Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 9
Kapitel 9
Vi vaknade och steg upp, vi klädde på oss och gav oss ut på vår löprunda. Vi sprang med lätta steg, vi njöt av att ha fått hämnas på Samfundet. Vi kom hem och gick ner i källaren och tränade.
När vi var klara så gick vi upp och duschade. Vi älskade i duschen och när vi var klara så gick vi ut i köket och började med frukosten. Vi dukade fram och satte oss och började äta.
Våra mödrar kom in och satte sig. De hade barnen med sig och vi sa god morgon till dem. Vi satte barnen i deras stolar och matade dem.
- Ni är uppe tidigt sa Isabella
- Ja vi vaknade runt 6 och kunde inte sova mer
- Ok?
- Ja tillfredsställelsen av vad vi gjort, vi vaknade och kände oss glada och nöjda
- Stannar barnen hemma idag?
- Ja sa jag om det är ok för er?
- Givetvis sa hon och log, vi kommer skämma bort dem som vanligt
- Tack sa jag och log
- Hej sa Annika när hon satte sig
- Hej sa vi
- Jaha England idag?
- Ja det kommer bli upprivande sa Rebecka
- Jag har tänkt på det att de var kära i varandra han och Delila, hur kommer hon att ta det om det nu blir som Simon förutspått?
- Bra förhoppningsvis sa jag, hon har ett annat liv nu och hon har Geoff. Han har levt sitt liv och blir det som för oss andra när ni träffas så kommer det inte att spela någon roll
- Säkert sa hon osäkert
- Ja sa jag och log
- Som jag sa igår jag har aldrig varit kär
- Det hade inte vi andra i heller sa jag och log
- Nej förvisso, när åker vi?
- Så fort Jesper och Esmeralda är färdiga
- Ok sa hon
Vi åt och pratade, Jesper och Esmeralda kom in och satte sig och åt frukost. De åt upp och vi reste oss. Vi sa hej till våra mödrar och gick ut och satte oss i en av bilarna och körde iväg.
Vi kom fram till flygplatsen och gick ombord på planet. Det lyfte och vi flög iväg. vi landade i England och det stod en bil och väntade på oss. Vi åkte i en timme och kom fram till Delilas herrgård, vi gick in och Gwen kom och mötte oss
- Ni kommer lagom till pannkakorna sa hon och log
- Ok sa Rebecka och log, perfekt tajming
- Ja sa Gwen
Vi följde efter henne ut i köket och vi satte oss till bords. Gwendelyn, satt vid bordet tillsammans med Sam
- Hej sa de och log
- Hej sa vi och log tillbaka
- Vet ni var Lisen är?
- Ja hon är i en av barnkammarna, skall jag hämta henne?
- Ja tack sa jag
- Ok
Hon reste sig och gick iväg, Delila och Geoff kom ut till oss och hälsade, vi började prata om vardagliga saker och väntade på att Gwendelyn skulle komma tillbaka med Lisen.
- Hej sa Lisen
- Hej sa Rebecka skulle du kunna tänka dig att ta med dig barnen en sväng och kom tillbaka om en två timmar?
- Javisst sa hon vi kan åka iväg till den lokala simhallen
- Perfekt sa jag och log
Lisen reste sig och tog barnen med sig, vi andra satt kvar och väntade tills de hade gått
- Nå sa Delila vem har nu inte skött sig eftersom ni ville komma hit så snabbt?
- Ingen sa jag, vi måste göra en sak med dig och din mor innan vi börjar berätta. Men när vi gjort det vi gjort så kan det få konsekvenser, vi kan inte säga mer förrän vi är klara
- Ok det låter skrämmande
- Ni får helt enkelt lita på oss sa jag, vi kan inte avslöja mer just nu sa jag
- Ok sa Delila
Vi började lysa, jag och Rebecka, jag arbetade med Delila och Rebecka med Gwendelyn. När vi var klara så slocknade vi och de stirrade på oss
- Herregud viskade Gwendelyn, hur länge har ni vetat?
- Om? Sa Rebecka
- Ja om allt?
- Om Gwen inte så länge, det andra fick vi reda på igår sa jag, hur mår du Delila?
- Jag är ok sa hon tack för att ni givit mig mina minnen tillbaka sa hon
- Och du är ok med det sa Rebecka
- Ja givetvis
- Även de dåliga minnena?
- Ja även dem
- Ok sa vi och log
- Så vi är familj på riktigt nu, jag är alltså din styvmor? Sa Delila och log
- Ja sa Rebecka
- Och Gwen är din halvsyster?
- Ja precis och du kan inte ana hur glada vi är att vi fått en lillasyster att skämma bort, alla tre sa Rebecka och log
- Hon tillhör nu exklusiv skara, hon var speciell innan sa jag. Men hon är ännu mer speciell nu
Jag berättade om boken och våra familjeförhållanden och vilken roll som Gwen skulle spela i den. Även hennes roll som beskyddare och hennes relation med Simon.
- Men det som vi är mest intresserade av idag är
- Sean sa Gwendelyn
- Ja precis, vi men framförallt Annika är intresserade av vad ni kan berätta om honom, allt stort som smått
- Annika? sa Delila
- Ja hennes roll i det här är att vara en sökare kan vi kalla det, det ligger på henne att hitta honom. Så hon kan behöva all hjälp hon kan få. Vi är medvetna om att ni inte vet så mycket om vad han kan göra nu men allt som ni vet från innan så att säga skulle kunna vara till hjälp, hur han såg ut, hobbys, vilken mat föredrar han osv.
- Det var så länge sedan sa Delila, men jag hjälper er gärna sa hon, med vad jag kan
- Tack sa jag
- Nå Sean, jag träffade honom på en semester i Österrike, vi var nere och åkte skidor, det var precis innan jag träffade John, han var yngre än mig, vi träffades i skidbacken och han hjälpte mig med min skidåkning. Det var kärlek vid första ögonkastet, vi tillbringade flera veckor tillsammans och vi älskade passionerat. Han var trots att han var så ung mogen för sin ålder. Han bodde hos sin fostermor och fosterfar. Jag misstänkte att han inte trivdes och det visade sig att jag hade rätt nu i efterhand
- Det var min galna farmor som låg bakom sa jag
- Vår sa Annika
- Vad hände? Undrade Delila
- Om vi är rätt informerade så motsatte vår kära farmor sig ert förhållande ni var inte tillräckligt fina i hennes värld. Han var arvtagaren det som våra barn är.
- Herregud sa Delila
- Inte fint blod nog sa Gwendelyn
- Ja i hennes förvirrade värld var det så sa jag
- Jisses
- Men vad kan du mer berätta? Om Sean sa Annika, hur ser han ut
- Jag har ett foto sa Gwendelyn vänta
- Ok sa Annika
- Ja vi tog foto när vi var i väg och åkte skidor, jag har alltid undrat vem den mannen var när jag tittat på fotona. Jag har aldrig kunnat placera honom. Ett ögonblick sa hon och gick iväg
Hon reste sig och gick iväg
- Så min mor räddade mitt liv sa Delila
- Ja på ett skruvat sätt så gjorde hon det, sa jag
- Skruvat?
- Ja alternativet var att du skulle våldtas för att tillfredsställa min farmor skruvade hjärna
- Jo förvisso men hon valde ändå att jag skulle få leva
- Ja sa jag det gjorde hon
Gwendelyn kom tillbaka med ett fotografi på Delila och Sean. Annika tittade på kortet och hon kände hur det gick en elektriskstöt genom hennes kropp när hon såg på Sean.
- Tack sa hon, nu har jag något att gå på sa hon
- Han älskade att åka skidor och surfa, han drömde alltid om att åka till Hawaii och surfa sa Delila och Australien, men han pratade mycket om Hawaii
- Då kanske jag skall börja där sa Annika och log
- Ja sa jag, vi ringer Gunther och skickar hit det stora planet till oss, så kan du ta det lilla dit.
- Menar du att jag skall åka idag? Nu?
- Ja sa jag, jag har en känsla av att det brådskar
- Ok?
- Oj när de får en känsla sa Jesper så är det bäst att göra som de säger
- Ok
Jag plockade fram min telefon och ringde Gunther
- Hej det är jag
- Hej
- Skulle du vilja skicka hit vårt andra plan så att Annika kan åka till Hawaii med det lilla direkt?
- Javisst sa han det är framme om ett par timmar
- Perfekt, tack
- Ingen fara
- Hej
- Hej
Jag la på och tittade på Annika
- Har du ditt kort med dig?
- Ja sa hon
- Bra handla vad du behöver när du kommer dit, jag pratar med Gunther så att han bokar in dig på ett hotell och fixar med transport och bil åt dig där. Vi löser det som behövs lösas åk nu
- Ok sa hon, hej då allihop
- Hej och lycka till sa Rebecka och log
Hon reste sig och gick ut, bilen körde iväg med henne
- Delila sa Rebecka, vad känner du för Sean?
- Va? Känner? Ingenting sa hon, han har inte varit en del av mitt liv på så många år. Visst jag var kär i honom en gång i tiden men jag har gått vidare
- Bra sa Rebecka och log, för det finns en stor chans att de kommer att bli ett par de där två sa hon
- Ok? Mer boksaker
- Mm sa Rebecka, mer boksaker
- Jaha vad händer för er nu?
- Vi vet inte sa jag, vi har faktiskt inget planerat mer än lite vanliga saker som studenter osv. sa jag
- Ok där ser man, men känner jag er rätt så lär det snart dyka upp något sa Delila och log
- Ja sa vi och log
Vi satt och pratade om vardagliga saker när barnen och Lisen kom hem, vi sa till Gwen att byta om och gå in i deras träningsrum. Hon log med hela ansiktet och reste sig och gick iväg.
Vi reste oss och gick efter henne. Vi kom in träningsrummet och vi satte oss på golvet. Efter ett par minuter så kom Gwen in och tittade på oss. hon gick långsamt fram till oss och satte sig
- Jaha vad har hänt sa hon
- Måste det ha hänt något sa jag och log
- Ja jag känner att det hänt något sa hon, och jag kan inte avgöra vad det är för jag kan inte läsa er men något är det
Rebecka tittade på henne och sa
- Gwen
- Ja
- Du är vår lillasyster min och Esmeraldas, vi har samma pappa, vilket innebär att du är syster med Ilse med
- Oj sa hon började le, är det sant mamma?
- Ja sa Delila och log
- Herregud sa Gwen är ni mina storasystrar? Alla tre
- Ja sa Rebecka och log, hur känner du för det?
- Det är helt jäkla underbart sa hon och skrattade
Det började rinna tårar längs med hennes kinder och hon kastade sig i Rebeckas famn och kramade henne, sen hoppade hon över till Esmeralda och gjorde samma sak
- Nå min lilla lärjunge sa jag, har du skött din träning?
- Självklart, vill du ha en match sa hon och log
- Javisst sa jag och skrattade
Vi reste oss och började lysa, sen så sparrades vi i en halvtimme sen slog jag iväg hennes svärd. Hon skrattade och sprang bort och hämtade det.
Sen satte hon tillbaka sitt svärd och plockade fram två svärd i stället och tittade på Rebecka och log. De började sparra och de höll på i en halvtimme, sen var det Esmeraldas tur och den matchen slutade oavgjort. Hela hon strålade
- Vet Simon?
- Ja sa jag det gör han
- Ok va bra
- Iväg och duscha nu sa jag så ses vi i köket sen så skall vi laga mat
- Javisst Niklas sa hon och sprang iväg
Vi reste oss och gick ut i köket och satte oss
- Här är ett kort som är Gwens, hon har nu tillgång till familjeförmögenheten eftersom hon är familj. Kortet är hennes att göra vad hon vill med
- Vi behöver inte det sa Delila
- Nej vi vet men det är inte vi som bestämmer sa jag
- Ok sa Delila
- Som sagt ni tillhör nu familjen och med kommer det vissa regler, eftersom Gwen inte är äldre så är det hennes syskon som får fatta besluten för henne när det kommer till familjeangelägenheter, vi fattar besluten för Simon vi andra bröder och hennes systrar kommer som sagt att fatta besluten för henne. Ni kommer att bli informerade om det behövs. Hon tillhör numera en utvald skara människor. Hon har precis nu om man får säga så tagit en massa kliv uppåt på den sociala stegen. Du får ursäkta Gwendelyn men hon är betydligt högre upp än vad du är, ja er allihop faktiskt. Vi skulle vara tacksamma om ni inte spred ut det här för mycket, får fel människor reda på det så kan de utnyttja det i sina egna syften.
- Vad menar du?
- Jag menar att våra fiender nu har blivit hennes fiender
- Oj sa Delila, det tänkte jag inte på
- Hon kommer i fortsättningen skyddas av fyra Medici vakter alltid, ni kommer inte märka dem. Men de kommer vara där. De lyder bara dig Delila och Gwen
- Så länge ni inte sprider vidare att hon är vår syster så lär det inte vara några problem sa Rebecka, vi kan förstå om Gwen skulle vilja berätta om det, men om hon gör det så ökar hotbilden så att säga. För att tala klarspråk om det sprider sig så kan det bli så att hon får flytta hem till oss för att plocka bort hotbilden. Vi vill inte det, men vi försöker vara så raka som vi bara vi kan. Vi skäms inte för det och vi skulle vilja berätta för alla men vi har inte gjort det för att hoten inte skall öka. Det handlar inte om att vi skäms för det tvärtom utan det är för er allas säkerhet
- Vi förstår sa Gwendelyn vi skall prata med henne
- Tack sa jag och log
- Så hon har högre status än mig spann Gwendelyn och log, minsann
- Tänk inte tanken mor sa Delila
- Vad då?
- Att försöka utnyttja det i dina syften
- Vi skulle vilja om det är ok för dig Delila att Gwen kom hem till oss en vecka eller två i sommar så att vi kan förklara för henne under lugna former vad det innebär att vara den hon är
- Vad menar du?
- Ja både beskyddar rollen, vilket Jesper och Esmeralda kommer förklara och att tillhöra enigheten
- Enigheten?
- Ja vi är de första som uppnår denna status som vi nu snart är, alla rollerna så att säga inom samma familj, vi kommer att uppnå enigheten och med det följer det ett visst ansvar eller rättare sagt ett stort ansvar. Vi är de första någonsin av de utvalda som lyckats med det som vi lyckats med, att förstöra de på andra sidan, och vi har nu gjort det med två organisationer. Som tur är så hatar de varandra lika mycket som de hatar oss. men skulle de börja göra gemensam sak så kommer vi få jobba. Det räcker med att två av dem gör gemensam sak så är vi illa på det. Det är sådana saker vi måste förbereda henne på. Det finns andra med men de varken kan eller får vi berätta för er
- Ok sa Delila, det är klart att hon får komma, om hon vill
- Vill vadå mamma?
- Åka över till Rebecka och Niklas i sommar
- Självklart sa hon och log
- Din mamma kommer inte följa med sa jag
- Ok varför?
- Det är en hemlighet just nu, din mamma och mormor kommer att prata med dig sen när vi åkt, men du får inte berätta för någon om att du fått systrar, det är för din och din familjs säkerhet
- Ok sa hon, jag kommer lyda far sa hon
- Bra min dotter sa jag
- Det kommer vara fyra vakter runt dig alltid från och med nu sa Rebecka, försök inte skaka dem av dig är du snäll
- Ok mor sa hon log
- Vi vet att du och Simon har gjort en sport av det, men inte numera, ja i alla fall inte här i England
- Ok sa hon och log
- Bra sa Rebecka och log hon med, här är en telefon, skulle det uppstå en akut situation så ringer du till oss direkt. Våra nummer är inprogrammerade så det är bara att ringa
- Ok sa hon
- Bra sa jag, som sagt din mormor och mamma kommer prata mer med dig sen
- Javisst sa Gwen och log, hur blir det med maten?
- Haha vad vill du laga?
- Vad tror du?
- Ok kom så går vi ut i köket
Vi reste oss och gick ut i köket och började med maten. Det blev spaghetti och köttfärssås. När vi var klara så dukade vi fram och alla åt med god aptit. Vi satt kvar ett par timmar och pratade om allt möjligt och det var mycket skratt och munter stämning.
Vi reste oss och kramade alla sen satte vi oss i bilen och åkte till flygplatsen. Vi gick ombord på planet och åkte hem. När vi kom hem så ringde jag till Gunther och bad honom att förbereda allt för Annika på Hawaii.
När det var gjort så uppdaterade vi de där hemma om vad som hänt. Alex och Ilse berättade att de pratat med den f.d. polisen och att de lämnat av honom på ett behandlingshem för att han skulle få hjälp.
De hade varit rätt tuffa med honom och han hade brutit ihop fullständigt. Alex hade tittat på den informationen som han hade haft på sin dator och han hade tillsammans med Ilse kommit fram till att han inte bara varit på Draculs lönelista.
Det fanns en annan organisation som han fått pengar av med och när de frågat honom om den så hade han först inte sagt något, så Ilse hade fått vara lite hård med honom och han hade börjat prata.
Han visste inte så mycket om dem mer än att de kallade sig för De första.
- De första? Sa jag
- Ja
- Ok de har jag aldrig hört talas om, det står inget om dem i den litteratur som vi har
- Det kanske är en nyare organisation sa Rebecka
- Ja så måste det vara, vad visste han om dem?
- Inte mycket mer än att han gjort dem tjänster emellanåt och att han fått snuskigt bra betalt för dem, och de hade inte alltid varit olagliga så att säga. Ja inte så att han skulle fått fängelse för det. Vissa saker hade han inte förstått varför han skulle göra, som tillexempel att lämna ett brev på ett ställe och sen bara gå därifrån
- Ok det låter ju lagom suspekt, kom han ihåg var han lämnat dessa brev och till vem
- Jadå, han lämnade dem i en postlåda, han fick breven skickade till sitt kontor anonymt och sen skulle han gå iväg med det till en postlåda och lämna brevet där. Han kunde få upp till hundra tusen för ett sådant drop
- Ok det var en rejäl slant
- Mm sa Alex
- Jaha nu är min nyfikenhet väckt sa Rebecka vi kanske skall ringa till Gunther och höra med honom
- Ja sa jag, jag ringer direkt, bra förresten att lämna honom på ett behandlingshem
- Ja vi tyckte nästan men bara nästan synd om honom sa Ilse
Jag ringde Gunther
- Hej
- Hej
- Vad vet du om en organisation som kallar sig De Första?
- De Första?
- Ja sa jag
Jag berättade vad Alex och Ilse fått fram
- Ok det låter klart intressant, spontant kan jag säga att jag inte vet ett dugg sa Gunther men det kommer jag att göra något åt
- Bra hur snabbt?
- Oj jag sätter igång direkt sen kan jag nog ha lite kött på benen till i morgon
- Ok det låter bra sa jag då hörs vi i morgon
- Det gör vi sa Gunther
- Bra hej
- Hej
Jag satte mig med de andra och vi pratade en god stund om allt möjligt, jag tänkte att jaha då var det dags igen en ny sommar med en ny utmaning. Rebecka tittade på mig och log och hon nickade.
Jag nickade tillbaka och vi log båda två. Jesper och Esmeralda log de med och vi började skratta
- Vad är det som är så roligt sa Isabella
- Nej bara att nu är det sommar igen, vi pratade med Delila och Gwendelyn så frågade Delila om vad vi skulle göra nu, och vi svarade att vi inte visste men det vet vi nu sa jag och log
- Jaha?
- Ja som sagt det är sommar och vi får bara sådär nästan i förbigående reda på namnet på en organisation och vips så är våra sommarplaner klara
- Så ni tror att de behöver tas om hand
- Det skulle inte förvåna mig sa jag, kalla det en känsla, när de sa De Första så satte det igång en kittling i nacken
- Mm sa Rebecka och log på mig med
- Där ser man sa Isabella, jaha då vet ni vad ni skall göra i sommar
- Lite så jag sa jag och log, fast vi har en massa annat på gång med
- Som?
- Studenter, Alex resa, Annikas äventyr vi kände hur hon kände när hon tittade på det fotot, att det kommer hända saker där är det inget tvivel om. Kan en bild göra att hon känner så, så kan det bli spännande när de träffas. Vi får vara beredda på att ta emot dem när de kommer hem
- Så du tror att hon kommer hitta honom?
- Jadå om det råder det inget tvivel sa jag och log
- Nej sa Rebecka, vi fick en känsla och fotografiet bekräftade det
- Ok sa Alex
- Skola i morgon Simon hur känns det efter det som hände i fredags?
- Jodå det är lugnt sa han, de håller sig nog på mattan
- När är det invigning av hotellet?
- I mitten av juli sa Esmeralda
- Spännande
- Ja verkligen sa hon
- Gwen kommer att komma hit i sommar vi kommer att inviga henne i familjehemligheterna
- Ok sa de andra är hon redo för det?
- Ja sa jag, när Alex är färdig med sin utbildning så kommer vi att samla alla här och avslöja vad det egentligen innebär. Vi får inte göra det nu men när alla är samlade så kommer vi att vara tvingade till det. Vi kommer resa till vårt slott i Japan och ha genomgången där. Vi kommer så småningom att få skicka iväg Sean på utbildningsresan, det var synd att vi inte fick reda på honom tidigare för då kunde ni åkt tillsammans Alex
- Ja det hade varit trevligt med sällskapet
- Hur går det med dina klasskamrater Esmeralda?
- Jodå de håller sig på mattan, en del av dem är väldigt spaka, Von Rosens son har till och med försökt prata med mig. Roberts dotter håller sig väldigt mycket på sin kant, hon ryser varje gång hon tittar på mig sa hon med ett leende. Resten är väldigt intresserade av att få köpa våra kläder till ett lägre pris. Jag hade kunnat knyta väldigt många kontakter om det legat för mig
- Haha det är rätt sa Rebecka, på tal om kläder har ni funderat på era student kläder?
- Nej inte än sa Jesper
- Jag har sa Esmeralda, jag kan visa dig om du vill?
- Absolut sa Rebecka, sen så skall jag följa med er och shoppa sa hon och log
- Jag tänkte att klädföretaget kanske kunde sy upp mina kläder sa Esmeralda
- Det var en väldigt god ide, hämta dina skisser
- Javisst sa hon och gick iväg
Hon kom tillbaka och de började titta på skisserna och Rebecka kom med lite förslag och sen ringde hon Nikos och lovade att skicka skisserna dagen efter. Klockan började bli mycket så Simon gick och la sig.
Alex och Ilse tittade på varandra och sen gick de upp. Jag misstänkte att de skulle ge sig ut och smyga lite. Våra mödrar tog barnen och gick in till sig och sen var det bara jag och Rebecka kvar.
Hon gav mig en tillgiven blick och vi gick in i sovrummet. Jag började klä av mig och Rebecka gjorde detsamma. Vi stod nakna framför varandra och vi gick mot varandra och jag tog henne i mina armar, jag kysste henne och hon mig.
Jag la mina händer på hennes rumpa och smekte den. Hon rev mig på ryggen precis lagom hårt och det gick rysningar genom min kropp. Vi la oss på sängen och fortsatte kyssas.
Mina fingrar letade sig ner till hennes kön och jag började smeka henne. hennes hand letade sig ner till mitt kön och hon tog det i sin hand och började runka mig. Mitt ena finger smekte hennes blygdläppar och jag smekte hennes klitoris, jag förde in mitt finger i henne och började leka med hennes inre.
Hon stönade och runkade mig snabbare. Mitt finger fann sitt mål och jag började smeka hennes G – punkt. Hennes stönande ökade och hennes andning blev tyngre.
Vi började lysa och det ökade effekten av vad vi gjorde med varandra. Jag kände att hon var nära så jag ökade hastigheten i mitt lekande med henne och jag drev henne över kanten till orgasm. Hon stönade högt när hon kom och jag pullade henne genom hennes orgasm.
När den la sig så reste jag mig upp och la mig mellan hennes ben och satte mitt kön mot hennes. Jag tryckte till och den gled in. Jag reste mig upp på armarna och började knulla henne i ett jämt tempo. Vi tittade på varandra och log, vi älskade att älska med varandra.
Jag ökade takten och vi kände båda att vi närmade oss klimax, jag tog henne hårt och fort nu. Vi stönade båda två och jag kände hur ilningarna ökade och jag var nära.
Rebecka var nära hon med och vi skulle komma samtidigt, vi log och jag ökade takten ännu mer och nu kunde jag inte hålla emot mer, jag kände hur jag exploderade och jag kände hur Rebecka explodera och våra orgasmer kom samtidigt.
Jag kände hur min sperma sprutade ur mig och jag kände hur Rebeckas inre kramade mig. Vi delade våra orgasmer med varandra och blandningen som uppstod var euforisk.
När orgasmerna ebbade ut så fann vi varandras andetag och vi tittade på varandra och log. Jag lutade mig fram och kysste henne. jag la mig halvt på henne och vi tittade på varandra.
Vi låg där en stund och bara beundrade varandra utan att säga något, jag smekte hennes kind och pussade henne. jag kände hur jag slaknade och vi reste oss upp och gick in på toaletten.
Vi ställde oss i duschen och duschade av oss. när vi var klara så gick vi in i sängen och la oss. Vi somnade i vår vanliga ställning och vi sov tryggt i varandras famn
Fler noveller av samma författare
