Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 36
Kapitel 36
Vi vaknade på morgonen och steg upp, vi duschade, packade och klädde på oss. Vi lämnade rummet och tog hissen ner till receptionen. Jesper och Esmeralda satt i restaurangen och vi gick in och satte oss hos dem.
- God morgon sa de sovit gott
- Ja sa jag
- Ja sa Rebecka
- Jaha hur sammanfattar vi helgen då?
- Jo den har varit lyckad tycker jag
- Ja sa Rebecka vi har fått gjort det vi skulle
- Bra sa Jesper och log, vad skall vi göra nu?
- Nu skall vi åka hem kramas med barnen och sen skall vi höra hur det gått för de andra sa Rebecka. Sen skall vi förbereda oss för Japan resan sa Rebecka
- Ilse och Annika skall med oss på den resan, de skall börja sin träning, två månader i Japan och två månader i Spanien
- Ok sa Jesper, och vi skall ta hand om Simon
- Ja och vi tar hand om Alex sa Rebecka sen får de sparra mot varandra, som sagt med vår träning så kommer vi att korta ner Alex utlandsvistelse med två månader
- Ja frågan om han kommer att behöva den alls sa Esmeralda
- Inte egentligen men det finns vissa saker vi inte kan lära ut på grund av miljön, sen är det även en träning i traditioner och ritualer. De skall förtjäna sina dräkter så att säga
- Ok sa Esmeralda en invigningsrit
- Ja sa jag, den vi inte fick, eller vi har skapat vår egen eller hur
- Ja vi har lite andra förutsättningar sa Jesper vi har ett arv att ta del av, det har inte de utan du vill skapa ett arv åt dem
- Ja precis något som är unikt för dem så att säga, något som är bara deras, historier att dela. Som tillexempel fick du göra det och det, och vad tyckte du om den Sensein osv.
- Jag förstår sa Jesper och log smart
- Tack sa Rebecka och log, vi kom fram till att det var en god ide
- Är ni färdiga sa jag?
- Ja sa de andra
- Då åker vi hem sa jag
Vi reste oss och gick ut till receptionen och jag betalade, vi gick ut på gatan och tog en taxi till flygplatsen. Vi gick ombord på planet och jag meddelade piloten att vi ville hem.
Vi satte oss och planet lyfte. Vi satt och pratade om allt möjligt och tiden gick fort. Efter ett par timmar så landade planet och vi tog oss ut från flygplatsen och vinkade till oss en taxi.
Vi åkte hem och såg att det fanns journalister kvar utanför huset, inte lika många längre. Vi bad chauffören köra runt och släppa oss på en annan gata.
Vi hoppade ur taxin och jag betalade och vi tog oss in i vår trädgård genom ett par häckar. Vi gick in i matsalen och satte oss.
- Hej sa vi
- Hej sa Isabella och Elisabeth hur är det?
- Jodå bara bra sa vi och log
- Själv?
- Jodå det är bara bra sa de och log tillbaka
- Ni har haft en spännande helg?
- Jadå sa vi
Rebecka berättade om vad som hänt under helgen och de lyssnade. När hon var klar så tittade de på oss och sen berättade de om sin helg
- De där tre, kan bli lite entusiastiska sa Elisabeth med en ironisk min
- Haha ja de hade en plan som sedan bara spann iväg, men de fick resultat det kan du inte förneka
- Nej verkligen inte men jisses vilken helg det har varit, och sen hör du av dig med dina besked och då är de mitt uppe i värsta James Bond historien
- Haha sa Jesper och skrattade
- Oj sa Esmeralda och log
- Berätta er version sa jag och log
- Nå sa Elisabeth, ni hade knappt hunnit försvinna i natten förrän de satte igång. De steg upp åt frukost och planerade, om jag uttrycker mig milt så var de inte direkt överens om vem som skulle göra vad men, till slut så slog Annika näven i bordet och spelade stora syster. De klädde på sig och gav sig iväg. Det var bara det att klockan var sju på morgonen och när jag påtalade det så tittade de på mig som om jag var en Alien. De skulle ju förbereda sig sa de och försvann genom häckarna. De var borta ett par timmar sen kom de hem igen och försvann ner i källaren. Vi misstänker att de tränade. För de skickade upp Simon som blev arg som ett bi, så vi fick prata med honom. Sen kom de upp igen och gav sig iväg och var borta ett par timmar till. Då passade Simon på att träna igen. Sen så kom de hem och diskuterade ganska livligt om fest och hur de skulle komma in på den och vem som skulle charma en viss tjej och om de skulle beväpna sig eller inte och då satte jag ner foten sa Isabella och sa inga vapen, de lyssnade faktiskt, i tio sekunder sen fortsatte käbblet, sen så klädde Alex och Ilse upp sig och försvann
- De skulle på en fest som skolan arrangerat sa Esmeralda
- Ok sa Elisabeth
- Men i alla fall Annika försvann efter en stund och sen så var det tyst från dem i ett par timmar. Sen ringde du och vi fick arrangera det som behövdes, men vi glömde säga till Simon, sen exploderade det här hemma, de kom in och hotade oss, vi skrek och förde liv och spelade med, då kommer Simon med ett svärd i högsta hugg och börjar meja ner dem. De blev nog väldigt chockade först men när han slagit ner ett antal av dem och sa
- Vem vill dansa
- Haha sa han verkligen så sa Esmeralda
- Jodå han slog ner tre i sin första attack och snurrade runt, sjönk ihop liksom med ett ben bakåt och böjandes på det andra, svärdet liggandes på ryggen och med vänsterhanden vinkade han dem till sig, sen satte han i gång på riktigt. De bara stirrade på honom och fattade ingenting först, vi var mållösa och sen brakade de ihop, han var som ett lejon men de var för många
- Lös han frågade jag
- Nej sa Elisabeth, han sa sen att han inte ville avslöja sig
- Smart kille sa Rebecka, vi mötte femton av dem i Transsylvanien, de kan slåss
- Ja det kunde de, när chocken lagt sig fick en av dem in en träff på honom och han rasade samman. De tog barnen och stack
- Sa de något?
- Ja att vi inte skulle följa efter och att han kämpade väl
- Vi såg lagom rädda ut och sen försvann de
- Vi tog hand om Simon och när han vaknade började han lysa och ville springa ner i källaren och hämta alla vapen han bara kunde, samtidigt så kom det en leverans åt oss som vi fick ta hand om. Tack för henne förresten sa Isabella och log elakt
- Varsågod vi tänkte att ni skulle uppskatta den, vi skall ha ett samtal med henne sen
- Som sagt Simon var arg, men vi lyckades förklara för honom att inget hade hänt och att han skulle ta det lugnt för han kanske hade en hjärnskakning. Vi gav honom lite glass så lugnade han ner sig. Han skämdes för att han misslyckats och var deppig, vi försökte peppa honom. Då smälls dörren upp och Ilse kommer in och rusar fram till Simon och tar hand om honom. Hon helade honom och gullade med honom och utlovade hämnd och jag vet inte allt, men det hjälpte han blev gladare och svor på att utrota Orden, vi pratade med Ilse och det visade sig att Alex hade lyckats att bli vän med deras måltavla, hon hade inte visat något intresse för Ilse, vilket hon nog egentligen var ganska glad över men samtidigt så var hon nog lite besviken. Sen kom Annika hem och berättade om era äventyr och att där var runt hundra vakter därute, de hade knappt släppt inne henne förrän hon bevisat att hon tillhör familjen, hon sa inte hur hon gjort det men hon var arg. Sen gullade hon med Simon och lovade hämnd hon med osv. Efter ett par timmar kom Alex hem och log, det leendet kan smälta is sa Isabella, nåväl han var väldigt nöjd han hade smitit förbi vakterna därute utan att bli upptäckt
- Imponerade sa Jesper
- Ja sa jag, hundra Medici vakter och de såg honom inte
- I alla fall han mörknade när han fick reda på vad som hänt med Simon, lika varmt som hans leende är lika kallt är hans arga blick
- Mm sa Isabella, han har nästan lika svarta ögon som du Niklas, ja han lovade också att avfolka Orden bit för bit
- Sen berättade han att meddelandet var framfört och att hon bleknat när han levererade det och hon hade sprungit iväg från honom. Han fick ett samtal en stund senare från henne att meddelandet var framfört och att de respekterade det. Han hade tydligen lagt till en varning
- Ok sa jag
- Att de skulle ge fan i hans brorsbarn
- Bra sa Rebecka och log
- Han hade väl även sagt att de aldrig mer skulle känna sig säkra och att han kunde nå dem precis när som helst och att de aldrig skulle se honom komma
- Ännu bättre sa Rebecka och log
- Mm sa jag och log
- Sen lugnade det ner sig och vi gick och la oss, sen så gick jag in för att kolla barnen sa Isabella då var Alex inte på sitt rum men hade lämnat en lapp till mig där han meddelade att han gjorde något för dig Niklas och att jag inte skulle oroa mig och att han uppskattade att jag kollade honom på nätterna, då kände hans sig trygg och han hade undertecknat det med din son
- Wow sa Jesper det var en förvandling av honom, skickade du iväg honom till Von Rosen?
- Ja sa jag, han behöver träningen
- Ja han kom hem och gav mig detta sa Isabella, han smög in på mitt rum och la det på mitt sängbord och skrev en lapp med att han kollade mig med så att jag kunde vara trygg
- Sötnos sa Rebecka
- Visst är han sa Isabella med tårar i ögonen
- Ja han lämnade en liknande lapp åt mig och han skrev under med din son på den med sa Elisabeth
- Här är papperna sa Isabella och räckte över dem
- Har du läst dem mor?
- Givetvis sa hon och log
- Bra sa jag och du kunde tyda det?
- Ja det är skrivet på Gaeliska
- Mm sa jag
- Vad handlar det om sa Elisabeth?
- Vi hade ett samtal i natt med Von Rosen och han hävdade att han agerade på order av högsta hönset i deras organisation, och att han hade bevis för det. Detta är hans bevis
- Ok sa Jesper talar han sanning
- Ja enligt dessa dokument gör han det, men jag kan inte verifiera det, men jag vet en som kan
- Hennes pappa stormästaren?
- Ja sa jag, vi skall nog boka ett möte med honom sa jag, vänta
Jag gick bort till telefonen och lyfte på luren
- Hej mitt namn är Niklas, jag skulle vilja prata med Robert
- Hej vad gäller det?
- Hälsa honom att priset på äpplen i Vatikanen är högt
- Ok sa rösten tvekande
- Uppskattar du ditt jobb?
- Ja
- Då skall du nog lämna det meddelandet sa jag
- Ok ett ögonblick
Jag väntade med luren vid örat
- Hej detta är Robert
- Hej sa jag, jag skulle vilja diskutera priset på äpplen i Vatikanen
- Ok sa han då får du komma hit
- Nja vi tar en neutral mötesplats, efter helgens strapatser bland äppelodlingarna, så kan jag inte säga att jag litar på dig eller dina vänner
- Jag beklagar det som hände, en av våra medlemmar blev lite ivrig
- Jo det kan man säga men det var det jag ville diskutera, jag hade ett intressant samtal med honom i natt och han gav mig vissa dokument som jag skulle vilja visa dig
- Ok sa han, var skall vi träffas?
- Vi kan väl träffas på shoppingcentret vid ditt kontor
- Javisst när?
- Om en timme sa jag
- Bra då ses vi då
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag la på och gick ut i trädgården och kallade på en av Medici vakterna och meddelade att de kunde skicka hem vakter så att det bara var tio kvar och sen meddelade jag att de skulle bevaka oss på shoppingcentret. Jag gick in igen och satte mig
- Vi skall träffa stormästaren om en timme
- Ok sa Esmeralda
- Ni bevakar och håller koll på hur många han tar med sig
- Javisst sa Jesper
- Hur gör vi med de därute sa Rebecka
- Vi skiter i dem sa jag, vi hänvisar till vår advokat och att de får ta alla frågor med honom, vi behöver dem inte längre sa jag
- Nej sa Rebecka de har spelat ut sin roll
- Jaha skall vi sa jag, vill ni köra?
- Javisst sa Jesper och log
Vi gick ut till garaget och de körde ut sin bil, jag gick bort till porten och tittade på journalisterna och skakade på huvudet, jag drog ner min keps och böjde på huvudet och öppnade porten, de försökte tränga sig in men jag satte upp en hand och de stannade
- Det är en svår stund för familjen vår svägerska mår efter omständigheterna väl, men hon orkar inte svara på några frågor, vi hänvisar till vår advokat
Jag sa hans namn och adress
- Så vi skulle vilja att ni respekterade vårt beslut och lämnade området
De andra kom fram med bilen och jag hoppade in sen körde vi iväg. Jesper körde genom stan till shoppingcentret. Han stannade bilen ungefär en kilometer från det och vi hoppade ur.
Vi gick sista biten dit och gick in. Vi flanerade mellan olika butiker och Rebecka shoppade lite till barnen och vi gick till cafeterian på sekunden på avtalad tid vi satte oss vid ett bord där en medelåldersman satt
- Hej sa jag Niklas
- Rebecka
- Robert
- Nå sa jag, det var en händelserik helg
- Ja sa Robert, jag vill tacka för att ni inte gjorde barnen illa
- Nej vi är inga monster och vi har den största respekt för reglerna sa jag allvarligt, vi har aldrig brutit mot dem men andra har brutit den mot oss, vid ett flertal tillfällen och de har fått ångra det bittert sa jag och tittade på honom
Han ryggade lite och tittade på mig
- Jag sanktionerade inte detta, han agerade på eget bevåg
- Inte enligt honom sa jag
- Ok och du har bevis på detta?
- Jag har dokument som han hävdar bevisar det ja
- Ok och är beredd att ge mig dem?
- Ja sa jag, kalla det en tjänst, för stämmer detta så kan du gå vidare med din kampanj att avsätta den gamle
- Ni vet viskade han
- Ja sa jag, du vill förnya och anpassa er efter tiderna som råder
- Ok sa han era informationskanaler är bra
- Mm du anar inte sa Rebecka
- Här är papperna sa jag och räckte över dem till honom, om du kan säga att de stämmer så kommer Von Rosen kunna komma hem, du behöver honom. Han är en impulsiv rik duktig idiot, och hans son och hans vänner tar bort fokus från din dotter så att hon kan styra från skuggorna, om du däremot säger att de är falska så kommer den gamle få reda på var han är och då kommer du att förlora en allierad. Eftersom vi alltid är ärliga så vet vi alltid när någon ljuger så försök inte ljuga för oss det blir bara pinsamt
- Ni vet om min dotter?
- Mm och vi uppskattade inte att hon meddelade Von Rosen om våra barn, eller rättare sagt hon var slarvig när hon inte verifierade uppgifterna om könen på våra barn. Det var hon som gick bakom ryggen på dig, jag vet inte vad hon tjänade på det, men hon var med på kidnappningen
- Och ni lät henne gå?
- Ja vi rör inte barn, men nästa gång så får hon kanske lite smisk. Vi låter dig dela ut det denna gång
- Tack sa han och tittade på oss, jag skall markera sa han
- Bra sa jag, alla kan göra misstag, men det kanske inte är första gången hon gör så? Fråga henne om den tredje december förra året
- Ok den tredje december?
- Ja sa jag
- Här är papperna sa jag
Jag räckte över dem och han läste dem. Han blev lätt röd i ansiktet och när han läst färdigt så sa han
- Tack för dessa, de är äkta sa han
- Vi vet, vi ville bara att du skulle bekräfta det. Kan du på något sätt få er organisation att få reda på detta?
- Jadå sa han ganska snabbt med
- Ok vi vill ha frikort på den gamle, han ville skada våra barn så gör man inte
- Ni vill ge er på den gamle sa han och stirrade på oss
- Ja sa jag, vi vill det men vi respekterar reglerna och ber om lov, han har brutit mot den gyllene regeln rör inte andras barn.
- Och om vi säger nej
- Då respekterar vi det sa jag
- Ok, jag skall ta upp det i rådet
- Mm han bestämmer inte över det, men han har allierade där eller hur
- Ja sa Robert
- Bra då kan du behöva dessa sa jag och la fram en dossier framför honom
- Vad är detta?
- Din väg till tronen sa jag och log
- Och ni ger mig dem bara sådär?
- Nej ordna frikort till den gamle så är den din
- Ok jag skall göra mitt bästa sa han och stirrade på dossiern
- För att visa vår goda vilja sa jag så är detta vad Von Rosen samlat på sig om dig och era affärer
- Vad?!
- Han är inte helt korkad, han är en risktagare och impulsiv men inte korkad sa jag
- Tack nå var är Von Rosen?
- I Rom med sin familj på denna adressen, här är telefonnumret och här är hans kreditkort och pass
- Herregud hur har ni fått tag på det?
- Vi precis som ni har våra kontakter, när kan vi förvänta oss ett svar?
- Under kvällen sa han
- Bra sa jag, vid ett positivt svar så får du denna dossiern, vid ett negativt så behåller vi den
- Ok sa han när kan jag få den?
- Du kommer ha den senast i morgon vid ett positivt svar sa jag
- Där är tio vakter på plats sa Jesper i mitt huvud
- Ok sa jag, håll koll på dem
- Jadå de är rätt klumpiga, Medici vakterna går runt och himlar med ögonen
- Ok sa jag och log
- Min gode Robert litade du inte på oss sa Rebecka
- Vadå?
- Ja de tio vakterna du har med dig är inte det lite att ta i?
- Erh alltså, hur visste ni?
- Vi vet allt sa Rebecka, bland annat att din älskarinna arbetar för den Gamle så jag hoppas inte att du pratar affärer med henne
- Va?!
Han såg skakad ut
- Jo då hon arbetar åt honom, han har fingrarna i många kakburkar den gamle, alldeles för många för vår smak sa hon
- Ok sa han tack för informationen
- Det bara bevisar att otrohet inte är bra sa Rebecka
- Erh
- Som sagt vi förväntar oss svar ikväll sa jag. Åt ena eller andra hållet, men om du är övertygande så kommer denna att bli din
- Jag skall göra mitt bästa sa han
- Behåll de papperna de kan du behöva i din övertalning, för han har brutit mot reglerna, makt har en viss tendens att förmörka sinnet och tro att man är oövervinnerlig, vi har sett en massa tecken på det. Vi går nu säg till de där två bakom oss att inte följa efter oss, ni vet var vi bor eller hur?
- Ja sa han och tittade på männen och skakade på huvudet
- Hej sa jag, vi hörs, förresten dina vakter skall nog ta hand om den kvinnan där i stället hon har fotograferat oss under hela mötet
Jag pekade på en kvinna och vinkade till henne, hon blev vit i ansiktet och reste sig. Robert stirrade på mig och sen på kvinnan och pekade på henne
- Hej då Robert sa Rebecka
Vi gick ut och mötte Jesper och Esmeralda, vi hoppade in i bilen och vi körde hem, journalisterna var borta och vi körde in i garaget och parkerade bilen. Vi gick in i huset och satte oss vid bordet
- Jaha då är bollen i rullning sa jag och log
- Skall vi prata med henne där nere?
- Ja det är väl lika bra sa jag
Vi reste oss och gick ner i källaren och öppnade skrubben och jag lyfte upp kvinnan och bar in henne i träningsrummet. Jag väckte henne
- Hej Törnrosa det är dags att vakna sa jag
- Var är jag sa hon förvirrat
- På en plats som du aldrig trodde att du skulle komma till sa jag
- Du är hos de utvalda sa Rebecka och vi har två stycken som vill träffa dig sa hon
Våra mödrar gick fram till henne och titta på henne
- Jaha sa Elisabeth så det är du som är skulden till allt lidande som vi fått utstå?
- Vem är ni? Sa hon lågt
- Vi är kärlen sa Isabella, du lämnade mig att dö när jag spelat min del i detta, du tog mina barn och kastade ut mig på backen, du och de andra svinen
- Herregud sa hon, du överlevde
- Jadå sa Isabella jag överlevde
- Mm vi överlevde men ni hade andra planer för mig sa Elisabeth och de lyckades nästan sa hon och tittade på kvinnan
Hon tittade skräckslaget på dem
- Vad vill ni veta?
- Vi ingenting sa jag, du har inget att förhandla med
- Men jag har information om den gamle
- Vilken av dem sa Rebecka, den Gamle galningen eller den Gamle som just nu är ledare för Orden?
- Ni vet viskade hon
- Ja då vi vet och er lilla plan att kidnappa våra barn i utbyte mot äpplet fungerade inte sa jag
- Oh herregud, jag hade inget med den att göra
- Jodå sa jag det hade du visst försök inte ljuga för oss, ni visste att äpplet fanns därinne, men ni visste inte var, ni har letat i tjugofem år efter det utan att hitta det. Sen spelade du samtidigt ett spel med den andre Gamle och Rebeckas far. Det var en listig plan du kokade ihop, jag är faktiskt imponerad att de inte visste om varandra sa jag, att du under alla dessa år lyckats spela ut dem mot varandra
- De är smutsiga män, som tänker med det de har mellan benen
- Jo så är det med vissa män sa Rebecka
- Men varför våra barn? Men givetvis för att du visste att vi skulle agera eller hur, men vad du inte räknat med var den gamla damen sa jag, hon hjälpte oss
- Vilken dam?
- Hon som hjälpte vår mor sa jag och räddade livet på henne, hon som egentligen är Draculs överhuvud och spelat dig under alla dessa år. Hon leder familjen nu, det finns fyra unga människor som tror att de styr men de kommer gå till henne för att få råd, hon har på alla sätt motarbetat dig, du har inte anat vem det varit som satt käppar i hjulet för dig emellanåt. Vi pratade med den smartaste kvinnan i byn och hon avslöjade ditt dubbelspel för oss så att vi kunde vidta åtgärder
- Herregud gumman i skogen
- Precis sa jag och log
- Vi gav henne ett speciellt smycke som kommer visa hennes status
- Va?
- En juvel som Dracul gav Mona – Lisa för att bekräfta blodsblandningen och är det något de har koll på därnere så är det deras historia, de kommer veta direkt vem hon är sa Rebecka
- Men?
- Du är ingen Dracul så du kan inte historien, det du kan är förvanskat av två män som utnyttjade dig för sina egna syften. Den enda anledning till att du är här är för att de två skall få sin hämnd, du har inget att förhandla med
- Men jag vet var den gamle är
- Vilken av dem?
- Båda
- Den ene är död sa jag och den andre har vi koll på
- Va? Vem är död?
- Den gamle i Ryssland, vi dödade honom sa jag
- Ni dödade honom sa hon skräckslaget
- Mm han var inte odödlig vilket han trodde. Vilket är orealistiskt, men åter en gång så visar det sig att makt äter upp en
- Och vi vet precis var den andre gamle är och vi kommer att ta hand om honom vid tillfälle sa jag och log
- Ni vet viskade hon, ni vet om hans gömställe i Italien
- Nej sa jag nu försöker du ljuga igen, vi vet att han inte är i Italien
- Jo jag svär han är i Italien, i klostret Monte Cassino
- Nej sa Rebecka, vi gillar inte att man försöker ljuga för oss
Jag drog min Bokken
- Nej jag lovar och svär han är där, han bor där som en enkel munk, snälla jag lovar
- Nej sa jag dystert, det gör han inte, det är vad han vill att du skall tro, vi vet precis var han befinner sig och det är inte där. Du har inget att förhandla med och som sagt det är inte vi som skall bestämma vad som skall hända med dig, det gör de två sa jag och pekade på våra föräldrar
- Du var en av de som låg bakom flera års lidande för oss, du gjorde det med glädje du är en sjuk människa, jag kommer inte sjunka till din nivå, jag vet att du kommer få vad du förtjänar sa Isabella
- Ja sa Elisabeth, hur gärna jag än skulle vilja se dig lida för allt som du gjort mot oss och andra kvinnor, du vet att vi var inte de enda, deras fäder hade sidoaktiviteter i det som kallades Samfundet, de som du lurade med din profetia.
Hon stirrade på dem, när hon hörde Samfundet så skakade hon till
- Du vet vi har varit med där, vi vet att det var de som låg bakom alltihop, båda de gamla som ni kallar dem, dig och alla andra som var inblandade, de kom med ett papper till dig och lärde dig vad du skulle säga. Hur du skulle göra med dem och du serverade dem drickan som de drack. Du är mer rädd för Samfundet än oss. Men bara så du vet vi är inte rädda för dem inte nu längre. Vi vet att det var du som uppmuntrade Niklas far att våldta Annikas mor Lena, för att hon rättade inte in sig i ledet. Det var du som var motorn bakom det. Men nej jag vill inte i heller att du skall få lida. Du kommer försvinna, all din makt är borta och det är jag övertygad om är det värsta straff du kan få, att vara maktlös.
- Jaha sa Rebecka då är ditt straff utdelat
- Nej vänta, jag vet saker om Samfundet
- Inget som vi inte redan vet sa jag
- Men jag vet var de har sitt huvudkvarter i England
- Jaså sa jag och du tror att vi inte vet det?
- Men ingen vet det
- Jodå sa jag, vi vet
- Så sa Rebecka nu är denna lilla lek slut, vi kommer nu söva dig och sen kommer du att få en gratis resa till vår bunker som vi har. Där kommer du att bo i ett rum som är 2*3 meter stort och där ljuset aldrig släcks, vi skall säga till vakterna att berätta för våra fäder att du är där så att ni kan berätta gamla historier för varandra
- Ni har fångat dem?
- Jadå sa jag och log det har vi
- Herregud
- Där är en del andra människor till som kommer att bli glada att se dig sa jag. Nu är det dags att sova, när du vaknar så kommer du att vara i ditt nya hem
- Neeeej skrek hon de har sitt huvudkvarter i
- Vi vet sa jag
- De har ett här i Sverige med sa hon, de har ett i de utvaldas stad, de vill vara nära de utvalda, det finns i den högsta byggnaden i den staden, jag lovar
Jag slog till och hon somnade
- Jaha sa Elisabeth, fick ni reda på något matnyttigt
- Jadå mamma sa Rebecka och log, nu skall vi ringa vår gode vän påven som inte gillar Orden alls och ge honom Den Gamle på ett silverfat
- Men ni sa att ni visste?
- Det gör vi men nu har vi fått det bekräftat
- Och Samfundet?
- Deras huvudkvarter i London visste vi om men inte det här i stan och att de vill hålla koll på oss, det gillar jag inte alls sa jag
- Inte jag i heller, det får vi göra något åt sa Rebecka
- Vi sätter Gunther på det
- Haha stackars Gunther du skrämde honom igår när du förhandlade med påven medan han hörde på
- Haha ja han blev lite svettig där sa jag
- Förhandlade du med påven?
- Ja vi hade något han ville ha och han hade något vi ville ha sa jag
- Herregud, du var alltså beredd att neka en av de mäktigaste människorna på jorden något?
- Ja sa jag enkelt
- Herregud sa Isabella, fast jag skall väl inte bli förvånad med tanke på hur ni var mot Drottningen
- Vi var snälla med henne mor sa jag, och vi var snälla med påven jag lovar, vi räddade livet på honom bland annat
- Va?
- Ja någon försökte skjuta honom och vi räddade honom
- Ok det var ju bra sa Isabella
- Vi räddade livet på drottningen med sa Rebecka, och hennes man, prinsen och ett av barnen
- Ok sa Elisabeth
- Så vi busar inte bara med dem sa jag
- Och påven har vi räddat livet på två gånger sa Rebecka
- Ok men
- Vi har förklarat för er innan, vi har inte råd att visa oss svaga för då äter de upp oss vänner som fiender, vi kommer inte ha en chans om vi inte visar upp den sidan mot dem att de inte imponerar på oss
- Ok taktik
- Ja sa jag och log, nej skall vi få iväg henne och sen äta lite?
- Javisst, killarna kommer nog snart när som helst sa Isabella
Jag bar upp kvinnan och kallade på en av Medici vakterna och förklarade vad vi ville ha gjort, han nickade och bar henne med sig. Vi gick ut till matsalen Jesper och Esmeralda satt där och väntade på oss
- Så ni är klara med den hemska människan sa Esmeralda
- Ja sa jag vi har lite att göra jag kommer strax
- Vi börjar med maten sa Isabella
- Ok sa jag
Jag gick bort till telefonen och ringde Gunther
- Hej sa jag
- Hej
- Är du kvar i Vatikanen?
- Ja faktiskt
- Ok bra sa jag, hälsa påven och säg till honom att den han söker finns i klostret Monte Cassino, han går under namnet Vincenzo Como
- Ok är det han jag tror att det är?
- Ja sa jag, de tar hand om honom och vi lämnas utanför
- Perfekt sa Gunther
- Sen så har vi fått bekräftat angående Samfundets huvudkvarter i London, vi har även fått reda på att de har en filial här i stan för att hålla koll på oss
- Ok vet ni var?
- I det högsta huset i stan
- Ok jag undersöker det
- Tack sa jag, hur går med läsandet för påven
- Han har inte lämnat den sen han fick den
- Ok sa jag och log, men meddela honom direkt angående var han befinner sig och hälsa att de måste agera direkt
- Ok det skall jag göra
- Och meddela mig när de har honom fast och erbjud honom att han kan skicka honom till vår bunker
- Det skall jag göra
- Bra vi hörs
- Det gör vi sa han
Jag la på luren och gick tillbaka till de andra, våra mammor lagade mat och jag satte mig och lekte med barnen, dörren öppnades och Simon kom in
- Hej sa han
- Hej Simon sa vi
Han satte sin väska och kom ut och kramade oss
- Har du haft en bra dag i skolan frågade jag
- Jadå den har varit bra sa han, jag har fått lite läxor som jag måste göra, jag går upp och gör dem direkt
- Är det ok med huvudet?
- Jadå de helade mig så jag mår bra, vi ses om en stund
- Det gör vi sa Rebecka
Vi fortsatte leka med barnen och dörren öppnades igen och Alex kom in
- Hej sa han välkomna hem
- Detsamma sa vi, hur har det varit i skolan idag?
- Helt ok sa han och kom ut till oss och satte sig
- Tack för papperna sa jag
- Varsågod sa han och log
- Jag hörde att det gick bra i helgen
- Jadå vi fick ihop det till slut sa han och skrattade till, vi ville nog för mycket så det spårade ut lite men vi fick ihop det och det är väl det som räknas resultatet
- Precis sa jag och log
- Nej jag har lite läxor som måste göras, förresten det står en ny dator därnere jag kan visa dig sen hur den fungerar
- Ok tack
- Ingen fara sa han och gick upp
Maten blev klar och vi hjälpte till att duka fram och vi satte oss och åt, vi kallade ner killarna. Vi satt där och åt och pratade, Ilse kom och hon satte sig hon med och berättade om helgen och hon gjorde samma analys som Alex gjort.
Vi åt färdigt och satt och drack kaffe när Annika kom. Hon satte sig ner och gjorde samma slutsats som Alex, efter maten och kaffet så gick vi ner i träningsrummet och tränade i ungefär två timmar. När vi kom upp så ringde telefonen och jag svarade
- Niklas
- Hej Niklas det är Gunther
- Hej
- De fick honom de har honom inlåst här, påven blev glad över erbjudandet av att så skicka honom till bunkern
- Ok bra fixar du det?
- Jadå inga problem, påven hälsar och tackar
- Hälsa tillbaka sa jag
- Vi hörs
- Det gör vi sa han
Jag la på och började tänka på att nu hade förutsättningarna förändrats, men vi spelade spelet färdigt så fick vi se vad som hände. Vi gick in och duschade och sen gick vi ut till de andra och satte oss. Telefonen ringde och det var Robert
- Hej de är med mig
- Ok bra sa jag då har du papperna senast i morgon bitti
- Ok tack sa han
- Ingen fara sa jag
Jag la på luren och gick ut till de andra och satte mig. Vi pratade om allt möjligt och sen sa Annika och Ilse att de skulle gå hem. Vi sa hej då och sen gick de andra och la sig. Jag pratade med Alex om att lämna dossiern, han nickade och gick upp på sitt rum. Vi gick och la oss och somnade i varandras armar.
Fler noveller av samma författare
