Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 3
Kapitel 3
Vi vaknar tidigt nästa morgon, det är tyst i slottet, jag tittar mot fönstret och anar att någon är utanför, jag känner av omgivningen och ler, det är Ilse som är därute. Jag tittar på Rebecka som ler mot mig.
Vi klär på oss våra träningskläder och snörar på oss skorna, vi joggar nerför trapporna och ger oss ut och springer. Vi kommer ner till byn och vänder och springer tillbaka.
Vi håller ett högt tempo och kommer hem snabbt. Vi går upp i träningsrummet och tar av oss skorna och jag tar av mig så att jag har bar överkropp. Rebecka tar av sina skor och så mycket som anständigheten tillåter.
Vi tar våra svärd och tittar på varandra och ler, vi börjar dansa och sparras. Våra svärd skär genom luften och träffar varandra, vi ökar takten i slagen hela tiden till slut så är de bara suddiga streck som knappt syns.
Vi driver på varandra att slåss snabbare och snabbare, till slut så brakar våra svärd ihop och de flyger iväg, vi tittar förbluffat på varandra sen börjar vi skratta. Vi går bort och hämtar dem och bugar mot varandra, vi lägger tillbaka svärden och går in på vårt rum och går in i duschen.
Vi kombinerar duschandet med att älska med varandra. Jag tar henne bakifrån och vi kommer tillsammans, jag runkar ut min sats över hennes rumpa och vi duschar av oss och vi torkar oss. Vi går in i vårt rum och klär på oss. Vi hör barnen och går in på deras rum och tar upp dem.
Vi byter på dem och tar på dem kläder. Vi går ner i köket och lagar frukost till barnen och oss själva, vi sätter oss vid bordet och börjar äta samtidigt som vi matar dem. Vi och barnen äter upp vår frukost. Vi sitter kvar en stund och pratar med personalen. En av kvinnorna kommer fram till oss och frågar om vi vet vart Isabella är?
- På sitt rum skulle jag tro säger jag
- Nej hon var inte där när jag var där tidigare
- Ok då vet vi inte sa jag
- Ok för jag behöver prata med henne
- Det är inget vi kan hjälpa dig med?
- Nej sa hon och log
- Ok sa jag
Hon gick iväg och vi tittar på varandra och jag undrar vart hon kan ha tagit vägen, vi reser oss och går upp vi klär på barnen och lägger dem i deras vagnar, vi går ner mot byn och går en runda.
Vi går igenom byn och kommer fram till kyrkan och vi ser Isabella stå vid en gravsten. Vi går fram till henne och ställer oss bredvid henne, jag kramar om henne och Rebecka gör det samma.
Vi står där med henne och hon tittar på graven och det rinner tårar längs med hennes kinder. Vi säger inget vi tittar på gravstenen tillsammans med henne. Hon böjer huvudet som i en bön. Hon lyfter på huvudet och tittar på oss med ett leende
- Jag är glad att jag fick dela denna stunden med er
- Vi är glada för att vi fick dela den med dig sa Rebecka
- Hur är det med er idag då?
- Jodå bara bra sa jag och log, det är skönt att kunna slappna av
- Ja ni har inte varit ute på äventyr på flera dagar sa hon och log
- Nej vi vilar faktiskt upp oss sa Rebecka, vi tankar energi med de vi älskar
- Så bra sa hon och log
- Vi behöver prata med dig och Elisabeth sa jag
- Ok sa hon och tittade på oss, vi sätter oss på bänken där, det känns som om jag behöver sitta när jag hör vad ni har att säga
- Nja så farligt är det inte sa jag men vi kan behöva din hjälp
- Ok sa hon
Vi förklarade hur det var ställt mellan Ilse och Alex, och vi poängterade vad som stod i boken och sen tog vi upp problemet med Rosie, eller de komplikationer som skulle kunna uppstå
- Vi skulle behöva dina råd när det gäller det, förresten du hoppade inte högt upp i luften angående Ilse och Alex?
- Nej kärleken är vad den är oavsett vad boken säger, jag har inga problem med det sa hon och log, din mamma dock kommer kanske ha en och annan synpunkt hon är som hon är, jag älskar henne men ibland så är hon en aning förstockad
- Haha ja det kan jag hålla med om, ibland undrar jag om hon glömt deviserna i AA ”lev och låt leva” tillexempel
- Haha ja precis sa Isabella, angående Rosie så håller jag med om att det kan bli komplikationer, låt mig fundera på det ett tag så skall jag nog komma på något
- Tack mor, vi är inte de bästa på att hantera sådana saker
- Ok sa hon och log
- Vi vill inte såra någon, framförallt inte henne, det är inte hennes fel att hon blivit kär i en av oss
- Nej sa Isabella, ni är så omtänksamma
- Tack mor sa jag och log
- Tja med tanke på den kraft ni har och fast att ni inte gillar det ordet makt så är ni omtänksamma och vill inte såra människor, ni bryr er om andra
- Tja vi är de vi är sa Rebecka och vi vill inte vara några som vi inte är
- Skall vi gå tillbaka, en i personalen letade efter dig när vi åt frukost
- Vem?
- Suzy sa Rebecka
- Ok karl bekymmer igen, hon lyckas alltid hamna i karl bekymmer
Vi gick tillbaka till slottet och nu var de flesta uppe, Alex sov fortfarande och vi lät honom sova. Om han inte var uppe till i morgon så skulle vi väcka honom. Vi tillbringade dagen med att förbereda inför nyårsafton.
Vi pratade med kocken om maten och vi förberedde allt som skulle ske dagen efter. Vi åt lunch i köket och de flesta kom ner och pratade med oss. När vi var klara så gick vi upp till de andra.
Jesper och Esmeralda var iväg med Simon, Gwen och Sam och badade, de andra var på olika ställen på slottet. Vi gick in i en av salongerna och vi såg Isabella prata med Suzy och vi satte oss en bit ifrån dem.
Barnen började leka på golvet och vi tittade på dem. De pratade färdigt och Isabella kom fram till oss
- Det var inte hon som hade karl bekymmer för en gångs skull
- Ok vem var det då? Frågade Rebecka
- Det är en av de manliga anställda som har kärat ner sig i din syster Niklas
- Ok?
- Ja hur skall jag säga, det är inte bara Annika som fått massage, hon är tydligen rätt duktig på att massera hon med
- Aha ok sa jag där ser man, är det besvarat, visste Suzy det?
- Nja tveksamt sa Isabella men han går i alla fall runt och trånar efter henne
- Ok då får vi prata med Annika så att hon förklarar för honom hur landet ligger
- Ja jag tar hand om det sa Isabella, sen får jag prata med honom också sa hon, eller jag kanske pratar med honom först sa Isabella, jaja vi får se helt enkelt
- Börjar de bli trötta på oss än sa jag och log
- Va? Personalen? Nej de älskar att ha oss här, det är som de säger det händer alltid något när ni är här sa hon och log
- Hur mycket sådant här får du göra när du är här? Och vad tycker din efterträdare om det?
- Det blir mindre och mindre, det dagliga pratar de inte med mig om längre, men när det kommer till sådana här problem så är jag en bro mellan, de anställda och familjen i och med min ställning såsom före detta anställd och familjemedlem. Min efterträdare är rätt tacksam för att slippa ta tag i de problemen, medan jag tycker att det är rätt kul sa hon och log
- Har det varit skönt att vara tillbaka?
- Ja sa hon men det märks att jag inte är en del av slottet på det viset längre, jag är numera en ärad gäst, jag tas emot med respekt och jag får ta tag i sådant här emellanåt
- Är du ok med det?
- Ja sa hon och log det är jag, det är skönt att kunna släppa ansvaret till någon annan och faktiskt bara vara gäst. Men slottet kommer alltid vara en del av mig, det räddade livet på mig två gånger så jag kommer att se till att det fortsätter leva, skulle någon inte sköta sig eller om de tappar stinget så kommer jag att markera
- Bra sa jag och log
- Är det mycket sådant familjestrul som du får ta tag i?
- Nja en del, inte lika mycket nu som innan, Berit satte mig i arbete innan, men sedan hon Bowels slog sina påsar ihop så har det halverats eller mer
- Jag kan tänka mig att hon satte dig i arbete innan sa Rebecka
- Ja hon var en handfull, men samtidigt så är det uppfriskande att hon är så levande, jag hoppas att jag är så levande när jag är i hennes ålder
- Vi får hoppas på att Annika inte tar över stafettpinnen bara sa Rebecka
- Nja sa Isabella det är nog ingen fara
- Någon annan familjemedlem som ställer till bekymmer?
- Jesper och Esmeralda har gett mig lite att göra förr
- Ok? Sa jag
- Mm de hade trevligt lite här och var i slottet förr, de har lugnat ner sig men de har ”skrämt” mer än en i personalen, sen har ni också ”skrämt” en del i personalen eller hur?
- Jaja jag sover för det mesta med pyjamasbyxor numera
- Bra sa Isabella
- Men de älskar att ha er här allihop, som sagt det händer saker hela tiden, de mindre ungdomarna är experter på att busa med personalen, de hittar på det ena mer avancerade buset efter det andra och de får vara på tårna hela tiden
- Ok sa jag, det känns som om det pågår saker hela tiden som vi inte är medvetna om
- Ja vardagliga saker sa Isabella och log, personalen hanterar det och om de inte gör det så kallar de på mig
- Jag har tänkt lite mer på det där med Alex och Rosie hur kommer de andra i personalen reagera på det? Vi vill inte att de skall bli fientliga mot Alex för att det tar slut mellan dem
- Ingen fara de vet att det är ung kärlek och den varar inte för evigt sa Isabella, de kanske är lite sura ett tag, men det kommer inte vara någon fara i längden och skulle det bli ohanterligt så får jag hantera det
- Ok bra sa Rebecka
- Vad händer annars idag? frågade Isabella
- Inget speciellt vi har gjort vad vi skall för idag så nu tar vi det lugnt och bara är
- Hur länge till skall Alex få sova?
- Om han inte är uppe i morgon så får vi väcka honom, vi kollar honom med jämna mellanrum och han är ok han behöver vilan, han jobbade väldigt hårt med den informationen som vi kom över hos Samfundet
- Kommer de att bli ett stort hot
- Svårt att säga, vi kommer inte använda svärden så mycket mot dem, utan vi kommer använda andra vapen så att säga, list och pengar
- Aha sa Isabella
- Och om vi känner Gunther rätt så har han redan börjat sitt arbete mot dem
- Ok
- Ja Alex gjorde ett jättearbete när han kartlade deras aktiviteter, det är därför han sover som han gör, Gunther kan sätta in stötarna med precision, de kommer inte få det lätt. Han kommer att kunna rasera deras olagliga affärer och sen kommer han att ta över de lagliga och som sagt om vi känner Gunther rätt så kommer han redan ha satt igång, jag förväntar mig att höra om det ena tillslaget efter det andra på nyheterna inom de närmsta dagarna. Sen kommer de att bli desperata. Sen skall vi skicka ut de tre på jakt och förstörelse party, de kommer inte veta vad som träffat dem. Problematiken är att de är etablerade överallt på hela jorden så att det inte lär bli några koordinerade attacker med svärd så att säga utan vi skall slå sönder deras finansiella grund. Sen får vi se vilket drag de gör, vi är ganska säkra på vad de gör men vi har flera olika scenarier igång, men ett är det troligaste
- Och det är?
- Kineserna, de har pengarna för att stå emot oss, tror de i alla fall
- Är ni redo för dem?
- Vi får se sa jag, ekonomiskt ja, i övrigt får vi se
- Ok ni är försiktiga?
- Ja mor sa jag det är vi
Vi pratade vidare om allt möjligt, fler och fler började komma in i salongen och sorlet ökade, Anna och Elsa var fortfarande ganska spaka och de vågade knappt titta på Rebecka utan att rycka till.
Hon hade markerat rejält mot dem. Elisabeth kom bort till oss och pratade och lekte med barnen. Jesper och Esmeralda kom bort till oss och satte sig
- Hej ni var uppe tidigt i morse
- Ja sa vi, vi vaknade tidigt så vi stack ut direkt och sprang sen sparrade vi utan spärrar så att säga, sen har vi planerat inför morgondagen och fått allt det på plats. Sen har vi bara suttit här hela eftermiddagen och tagit det lugnt
- Skönt, vi har väl tillbringat dagen likadant, med skillnaden att vi sov ovanligt länge idag, Simon väckte oss och undrade om vi inte skulle springa idag. Sen tränade vi med ungdomarna, Annika hjälpte till, vi har dock inte sett till Ilse idag?
- Hon sover det blev en sen natt för henne
- Ok?
- Hon var ute på äventyr i natt sa Rebecka i skogen
- Ok?
- Ja inget sånt men jag tror att hon behövde reda ut ett par saker med sig själv så hon sprang dit hon känner sig trygg, i skogen
- Aha sa han
- Hur många timmar sedan är det ni sparrade med ungdomarna?
- Vad är klockan nu?
Han tittade på en klocka på en av spisarna
- Fem timmar sedan vi avslutade, varför?
- Jag tänkte att vi skulle köra ett pass med Annika men inte härinne utan i skogen, det finns en glänta, en kilometer öster härifrån, jag tänkte att vi skulle sparra där utan de små så att säga, jag känner på mig att hon får hålla igen rätt rejält när hon sparrar med dem, ja inte i stil men i styrka och hon kan behöva få ut lite energi
- Ok det låter bra sa Esmeralda och log, skall vi smyga?
- Ja jag tänkte det faktiskt sa jag och log
- Då ses vi där om 45min sa Jesper
- Absolut sa jag och log
Jag gick fram till Isabella och Elisabeth och bad dem titta till barnen
- Vi vuxna skall leka lite sa jag och log
- Det gör ni rätt i
- Vi ses om ett par timmar sa jag
Jesper och Esmeralda hade redan försvunnit, jag tittade på Annika och viskade till henne i huvudet
- Byt om och vänta på oss i källaren
- Ok sa hon och log
- Smyg sa jag
- Givetvis sa hon
Hon satt kvar i fem minuter sen försvann hon diskret, när hon gått så reste jag och Rebecka oss och försvann lika diskret.
Vi rusade upp på rummet och bytte om, vi tog oss ut ur rummet och smög ner i källaren där Annika väntade på oss, vi tog oss ut genom samma dörr som när vi tagit hand om Broderskapet.
Vi rusade som tre skuggor över gräsmattan och kom in i skogen, vi tog oss till gläntan där Jesper och Esmeralda väntade på oss
- Nå syrran är det dags att du visar vad du lärde dig på din resa
- Ok brorsan sa hon till Jesper
De brakade samman och sparrade i en kvart, sen tog Esmeralda över, sen var det Rebeckas tur, vi skrattade och hade hur kul som helst
- Nå Niklas är det din tur nu?
- Javisst sa jag, och du sluta håll igen, vi kan stå emot dig
- Ok sa hon och log
Vi bugade mot varandra sen brakade vi ihop, hon var stark, nästan lika stark som Rebecka, vi fäktades och sparrade i ungefär tjugo minuter sen fick jag min chans och slog till. Hennes svärd flög iväg en bit och hon bugade mot mig och log.
- Tack sa hon detta behövde jag
- Vi tänkte det sa Rebecka
- Har Isabella pratat med dig?
- Ja sa hon, nog för att han är trevlig men jag känner inte alls på samma sätt, hon skulle ta hand om det sa hon
- Bra sa jag och log
- Vems tur är det nu?
Esmeralda och Rebecka sparrades en stund sen tog jag och Jesper över. Vi var där i gläntan i nästan två timmar och lät Annika få ut sin energi och hon log med hela huvudet när vi var klara, hon hade fått oavgjort mot både Jesper och Esmeralda vid ett par tillfällen.
Jag och Rebecka tittade på varandra sen log vi och började lysa med den gudomliga vinden. Sen började vi sparra. Vi höll på i en halvtimme och när vi var färdiga så sa Annika
- Det var mer än jag som behövde lätta på trycket sa hon och log
- Haha ja sa jag, det är inte ofta som vi kan bara släppa alla spärrar
- Det kan jag tänka mig sa Annika och log, vilken självbehärskning ni måste ha
- Så är det kanske sa jag
- Nej det börjar nog närma sig middag sa Rebecka och skall vi hinna byta om och duscha innan maten så får vi nog bege oss tillbaka
Vi sprang tillbaka till slottet och smög oss in vi duschade och bytte om och gick ner till de andra, vi kom precis lagom till middagen, vi gick in i matsalen och satte oss, vi åt och pratade och hade det trevligt.
Ilse hade kommit ner och satt och åt. hon såg väldigt glad och lycklig ut. Hon tittade på oss och log, vi log tillbaka. Vi satt kvar en vid bordet ett par timmar även efter att maten var ut dukad.
Efterhand så började folk bryta upp och gå och lägga sig, våra mödrar la barnen och de mindre ungdomarna gick och la sig. Till slut så var det bara jag och Rebecka kvar. Vi tittade på varandra och log.
Vi gick upp och in till barnen och sa god natt. De sov och såg väldigt nöjda ut. Vi gick in på vårt rum och klädde av oss våra kläder och la oss. Vi somnade som vi brukar och drömmarna infann sig.
Ilse låg i sin säng och förhandlade med sig själv, skulle hon ge sig ut i natt igen, skogen kallade på henne, men det fanns någon annan som också kallade. Hon var ambivalent på vad hon skulle göra.
Hon låg där och tittade upp i taket och försökte bestämma sig. Hon reste sig upp och tog på sig sin dräkt och hängde på sig träsvärden. Hon öppnade fönstret och hoppade ut.
Hon landade på gräset och sprang iväg, hon tog sig in i skogen och började lysa och gjorde samma runda som igår. Hon stannade och andades
- Jaha syrran sa Rebecka skall vi dansa lite
Ilse log och tittade på Rebecka och log
- Javisst syrran sa hon
De började sparra och där Annika använde styrka så använde Ilse snabbhet, smidighet och list, de dansade runt och det var en vacker dans. De höll på i en halvtimme.
Jag tog över efter Rebecka och sparrade med henne och vi dansade runt och sparrades i en halvtimme vi med och när vi klara så satte vi oss på huk och tittade på varandra och log
- Nå hur känns det?
- Bara bra sa Ilse, förresten Niklas du hade rätt
- Mm det är rätt mysigt eller hur?
- Ja sa hon och log, det är en fantastisk känsla sa hon
- Visst är det sa Rebecka
- Jag vill bara passa på att tacka er för allt och då menar jag inte det materiella utan allt och framförallt er kärlek
- Tack själv sa vi och log mot henne
- Precis här satt jag igår när jag insåg att jag är kär, och precis då kom det ut en rådjurshona och ställde sig och tittade på mig, om det inte var ljuset som spelade mig ett spratt så kunde jag svurit på att hon log mot mig, hur länge vi tittade på varandra vet jag inte. Efter ett tag så kom det en hanne och de visade varandra kärlek, han besteg henne och tog henne och de delade sin intima stund med mig. När de var klara så sprang de åt varsitt håll och lämnade mig här. Jag klättrade upp i det trädet och satte mig och förklarade min kärlek till Alex däruppe och jag grät. Jag fick vara med och dela deras stund och de delade min. jag känner mig hemma här sa hon, jag kan nästan höra och känna hur naturen andas sa hon
- Vi vet sa Rebecka vi känner samma sak, våra krafter är urkrafter, de kommer från naturen från början. De allra första lärde sig att utnyttja naturens krafter, det är essensen i våra krafter. Vi är de vi är och vi är barn av naturen. Sen är dina, Jespers och Esmeraldas krafter närmre naturen för att era förfäder levde nära naturen, precis som våra. Den kraften vi har som är ursprunget till alla grenar av kraften är en ren och obefläckad naturkraft. Jag kan när jag sitter här om jag tillåtit det kunnat känna alla levande varelser här runt omkring oss. Vi kan också känna träden som du säger andas och det är en mäktig känsla. Tillåt dig känna det och utveckla dina känslor för naturen, lär ut den förmågan till Alex, han kan lära sig den precis som Annika, Simon och Gwen. Men de tar Jesper och Esmeralda hand om, och vi tar hand om Annika, men Alex blir din uppgift
- Ok sa hon log
- Våga släppa kontrollen helt och du kommer uppleva en känsla som är magisk, första gången vi gjorde det så blev vi överväldigade
- Ok, hur känns det att ha den ursprungliga kraften?
- Magiskt sammanfattade Rebecka det
- Mm sa jag magiskt
- Förresten jag trodde att jag var duktig på att smyga men ni två herregud jag höll på att kissa på mig när ni bara dök upp
- Haha vi har mer träning sa Rebecka, du är duktig, samtidigt som du lär ut naturkraften till Alex så lär du dig att smyga av honom, han är en naturtalang och det är hans naturkraft
- Ja det skall jag göra, jag har sett vad han kan göra och det imponerade på mig
- Mm han är duktig sa jag
- Men inte lika duktig som er
- Som sagt träning sa jag och log
- Och en del annat sa Rebecka men mest träning, ingen talang är värd något utan träning
- Sant sa Ilse och log
- Skall vi springa tillbaka?
- Javisst sa Ilse
Vi sprang och kom fram till slottet och klättrade uppför väggen, vi tog oss in i vårt rum och vi såg hur Ilse tog sig in i sitt. Vi klädde av oss och la oss i sängen, jag tittade på Rebecka och jag la mig på henne och kysste henne.
Min kuk stod hård och redo, naturen hade påverkat oss, vi hade släppt på murarna och all den kraft som var därute påverkade oss, vi hade känt all den erotik som fanns i skogen och nu så var den inom oss.
Jag tog tag i min kuk och satte den mot hennes fitta och jag tryckte till, jag la upp hennes ena ben på arm och tog henne, jag knullade henne hårt och djuriskt. Jag vände på henne och tog tag om hennes höfter och precis som rådjurhanen hade tagit sin hona så tog jag Rebecka, hårt och bestämt.
Vi närmade oss orgasmen båda två och som rådjuren skrek vi ut vår orgasm när vi kom. Jag kände hur min säd sprutade in i henne. Jag tömde mig och hon kom och hennes fitta krampade om min kuk.
Vi kom färdigt och andades i perfekt synk, jag stod där bakom henne och kände hur våra kön pulserade i takt. Jag drog mig ur henne och vi gick in i duschen och vi duschade av oss. Vi gick in i sängen och la oss och somnade med ett leende på våra läppar.
Ilse klättrade in genom sitt fönster och tog av sig sin dräkt, hon tittade på sig själv där hon stod naken. Hon kände en inre värme som hon ville dela med Alex. Hon tog på sig mjukisbyxor och en T- Shirt.
Hon smög ut från sitt rum och in på hans. Hon hörde hans andetag och fann dem och började andas i takt med honom. Hon kände hur hennes hjärtslag synkade med hans.
Hon började lysa och såg att han gjorde detsamma, hon smög fram till sängen och lyfte på täcket och kröp ner hos honom. Hon la sig på hans bröst och kände hans värme och hon kände sig trygg för första gången någonsin i sitt liv.
Här skall jag ligga resten av mitt liv var den sista tanke hon tänkte innan hon somnade med ett leende på sina läppar
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Hur kan du få publicera massa noveller och sedan upvota dem själva? Skriv en bok
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Välgöraren jag upvotar inte. Det är ju det jag gör skriver en bok. Om du läser introt till första kapitlet i första boken skriver jag precis det.
Anton och Doors tack för de fina kommentarerna