag och log
- Ok men berätta det inte för någon
- Nej då sa vi, du såg vår lista? Vi pratar aldrig om den i heller sa jag
- Det är bara luft sa han
- Ja verkligen sa jag
Mannen kom tillbaka
- Eh jag kan meddela att kungen går med på alla krav utom skattebefrielsen det kan han inte påverka
- Nej det är inte lätt att vara kung maktlös, Elisabeth fixade det åt oss i England, men man kan inte få allt var det något mer?
- Ja jag skulle hälsa att ni kommer lära honom att dansa Jigg för min inkompetens
- Du kan hälsa honom att vi får se
- Ok det skall jag göra
- Jaha när skall detta spektakel gå av stapeln?
- Ni får själv bestämma dag
- Lördag sa jag
- Nu på lördag?
- Ja sa jag nu på lördag, innebär det problem?
- Nej då det löser vi
- Bra vi hörs
- Hej
Han gick ut och stängde dörren
- Så Sean spelar man husens spel med kungar, drottningar och påvar
- Herregud sa han
- Mm sa Jesper, tvinga på mig en titel
- Mm ibland så biter ens kaxighet en i rumpan sa jag och log, är du inte snäll så sprider jag ut på din skola att du numera är Greve och sen kommer jag att kräva säpo eskort för dig
- Du skulle bara våga sa han
- Haha är det en utmaning?
- Nej sa han
- Bra sa jag och log
- Det viktigaste jag lärt mig här är att inte utmana er sa Sean
- Klokt sa Esmeralda och log, hm så jag skall bli grevinna
- Jisses sa Jesper och stönade
- Vi får se till så att Gwen kommer på lördag
- Ja just det sa Rebecka jag ringer direkt, Gwendelyn kommer smälla av
- Haha ja hon kommer var högre på ranglistan än henne
- Haha skrattade Rebecka
- Gwendelyn Delilas mamma?
- Ja sa jag
- Jisses om hon är likadan som innan så kommer kärringen smälla av sa Sean och log
- Mm sa jag
- Så ja nu skall ni vara snälla hon har ändrat sig sa Isabella
- Du skulle sett henne när hon insåg vad det betyder att Gwen är med i vår familj, ränderna kanske bleknar men de går aldrig ur mor. Hon behöver påminnas med jämna mellanrum
Rebecka kom tillbaka och satte sig
- Delila och hon kommer på fredag kväll
- Du behöver inte vara orolig syrran sa jag till Annika i hennes huvud, han betyder inget för henne, och hon betyder inget för honom
- Säkert?
- Ja alldeles säkert sa jag, jag lovar dig
- Ok då litar jag på det
- Bra sa jag och log
- Jaha vad skall vi ha på oss på lördag? Frågade Ilse
Damerna började prata kläder, jag tittade på Sean och nickade mot källaren, mina bröder följde med och vi gick ner
- Jag lovade precis min syster om att det inte skulle innebära problem med att Delila kommer
- Nej för fasen sa han, det var en ungdomsförälskelse jag har inga känslor kvar för henne, jag avgudar marken er syster går på, det gör ont när hon inte är nära, när jag vaknade i morse och hon inte var där så fick jag ont i magen
- Bra sa Jesper och log då är det som det skall vara sa han, vi upplever samma sak allihop, ja inte Simon kanske men vi andra gör det
- Jodå jag saknar Gwen men inte så att jag mår illa men jag saknar henne
- Ok brorsan sa Jesper och log
- Jaha träning sa Alex och tittade på Sean
- Javisst sa han
Vi gick in i träningsrummet och sparrade med honom allihop. Rebecka kallade på oss när maten var klar vi gick upp och åt. efter maten så fortsatte Elisabeth och Isabella träna honom i husens spel.
- Förresten Jesper kan du rita en underjordisk utbyggnad till? Din syster och Sean vill bo här
- Javisst sa han, minimal påverkan på trädgården?
- Ja helst ok sa han, jag har en ide faktiskt
- Ok?
- Bygga ihop mammornas hus och garaget fast under jord så att säga
- Smart sa jag, rita på det
- Javisst sa han, det kan bli hur stort som helst
- Perfekt
- Nä nu skall jag gå och lägga mig sa Simon
- God natt vi ses i morgon
- Jag går in och ritar sa Jesper
- Jag följer med sa Esmeralda
- God natt
- God natt
- Skall vi gå ner Alex sa Ilse
- Javisst sa han och log
- Vi går in till oss sa våra mammor god natt
- God natt
Barnen sov i sina sängar, vi sa god natt till Annika och Sean. De tittade på varandra och Annika tog honom i sin hand och de gick upp
- Min bror sa att jag inte skulle oroa mig för att Delila kommer på fredag
- Han pratade med mig med och som jag sa till honom så nej du har absolut inget att vara orolig för, jag avgudar marken du går på. Du är den vackraste kvinna jag någonsin sett.
- Säg det igen viskade hon
- Du är den vackraste kvinna jag någonsin sett viskade han fram
Hon gick mot honom och de började kyssas
Fler noveller av samma författare
