Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 35
Kapitel 35
Vi vaknade och steg upp vi gick ut i köket och lagade frukost och satte oss och åt, Isabella kom in i köket
- God morgon sa hon
- God morgon, barnen sover
- Ok då lägger jag mig hos dem, ni är försiktiga?
- Jadå mor sa jag, vi glömmer inte bonden
- Bra sa hon och log vi ses på måndag
- Det gör vi sa vi
Hon gick iväg och vi åt upp frukosten och städade undan, Alex kom nerför trappan
- Jag ville bara säga hej då
- Hej då blev ni klara?
- Ja då sa han och log vi kommer att sätta igång direkt idag
- Bra sa jag men kom ihåg det handlar bara om att samla information till att börja med
- Jadå men vi kommer ha lite roligt sa han och log
- Haha det är rätt sa Rebecka, jaha vem skall spela charmören då?
- Vem tror du sa han
- Lycka till bryt en massa hjärtan sa Rebecka och log
- Haha det skall jag sannerligen göra sa han
- Bra sa Rebecka
- Jag fixar datorerna i helgen sa han, den nya har kommit nu
- Bra sa jag, du har fria händer sa jag
- Tack sa han och log
- Vi ses
- Det gör vi
Vi städade färdigt och tog våra väskor och gick ut i trädgården, Jesper och Esmeralda väntade på oss. Vi började lysa och satte fart genom trädgårdarna och sprang hem till Berit, vi stannade och kände av omgivningen.
Det var Journalister här med. Vi sprang vidare tills vi kom ut ur villaområdet och till en större väg. Vi gick en bit sen kom det en taxi, vi vinkade in den och bad den köra oss till flygplatsen.
Vi åkte iväg och kom fram, vi betalade och gick ut till planet och gick ombord. Vi spände fast oss och vi var på väg.
Jag stängde ögonen och lutade mig tillbaka och somnade. Jag vaknade av att Rebecka skakade mig och tittade på mig med ett leende
- Vi är strax framme
- Ok sa jag och log
- Blir vi hämtade?
- Ja sa jag Gunther har fixat sa jag och log
- Jaha vad kommer hända?
- Vi skall åka till byn som ligger vid slottet, där kommer vi att få träffa de ledande inom familjen, vi kommer att skälla och domdera och bete oss som svin, sen kommer vi kanske att få dela ut lite bannor sa jag, sen så får vi in dem i ledet. Sen så tar vi på oss dräkterna och gör en raid i slottet, hittar det vi skall hitta och sen åker vi hem
- Ok sa Jesper och log
Planet landade och vi gick ut på plattan, det var varmt, en klibbig värme som var obehaglig. En bil stod och väntade på oss, vi lastade in våra väskor och bilen körde iväg.
Vi sa ingenting på hela resan. Det tog 1½ timme att komma fram dit vi skulle. Färden gick längs en bergsväg som var smal och jag hoppades på att vi inte skulle få möte på vägen.
Vi kom upp på en platå med underbar utsikt över en bergsdal. Vi tittade ner och log. Bilen saktade in och chauffören stannade, vi stod på en öde väg
- Jag kör bara hit sa han, den by ni skall till ligger en kilometer ditåt, jag kommer på söndag och hämtar er
- Ok sa jag
Vi hoppade ur bilen och tog våra väskor och gick framåt på vägen, vi hade gått en bit när Jesper sa
- Vi är bevakade
- Mm sa Rebecka
- Jisses de lever fortfarande på myten sa jag och skakade på huvudet
- Den är ett bra skydd sa Rebecka
- Ja för knarktillverkning
- Mm bland annat sa Rebecka
- Mm bland annat
Vi fortsatte gå efter en stund så kunde vi se byn, den såg gammal ut, det var som hämtat från en gammal skräckbok. Vi fortsatte mot byn och när vi närmade oss så kom en man fram ur skogen
- Vem är ni?
Jag tittade på honom och log
- Vem vi är har du faktiskt inte med att göra, men du gör bäst i att akta dig annars så kommer du vakna upp med en rejäl huvudvärk, det gäller de som gömmer sig i skogen med sa jag och log
Vi började gå och han följde efter oss, han sträckte ut sin hand mot Esmeralda, han flög genom luften och landade tio meter vid sidan om oss. Det kom sex stycken utspringande ur skogen mot oss, vi tittade på dem och sen attackerade vi och slog ner dem.
Vi la dem bredvid den förste mannen och sen gick vi vidare. Vi kom fram till byn och gick in i den. Vi letade upp ett värdshus i mitten av byn och gick in.
Vi satte oss vid ett bord och tittade på ägaren. Han stirrade på oss, jag tittade på honom och viftade till honom att komma
- Hej min vän sa jag
- Hej sa han
Han hajade till när jag tilltalade honom på deras språk
- Jag vill att du tillkallar de äldste, om du kallar på någon annan så kommer ditt fina ställe här behöva en renovering, sen vill vi ha två rum
- Ok sa han
Han tittade på mig och mätte mig med blicken, jag tittade tillbaka på honom och vek inte ner min blick
- Nå sa jag
- Va?
- Hur skall du ha det?
- Jag kommer strax sa han
- Bra sa jag
Vi satt tysta och jag tittade mig omkring i rummet. Det var ett skänkrum som hämtat från en 1800 tals roman, alla möblerna var i mörkt trä, det hängde äldre tavlor på väggarna och det var motiv på olika djur.
Det fanns en del porträtt och ett av dem kände jag igen. Jag reste mig upp och tittade närmare på det och började le, jag gick och satte mig igen
- Vem var det? Frågade Rebecka
- En av våra förfäder sa jag, den är målad av Leonardo, jag undrar om han är medveten om att han har en tavla som är värd ett x – antal miljoner på väggen
- Haha nej det tro jag inte sa Jesper, är det bara jag som tycker att det känns som en tidsresa?
- Nej sa Esmeralda, det känns lite bisarrt sa hon
- Mm sa jag, som sagt de lever på myten om han som ägde det slottet, allt är inte vad det ser utför sa jag
- Nej sa Rebecka, detta är vad folk ser som kommer såhär långt, sen ser de inte mer
- Ni menar att de har annat än detta
- Jadå, ett par kilometer åt det hållet ligger de finaste villorna i denna delen av Europa, finansierade med olagliga verksamheter
- Ok spännande sa Jesper och log
- Mm sa Rebecka och log
Värden kom tillbaka och tittade på oss
- De äldre kommer om en halvtimme cirka
- Ok bra då kanske vi få se våra rum
- Va? Erh jovisst sa han
Han gick före oss uppför en trappa och visade oss två rum, vi tackade och gick in. Jag satte min väska på sängen och Rebecka gjorde likadant, vi plockade fram våra svärd och satte oss på sängen.
Efter c:a en kvart så blev det tumult utanför vår dörr, den slängdes upp och tre män kom in med dragna vapen, vi började lysa och attackerade dem och avväpnade dem och slog ner dem.
Jag gick ut i gången och där låg tre till, Jesper tittade på mig och log, vi tog två var och gick ner med dem och satte dem på varsin stol, vi log mot värden och gick upp igen och hämtade de sista två.
Vi gick ner med dem med och satte dem i varsin stol. Vi log mot värden igen och gick upp. Vi ställde oss i gången och hörde hur värden rusade iväg, vi gick på våra rum och hängde på oss våra andra svärd och sen gick vi ner alla fyra.
Vi gick ut utanför värdshuset och ställde oss. Efter ett tag kom ett tjugotal män springande mot oss med diverse vapen i händerna och vi tittade på varandra och log.
Sen började vi lysa och attackerade dem. Fem minuter senare låg de utslagna på marken framför oss, en av den jämrade sig och Jesper tittade på honom och slog till, han tystnade. Vi gick in på värdshuset igen och satte oss vid samma bord som innan. Värdshusvärden kom in genom dörren och stirrade på oss och darrade
- Vem är ni?
- Vi är de som skall städa upp i denna rått hålan sa jag, så nu ringer du igen och säger åt de att komma hit eller så avfolkar vi hela byn
- Ja sa han och gick iväg
- Jaha sa Jesper tror du att de förstår nu?
- Tja de är rätt trögfattade så sannolikheten är inte så stor sa jag
- De måste vara bland de dummaste vi råkat utför, det är nästan så att man skäms att dela namn med dem
- Mm sa jag verkligen
- Dracul den förste måste rulla sig i sin grav eller nåt
- Ja sa jag och log
- Trodde de att vi skulle bli rädda? Och när vi redan slagit ner 12 stycken
- Som sagt de tillhör inte de skarpaste knivarna i lådan
- Nej inte direkt sa jag
Vi satt där och pratade om deras tillkortakommanden när värden kom tillbaka
- De är på väg
- Bra sa jag och log tack
- Vill ni ha något att dricka?
- Gärna lite mineralvatten om ni har
- Jadå sa han och gick iväg
- Oöppnade sa jag, vi vill inte några överraskningar i våra glas sa jag och log
- Självklart sa han
Han kom tillbaka med fyra flaskor Perrier och satte dem framför oss och gick iväg. Vi öppnade dem och började dricka. Efter en kvart så öppnades dörren och fyra män och en äldre kvinna kom in.
De tittade på oss med hat i blicken, vi tittade tillbaka på dem och log. De kom fram till oss och tittade på oss. Jag började le ännu mer
- Jaha är det nu vi skall bli rädda sa jag?
- Va? Sa en av männen
- Funkar verkligen de blickarna för att skrämma folk?
- Erh?
- Ja alltså finns det någon som blir rädd för dem?
- Nej men för vem vi är?
- Inavlade grisar sa Rebecka och log
- Förlåt sa kvinnan och stirrade på henne
- Nej sa Rebecka du behöver inte be om ursäkt för det, det är ju ändå inte ditt fel vem din far avlade fram dig med?
- Erh va?
- Ja att han parade sig med en sugga och det var du som kom ut? Det är ju inte ditt fel eller hur?
Hon stirrade på Rebecka
- Är det du som är trollpackan förresten, hon som rullar med ögonen och kastar ur sig eder och förbannelser och kan se in i framtiden osv.?
- Va?
- Vattnet sa Jesper och log
- Mm sa jag
- Skall jag tala långsammare? Är du trollpackan?
- Jag är sierskan sa hon med dramatisk röst
Vi stirrade på henne sen började vi skratta alla fyra
- Jisses ni skulle satsa på en teater karriär sa Rebecka, din sierska förmåga är nog rätt dålig när du inte förutspått din egen död gumma
Det blev dödstyst i rummet och de stirrade på Rebecka som började lysa
- Du trollpacka som är skulden till så mycket ont, vi har kommit för våra mödrar skull, du kommer att få betala priset för dina skändligheter gumma spottade Rebecka fram
Hon reste sig och lös så att de fick blunda
- Skåda döden gumma, ner på golvet din mask och ligg där tills vi tilltalar dig, rör dig så är du död
De blundade och skakade i sina kroppar, gumman kastade sig ner på golvet och gnydde
- Tyst väste Rebecka, tror du att de trollformlerna fungerar? Du skall nog få uppleva helvetet gumma sa Rebecka, men tyst nu
Hon satte ena svärdet på gummans hals, hon tystnade.
- Bättre sa Rebecka tyst
Hon slocknade
- Ni kan öppna ögonen nu sa hon till männen. De stirrade på henne
- Hon är vår nu sa Rebecka och pekade på gumman
- Ja sa de och stirrade på henne, vem är ni?
- Vi är döden sa jag, vi har kommit hit för att rensa upp i denna svinstian
- Men, men vi har bara gjort vad gumman sagt till oss
- Är det ert försvar sa jag, att ni har lyssnat på en galen kärring? I alla dessa år har ni lyssnat på den galningen?
- Ja vi har inte haft något val, hon har styrt med magi
- Jisses sa Jesper
- De är väldigt skrockfulla här sa jag, kärringen har lurat i dem att hon är en häxa som hotat med att himlen skall falla ner över dem om de inte gör som säger.
- Är det den gumman sa Esmeralda?
- Mm sa Rebecka, det är det
- Men är inte hon väldigt gammal?
- Nja en massa smink när hon var yngre för att skrämma dessa vantrogna svina hedrar, som sagt hon skulle blivit skådespelare i stället, den gamle spelade väl, vad lovade han dig sugga sa Rebecka
- Makt pep kvinnan fram
- Mm makt sa Rebecka
- Hon är dotter till en hora i Bukarest som den gamle hittade på gatan där hon utförde samma jobb som sin mamma, eller hur sugga sa jag
Hon ulkade
- Jag tolkar det som ett ja, hon har inte en droppe Dracul blod i sig, om inte någon från familjen besökt hennes mamma, vilket jag inte tror, denna delen av familjen har många dåliga sidor men de sysslade inte med prostitution innan hon kom in i bilden för 30 år sedan, hon inte mycket över 50år, hon skall ha varit en skönhet innan den gamle slog sina klor i henne och förändrade henne med smink och Tau, Tau. De sysslade inte med kvinnohandel eller barnhandel innan henne i heller. Inte knark i heller. Sen kom hon in i bilden. Det är bland annat så den gamle finansierade sin verksamhet. Med pengar från den verksamheten, det hela var ett perfekt arrangemang, tills de tolkade profetian efter sin egen skruvade version och den faktiskt slog in
Jag hade hela tiden talat på deras språk och männen blev vitare och vitare i ansiktet
- Så den lilla horan som ligger där har spelat ut hela Dracul släkten i 30år och de har gått på det hela tiden, inte alla men de som satte sig upp mot henne har dödats under de mest vidriga riter man kan tänka sig, inte sant Stefan, din son dog genom pålning visst var det så, för han ifrågasatte henne, och du tillät det, din egen son. För vad? Vidskepelse? Makt? Lovade hon dig makt, offrade du din egen son för makt, din förbannade mask
Mannen stirrade på mig och öppnade munnen men inga ljud kom ut
- Och du Nico som tillät alla män i byn våldta ta dina döttrar till döds på det där altaret uppe i slottet, hörde du deras böner om nåd, för att de inte gillade henne och hennes metoder, hur kändes det att belägra dina egna barn? Gav det dig tillfredställelse när de drog sitt sista andetag när du stod där med ditt kön i dem och belägrade dem samtidigt som du ströp dem, njöt du av makten då? Och du Slobodan, hur gammal var din son när du lät hästarna slita honom i stycken? 14? För att han inte ville gå till sängs med henne, det sägs att han var en skönhet, du lät hästar dra loss ditt barns lemmar för makt? Och sist men inte minst, Kristoff hur många barn har du lägrat för att tillfredsställa både henne och dig? Kan du räkna dem? Dina egna barn var inte de första eller hur och sannerligen inte de sista, ni sa till de andra att de dött av sjukdom, ja din sinnessjukdom, ni dödade dem för era böjelser? Hur många barn är det som har försvunnit härifrån,100, 200?
De stirrade på mig som deras ögon skulle hoppa ur sina hålor, värdshusvärden stirrade på mig sedan på dem han viskade
- Mina döttrar?
- Ja min vän sa jag dina döttrar och en massa andra döttrar och söner, för MAKT skrek jag så högt att de hoppade, men nu har räkenskapens dag kommit sa jag, vi är döden som besöker er, vi är alla de ni dödat som kommit tillbaka för att hämnas, vi saknar en av er, var är Istvan? Var är den masken?
- Han är kvar i den andra byn, han är sjuk
- Bra då vet vi var han är. Värdshusvärd se till att han kommer hit är du snäll oavsett hur sjuk han är
- Ja sa han
- Tack sa jag och nickade
Han rusade ut och försvann. Vi stirrade på dem, jag reste mig upp och började lysa, jag drog mitt svärd med ett väsande ljud. Jag ställde mig framför dem och lös
- Vi är guds hämnande änglar sa jag
De andra började också lysa och drog sina svärd. De stirrade på oss, Slobodan svimmade och trillade bakåt. Jag höjde mitt svärd och de kastade sig på golvet och bad om nåd
- Var det så era offer lät? Sa jag, bad de också om nåd? Gav ni dem nåd? Nej ni skrattade dem i ansiktet och dödade dem, varför skall vi lyssna på er?
Vi satte oss igen och tittade på de där de låg på golvet och skakade. Minuterna gick sen kom värdshusvärden tillbaka släpandes på en man, utanför stod det en hop med människor
- Kom in sa jag
De trängde sig in och snart var det fullt i rummet, det stod folk utanför med
- Nä men hej Istvan sa jag och log, så kul att du kunde komma fast att du är sjuk sa jag. Den fegaste och uslaste av er alla förutom horan där. Nå Istvan vill du be om syndernas förlåtelse innan vi utför vårt verk sa jag, vill du själv berätta vilken usel mask du är? Hur du har belägrat allt som går på två ben, barn, kvinnor och män och hur du har dödat på så många vis att vår bror därnere har antecknat för att lära sig mer? Hur många själar är det du har på sitt samvete, jag vet att du för anteckningar det har du gjort sedan du dödade första gången när du var åtta år och skändade din syster? Vilket du sen skyllde på din far eller hur, du hatade din far för han var en god man? Han sitter nu på fars högra sida och ser ner på dig sa jag
Han stirrade på mig, byns invånare stirrade på mig. Vi började lysa alla fyra igen och vi drog våra svärd
- Ut sa jag till dem
De som låg på golvet reste sig och de sprang ut på allmänningen, vi väckte Slobodan och kastade ut honom genom dörren, vi lös fortfarande när vi gick ut och folk flyttade på sig, de bildade en ring runt männen och de delade sig när vi kom fram, Rebecka bar gumman i nacken och kastade henne på marken
- Ligg där din sugga sa hon din stund kommer
- Nå sa jag eftersom jag är rättvis så skall ni få skydda er, välj vapen sa jag
- Va?
- Ni skall få skydda er, vi är inte lika fega som ni. Ni skall få chansen att skydda er sa jag och tittade på dem, välj era vapen
De stirrade på mig och drog fram korta svärd från ryggen
- Minns bonden sa Rebecka till mig
- Ja hjärtat sa jag och log
- Valet är gjort sa jag, till döden
De stirrade på mig när jag tog av min tröja och stod bar på överkroppen, tatueringarna lös
- Du viskade en av dem
Byborna stirrade på mig och böjde på sina huvuden
- Ja viskade jag tillbaka
Sen attackerade jag, jag dansade in mellan dem och slog undan svärd och skar genom deras kroppar, jag dansade förbi ett utfall och stack Istvan i hjärtat, Slobodan försökte sticka mig i ryggen jag snurrade runt snabbare än vad någon kunde se och högg av honom armarna.
Jag dansade vidare och kom framtill Kristoff och skar upp buken på honom och högg av honom huvudet, jag parerade ett utfall av Stefan och körde svärdet i honom genom halsen.
Jag kastade iväg honom och snurrade runt och tittade på Nico, han vaggade fram och tillbaka och mumlade, jag log Kobuderan. Jag attackerade och gjorde sexhandshugget och hans huvud seglade iväg
- För Nitten Ryuon sa jag
Jag avslutade rörelsen och tittade på som låg på marken, Kristoff stönade och försökte trycka tillbaka tarmarna i sin kropp igen
- Hämnden är fullbordad sa jag och tittade på byborna
De böjde på sina huvuden och tittade på oss, vi lös allihop
- Nu lilla horan är det din tur sa Rebecka
- Res på dig sa Esmeralda och sparkade henne i sidan
Hon skrek till och reste sig och stirrade på oss, de andra tog av sina tröjor och deras tatueringar lös också
- Vi skall inte utkräva hämnd på dig gumma, det finns det andra som skall göra sa jag, du kommer leva ett tag till,
Hon stirrade på oss
- Vi vet tre kvinnor som verkligen vill träffa dig sa jag, de skall få den chansen att få träffa dig
- Kärlen viskade hon skräckslaget
- Mm sa Rebecka och log
Sen rusade hon fram och slog till och gumman flög bakåt och slog i ett träd och svimmade. Jag visslade och fyra gestalter lösgjorde sig från skuggorna och kom fram till oss och bugade sig. Byborna stirrade på dem
- Ta hem henne till oss, våra mödrar vet vad de skall göra med henne, hon sover och kommer inte vakna förrän vi väcker henne
Jag tryckte på hennes hals och gjorde henne blind
- Säg till dem att lägga henne i skrubben, gör det på natten
- Ja mästare sa en röst och bugade sig
De lyfte upp gumman och bar iväg med henne. Vi gick in på värdshuset och satte oss, byborna kom in och stirrade på oss. Jag kallade på värden
- Hämta hit dessa fyra personerna
- Ja mästare sa han och bugade sig
- Innan du går skulle du vilja ge oss lite mer vatten är du snäll sa Rebecka och log sitt mest avväpnande leende
- Javisst frun sa han
- Tack
Han pilade iväg och kom tillbaka med flaskorna åt oss, och sen sprang han iväg
- Vem är ni frågade en av byborna
- Vi? Vi är de vi är sa jag och log
Vi drack vårt vatten och tittade på byborna, jag tog fram min mobil och ringde till Gunther
- Hej det är jag
- Hej
- Det är gjort
- Ok bra
- Hon kommer att bli levererad i natt vill du ringa och förvarna?
- Ja sa han
- Bra tack min vän
- Varsågod sa han
- Vi hörs
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag stoppade ner mobilen och drack lite mer vatten, jag ville helst duscha men för effektens skull lät jag bli. Efter femton minuter kom värden tillbaka med de jag bett honom hämta, de kom in i rummet och tittade på oss
- Välkomna sa jag, sätt er
- Tack sa en av dem och satte sig, och tack för det ni gjort
- Ingen fara sa jag och log, ni vet vem vi är?
- Självklart sa han, de utvalda
Häftiga inandningar hördes i rummet
- Precis sa jag och log, ni vet vad vi vill?
- Ja sa han
- Bra och är ni redo?
- Ja sa han, bara befall så utför vi
- Oj det var första gången sa Jesper och log
- Mm sa jag och log, ni skall lägga ner all kriminellverksamhet, ni skall städa upp efter dem
- Ja sa han
- Bra, och då menar jag allt förstår vi varandra sa jag och tittade på alla fyra
- Ja sa de äntligen tillade en av kvinnorna
- Bra då är vi överens sa jag och log, förresten lever en kvinna som heter fortfarande?
De tittade på mig
- Ja sa en av byborna det gör hon
- Var är hon sa jag
- Kom med mig sa en kvinna
Vi reste oss och följde med henne ut ur värdshuset, hon gick genom byn och till utkanten av byn, vi kom fram till en liten stuga och hon pekade
- Där bor kvinnan ni söker
- Ok sa jag tack
- Hon är sjuk så vi går inte nära
- Ok det är ingen fara för oss sa Rebecka och log
- Ok sa hon och neg
Vi gick fram till stugan och knackade på
- Kom in sa en svag röst
Jesper öppnade dörren och vi gick in, vi lös
- Är det dags sa kvinnan svagt
- För vad sa Jesper
- Att dö, ni är guds änglar som kommit för att hämta mig
- Nej sa jag inte än, vi barn till en kvinna som du hjälpte för 22 år sedan. Vi skulle hälsa från sparven
- Ok sa hon och tittade på mig, ja det ser jag nu, du liknar henne
- Vi har kommit för att tacka dig för vad du gjorde för vår mor
- Det var ingenting, de sakerna som hände däruppe, det var som under de svarta åren. De har kommit tillbaka sa hon
- Inte nu längre sa jag, vi har satt stopp för det
- Då är ni de utvalda sa hon andlöst
- Ja sa jag det är vi
- Tack gode gud sa hon
Jag sträckte mig ut och undersökte henne, jag botade henne efter bästa förmåga och hon log mot mig, Esmeralda sträckte ut sitt sinne och helade hon med. Kvinnan såg andlöst på oss
- Tack sa hon
- Det är vi som skall tacka sa Jesper och log, du räddade vår mors liv sa han
- Sätt er sa hon och pekade mot ett par stolar
Vi satte oss och tittade på gumman och hon såg 20 år yngre ut
- Såhär pigg har jag inte känt mig på många år
- Vad bra sa Rebecka och log
- Så vacker du är du utvalda
- Tack sa Rebecka och log igen
- Vill ni ha Te
- Nej tack sa vi
- Hur är det med er mor?
- Det är bara bra sa jag och log
- Så bra, nå har ni besökt slottet än?
- Nej sa jag vi skall göra det i natt
- Hemska saker förekommer där sa hon
- Inte nu mer sa jag, de dagarna är över
- Så ni har dödat alla?
- Nej inte alla sa Jesper
- Häxan?
- Ja hon lever våra mödrar vill gärna träffa henne
- Det kan jag tänka mig, hon och den gamle mannen
- Den gamle mannen har fått sitt straff sa jag tonlöst
- Bra sa hon, han var galen på riktigt
- Ja sa jag det var han
- Vi skulle vilja tacka dig på något vis för det du gjorde för vår mor
- Det har ni redan gjort, ni har gjort så att de onda försvunnit, ni har botat mina krämpor sa hon, jag behöver inte mer
- Vi skulle ge dig mer sa Rebecka och tog fram en juvel, denna var Mona – Lisas sa hon och gav kvinnan juvelen, hon fick den av sin mor när hon var liten
- Tack sa kvinnan andlöst
- Nu skall vi gå tillbaka och se till så att de gör vad vi sagt, jag skall hälsa till vår mor från dig sa jag
Vi reste oss och gick ut ur stugan, vi stängde dörren och gick tillbaka till byn. Vi gick in på värdshuset och tittade på värden
- Gumman är inte sjuk längre, vi skulle uppskatta om du såg till henne
- Javisst sa mannen
- Bra och vet att vi kommer veta om du inte gör det sa jag och tittade på honom
- Ja sa han och böjde på huvudet
- Bra sa jag och log, var är ditt kök sa jag
- Va?
- Var är ditt kök?
- Kom här sa han
Vi gick längre in i huset och kom ut i ett kök. Det var modernt och stod i kontrast med resten av huset. Jag öppnade kylen och plockade fram ingredienser till en middag.
Jag började laga maten och visslade för mig själv och när jag var klar så la jag upp den på fyra tallrikar och bar ut dem till de andra. Vi satte oss och åt. När vi ätit färdigt så satt vi kvar och pratade, det kom in bybor i skänkrummet och beställde dricka.
De tittade på oss och nickade och vi nickade tillbaka och fortsatte vårt samtal. Snart var det fullt i skänkrummet och vi lyssnade mer än vi pratade. När vi suttit där ett par timmar så reste vi oss och det blev tyst i rummet. Vi gick upp till våra rum och gick in.
Jag tittade på Rebecka och hon tittade på mig, jag gick fram till henne och kysste henne. Vi stod där och kysstes en stund, jag backade bak tills jag kände sängen och la mig ner och drog Rebecka med mig.
Hon hamnade på min mage och vi fortsatte vårt kyssande. Hon satte sig upp och drog av sin tröja och knäppte upp sin BH, jag tog hennes bröst i mina händer och smekte dem.
Jag lekte med hennes bröstvårtor och smekte dem. Hon stönade av min behandling, jag reste mig upp till sittande och tog en av bröstvårtorna i min mun och började suga på den.
Rebecka stönade högre, vi började lysa och hon drog av min tröja. Jag bytte bröst och slickade på det andra med. Hon ställde sig på golvet och tog av sina byxor och trosor.
Hon stod naken framför mig, jag reste mig och tog av mina byxor och kalsonger. Jag la mig ner igen på sängen och hon satte sig med ett på varje sida om mitt huvud och sänkte sig ner. Jag började slicka hennes fitta, jag tog tag om hennes rumpa och smekte hennes skinkor.
Jag lekte med hennes fitta med min tunga och letade mig upp till hennes klitoris och lekte med den, jag lät ett finger leta sig fram till hennes andra hål och började smeka det. Hon stönade högt i mitt inre och jag ökade takten i slickandet.
Jag fortsatte min lek med mitt finger och började trycka på. Jag virvlade runt med min tunga och kände hur Rebecka närmade sig sin orgasm, jag fortsatte mitt slickande och tryckte in fingret i hennes bak och när jag gjorde det så kom hon.
Hon kastade bak med huvudet och insidan av hennes lår skakade. Jag fortsatte slicka henne genom hennes orgasm. När hon kommit färdigt så flyttade hon sig så att hon låg på mitt bröst. Jag drog ut mitt finger och smekte hennes rygg
- Du slickar som en gud hjärtat sa hon
Hon kysste mig och jag kysste henne tillbaka och fortsatte mina smekningar på hennes rygg. Vi låg så och kysste en stund, hon satte sig upp och lyfte på ena benet och tog tag om min kuk.
Hon började föra ollonet fram och tillbaka över hennes fitta och smekte sig själv, min kuk hårdnade av behandlingen och stod snart. Hon satte ollonet mot sin fitta och sjönk ner över den, hon började rida mig långsamt.
Hennes inre var trångt efter henne orgasm och jag kände hennes inre omsluta kuken, hon ökade takten i ridandet och mina händer hamnade på hennes rumpa, jag hjälpte henne med takten och vi älskade hårt och fort.
Jag kände hur min orgasm byggdes upp och vi kom närmare båda två, ilningarna ökade och jag kände att även Rebecka var nära, till slut kunde jag inte hålla emot längre och jag kom och Rebecka kom samtidigt, vi skrek ut våra orgasmer, jag kände hur jag sprutade henne full av min säd.
Våra orgasmer la sig och hon la sig på mitt bröst, vi fann varandras andning och andades i takt. Vi rullade över på sidan och tittade varandra i ögonen. Vi låg så en bra stund, sen märkte vi båda att jag slaknade, Rebecka reste sig och gick på toaletten. Jag följde efter henne och såg på den minimala duschen
- Damerna först sa jag och log
- Tack sa hon och log
Hon gick in i duschen och duschade av sig, när hon var klar så gick jag efter och duschade av mig. Vi gick in i rummet igen och la oss på sängen. Vi låg där och kramades.
Rebecka låg i sin vanliga ställning och jag smekte hennes rygg och rumpa, hennes hand smekte mig över bröstet och magen. Vi blundade och njöt av varandras närhet. Vi somnade.
Vi vaknade samtidigt och steg upp ur sängen, vi lyfte upp våra väskor och tog på oss våra dräkter och vi plockade upp våra vapen och stoppade dem på oss, jag hängde svärdet över ryggen och Rebecka fäste sina över sin rygg.
Vi öppnade fönstret och hoppade ut. Vi landade mjukt marken, vi väntade i en minut sen såg vi två skuggor falla genom luften och landa bredvid oss, vi sprang snabbt genom byn och in i skogen.
Vi sprang mot slottet och stannade när vi kom nära det. Vi tittade upp på muren och sen började vi klättra, vi tog oss upp och hoppade ner på borggården, vi tog oss in på slottet och sprang ner i källaren.
Vi tittade på varandra och nickade, vi gick först och jag kunde känna hur något drog i mig. Vi kom fram till en dubbeldörr som vi öppnade, vi kom i ett rum som var högt i tak.
Där fanns bänkar och i mitten fanns ett altare, vi gick fram till det och insåg att det var här vi skapats, det var här våra mödrar våldtagits. Jag fick en väldig lust att välta altaret över ända.
Jag tog tag i kanten på det och knuffade det, det rörde sig inte, det andra tittade på mig och satte sina händer på det och knuffade de med. Det rörde sig och vi tog ännu mer och helt plötsligt så välte det över ända och slog i golvet med ett brak som lät i hela slottet.
Vi tittade på varandra och under altaret så var där en öppning. Jag tittade ner och såg en trappa. Jag gick nerför trappan och de andra följde efter mig. Vi kom ner till sista trappsteget och jag gick upp golvet.
Det var täckt av vit sand. Jag tittade mig omkring och det lös upp mer när de andra kom ner. Vi stod i ett stort tomt rum som var täckt av vit sand på golvet. Det var fyrkantigt och väggarna var av sten och tomma.
Vi tittade oss omkring och jag bort till ena väggen och drog med handen över den. Jag kände en upphöjning och tryckte till, en dörr gled upp och jag gick bort till den och öppnade den.
Innanför dörren fanns det ett tiotal böcker i en hylla, jag gick bort till dem och tittade på dem, det var dagböcker både av Leonardo och Mona och av Jespers och Esmeraldas anfäder, vi tog ner dem och stoppade dem på oss.
På en pulpet låg en stor bok, jag gick fram till den och tittade på den. Jag öppnade den och började läsa. Rebecka ställde sig bredvid mig och vi läste tillsammans.
Vi läste den från början till slut och lyfte upp den. Jag tog den under armen och nickade åt de andra. Vi gick ut ur rummet. Vi kände av resten av väggarna men hittade inget mer.
Jag drog foten i sanden och kände hur det skrapade. Vi letade igenom golvet med men hittade inget mer. Vi gick upp för trappan. Vi kom upp till rummet med altaret.
Jag stannade och plockade fram en ryggsäck där jag la ner boken. Jag hängde på mig ryggsäcken under svärdet och vi letade igenom detta rummet med. Här fanns inget.
Vi gick ut korridoren och sökte igenom hela källaren utan att hitta något mer. Vi gick upp till första våningen och sökte igenom rummen och hittade inget
- Vi delar upp oss sa jag ropade om ni hittar något
- Ja sa Jesper
De försvann som två skuggor, vi sökte igenom hela slottet och efter tag så kallade Esmeralda på oss
- Ni vill nog se detta sa hon
- Var är ni sa Rebecka
- I tornet svarade hon
- Vi kommer
Vi sprang som två skuggor genom slottet och hittade dem
- In genom den dörren sa Esmeralda
- Ok sa jag
Vi gick in genom dörren och kom in ett rum, där fanns en hel del böcker som vi tittade på snabbt, där fanns inget av intresse
- Kom här sa Jesper och tittade fram bakom en bokhylla
- Ok sa vi
Vi gick in bakom bokhyllan och kom in ett annat rum, där fanns fler böcker men det var inte det som fångade vår blick, utan ett skelett av vad vi förmodade var en man.
Han satt vid ett skrivbord med en gåspenna i handen. Jag gick fram till bordet och tittade på boken, jag tog tag om den och slog ihop den. Framsidan var tom jag öppnade boken och stelnade till jag läste
- Detta är min historia Dracul den förste
- Jisses sa Rebecka
- Det kan man säga
- Jag tar den sa hon och plockade fram sin ryggsäck
Jag la ner boken i väskan och hon hängde på sig den
- Det finns mer sa Jesper följ med sa han
- Ok sa jag
Han gick före oss till en lucka och pekade ner, jag gick nerför en trätrappa och kom ner i ett litet rum, där fanns en Tempelriddaruniform och ett svärd, jag tittade på kläderna och tog tag om svärdet, det var tungt och otympligt. Rebecka kom ner och drog efter andan
- Det var en överraskning sa hon
- Ja sa jag det var det
Vi tittade oss runt i rummet och min blick fastnade på en enkel trälåda, jag gick fram till den och öppnade den, jag tittade på innehållet och visade Rebecka, det var en ring med deras sigill.
Vi stoppade ner den i väskan med det andra. Vi tittade vidare och jag stannade framför en annan låda och öppnade den och stirrade på innehållet. Tempelriddarnas försvunna äpple, det äpple de trodde var det som Eva bitit av, detta var dock helt men oavsett så var det deras heligaste relik.
Jag stoppade ner det också i min ryggsäck och stängde den. Det fanns inte mer i rummet så vi gick upp
- Vi lämnar byn i natt sa jag
- Hur skall vi komma till planet sa Jesper
- Vi löser det, vi måste till Schweiz fort som fan sa jag
- Du betalar när vi kommer hem sa Rebecka
- Jadå sa jag, har ni hittat något mer?
- Nej sa Jesper ok då sticker vi
- Ok
- Och snabbt sa jag när vi kommer ut på borggården så ringer jag Gunther så får han lösa transporten. Från och med nu så är alla fiender tills vi är i Schweiz
- Ok sa Jesper
- Ok sa Esmeralda
Rebecka nickade, sen sprang vi fort ut på borggården, jag fiskade upp mobilen
- Hej
- Hej det är ett nödläge, vi måste ut härifrån nu, vi springer till mötesplatsen och vi är där om 45 minuter, du måste få ut oss så fort som möjligt
- Ok ge mig en timme sen kommer ni att vara ute från den platsen
- Tack
- Ingen fara
- Värdshuset snabbt som fan sa jag
De andra nickade och vi sprang fortare än vi någonsin gjort, vi kom fram till värdshuset och vi stannade, vi sökte av området. Jag höll upp fem fingrar de andra nickade.
Vi klättrade upp ljudlöst längs väggen till våra rum, jag stannade och tittade på Rebecka, vi klättrade in och tog våra väskor och hoppade ner. Vi landade ljudlöst.
En minut senare kom Jesper och Esmeralda ut och landade bredvid oss. Vi nickade och började springa. Vi höll oss i skogen och tog oss fram till mötesplatsen.
Det var fyrtiominuter kvar tills transporten skulle komma. Vi klättrade upp i två träd och smälte in i dem. Vi satt där ljudlöst och sa inget vi sökte av området och Jesper visade upp en knuten hand och fem fingrar, jag nickade. Vi anade hur de kom närmre och vi gjorde oss redo.
De var skickliga men inte skickligare än oss, de smög sig fram och var precis under oss, jag drog mitt svärd ljudlöst de andra gjorde likadant sen hoppade vi. Vi började lysa i luften och landade mitt ibland dem och vi attackerade innan de hann reagera och vi dansade runt dem och dödade dem en efter en.
Efter ett par minuter så var alla döda. De hade liknande dräkter som vi, jag gick fram till en av dem och öppnade hans dräkt, under det fanns ett tempelriddare märke intatuerat. Vi klättrade upp i träden igen och väntade.
På angiven tid hörde vi en helikopter, den landade och vi hoppade ner och sprang fram till den och hoppade in. Den lyfte och flög iväg. Den flög oss till flygplatsen och landade bredvid vårt plan vi sprang ombord och planet lättade direkt.
Vi kom upp i luften och planet flög oss mot Schweiz.
- Jaha då vet vi det sa jag
- Vadå? sa Jesper
- Att de finns, vi har anat det innan men nu vet vi
- Ja sa Rebecka och log, det skall bli spännande
- Ja sa Esmeralda
- Mm sa Jesper, de var skickliga sa han
- Ja sa jag det var de
- Undrar var de har fått sin träning sa han
- Mm det undrar jag med sa Rebecka
- De har en egen skola sa jag, eller ryktet sa det i alla fall, på Malta det finns vissa antydningar om det i deras dagböcker
- Jo förvisso men det var för 600år sedan
- Ja jag säger inte att de är där nu men de hade en egen skola
- Jo då får vi leta upp den och ge dem lite smisk sa Rebecka
- Ja sa jag
- Familjen?
- När jag ringde Gunther och sa att det var nödläge så tryckte han på alla knappar. Vi har trettiovakter därhemma just nu om ett par timmar så är de hundra sa jag
- Ok bra
Resan tog ungefär 1½ timme sen landade vi Schweiz, vi gick av och in i en bil, Gunther satt bakom ratten
- Hej
- Hej kör sa jag
Han körde fort och vi kom fram till slottet snabbt, vi gick ur bilen och jag gav Jesper och Esmeralda tillträde till slottet vi gick in och jag andades ut lite
- Ok sa Gunther varför nödläge?
- Är vår familj trygg
- Sist jag pratade med så var de det, där är 100 vakter runt huset, nå
- För detta sa jag och packade upp trälådan ur väskan
Jag öppnade den och lyfte upp äpplet
- Är det vad jag tror att det är
- I alla vad de tror sa jag
- Ok sa Gunther och svalde, det skall alltså vara det äpplet som Eva och Adam åt av?
- Ja det som skall komma från kunskapens träd
- Herregud sa Jesper
- Ja han blev lite arg där sa jag
- Sen hittade vi denna sa jag och räckte över boken till honom
- Är det?
- Ja Tempelriddarnas bibel så att säga, en av de mest förvridna böckerna jag läst, hade vi visat den för påven så hade han smält av. Det är det värsta dravel jag någonsin läst sa jag, och det värsta är deras orden är uppbyggd kring det dravlet
- Så illa?
- Värre sa Rebecka, det är en bisarr våldspornografisk bok som går utöver det mesta jag läst
- Sen sa jag så hittade vi den här sa jag som vi skall läsa nu sa jag
Jag packade upp Draculs självbiografi
- Vi hittade den på hans dödsbädd så att säga, han skrev ihjäl sig
- Ok sa Gunther och tittade på oss
- Ni vill kanske byta om?
- Inte än sa jag nu skall vi läsa
Vi gick in i ett av rummen och läste boken. Det var en fascinerande historia som trollband oss. Vi läste igenom den sen tittade vi på varandra och log, vi tittade på de andra och sen började vi berätta. Vi berättade i ungefär en timme och gav dem en sammanfattning
- En fascinerande historia sa Gunther
- Javisst är det sa Rebecka och log
- Verkligen sa Jesper, han var en slipad man
- Ja verkligen sa jag, jag vill bekräfta att det är tavlan i vårt sanktum
- Ja sa Gunther
- Kom Rebecka sa jag
Vi reste oss och gick iväg, vi gick ner i vårt Sanktum och tittade på tavlan, vi log och gick upp igen
- Jodå sa jag och log
- Haha skrattade Esmeralda
Min mobil ringde, jag svarade
- Hej
- Hej Niklas det är din mor
- När, var och hur sa jag
- För tio minuter sedan, hemma och det var ninja typer som gjorde det, Simon slog ner två av dem innan de stoppade honom
- Stoppade hur
- Nej inte så de fick vara tre stycken för att hålla honom han har en rejäl bula, Elisabeth tittar till honom
- Ok sa jag
- De vill att du ringer detta numret sa hon
- Ok sa jag, vi hörs senare
Jag la på och tittade på andra, de hade hört samtalet genom mig. Jag slog numret
- Hej
- Hej detta är Niklas sa jag
- Hej Niklas, ni har något som tillhör oss och vi har något som tillhör er
- Ok sa jag
- Vi föreslår ett byte
- Ok
- Äpplet mot barnen
- Nej sa jag
Det blev tyst i andra änden av luren
- Vi har era barn
- Och vi har ert äpple och med det makten till ert imperium
- Vi har makten till ert
- Nej sa jag det har ni inte
- Va?
- Det är inte våra barn, de är i säkerhet i Schweiz
Det blev tyst igen
- De har tatueringarna
- Fake, Henna spray, de går att tvätta av, testa så får du se
Det blev tyst igen det gick ett par minuter
- Ni visste?
- Ja sa jag så ni kan lämna tillbaka de barnen ni har båda pojkarna
- Javisst sa han
- Bra sa jag, var det något mer?
- Nej inte mer än att ni aldrig mer kommer vara säkra
- Ok det lät som ett hot, vi uppskattar inte att bli hotade
- Vi kommer att ta era barn vid ett annat tillfälle
- Nej rör ni någon i vår familj eller vänkrets, eller kommer inom en kilometer från oss så förstör vi äpplet och tro mig det är inget tomt hot, vi har äpplet tills vi finner för gott att lämna tillbaka det, har du förstått?
Det blev tyst på linjen. Jag väntade
- Vi har förstått, vapenvila
- Javisst sa jag vapenvila, om jag inte får besked inom tio minuter om att ni lämnat landet så kommer våra agenter att döda dig och de som sitter i rummet med dig på denna adressen. Efter det så kommer ytterligare agenter att slå till på alla era gömställen som finns på dessa adresser
Jag läste upp tio adresser
- Förstår vi varandra
Det blev tyst igen
- Hur vet vi att du inte bluffar
- Om du gjort din hemläxa så vet du att jag aldrig ljuger, fråga din son, jag berättade det för honom igår i skolan, han sitter till höger om dig just nu Von Rosen eller hur
- Men vi hinner inte lämna landet på tio minuter
- Åtta sa jag, det har gått två redan
- Men…
- Packa er iväg så meddelar mina agenter när ni lämnat landet
- Vi lämnar landet
- Bra hej
- Hej
- Herregud det var det som var deras uppdrag sa Jesper
- Ja sa jag
- Herregud, hur länge har du vetat?
- Hur länge har Esmeralda gått i skolan där?
- I snart tre år
- Så länge sa jag
- Vi vet allt sa Rebecka, eller nästan allt, ingen kan veta allt sa hon och log
- Var är barnen? Frågade Esmeralda
- I gästhuset sa jag
- Va?!
- Vill du gömma något gör det synligt, det lärde vi oss precis sa jag och log
- Va?
- Det var det vi konfirmerade, genom att titta på tavlan, detta är inte äpplet
- Va? Sa Esmeralda
- Det visste vi däremot inte sa jag, ja inte förrän för fem minuter sedan
- Nu har det gått tio minuter
- Ok
Jag plockade fram telefonen och ringde
- Hej åker de?
- Hej sa Annika, ja de kör nu
- Bra följ efter dem till flygplatsen och ring mig när de lyfter med destinationen
- Ja Niklas
- Tack syrran
- Ingen fara brorsan
- Skicka hem Ilse till Simon han är skadad
- Va?!
- Ja han spelade hjälte därhemma och slog ner två eller tre av deras män, de fick vara tre för att hålla honom, Elisabeth har koll på honom
- Jag skickar hem henne direkt sa hon
- Bra säg åt Alex att släppa henne när de fluget och säg åt honom att hälsa följande. Har du förstått?
- Ja sa hon jag meddelar honom, är du säker på det?
- Ja sa jag lita på oss
- Ok vi hörs i morgon
- Ja sa jag hej hälsa alla
- Hej detsamma och säg till Jesper att stänga munnen
- Haha det skall jag göra
- Hur visste hon det?
- Att du hade munnen öppen? Har inte en aning faktiskt se ytterligare en sak vi inte visste
- Vem är det som Alex håller?
- Din klasskamrat som vi pratade om igår, hon med barnen
- Så det var därför du sa fel och sa två pojkar
- Ja Esmeralda, som jag sa hon är farligast av dem alla eller rättare sagt hennes pappa, han är stormästare
- Är Von Rosen det med?
- Nej han är en duktig idiot som vi snart skall ha ett ingående samtal med
- Han håller motsvarande Kaptensrang i deras orden
- Ok sa Jesper, det var en jäkla soppa ni har kokat ihop som vanligt
- Tja vi gör vårt bästa sa jag
- Jag visste inget sa Gunther
- Ingen visste något sa jag och log
- Va? Sa Jesper litar ni inte på oss
- Jodå och det vet ni sa jag men vi fick inte reda på allt förrän vi var i Transsylvanien
- Va när?
- Av den gamla damen
- Men hon sa inget
- Jodå sa jag, hon pratade om den gamle, och då menade hon inte den gamle utan deras ledare som på Latin betyder den gamle
- Hur många gamla finns det
- Alldeles för många sa jag
- Ja just det sa Esmeralda jag ber om ursäkt, jag skulle kopplat det innan
- Ingen fara, jag kopplade inte först i heller sa Rebecka, förrän Niklas ringde som en galning till Isabella och bad henne gömma barnen i gästhuset
- Men det andra måste ni ha planerat innan, de andra barnen och allt
- Ja sa jag en försiktighetsåtgärd som vi gjorde när vi stötte på mer och mer indikationer om dem
- Var har ni fått tag på dem?
- Stiftelsen, Berit ordnade med det
- Jisses, ni tänker på allt sa Jesper
- Så nä vi har inte undanhållit något sa jag, det var inte äpplet vi skulle hitta förresten utan hans biografi, där stod en massa intressant som till exempel var det riktiga äpplet finns
- Ja du sa det sa Gunther och du sa i Schweiz
- Ja det har alltid funnits här sa jag
- Va?! Sa du här
- Ja kom sa jag
Vi gick ner i Sanktumet
- Där min käre Gunther har du äpplet
Jag pekade på en fruktskål med porslinsfrukt
Han gick fram till skålen och tittade på den
- Är det, det?
- Ja sa jag, vi fick tipset att titta på tavlan av honom i boken, alla frukter på den tavlan är annorlunda förutom det
- Ok sa han och log
- Om vi hade planerat allt i förväg Jesper och Gunther tror ni att vi hade behövt trycka på nöd knappen då?
- Men de andra tre?
- Ja det var egentligen en annan plan som gick in i denna vi skulle skrämma iväg dem ändå på ett eller annat vis, det var det som var planen
- Så de spelade er i händerna med ”kidnappningen”
- Ja på sätt och vis sa jag vi uppnådde det vi ville en vapenvila så att vi kan fokusera på Samfundet, så får vi ta hand om de andra sedan, men de bröt mot reglerna vilket jag inte tror att stormästaren gillar alls, det var det meddelandet som Alex skulle skicka till honom. Respektera reglerna och ge fan i våra barn annars så plockar vi era, vilket vi gjorde väldigt klart igår i skolan, vi har era barns liv i våra händer men vi släppte dem
- Herregud sa Gunther
- Välkommen till vår värld sa Jesper och log
- Så vi skall alltså prata med Von Rosen?
- Ja sa jag så fort vår syster ringer och meddelar målet
- Men de femton som vi gjorde slarvsylta av i skogen
- Skickade av Von Rosen vilket stormästaren inte i heller kommer uppskatta
- Hur vet du att det var han som skickade dem?
- Färgen på tatueringarna i filen som Gunther skickade om dem
- Svart?
- Ja sa jag
- Ok då är det Von Rosen
- Mm sa jag, han ville vara kreativ och det nötet var det mot oss
- Jisses sa Gunther inte speciellt begåvat
- Han tog en chans och den exploderade i hans ansikte
- Hur långt var Alex tvungen att gå med hon tjejen
- Jag vet inte sa jag, det var inte mening att det skulle bli han, dina informationer sa att hon gillar tjejer Gunther
- Ja och de är inte fel kan jag säga, men de kan faktiskt gjort annat, de kan bara vara vänner sådant händer faktiskt
- Ja sa Esmeralda att hon gillar tjejer kan jag intyga, så det är nog mer som Gunther säger
- Ok sa Rebecka, jag hoppas det
- Så vad gör vi nu?
- Vi läser dagböcker, ni har ett par ni med att läsa
- Ja just det sa Jesper
Vi gick ut i köket och läste, det gick fort de handlade mest om deras strider med tempelriddarorden. Min telefon ringde
- Niklas
- Annika
- Hej sa jag, vart reste de?
- Rom
- Ok tack när?
- För en halvtimme sedan
- Ok tack
- Kontakta Iluminati jag vill veta var de bor sa jag till Gunther
- Javisst sa han
- Har du pratat med Isabella?
- Ja hon har koll på läget
- Bra är barnen tillbaka
- Ja Berit lämnar tillbaka dem nu
- Hälsa och tacka
- Det skall jag göra, nu skall jag köra hem och ta hand om Simon
- Gör så fick du tag på Alex?
- Ja meddelandet är lämnat
- Bra och Ilse?
- Hon är hemma och skämmer bort Simon
- Bra krama alla från oss så ses vi på måndag
- Det gör vi god jakt
- Tack hej
- Hej
- Då åker vi sa jag, tack för denna gången Gunther
- Varsågod sa han och log, men innan ni åker så kanske ni skall byta om
- Javisst fan sa jag
Vi tog våra väskor och gick in i varsitt sovrum och bytte om när vi var klara så gick vi ut ur rummen.
- Vi lämnar de två böckerna och äpplet här
- Javisst sa Gunther
- Då åker vi, kör du oss?
- Ja sa han och log
Vi gick ut till bilen och satte oss och åkte iväg, han körde lugnare nu och vi kom fram till flygplatsen och vi gick ur bilen
- Vi bor på samma hotell som sist sa jag, säg till Iluminati att meddela oss där
- Javisst sa Gunther, är han alltid såhär?
- Ja sa Jesper det går i 1000km hela tiden, de två inser inte att vi andra behöver andas emellanåt
- Haha nej det verkar inte så sa Gunther hej då hälsa de andra
- Det skall vi göra sa jag och log
Vi gick upp i planet och jag gick fram till piloten
- Hej vi skall till Rom
- Ok spänn fast er så åker vi
- Tack sa jag och log
Jag gick bak till de andra och satte mig, planet lyfte och jag blundade och vi pratade med varandra jag och Rebecka. Jesper och Esmeralda satt och läste resan tog ungefär två timmar.
Vi landade i Rom och gick ut och tog en taxi. Vi sa namnet på hotellet och åkte iväg. Vi kom fram till hotellet och vi steg ur bilen och gick in, vi gick fram till receptionen
- Hej sa jag vi skulle vilja ha två rum
- Hej ok då skall vi se hur många dagar?
- En med möjlighet att förlänga med en dag
- Absolut, två dubbelrum då var det fixat, här är era nycklar
- Tack sa jag, kan jag beställa väckning till kl. 8
- Javisst båda rummen
- Ja tack
- Ok
- Om ni går bort dit så finns hissarna där
- Tack sa jag och tog nycklarna
Vi gick bort till hissen och tryckte på vårt våningsplan, vi kom upp och gick till våra rum, vi gick och sa god natt till de andra två. Vi satte våra väskor på golvet tog av oss skorna och la oss på sängen och somnade direkt.
Telefonen ringde kl8 och vi steg upp, vi gick in och duschade och när vi var färdiga så klädde vi på oss och sen gick vi ut genom dörren. Det stod en städ vagn en bit bort och en städerska kom ut från ett rum och gick förbi oss.
Vi gick bort till hissen och tryckte på knappen. Jesper och Esmeralda kom ut från sitt rum och kom bort till oss och vi gick in, jag tryckte på knappen och vi åkte ner till förstavåningen.
Vi gick in i restaurangen och satte oss och åt frukost. När vi ätit färdigt så reste vi oss upp och gick ut, vi gick mot de kvarter där vi hittat Da Vincis hus, vi tog oss fram mellan husen och kom fram till huset, vi stannade och tittade oss omkring.
Renoveringen hade börjat. Vi gick vidare och tog oss till Colosseum. Vi tittade på det fantastiska byggnadsverket. Vi gick vidare och kom fram till ett hotell, vi gick in och tittade oss omkring, vi gick ut igen och fortsatte gatan upp.
Vi kom fram till ett hus och tittade upp på väggen och gick vidare. Vi gick tillbaka till vårt hotell vi gick upp på vårt rum
- Nå sa jag
- Hur skall vi göra?
- Vi tar oss upp på taken vid hotellet och tar oss över den vägen och sen ner och hämtar honom, sen över taken till ert hus, vi förhör honom där och sen så lämnar vi honom till Iluminati som lämnar tillbaka honom till dem
- Ok sa jag det låter som en bra plan vad säger du Rebecka?
- Den låter alldeles utmärkt sa hon och log, vilken tid?
- 0200? Sa Esmeralda?
- Javisst sa jag och log
- Skall vi äta, jag är hungrig sa Jesper
- Javisst sa jag men det är nog lite tidigt för middag sa jag
- Bara jag får något att äta så bryr jag mig inte sa Jesper
- Ok sa jag och log
Vi gick ut och åkte hissen ner
- Finns det en Mcd i närheten frågade jag i receptionen
- Ja om ni går två gator åt det hållet så finns det en där, förresten jag har ett meddelande åt er
- Jaså sa jag, tack
Hon räckte mig ett papper och jag tog emot det och vi gick ut, jag öppnade meddelandet och läste det och log, jag räckte det till Rebecka hon skrattade till och tittade på mig
- Vi hinner inte denna gången sa jag det får bli nästa gång
- Vad? sa Jesper
- Vi har fått ett meddelande av Påven, som undrar varför vi inte hälsat på honom nu när vi är här
- Ok sa Esmeralda, skall ni åka dit?
- Tja det står en bil därifrån och väntar på oss vi har nog inget val sa Rebecka
Jag gav Jesper en sedelbunt och ryckte på axlarna, han skrattade och de gick iväg.
Vi gick fram till bilen och en man öppnade dörren, vi hoppade in och bilen körde iväg. Vi åkte genom Roms gator fram till Vatikanen. Bilen körde ner i ett garage och vi gick efter mannen och han gick fram till en hiss och vi gick in och åkte upp.
Hissen stannade och vi gick ut. Han gick före oss och vi kom fram till samma dörr som sist, jag tog fram amuletten och visade den för vakterna. De ställde sig i givakt och vi öppnade dörren och gick in. Påven satt bakom sitt skrivbord och han reste sig när vi kom in
- Rebecka, Niklas välkomna
- Jag bugade mig och Rebecka neg, tack sa vi
- Så formella idag sa han
- Nja vi ville visa att vi kan vara artiga om vi vill, sen vill vi tacka för er hjälp med att hitta Rebeckas far
- Det var ingenting sa han, ni har räddat påvens liv, då förtjänar man all hjälp man kan få, ni har min eviga tacksamhet, vilket är detsamma som guds tacksamhet
- Vi tackar både dig och gud för er hjälp sa jag
- Ja sa Rebecka, nästa gång du pratar med honom så tacka från oss
- Vi ber om ursäkt för brottet med etiketten sa jag
- Va?
- Rebecka har inte skylt sitt hår
- Oj så kan vi inte ha det sa Rebecka och tittade sig omkring
Hon hittade en duk och draperade den över huvudet. Påven stirrade på henne sen började han skratta hjärtligt
- Ni är underbara, vad för er till Rom?
- Har ni hört talas om Tempelriddarorden?
- Ja sa han hårt
- De försökte kidnappa våra barn när vi var i Transsylvanien och städade upp där, det var en riktig röra. Men i alla fall vi besökte Draculs slott, och där vi hittade en del intressanta saker bland annat det som de tror är kunskapens äpple
- Tror?
- Ja tror, det är inte det men det visste inte de, inte vi i heller egentligen, men i alla fall så trodde de det. Så en virrpanna försökte kidnappa barnen, de lyckades med att kidnappa fel barn så vi fick förklara det för dem och berätta om det dumma att göra så. Nu är det så att han som kidnappade barnen är i Rom och vi skall förklara för honom precis hur dumt vi tycker att det är att ge sig på våra barn.
- Äpplet kan ju inte vara det äpplet för det finns här
- Nej sa jag
- Va?!
- Nej det gör det inte, vi har äpplet, de senaste 600åren har det varit i vår ägo
- Inte en chans sa påven
- Jodå sa jag tro mig, det ni har är falskt, det har vi från väldigt säkra källor
- Jaså vem sa påven nyfiket
- Tjuven
- Va?
- Han som stal äpplet och lurade orden och Vatikanen
- Da Vinci?
- Nej faktiskt inte, han hade ett finger med i spelet men han är faktiskt oskyldig denna gången
- Vem var det då?
- Greve Dracul sa jag
- Va?
Jag berättade historien om hur han fått tag på äpplet och lurat Vatikanen och orden
- Herregud sa påven kommer det ut så blir det en stor skandal
- Vi kommer inte säga något sa jag
- Om vi inte behöver en tjänst någon gång sa Rebecka och log spjuveraktigt
Påven tittade på henne sen började han skratta
- Du är fantastiskt vet du det sa han, men ni måste lova mig att aldrig berätta det för någon, och framförallt de får aldrig få det i sin ägo
- Nej sa jag det är det ingen risk för sa jag
- Bra sa han
- Vi har läst deras bibel sa Rebecka
- Vad? Den skall vara försvunnen sa han
- Den var det men inte nu längre
- Stal han den också?
- Ja sa jag och log, och som sagt vi har läst den, de är inte så förtjusta i dig, ja inte dig personligen men påvetiteln
- Nej de är galna
- Det kan vi vara överens om sa jag
- Jag har hört historier om vad som står i den bibeln
- Jag kan lova dig att de är värre än vad du hört
- Det kan jag tänka mig sa han, vill ni ha lunch?
- Ja tack sa vi
- Utmärkt följ med mig sa han
Han reste sig och gick ut ur rummet och genom ett annat rum och öppnade dörren till en matsal, vi gick och han satte sig, en tjänare uppenbarade sig och dukade fram mat åt oss.
Vi blev serverade och påven bad en bordsbön och vi började äta, vi pratade om alldagliga saker. När vi ätit färdigt så dukade tjänaren av bordet och vi reste oss och gick tillbaka till det första rummet och satte oss igen.
- Skulle ni kunna tänka er att låna ut den där boken till mig
- Så länge det bara är ett lån så javisst sa jag och log
- Tack sa han
- När vill du ha den?
- Va?
- Hur snabbt vill du ha den?
- Tja så snabbt som möjligt sa han
- Får jag sa jag och pekade på telefonen
- Va? Javisst sa han
Jag ringde Gunther
- Hej det är Niklas
- Hej
- Vi sitter hos påven och han vill låna deras bibel, hur snabbt kan den vara här hos honom?
- Vågar vi låna ut den?
- Haha jag skall fråga honom
- Nej vänta Niklas
- Min krönikör undrar om vi vågar låna ut den till er
- Hälsa honom att han har påvens ord på att vi kommer återlämna den till er
- Hörde du?
- Du är galen sa Gunther man säger inte så till påven, nu måste jag gå och bikta mig
- Får han absolution frågade jag påven
- Ja sa han
- Du får absolution av påven sa jag
- Tack gode gud sa han
- När kan han få låna boken
- Jag kan vara på flygplatsen om tre timmar sa han
- Ok han kan vara på flygplatsen om tre timmar, du får låna den på ett villkor sa jag
- Förutom att jag inte stjäl den sa han och log
- Ja förutom det sa jag, Schweizergardet har två par vapen därnere i sitt krypin som är mina och Rebeckas, får vi dem så har du boken om knappt fyra timmar sa jag och log
- Man förhandlar inte med påven sa Gunther
- Nå sa jag, hur gärna vill du läsa den boken sa jag och log
Han tittar på mig och jag på honom, Rebecka sitter och ler
- Ok sa han och skrattar, jag skall prata med dem
- Nu?
- Javisst
Han tryckte på en knapp och en man kom in, han tittade på oss och vi på honom, han förklarade läget för mannen och mannen tittade på mig, jag log mot honom och mötte hans blick
- Säg inte att ni inte har dem, jag vet precis var de är i vilken låda i vilket skåp, vill du att jag skall säga numret på lådan, ni slet dem av dem tillsammans med Tempelorden när ni piskade honom för att han inte ville avslöja var en av hans vänner var, som Vatikanen stämplat som kättare, ni bistod Tempelorden i det, när ni försökte våldta Mona så kastrerade hon tre av och gjorde två blinda, de tog sig loss och rymde. Men ni stal deras vapen och ni har de som troféer i ert lilla kryp in därnere
Mannen stirrade på mig
- Hur visste du om det?
- Att ni bistått Orden? Eller om våldtäktsförsöket eller våra vapen? De kommer från tre källor sa jag, dels från Leonardo och Mona, dels från deras beskyddare och sist men inte minst de som gjorde det, du kan läsa om det i boken om du går med på vårt krav sa jag till påven. I de andra två fallen så får du helt enkelt lita på vårt ord och du vet att jag alltid är ärlig sa jag
- Stämmer det? frågade påven mannen
- Ja ers nåd det gör det, han talar sanning
- Ge dem deras arvegods
- Ja ers nåd
- Tack ers nåd sa jag och böjde på huvudet
- Tack ers nåd sa Rebecka och böjde på huvudet
- Flyg, sa jag till Gunther, kan ni ha en bil som möter honom på flygplatsen och eskorterar honom hit?
- Javisst sa påven, ordna med det sa han till mannen
- Hej då Gunther vi hörs senare
- Det gör vi sa han
- Beväpnad eskort sa jag
- Ja sa han
- Tack sa jag, de kommer inte dra sig för något, det är bäst om ingen utanför det här rummet vet om vad det är han kommer med
- Nej sa påven
- Får vi följa med när ni hämtar vapnen frågade jag mannen och log
- Ja det gör vi sa påven så kan du berätta mer om den där gången när de blev piskade av mitt garde sa påven
Mannen stelnade till
- I ärlighetens namn så höll de inte i piskan men i honom, och Mona, de försökte våldta henne, det var inte så intelligent, hon fick tag på en kniv och skred till verket, det sägs ryktesvägen att man fortfarande inte talar om henne utan fruktan i rösten sa jag
- Så pass sa påven är det sant sa han till mannen
- Ja ers nåd
- Så sött sa Rebecka och log
Vi kom till en hiss och vi åkte ner och gick ut, vi gick över en gård och jag såg hur det blänkte till i ögat på mig, jag började lysa direkt och kastade mig över påven och vi rullade runt. Det small till där vi stått, jag lyfte upp honom och sprang det snabbaste jag kunde mot en dörr och sprakade med all min kraft och spräckte dörren och karmen.
Jag fick in påven och gömde honom, Rebecka var precis efter mig och mannen kom efter oss
- Påven skrek han
- Jag lever Antonio sa han, lite mörbultad men jag lever
Jag undersökte honom och helade honom
- Så sa jag nu skall det kännas bättre
- Ja det gör det sa han tack
- Ingen fara är alla ok?
- Ja då sa Rebecka
Vi reste oss upp och gick vidare in i rummet
- Ni räddade påvens liv sa Antonio med vördnad i rösten tack
- Ingen fara sa jag och log
- Det är lugnt sa Rebecka och log
- Jag tackar er också, nå Antonio vapnen?
- Javisst ers nåd sa han
Vi gick nerför en trappa och kom ner i en källare och Antonio öppnade en dörr och vi kom in en korridor vi gick längs den och kom fram till ytterligare en dörr och han öppnade den och vi kom in i ett stort rum där det stod en massa lådor och kartonger.
Han gick vidare och han stannade vid en kartong och lyfte ner den och gav den till mig. Jag tog emot den och böjde på huvudet, jag satte ner den på golvet och öppnade den där låg våra vapen.
Jag tog upp dem och la dem på ett bord. Där var våra dolda stilettknivar som man satte fast runt handlederna och fyra Tomahawker, jag satte på mig mina handleds knivar och spände fast dem.
Jag knyckte med handleden och de sköt ut, jag tryckte tillbaka handen och den åkte in igen, Rebecka testade sina och de funkade också. Jag tittade på Tomahawkerna och lyfte upp dem, de var perfekt balanserade, jag började svänga på den och jonglera med dem, jag gjorde det snabbare och snabbare sen stoppade jag
- Jag vet att jag inte kan begära mer men jag har ett önskemål till
- Ni räddade livet på påven sa Antonio er önskan är min lag,
- Låda nummer 550 skulle jag kunna få den med och innehållet i den?
- Vad är det i den frågade Antonio
- Likadana sådana här fast de är våra beskyddares, deras anfäder förlorade dem när tempelriddarorden slaktade deras by, de dödade alla i den byn män, kvinnor och barn, bland annat deras barn, jag vill inte på denna heliga plats berätta vad de gjorde men det var inte nådigt
- Gör det sa påven
- Ja ers nåd
- Tack ers nåd sa jag
- Skall ni ge er efter Orden?
- I sinom tid ja sa jag
- Säg till när så bistår jag er med allt jag kan
- Tack ers nåd, vi skall först ge oss på en organisation som heter Samfundet
- Samfundet jag känner igen det men jag kan inte placera det, kommer jag på det så hör jag av mig
Antonio kom tillbaka med en kartong och räckte över den till mig, jag öppnade den och deras saker låg där, jag packade ner alla sakerna i en kartong och lyfte upp den
- Förresten skall du inte rapportera in mordförsöket?
- Det är redan gjort
- Ok effektivt
- Ja sa han och log stolt
- Kan vi slippa gå över gården tillbaka
- Ja sa Antonio
Vi gick genom en massa korridorer tills vi kom tillbaka till påvens rum. Han tackade oss återigen och bugade sig och gick ut
- Varje gång ni är här så slutar det med att ni räddar mitt liv
- Det är en ära sa jag och log
- Vi älskar dig sa Rebecka vårt liv är ditt
- Och jag älskar er mitt liv är ert sa han högtidligt
- Vi måste tyvärr åka tillbaka nu
- Ja och jag måste arbeta sa han, återigen tack och nästa gång ni är här hör av er
- Vi lovar sa Rebecka och log
- En bil kör er tillbaka till ert hotell, till nästa gång ta hand om er
- Detsamma sa vi
Vi gick ut från hans rum och bort till hissen, vi tryckte på en knapp och hissen kom upp, vi gick in och åkte ner till garaget, vi gick ut och en man öppnade en bildörr åt oss.
Vi lastade in lådan i bagage utrymmet och satte oss i baksätet och bilen körde iväg. Vi kom fram till hotellet och vi gick in, vi åkte upp till vårt våningsplan
- Kom till vårt rum sa jag i tanken
- Vi kommer
Vi gick bort till vårt rum och öppnade dörren, vi gick in och Jesper och Esmeralda var precis efter oss.
Vi satte lådan på sängen och jag öppnade den och började packa upp vapnen. Jag la vapnen där och tittade på dem
- Här är de, de sista vapnen i vår arsenal, nu är vi fullt utrustade sa jag
- Tack broder och syster sa de
De tog upp sina vapen och spände på sig dem och testade dem. Jag anade en tår i deras ögon, jag kände själv samma sak, nu var vi fulländade. Vi berättade om vad som hänt hos påven och att vi skulle få påvens bistånd i jakten på Orden.
- Jisses det var inte dåligt sa Jesper
- Nej sa Rebecka han gillar oss, och vi gillar honom, nu har vi räddat livet på honom två gånger sa Rebecka
- Ja sa jag och log och jag är glad för det, det är en god man
- Ja verkligen sa Rebecka
- Vad är klockan sa jag
- Erh den är 18
- Ok skall vi vila lite innan vi äter middag och förbereder oss för nattens övningar?
- Javisst sa Esmeralda, förresten Rebecka varför har du en duk på huvudet
Rebecka kände på sitt huvud och där satt duken, hon började skratta och tog av den
- Man får inte som kvinna ha håret fritt i Vatikanen, man måste ha en huvudbonad så jag lånade en duk av påven, denna duk
- Jisses sa Jesper och skrattade
Vi skrattade allihopa och de gick intill sig, jag packade undan vapnen och la mig på sängen, Rebecka vek ihop duken och packade ner den i väskan och la sig bredvid mig.
Vi stängde ögonen och somnade tillsammans. Vi vaknade två timmar senare och gick in i duschen, vi tvålade in varandra och smekte varandras kroppar. Jag letade in mitt finger på hennes klitoris och började smeka den, jag tryckte på rejält och satte upp ett högt tempo direkt och smekte henne, hon tag om min kuk och började runka den hårt och bestämt.
Jag tog tag om hennes ena bröst och klämde och knådade det, hon stönade högt och runkade mig hårdare, jag vände henne om och tryckte henne framåt och hon svankade.
Jag tog tag om min kuk och drog ollonet längs med hennes läppar till jag hittade hennes hål. Jag satte kuken mot hålet och tryckte till. Jag gled in i henne och tog tag om hennes höfter och började knulla henne.
Vi började lysa båda två, jag tog henne hårt och bestämt i ett högt tempo, våra kroppar möttes och det klatschade när mitt bäcken mötte hennes ända. Jag ökade tempot ytterligare och vi kände båda att vi var nära orgasm.
Jag ökade tempot ytterligare och nu tog jag henne hårt och fort. Jag kände hur ilningarna ökade och jag skulle snart komma jag kunde inte hålla emot längre, Rebecka var också nära och vi kom tillsammans.
Vi skrek ut våra orgasmer, jag kände hur sperman forsade ur mig. Jag pumpade ut min sperma in i hennes innersta, hennes orgasm kramade min kuk och hennes ben vek sig så att jag fick fånga upp henne och dra henne intill mig.
Jag saktade ner farten och till slut så stod jag stilla och kände hur min kuk pulserade i takt med hennes fitta
- Herre jävlar vilken orgasm sa hon
- Mm sa jag den visste var den tog sa jag och log, jag älskar dig hjärtat sa jag
- Och jag dig sa hon och log
Jag kysste henne och min hand letade sig ner mellan hennes ben och jag smekte hennes klitoris, hon stönade i min mun och började röra sitt underliv och jag började knulla henne igen.
Jag fortsatte mitt smekande av hennes klitoris och hon stönade högt, jag tog tag om hennes höfter och började knulla henne hårt och bestämt igen min kuk åkte som en pistong ut och in i hennes fitta. Hon stönade högre och högre och hon kom igen och skrek ut sin orgasm
- Din kuk är så jävla skön skrek hon ge mig din sperma
Eggad av hennes ord så ökade jag takten ännu mer och jag kände hur ilningar ökade och jag kände hur nära jag var och jag kom igen och orgasmen gjorde så att det svartnade för mina ögon, jag fann Rebeckas andning och vi synkroniserade vår andning, vi stod där tät tillsammans och bara andades
- Jisses hjärtat sa hon
- Mm sa jag
Jag drog mig ur henne långsamt och hon vände sig om och vi kysste varandra, vi duschade av oss och gick ut i rummet och tog på oss, vi gick ut ur rummet och bort till hissen.
Jesper och Esmeralda kom fram till oss vi tryckte på knappen. Vi åkte ner till första våningen och gick in i restauranten och beställde mat. Vi åt en god middag och vi satt kvar en god stund innan vi reste oss och gick upp på våra rum, kl var 00.00.
Vi gick in på vårt rum och la oss på sängen och började förbereda oss på nattens övningar, vi blundade och somnade. Vi vaknade samtidigt och började byta om. Vi tog på oss våra dräkter och satte på oss våra vapen.
Vi var klara och öppnade dörren. Ljuset släcktes och vi gick ut i korridoren, vi hade två minuter på oss. Vi sprang uppför trapporna och ut på taket, ljuset tändes samtidigt som vi kom ut på taket.
Vi tittade på varandra vi fyra, vi började lysa och sen sprang vi. Vi hoppade mellan hustaken och flög genom luften, denna frihetskänsla var obeskrivbar, vi kom fram till det andra hotellet och tittade mot det andra hustaket.
Vi kände av omgivningen och jag sträckte upp tre fingrar, de andra nickade. Vi visste vad vi skulle göra, vi tog sats sprang och hoppade, jag drog min Bokken i luften och slog till precis när jag landade.
Jesper och Rebecka slog ner de andra två och Esmeralda öppnade dörren. Vi smög oss in, vi var tidiga, ljuset släcktes och vi satte igång vi hade sju minuter, vi var som skuggor när vi flöt iväg, vi tog oss ner våning för våning och slog ner de vakter som fanns där, vi kom fram till rätt dörr och jag nickade.
Jag smög mig in och flöt över golvet och fram till mannen som var målet. Jag tryckte till på en punkt och lyfte upp honom. Hans fru låg bredvid honom och jag gick ut med honom.
De andra hade rensat vägen. Vi tog oss ner i källaren och genom en lönndörr. Vi sprang genom katakomberna under staden och vi kom fram till vårt hus, vi öppnade en annan lönndörr och gick in.
Vi var framme, jag bar upp mannen till källarplan och satte honom på golvet, det var beckmörkt i rummet, jag satte mig framför honom och tryckte till han vaknade
- Var är jag sa han på Italienska
Ingen av oss svarade, han fortsatte på ett antal språk till, fortfarande tystnad
- Vem är ni sa han på Ordens hemliga språk
- Vi är dina bödlar sa jag
- Nej jag har inte gjort något fel, jag agerade på order av den gamle
- Nej sa en annan röst till honom, han vill inte kännas vid det
- Jag kan bevisa det, jag har kvar korrespondensen kved han
- Var är den sa en tredje röst
- I mitt hus i Sverige
- Var i ditt hus sa en fjärde röst
- Under mitt skrivbord
- Du vet att barn är fredade du har brutit mot den heligaste av regler, för det måste du bestraffas
- Nej nåd han tvingade mig, han vet saker om mig
- Att du gillar att besöka prostituerade?
- Ja
- Och att du gillar dem unga
- Ja
- Att du ibland tar med din son
- Ja
- Men oavsett om du blev tvingad så måste du straffas, sa en av rösterna
- Nej jag gör vad som helst
- Ge oss din ring
- Min ring
- Din ring för ditt liv
- Ta den sa han, och drog av den från sitt finger
- Tack sa en av rösterna
- Får jag leva nu?
- Hedra ditt löfte till de utvalda så får vi se, vi kommer att bevaka dig
- Jag kommer att hedra mitt löfte
- Bra gör du inte det så kommer vi tillbaka, det finns ingen plats du kan gömma dig på, ingenstans på jorden. Det finns inte tillräckligt med vakter någonstans för att skydda dig mot oss, har du förstått
- Jag svär på min sons liv att jag skall hedra löftet
- Svär på något som betyder något för dig
- Jag svär på Orden sa han lågt
- Och vi svär på att om du bryter mot detta löfte så har du signerat din dödsdom
- Jag svär på att följa det sa han
Jag slog till en gång och han rasade samman, jag bar upp honom och satte honom utanför dörren. Jag gick in igen och tittade på Rebecka, vi hade en uppgift kvar i huset.
- Stanna här vi kommer snart
- Ok sa de
Vi smög oss ut i huset och började leta mer noggrant denna gång. Efter en halvtimme var vi nere i källaren igen. Vi tittade på andra två. Vi satte fart och tog oss på taken igen och sprang tillbaka till vårt hotell och tog oss in på våra rum. Vi klädde av oss och la oss i sängen och somnade.
Fler noveller av samma författare
