Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 32
Kapitel 32
Klockan ringer och vi stiger upp, vi klär på oss våra träningskläder och snörar på oss skorna och ger oss ut på en löprunda. Vi springer i ungefär en timme. Vi kommer hem och går ner i träningsrummet och sparras.
När vi är klara så går vi upp. Våra mödrar dukar fram frukost och vi hjälper till. Killarna kommer ner från ovanvåningen och sätter sig och börja äta frukost. Jesper och Esmeralda kommer in och sätter sig de med.
Vi sitter där och käkar frukost allihop. Efter en stund så kommer Ilse också ner. Killarna äter färdigt och går upp och hämtar sina skolsaker.
- Vi sticker nu säger de
- Ok vi ses senare
- Det gör vi
- Cykla försiktigt säger Rebecka
- Ja mamma säger Alex och ler
De går ut genom dörren
- Vi får också sticka säger Jesper och Esmeralda
- Ok vi ses sen
- Det gör vi säger de och går ut
Vi sitter kvar en stund sen packar vi in barnen i bilen och kör iväg. vi kommer fram till Annikas lägenhet och det står en flyttbil utanför. Vi går in i lägenheten och Annika står där och packar
- Hej och tack för flyttfirman
- Det är Berit som skall ha tacket hon måste ha fixat det i morse
- Ok då skall jag inte glömma att tacka henne sa hon och log
- Kan vi göra något?
- Nej allt är packat sa hon detta är sista kartongen
- Ok hur tidigt var de här?
- De kom vid halv sju, men jag har packat det mesta av natten sa hon och skrattar
- Ok sa Rebecka och ler
- Vart skall vi frågar en av flyttgubbarna?
Jag säger adressen
- Ok vi är klara här säger han
- Då kör vi säger jag
Vi sätter in barnen i bilen och kör iväg. Vi kommer fram till lägenheten och vi åker upp. Hon låser upp lägenheten och vi går in. Hon går runt och tittar och kommer tillbaka till oss och ler med hela ansiktet
- Tack
- Ingen fara säger jag, kom med här
Jag går in i träningsrummet
- Här kan du träna när du inte tränar med Simon. Jag vill inte pressa dig men det är viktigt att du tar det på allvar. Det har att göra med vem du är nu och vilken släkt du tillhör. Du måste träna hårdare än du någonsin tränat innan. Du har dock en fördel, du har det i blodet
- Ok vad menar du?
- Att du måste kunna försvara dig
- Ok jag lovar att ta det på allvar sa hon
- Bra sa jag, använd svärden och dockan där att träna på
- Ok
Vi gick tillbaka till de andra och flyttgubbarna kom upp med kartongerna
- Ni kan sätta möblerna i källaren så länge
- Ok
- Jag går ner och öppnar åt er sa Rebecka
Flytten gick snabbt och ett par timmar senare så var de klara, vi började packa upp hennes kartonger och satte upp saker.
- Vem är detta frågade Elisabeth, hon höll i ett kort
- Det är min mor
- Aha ok hon var en vacker kvinna
- Tack sa Annika och log
- Får jag se sa Isabella
Hon tittar på kortet
- Hon hette Lena
- Ja sa Annika
- Jag kände henne, vi växte upp tillsammans, vi tillhörde samma samfund
- Ok sa Annika, jag visste inte att hon var religiös
- Det var ett speciellt samfund sa Isabella med en hård röst, jag misstänker att det var där jag valdes ut som avelsko
- Oj sa Annika
- Jag misstänker att det samfundet var en samlingsplats för familjerna
- Ok sa jag, vi får undersöka det, det kanske finns kvar?
- Det tror jag inte sa Isabella
- Ok men vi undersöker det ändå
- Gör så
- Men du kände min mor
- Ja sa Isabella, hon var vacker, tuff och tog inte skit från någon. Hon rymde flera gånger hon ville inte vara med. Men de hittade henne alltid. Sen en dag så försvann hon
- Ok vet du vart?
- Nej sa Isabella, sen satte övergreppen igång
- Oj ok
Vi fortsatte uppackningen, jag tog tag i en låda
- Nej Niklas den packar jag själv upp, sa hon med lite panik i rösten
- Ok sa jag
Rebecka log
- Det är nog hennes leksakslåda
- Aha sa jag och rodnade lite
- Haha sötnos
Jag tog en annan låda och började packa upp. Vi fortsatte ett par timmar sen var vi klara
- Tack för hjälpen
- Ingen fara sa jag, nu skall vi köra hem killarna kommer snart
- Ok jag tittar över senare och tränar med Simon, han är en tuff lärare
- Vänta bara tills Jesper och Esmeralda tar över sa Rebecka
- Ok sa hon
- Sen syrran så är det jag och Rebecka som slutför träningen och det blir ingen dans på rosor
- Ok sa hon och tittade på oss
Vi sa hej då och åkte ner i hissen. Vi gick ut till bilarna och satte in barnen. Vi körde hem och gick in. Vi gav barnen mat. Trädgårdsmästarna höll på i trädgården och Ilse satt vid köksbordet
- Jag har bett min mamma komma hit
- Ok sa jag
- När kommer hon sa Rebecka
- Efter jobb
- Vad sa du till henne?
- Att vi skulle prata
- Ok sa jag då tar vi hand om det som vi måste ta hand om
- Sen tar vi över sa Elisabeth
- Ja sa jag
- Hur mår du idag?
- Jodå bara bra, det var lite omtumlande igår, jag tänkte åka hem till lägenheten sen
- Ok sa vi
- Ja jag får ta tag i mitt liv nu har jag slöat tillräckligt, skolan börjar snart
- Du får gärna stanna så länge du vill sa Rebecka
- Tack sa hon log, men som sagt jag får ta mig i kragen och se till att gå vidare
- Bra sa jag, men glöm inte träningen
- Nej då sa hon
- Bra för den är viktigare än du tror, du tillhör familjen nu och du måste kunna skydda dig
- Ok
- Så lyssna på Alex och gör som han säger, oavsett om du tycker att han är dryg. För efter honom kommer Jesper och Esmeralda att ta över din träning och de är tuffare än honom
- Sen min kära syster så tar jag och Niklas över och vi är ännu tuffare
- Har du möjlighet att inreda ett rum i din lägenhet till träning?
- Jo jag har ett rum över
- Bra då skall du åka till denna affären och handla det vi säger till dig. Du hälsar från oss så levererar de det till dig. Du skall träna där när du inte tränar här
- Ok sa hon och såg sammanbiten ut
- Hej
Det var Simon som kom hem
- Hej hur gick det idag?
- Jodå bara bra, ni skall skriva på en lapp om att jag skall vara ledig på torsdag
- Ok sa jag och tog emot lappen
Jag skrev på den och la tillbaka den i hans väska
- Hur gick cykeln?
- Bara bra sa han och log
- Har du läxor?
- Nej sa han
- Ok
Han gick upp på sitt rum
- Vi får köra och handla kläder till torsdag åt dem
- Ok hjärtat
- Mm jag fixar sa hon och log
- Tack hjärtat, vi får fråga hur Alex gör
- Ja sa hon, hur skall du göra?
- Jag vet inte sa jag
- Ok? hjärtat
- Vad tycker du?
- Jag tycker att du skall gå, om inget annat så att för att få ett avslut
- Ja sa jag lite så
- Men det är bara vad jag tycker sa hon
- Mm
- Hej
Det var Alex som kom hem och gick ut till oss
- Hej hur gick det idag?
- Jodå bara bra, vi hade svenska sa han och log
- Haha skrattade Rebecka
- Och idrott, när läraren förstod vem jag var så fick jag höra en längre utläggning om era bedrifter
- Oj sa jag
- Mm sa han, jag har lite att leva upp till sa han
- Haha skrattade Rebecka till, ja han har alltid varit bra på att överdriva sa Rebecka, du skall inte lyssna så mycket på honom
- Nja om han får bestämma så är ni gudsgåva till idrotten
- Gör ditt bästa bara sa Rebecka så blir det säkert bra
- Mm sa han och log
- Gick det bra att cykla?
- Jadå det gick snabbare än jag trodde, du slöfocken sa han till Ilse
Hon hoppade till och stirrade på honom
- Vi ses därnere om tio minuter, jag skall försöka att inte gråta idag
- Hut unge sa hon
- Nej hut min ärofulla lärare heter det
- Du din lille
- Ilse sa Rebecka med hård röst, du lyssnar och gör som han säger
Hon stirrade på Rebecka sen så slog hon ner blicken
- Bra sa Rebecka
- Som sagt tio minuter sa Alex och gick upp på sitt rum
Jag gick ut i köket och satte på kaffe. De andra satte sig vid bordet och började prata. Jag dukade fram muggar och annat. Dörren öppnades och Berit kom in
- Hej
- Hej sa vi, vill du ha kaffe frågade jag
- Ja tack sa hon och satte sig
- Annika hälsar och tackar för flyttfirman
- Ingen fara sa hon, jag har samlat cirkeln till onsdag
- Ok bra sa Rebecka
- Ante och Jörgen var lite motsträviga
- Ok? sa jag
Rebecka berättade för Berit om vad som hänt
- Är de dumma i huvudet sa hon enkelt?
- Tja
- Har de inte lyssnat alls?
- Inte första gången sa jag, men enligt Agnetha så skall de ha lyssnat nu
- Bra jag funderar på att ta dem i öronen sa hon
- Varsågod sa jag
- Ok inga protester
- Nej inte från min sida
- Inte från min i heller sa Rebecka
- Bra sa Berit och log
- Gick flytten bra?
- Jadå hon är på plats och installerar sig
Alex kom ner och tittade på Ilse som reste sig och gick med honom ner
- Har ni pratat med dem sa Berit
- Ja mormor det har vi
- Bra, jag funderar på deras roll i det här
- Mm vi med, det får helt enkelt visa sig
- Ok jag tänkte inleda lite träning med Annika
- Ok kör sa jag, men tänk på vilket blod som är dominerande
- Jadå sa hon och rös till
- Bra så håll inte igen
- Nej sa hon det skall jag inte
Jag gick ut och hämtade kaffet och serverade, jag satte mig och vi drack vårt kaffe. Vi pratade om diverse småsaker. Jesper och Esmeralda kom hem och satte sig hos oss
- Bra dag i skolan
- Jodå sa Jesper
- Helt ok sa Esmeralda
- Hur gör ni på torsdag?
- Vi tänkte gå sa Jesper
- Ok sa jag, det gör nog jag det med
- Ok sa Jesper, avslut?
- Ja avslut
- Samma här
Ilse och Alex kom upp, Ilse tog sig för rumpan och Alex log illmarigt. Han gick upp och Ilse satte sig vid bordet
- Han lekte med mig därnere sa hon, han är duktig men säg inte att jag sagt det, nej nu får jag gå och duscha innan min mamma kommer
- Gör du så sa jag och log
Hon reste sig och gick ut till badrummet
- Han kommer driva henne över kanten sa Jesper
- Bra sa jag sen skall ni ta över och driva henne ännu längre över kanten, vi har inte tid att vara snälla. De två skall få snabbkursen och då kan vi inte lägga fingrarna emellan
- Ok sa Esmeralda och log
- Så inget mesande Jesper sa Rebecka, vi har inte tid med något daltande. De måste kunna försvara sig och de måste kunna göra det snabbt
- Ok sa han inget mesande
- Bra sa jag och log
Alex kom mer och satte sig
- Det är bra att du kör med henne sa jag, men inte för långt över kanten bara
- Nej då sa han, jag gillar inte det jag gör sa han men jag vet att det är nödvändigt
- Bra sa jag
- Mm jag gillar henne, men säg inte det till henne bara. Det vill jag göra själv när det blir dags
- Ok ur länge?
- Med hennes takt en månad kanske
- Så pass?
- Ja hon lär sig snabbt
- Bra
- Vi får kolla Annika nästa gång hon tränar med Simon
- Hon är lika duktig sa Alex, det var smart att sätta Simon på henne, han är varligare än vad jag är, men det är hennes drivmedel
- Mm vi tänkte det
- Vem skall ta vem av oss sa Jesper?
- Du tar Annika och Esmeralda Ilse
- Ok sa Jesper, han mumlade tack gode gud
Jag skrattade till. Ilse kom ut och satte sig, hon blängde på Alex som log tillbaka mot henne. Det ringde på porten och jag gick och öppnade. En bil kom in och körde fram till huset. Jag öppnade dörren, det var Ilses mamma
- Hej jag heter Niklas välkommen
- Tack sa hon jag heter Ingela
- Kom in
- Vilket hus ni har
- Ja vi gillar det sa jag och log
- Jag kan förstå varför Ilse kommer hit så ofta
Vi gick ut till de anda och alla presenterade sig. Vi satte oss och jag, tittade på Rebecka och hon nickade. Jag började lysa och sövde henne och vi började undersöka henne.
Där var samma blockering som min styvmor hade haft. Vi tog bort dem och väckte henne. Hon stirrade på oss
- Vad har ni gjort?
- Vi har helat dig sa jag, nu kommer våra mödrar att prata med dig, vi skulle vilja att du följer med dem så tar de hand om dig och hjälper dig att hantera dina minnen, de vet vad du gått igenom och kan hjälpa dig
- Är ni från samfundet?
- Va? Sa jag nej det är vi inte men vår mor har tillhört det när hon var yngre, vår systers mamma var också med där
- Ok vad heter hon?
- Vår syster?
- Nej hennes mamma?
- Hon hette Lena
- Lena? Rebell Lena?
- Det vet jag inte men hon bröt sig loss sa min syster
- Det måste vara hon, du sa hette?
- Ja hon tog sitt liv när hon inte orkade med vår far längre och hans övergrepp. Men de kommer att förklara allt för dig
De tog henne i handen och ledde henne nerför trappan. Jag blev mer och mer fundersam på det här ”samfundet” jag gick bort till telefonen och ringde upp Gunther
- Hej det är Niklas
- Hej har ni fått filen?
- Jadå sa jag tack, jag har en annan fråga
- Ja
- Har du hört talas om samfundet?
- Nej vad är det?
Jag förklarade för honom
- Hm det låter helt bisarrt
- Ja sa jag, det har lite smak av Tempelriddarorden runt sig
- Mm nu när du säger det, jag börjar undersöka det
- Tack, det känns som att det blir vårt nästa mål
- Mm jag börjar direkt och hör av mig så fort jag får fram något
- Tack
- Ingen fara något mer?
- Ja skulle du vilja skaffa ett kort till Ilse, hon tillhör familjen nu
- Javisst det är redan gjort, det kommer i morgon
- Tack Gunther du är en klippa
- Tack Niklas
- Vi hörs
- Det gör vi
Jag la på luren och Rebecka tittade på mig och nickade. Vi hade vårt nästa mål. Samfundet. Jag gick bort till Rebecka och kysste henne. Vi började lysa och vi kysstes länge. Det ringde på dörren och jag gick och öppnade. Det var Annika
- Hej sa jag, du kan bara gå in som jag sa igår
- Ja jag vet det är gammal vana bara
- Det är lugnt sa jag och log kom in
- Tack
Vi gick bort till bordet och satte oss
- Hej Annika sa Rebecka och log, har du kommit tillrätta?
- Jadå sa hon och log
- Så bra, Ilse mamma är här och hon kände också din mamma
- Ok
- Ja hon kallade henne rebell Lena
- Ok den var ny sa hon och log
- Hade du hört talas om Samfundet innan idag? Frågade Rebecka
- Nej jag blev ganska ställd av det Isabella berättade, jag har aldrig träffat min mormor och morfar, inte min farfar eller farmor heller
- Jag har träffat min farmor eller farfar de är inga trevliga människor. Farmor sköt huvudet av farfar och farmor försvann. Nu när jag tänker efter så har jag inte träffat min riktiga mormor och morfar. Den jag trodde var min mormor var en riktig krut kärring sa jag
- Så de pratar med Ilses mamma nu?
- Ja hon blev rätt tagen när vi tog bort blockeringen vilket inte är så konstigt. Hon träffades av minnena ganska så brutalt, vi kan inte hejda att de kommer fram
- Ok så de bara sköljer över en?
- Ja sa jag och med tanke på vad han kan ha gjort med henne så
- Så blev det en chock?
- Ja sa jag, jag tror att hon hellre hade levt med sina minnen av vad som hon var programmerad att tro. Men när det avslöjades att Ilse var deras syster så hade Ilse kunnat försäga sig och det kunde utlöst de bomber som Ho Minh planterat i hennes huvud
- Han Tau, Tau mästaren?
- Ja sa jag
- Vad är Tau, Tau?
- Oj sa jag, det är en lång historia sa jag
- Jag har tid sa hon och log
- Ok sa jag och log tillbaka, jag tänkte börja med maten, så Rebecka kan börja berätta
- Javisst hjärtat om du ger mig en kyss till vi blev ju avbrutna innan
- Javisst hjärtat sa jag och kysste henne
- Jag älskar dig sa Rebecka
- Och jag älskar dig hjärtat mitt
Jag gick ut köket och Rebecka började berätta, jag började med maten och försvann i lagandet, jag lyssnade på Rebecka när hon berättade. Jag började duka fram tallrikar och bestick.
Jag gick ut i köket igen och fortsatte med maten. Den blev klar och jag satte fram den på bordet och jag kallade på de andra i familjen som inte var i källaren. Vi satte oss och började äta.
Vi pratade om annat vid maten än Tau, Tau. När vi ätit färdigt så tog Jesper och Esmeralda hand om disken. Vi andra satt kvar och Rebecka fortsatte berätta om Tau, Tau.
Jesper och Esmeralda kom tillbaka till bordet och satte sig. När vi fick gå och byta på barnen så tog Jesper och Esmeralda över och berättade om Naturaleza. Annika satt fascinerad och lyssnade. Vi kom tillbaka och satte oss.
- Hur vet man om kan Tau, Tau?
- Hm svårt att säga sa jag, det finns vissa tecken, man kan få föraningar när man är liten om saker som skall hända, oftast hemska saker. Jag, nu när jag vet mer kommer ihåg att jag ibland kunde ha sett vad som skulle hända innan jag fick stryk tillexempel, framförallt om det var saker mina bröder hade gjort då tog jag på mig det som hänt.
- Ok sa Annika
- Jag upplevde samma sak sa Rebecka, jag fick sådana föraningar ibland jag med
- Finns det något mer?
- Nja det är ingen exakt vetenskap, man måste ha det i blodet så att säga. Du kan inte lära dig det, du måste vara född med egenskapen
- Hur kan ni kolla det?
- Vi kan använda Tau, Tau eller som i vårt fall Shuken, eller den gudomliga vinden som vi besitter som är det ultimata i Tau, Tau. Det har bara funnits två innan som besuttit Shuken som vi kan bekräfta. Våra anfäder. Sen har vi vissa teorier, som förvisso blir bekräftade i en bok som vi hittade. Men vi har inte fått bekräftat på andra ställen.
- Det här Naturaleza? Hur funkar det?
- Det är samma som Tau, Tau bara att det kommer från en annan kultur, den har också Shuken som Jesper och Esmeralda uppnådde i somras
- Ok har de också den gudomliga vinden?
- Nej sa jag, tyvärr inte. Den är vår börda
- Börda?
- Ja ansvaret och plikten är vår
- Att göra vad?
- Bära jordens öde på våra axlar sa jag och log
- Och vi är väldigt glada att vi inte har det sa Jesper, vi har sett vad det ansvaret och den plikten innebär. Det är inget jag önskar min värste ovän. Vi gör allt vi kan för att stötta och hjälpa, vi är beskyddarna, men ansvaret är deras. De är de utvalda
- Men finns det inga andra tecken på att man kan Tau, Tau
- Hm om man träffar sin själsfrände så kan det hända spännande saker när man älskar
- Haha ja sa Esmeralda man behöver inga lampor tända
- Haha nej sa Rebecka första gången det hände oss så blev vi rätt stirriga
- Mm sa jag
- För att inte tala om när man uppnår Shuken sa Jesper, det var nog den mest spännande natten någonsin i mitt liv
- Ja sa jag vi var väl sådär en minut ifrån att dö
- Dö? Sa Annika
- Ja sa jag, vi får inte avslöja något om det, men ja dö
- Herregud
- Skulle ni kunna kolla om jag har kraften?
- Varför frågar du sa jag och tittade på henne
Hon satt tyst och tittade tillbaka på mig och hon såg rädd ut. Jesper tittade på mig och Rebecka tittade på Annika med en koncentrerad blick
- Du såg vad som skulle hända med dig innan er far kom och hälsade på? Du såg att din mor skulle ta livet av sig innan hon gjorde det sa Rebecka med låg röst. Du har haft föraningar hela ditt liv eller hur. Men de försvann efter att din mamma tog livet av sig, du slöt dig och stängde av de delarna av hjärnan. Du lastar dig själv för din mammas självmord för att du inte varnade någon. Annika stirrar på Rebecka och det rinner tårar ner för hennes kinder. Du har anat någon gång när du varit rädd för mörkret att du har lyst precis lagom för att inte vara i totalt mörker
- Är det möjligt frågar Jesper mig i mitt huvud
- Vad är det du brukar säga inget är omöjligt i vår familj?
- Jo förvisso säger jag det sa han och log
- Men ditt lysande var inte ljust, det var snarare rött fortsatte Rebecka, men eftersom rött påminner dig om blod så blev du räddare för det än mörkret så du förträngde det med. Du berättade för din mamma en gång om dina syner och ditt lysande, men eftersom hon trodde att det hade med Samfundet att göra så förbjöd hon dig att prata om det och utforska det.
- Rött lysande sa Esmeralda?
- Mm sa jag rött
- Vad innebär det?
- Att hon har kraft, och om Rebecka har rätt så kommer hon att bli stark
- Hur stark?
- Lika stark som ni två, tro det eller ej men det som Vikingarna kallade bärsärk, som vissa tror beror på att de käkade flugsvamp, är som er naturaleza. Fast i otyglad form så blir man som vansinnig, vi måste reta henne för att locka fram det och det är det som Rebecka är igång med nu
- Ok jag trodde att hon skulle göra henne förbannad
- Nej hon gör henne ledsen i stället, vi får hoppas på att det funkar annars så får vi tvinga fram det på annat vis
- Ok hur?
- Med att jag retar henne
- Skojar du?
- Nej hon måste släppa på spärrarna annars så kommer hon dö om hon undertrycker de känslorna längre, jag är imponerad att hon inte redan exploderat. Hon har stängt av rejält
- Ok sa Esmeralda, det skall bli spännande och se vilken färg som Ilse har
- Så du har räknat ut det sa jag? Och log
- Räknat ut vad?
- Hur många färger finns det i Shuken?
- tio sa Jesper
- Och hur många syskon är vi?
- Åtta, det var som, då finns två syskon till därute?
- Ja sa jag och log
- Jaha och hur länge har ni vetat om detta?
- Ett tag, det står om det i den boken vi läste, det var rätt luddigt för att säga det milt men det fanns visa antydningar om att vi skulle få hjälp av regnbågen
- Ok det var som sagt luddigt
- Ja vi skämtade om att det skulle vara en pyssling
- Haha ja det förstår jag
- Men jag lovar dig att det har inget med Samfundet att göra, du måste släppa på dina spärrar annars så kan vi inte hjälpa dig
- Sluta tycka synd om dig själv sa jag, det är rätt barnsligt
- Vad sa du? sa hon
- Jag sa att du skall sluta tycka synd om dig själv och växa upp
- Vem fan tror du att du är?
- Någon som inte tycker synd om mig själv
- Vad fan vet du om mig?
- Tja att du är väldigt bra på att tycka synd om dig själv, du kan vältra dig i din självömkan men den är rätt löjlig
- Var beredda sa jag till de andra hon kommer explodera snart skydda barnen, Jesper och Esmeralda ta dem. Rebecka så fort hon börjar lysa så gör vi det med och låser fast henne
- Ok sa de andra
- Sa du att jag är löjlig? Skrek hon
- Ja det gjorde jag bu hu min mamma tog livet av sig
Hon exploderade i rött, jag och Rebecka började lysa och kastade oss över henne, vi höll fast henne både fysiskt och psykiskt
- Lugna dig Annika sa jag i hennes huvud, jag var tvungen att göra det jag gjorde för att bryta dina spärrar, koncentrera dig, och andas, andas med oss hitta våra andetag
- Släpp mig jag skall slå dig sönder och samman
- Nej det skall du inte för oavsett hur stark du är så är du inte starkare än oss. hitta vår andning och andas med oss
- Din lilla skit
- ANDAS röt jag
Vi visade henne och hon började andas med oss, hennes ursinne la sig och hon slappnade av, hon lös fortfarande men inte lika ursinnigt. Jag släppte på mitt grepp och Rebecka gjorde likadant
- Vi kommer släppa dig nu sa jag, fortsätt andas
- Ok sa hon, förlåt
- Nej det är jag som skall be om ursäkt, jag menade inget av det jag sa. Men jag var tvungen att få dig att släppa dina spärrar. Välkommen i den lysande klubben
- Tack sa hon med ett skratt, men vänta pratade ni i mitt huvud
- Ja men du kan inte göra det med oss, det är inte Tau, Tau, det är något annat
- Ok
- Vi släpper dig nu
- Ok
Vi släppte henne och satte oss upp
- Är du ok frågade Jesper?
- Jadå sa hon och log
- Bra sa Jesper, vår bror kan vara rätt bestämd emellanåt
- Ja sa Annika, vad innebär detta?
- Att du nu kommer att kunna göra saker som andra inte kan
- Ok?
- Din träning kommer gå mycket snabbare nu sa jag, sen så måste du lära dig behärska din kraft och det skall vi hjälpa dig med, eftersom vi har Shuken så kan vi hjälpa dig. Vilket även Jesper och Esmeralda kan, i fortsättningen när du tränar så skall du använda din bärsärkkraft
- Min vadå?
- Bärsärk kraft, den härstammar från vikingarna, du kommer att vara stark som satan när det gäller och du måste lära dig att behärska den styrkan
- Ok hur stark?
- Det vet vi inte, men det skall vi ta reda på sa jag och log, du får inte träna med Simon längre nu är det bara vi fyra som tränar med dig, för du skulle kunna skada honom
- Ok, ja det vill jag inte
- Nej sa jag
- Kan vi träna nu?
- Javisst sa jag, vi går ner
Vi gick ner i källaren och in i träningsrummet, vi satte oss på golvet.
- Nu skall vi träna på att få dig att tända och släcka din kraft
- Ok hur?
- Vi börjar med att meditera, släck dig
- Ok hur?
- Släpp kontrollen
- Va?
- Detta är det svåra sa Jesper och log du måste släppa kontrollen för att få kontroll
- Ok
- Och vi kan inte visa dig du måste göra det själv sa Rebecka, men släpp kontrollen för att få kontroll
Hon tittade på oss och stängde ögonen, hon slocknade
- Nu tänder du dig igen
Hon satt fortfarande med stängda ögon och det flimrade till men lös inte
- Släpp kontrollen sa jag milt, bara andas och släpp kontrollen
Hon försökte igen och det lös nästan
- Andas sa Rebecka och log, släpp kontrollen
Hon andades och slappnade av och började lysa
- Bra sa jag nu upprepar du det 50 gånger så att du kan kontrollera det när du vill, andas och släpp kontrollen
Hon tändes och släcktes och det gick lättare för varje gång.
- 50 sa hon
- Bra ställ dig upp, ta ett svärd
- Esmeralda sa jag
- Ja
- Du vet vad du skall göra?
- Jadå Niklas sa hon och log
- Nu kommer nästa prövning
- Ok
- Esmeralda kommer att attackera dig och du skall vara släckt, sen när hon slår till skall du tända dig och parera, hon kommer bara att använda de tre första och tre sista övningarna
- Ok sa hon
- Bra då kör vi sa jag
Vi flyttade oss och satte oss vid väggen. Esmeralda började lysa, sen attackerade hon. Annika hann inte med så hennes svärd flög genom rummet
- Igen sa Rebecka
Esmeralda attackerade ett flertal gånger med samma resultat, Annika var hela tiden en sekund för långsam. En koncentrerad rynka syntes på hennes panna
- Andas och släpp kontrollen sa Rebecka, andas och släpp kontrollen
Hon slappnade av och tittade på Esmeralda. Hon attackerade igen och precis när hon slog till så började Annika lysa, hon parerade slaget
- Igen sa jag
Samma sak hände
- Igen gör det hundra gånger
99 – 100
- Bra nu är det min tur sa jag
Hon tittade på mig och jag tog fram en Bokken från väggen och började lysa, sen attackerade jag med full styrka och slog iväg hennes svärd genom rummet
- Igen sa jag
- Herregud sa Annika, hur snabb är du?
- Haha skrattade Jesper vi vet inte
- Va?
- De vet inte hur snabba de är
- Hur mycket fick ni hålla igen vid er uppvisning hos polisen?
- En hel del faktiskt sa Rebecka, fast då lös vi inte
- Igen sa jag
Samma sak upprepade sig igen och hon fick hämta sin Bokken i andra änden av rummet
- Andas och släpp kontrollen sa Rebecka
- Andas syrran sa Jesper och log
- Andas och släpp kontrollen sa Esmeralda och log
Hon tittade på mig och hon andades, jag såg hur hon slappnade av. Jag log och attackerade. Pang small det i rummet när våra Bokken möttes. Hon blockerade
- Bra syrran, nu gör vi det hundra gånger sa jag
Jag anade ett leende på hennes läppar. Vi upprepade rörelsen 100 gånger.
- Bra jobbat syrran sa Jesper och log
- Jesper du tar över hennes träning, visa henne de andra rörelserna
- Ok sa han och log, nu syrran börjar vi träna på allvar
- Va?
- Nu börjar träningen på allvar
- Vilken färg skall hon ha på sin dräkt?
- Vi frågar henne sa jag
- Annika vilken är din älsknings färg?
- Lila
- Ok bra då vet vi det
- Vad då?
- Det får du se en annan dag
- Skall hon slåss med ett eller två svärd? Frågade Esmeralda
- Testa henne sa jag
- Ok
Vi gick upp och lämnade dem därnere
- Hon var rätt stark när hon var arg
- Ja sa jag och log, stackars den som råkar ut för hennes ilska
- Mm sa Rebecka, den där boken hade rätt igen
- Ja men det har inte hänt innan sa jag
- Nej vi kan vara de första som uppnår enigheten
- Ja det är lite skrämmande sa jag
Vi om upp däruppe och Simon och Alex satt där
- Hej killar sa jag
- Hej sa Alex
- Simon, Esmeralda och Jesper har tagit över Annikas träning
- Ok sa han då har jag varit en bra lärare?
- Jadå sa jag, det har hänt en sak som gör att du inte kan hjälpa henne just nu
- Ok vad sa Alex
- Hon har börjat lysa sa jag
- Wow sa Simon coolt, vilken färg?
- Röd
- Ok vad innebär det sa Alex
- Att ni inte skall reta henne den närmsta tiden innan hon lärt sig kontrollera den ordentligt
- Ok sa Alex så illa?
- Tja både jag och Rebecka fick hålla henne nere, när vi lös
- Oj sa Alex jag håller mig på min kant sa han
- Det kan vara klokt sa Rebecka och log
- Jaha då var ni fem
- Mm sa jag det är vi
- Det känns lite konstigt sa Alex
- Vadå?
- Tja att ni får de där extra krafterna
- Ja det kan jag förstå sa jag, men vi älskar dig lika mycket oavsett om du har krafter eller inte
- Älskar, vad innebär det? Sa Alex, visst känns det pirrigt när jag tänker på Rosie men jag vet inte om jag älskar henne sa han. Jag känner mig varm när jag är hos er, men helt ärligt så vet jag inte om jag älskar er. Jag vet inte hur det känns att älska
- Jag vet sa jag, våra föräldrar var bra på att döda den känslan
- Hur känns det? sa Alex, kan du beskriva den känsla du känner när du säger att älskar någon
- Oj det är annorlunda beroende på person sa jag, jag älskar dig som min bror, jag älskar er alla mina syskon som just mina syskon, sen älskar jag mina barn på ett annat vis, det är en annan kärlek. Sen älskar jag Isabella och Elisabeth på ett sätt och Berit på ett annat. Men det som är mitt allt, luften jag andas, den som min andra hälft som jag skulle dö om jag var utan, den kärlek jag inte kan beskriva i ord är Rebecka. Hon lärde mig att älska utan henne hade jag varit ett tomt skall som bara hade funnits, barnen är en annan del av mig. Det finns inget jag inte skulle göra för dem i heller, detsamma gäller för alla jag älskar. Jag har gått från att inte veta vad kärlek är till att vara uppfylld av det varenda dag. Den som rev de murarna var Rebecka hon var den som pulveriserade alla murar jag hade. Hon fick mig att inse att kärleken alltid vinner över hatet. Jag vet att du hatar vår mor, jag vet att du såg henne som en svag människa. För att en man som är vår far lärde dig att sky kärleken, att den var en svaghet. Jag lovar dig min bror att han hade fel. Du måste släppa på hatet, du måste låta dig att släppa på garden. Den dagen du gör det, då kommer du att få den största belöningen någonsin
- Vilken är det?
- Det min kära bror säger jag inte för jag vill inte förstöra överraskningen för dig
- Hur gör man det då? Släpper på garden
- Man släpper på kontrollen för att få kontroll
- Va? Vad menar du?
- Du har alltid fått lära dig att alltid ha kontroll på allt. Att våga släppa på greppet är svaghet eller hur? Vår kära far slog in det i oss i ordets rätta bemärkelse. I ditt fall handlade det om att han sa att du var bäst för att höll på din kontroll, det var därför han inte slog dig eller utsatte dig för sexuella övergrepp.
Han hade lärt dig vad det innebar att släppa på kontrollen, du lärde dig snabbt av oss vad det kostade att släppa kontrollen. Då fick man stryk, så för att slippa få stryk så har du skaffat dig kontroll alltid. När ni flyttade hit så tappade du kontrollen. Rosie hade inte din adress, du kunde inte kontrollera den situationen och det gnagde på dig så att du inte kunde sova. Du hatade den känslan. Hade du släppt kontrollen så hade du inte behövt komma till mig för att hitta lösningen. Hade du släppt på hatet så hade du tappat kontrollen. Den dagen du inser att du faktiskt älskade mor så kommer du att bryta igenom en mur som kommer att göra att du växer. Den dagen du släpper allt ditt hat, mot mig, mot Jesper, Simon, Annika, Rebecka ja alla, för du hatar oss alla för vi har något du saknar. Känslan att älska, du ser oss som svaga människor Alex för att en galen man har lärt dig att det är en svaghet att älska. Men jag lovar dig det är du som är den svage. Du hatar oss för att du har insett att du är precis så svag som du i dina mörkaste tankar är. Det är vi som är starka Alex, du är svag. Fast att du hatar oss så älskar vi dig allihop, kan du tänka dig att fast att du hatar oss så att du håller på att spricka ibland så älskar vi dig, till och med Ilse älskar dig
Våra mödrar stod i trappan tillsammans med Ilse och hennes mamma, Rebecka satte upp handen och de stod tysta och stilla
- Kan du tänka dig det, och du älskar henne med, det sa du igår när du berömde henne. Det var första gången i ditt liv som du berömde någon, visst du har blivit imponerad, men du har aldrig berömt någon förr Alex. Där och då så fylldes du av en konstig känsla, du blev alldeles varm i kroppen och det kändes bra? Hur kunde något sådant kännas bra? Hon älskar dig som en bror Alex, jag älskar dig som en bror, Rebecka älskar dig som en bror, Simon med och Jesper. Elisabeth och Isabella älskar dig som om du vore deras egen son och du hatar oss för den känslan. Släpp hatet min bror. Esmeralda älskar dig också min bror och om jag tolkat Rosie rätt så älskar hon dig med. Vilket jag också tror att du gör, älskar henne. Men då skulle du vara svag eller hur? Om du kunde älska för att det har en fullständigt galen man lärt dig sedan den dagen du föddes. Du hatar mor med samma passion som han gjorde för att det är vad du fått lära dig. Du blev livrädd när du insåg att mor var död, för helt plötsligt så fylldes du med sorg och du kunde inte förstå varför. Du älskade henne och du skämdes för det du känt mot henne och visat henne. Det föraktet som du alltid visade med dina blickar, dina gester, ditt sätt mot henne och nu skäms du så att den skammen håller på att förtära dig fullständigt. Släpp hatet min bror, vi älskar dig och vi kommer alltid älska dig, allihop. Släpp rädslan och skammen. Valet är ditt, du kan hata oss alla resten av livet eller så kan du börja älska oss precis som vi älskar dig
Ilse kom fram till oss och tittade på Alex som satt och stirrade på mig
- Släpp fram tårarna hjärtat mitt sa hon milt
Han tittade på henne och sen på mig
- Gråt lillebror släpp fram tårarna, det är inget tecken på svaghet att gråta, tvärtom. Fråga mig jag vet. Släpp hatet min älskade bror
- Jag älskar dig med Alex sa hon
- Jag med sa Rebecka
- Jag med sa Simon
- Jag med sa Elisabeth
- Jag med sa Isabella
- Jag med sa Jesper
- Jag med sa Esmeralda
- Jag med sa Annika
- Jag älskar dig med min bror mer än du någonsin anar, du har lidit mesta av oss alla för du fick aldrig någon chans, han dödade dig tidigt emotionellt och det är värre än allt stryk, våldtäkter och allt skit vi fått utstå, han dödade din förmåga att älska min älskade bror, vi andra lyckades behålla ett litet uns av kärlek i en del av vår hjärna. Men du min älskade bror hade inte en chans
Tårarna strömmade nerför mina kinder. Rebecka grät också. Han stirrade på oss och kastade sig i famnen på Ilse
- Såja sa hon, bara ut med skiten
Han skakade i hela kroppen och grät hejdlöst
- Mor skrek han
- Ut med det sa Jesper, jag har varit där, kommer du ihåg när ni började träna och jag sa att vår bror lär oss med kärlek, jag skojade inte
Han skrek igen efter sin mor, den mor han lärt sig att hata och försent insett att han faktiskt älskade. Jag nickade mot dörren och min mor förstod. Hon tog Ilses mamma i armen och ledde ut henne på framsidan och stängde dörren. Han var nära kanten nu, en liten knuff till var allt som behövdes
- Alex sa Simon, jag älskar dig du är min bror
- Släpp hatet sa jag, våga säga mor jag älskade dig
Han gråter och skakar i kroppen och klamrar sig fast vid Ilse
- Släpp kontrollen Alex sa Rebecka, våga säga det, säg jag älskade dig mor
- Släpp kontrollen sa Jesper
- Det är därför du inte vill gå på torsdag för att du skäms för att du faktiskt älskade henne och för allt du känt för henne inte var sant, att du varit elak mot henne, du skäms, våga säga det sa jag
- Mor jag älskade dig skriker han
Med de orden så fylldes matsalen med ett klart blått sken, hela han lös
- Såja min bror släpp in kärleken sa jag och log
Han klamrar sig fast vid Ilse som ser chockad ut och tittar på mig, jag ler mot henne. Jag börjar lysa, Rebecka med, Jesper och Esmeralda också, Annika lyser, vi går fram till dem och kramar dem
- Älska min bror, våga älska så kommer belöningarna
- Förlåt mor hulkar han förlåt för allt
- Det är bra bara ut med det säger Rebecka
- Jag älskar dig Ilse viskar han
- Och jag älskar dig Alex svarar hon
Vi står där och håller om varandra och till slut så släpper han greppet om Ilse och öppnar ögonen och stirrar på sig själv
- Vad händer?
- Välkommen i klubben säger Jesper och ler
- Men?
- Du måste kunna älska min bror sa jag, vem hade trott att tuffa Ilse skulle vara din nyckel
- Ni visste när ni parade ihop oss sa hon
- Nja kanske det sa Rebecka och log
- Du kanske skall börja acceptera dina känslor med
- Vad? Säger hon högt
- Du vet vad jag pratar om sa jag och tittade på henne, det är inte bara Alex som döljer sina känslor eller hur
- Sluta säger hon tyst
- Så det är ok att hjälpa andra Ilse, men när det kommer till dig så får ingen hjälpa dig?
- Sluta Niklas jag varnar dig
- För vad? att vi vet att du inte är så tuff som du utger dig för att vara, att din tuffhet bara är en fasad, precis som det andra är en fasad som du kan gömma dig bakom? Hur gammal var du första gången? 8 – 9? Den där första kvällen då din mamma inte var hemma? När han kom in till dig och la sig hos dig? Och han lovade att det inte var farligt?
Hon stirrar på mig och släpper Alex, han tar tag i hennes händer och håller henne
- Sen fortsatte han komma varje kväll din mamma inte var hemma, du började frukta att vara själv med honom, du blev sjuk varje gång din mamma skulle iväg. Han lovade att ta hand om dig, din mamma litade på honom. Han som skulle älska dig gjorde de där hemska sakerna mot dig, vi är en hel del här som vet hur den känslan är, du är inte ensam Ilse
- Sluta Niklas jag varnar dig
- För vad att jag vågar prata om det där hemska som du gömt långt bak i ditt huvud som nu börjat smyga sig på dig. Du blev sviken igen av någon som du älskade, du blev sviken igen. Kärleken svek dig igen eller hur. Han sa jag älskar dig Ilse, jag gör detta för att jag älskar dig, det blev kärlek för dig att smeka hans kön, att leka med honom samtidigt som han lekte med dig. Första gången han kom med din hjälp så berömde han dig. Du grät dig till sömns, du visste inte vad du skulle känna. Du lärde dig att hata män. Precis som vi andra lärt oss att hata män. Du började hata din mamma med för att hon inte såg eller gjorde något
- Håll truten skrek hon
- Varför? för att du har insett att du kanske kan älska män ändå och alla män inte är som din styvfar? Jag tror faktiskt att jag på något konstigt vis var den förste man som väckte något inom dig där på skolan. Något som gjorde att du blev tveksam på dig själv. Alla män var svin i dina ögon, och där kommer jag och inte är ett svin mot dig. Jag klär inte av dig med ögonen, kommer med sexuella anspelningar, jag ville inte ha dig eller ta dig. Det väckte något inom dig som skrämde dig. Det är ok att vara rädd det är vi alla, våga släppa fram din rädsla
- Din självgode fan, vem fan tror du att du är?
- Jag är den som gjorde att det kröp i skinnet på dig, som gjorde att du blev rädd, jag skrämde dig för att jag inte ville ha dig. Så rädd du blev för det, jag ville inte ha dig på det sättet. Jag ville inte ta dig, det gjorde dig rädd. Jag såg dig som en människa inte som Ilse som alla vill ha. Jag ville inte ha något av dig och det skrämde skiten ur dig. Sen kom Rebecka och hon ville inte i heller ha något av dig och det skrämde dig ännu mer, här var en vacker kvinna och hon ville inte ha något av dig mer än din vänskap och kärlek. Det min kära Ilse skrämde dig så att du kissade på dig. Vi ville inte ha något av dig mer än vänskap och kärlek
- Håll truten
- Nej Ilse inte en chans, vi har aldrig velat ha något av dig mer än vänskap och kärlek, inte den kärlek som din styvfar lärde dig, utan äkta kärlek förbehållslöst utan krav på motprestationer, vi älskar dig utan krav Ilse. Det gör vi allihop här det enda vi vill är att du älskar oss, precis som för Alex igår så var det nog första gången på väldigt länge som du uttryckte kärlek utan att du tänkte på det när du berömde Alex igår
- Du slutar nu
- Vad händer annars? Skulle du slå ner mig? Springa härifrån? Från de som älskar dig för vi gör det Ilse vi älskar dig utan krav, det är helt kravlöst, jag förväntar mig inte att du ställer upp på sexuella handlingar för att du skall få min kärlek, det har jag aldrig gjort. Inte de andra i heller. Du blev ställd av Annikas avvisande när du stötte på henne, hon ville inte ha sex med dig för att tycka om dig, inte vi andra i heller, du behövde inte ha sex med oss för att vi skulle älska dig och det gjorde dig förvirrad. Och jag var den förste som inte ville ha det med dig för att du skulle få kärlek. Det är ok att älska någon utan att du måste ge bort din kropp
- Jag sa håll truten skrek hon, hon exploderar i ett orangeljus
Alex håller i henne och släpper henne inte, han tar henne i sin famn och kramar henne
- Jag vill inte ha sex med dig Ilse jag älskar dig ändå
- Nej skriker hon
- Jo säger han, jag vill inte ha sex med dig
- Inte jag heller säger Jesper
- Inte jag i heller säger Rebecka
- Inte jag i heller säger Annika
- Inte jag i heller säger Esmeralda
- Inte jag i heller säger Simon
- Inte jag i heller säger Elisabeth
- Inte jag i heller säger Isabella
- Och jag vill verkligen inte ha sex med dig Ilse, det har jag aldrig velat, jag älskar dig ändå förbehållslöst säger jag
Det orangea ljuset exploderar och fyller hela matsalen och hon skriker ut sin smärta. Alex kramar henne hårdare
- Ut med skiten säger han och börjar lysa
Det blå ljuset blandas med det orangea, Annika började lysa och det röda kom in i blandningen, vi andra började lysa med och kramade dem.
- Jaha då var jag utanför sa Simon
- Nej min käre lillebror det är bara att lysa, du behöver inte hålla det hemligt längre. Du har kommit längre än de där sa jag och log. Vi vet att du kom på det för ett tag sedan. När du experimenterade för dig själv eller hur? Så lys du också
- Ni vet sa han och rodnade?
- Mm det är svårt att dölja när man lyser sa Rebecka
- Ok säger han röd som en tomat i ansiktet
- Så lys du lillebror, du behöver inte göra det andra för att lysa
- Ok sa han och började lysa i indigofärg och kom bort till oss andra och kramades han med
Vi stod där en stund och sen släppte vi varandra
- Jaha det var spännande sa Jesper
- Mm sa jag
- Du är ett svin ibland sa Ilse och log mot mig
- Mm men ett rätt förtjusande svin sa jag
- Haha det är inte lönt att diskutera med dig
- Nej sa jag och log
- Jaha sa Alex vad innebär detta?
- Att ni tagit nästa steg i utvecklingen så att säga
- Är detta Tau, Tau?
- Nej inte riktigt, nu skall jag försöka förklara, varje kultur har sin version av Tau, Tau där Tau, Tau är den äldsta. Men med folkvandringar och folkslag som blandades så blandades blodet. Annikas kraft om vi väljer att benämna det så kommer från vikingarna, Jesper och Esmeraldas kommer från Inka folket, Ilse din kraft kommer från indianerna i Nordamerika, Simons kommer från urbefolkning i Australien och Alex din kommer från Egyptierna,
- Er då?
- Den är äldre än äldst, den är den första kraften, ursprunget till Tau, Tau innan Tau, Tau blev besmittat, för Tau, Tau är besmittat av en mörk sida
- Detta är rena Star Wars sa Simon
- Haha ja liknelsen är inte helt fel sa jag, men i alla fall alla dessa krafter är besmittade och ni kunde valt en annan väg. Det kunde vi med gjort, eller rättare sagt vi hade inget val det gjordes åt oss för ett par år sedan. Vi kunde blivit lika grymma som vi är goda, och det som ”räddade” oss var kärlek min gode bror, men hade valet fallit på den mörka sidan så hade ni också valt den mörka sidan. Och då mitt kära syskon då hade vi tagit över världen och raserat den fullständigt. Men vår kraft, urkraften om nu säger så är fri från den mörka sidan och det är där den gudomliga vinden kommer in. Den låter oss jonglera svart och vitt för vi behöver båda sidor för att kunna göra det vi gör. Det var den balansen vi skulle försöka uppnå, vilket vi har gjort. Vi har balans mellan gott och ont. Det är det som skapar de vi är. Vi är de enda på jorden som kan träna er i era krafter, Jesper och Esmeralda kan hjälpa oss eftersom de har Shuken de med, men när det kommer till att väcka er så var det bara jag och Rebecka som kan göra det. De kan träna er nu men de kunde inte locka fram krafterna
- Men Simon då?
- Ja?
- Hur kom han underfull med sina?
- Det tar vi en annan dag sa jag
- Men det är tio färger i regnbågen vi är bara åtta
- Mm men ni glömmer vår första elev
- Va?
- Gwen
- Javisst sa Jesper, hon har Tau, Tau
- Mm sa jag
- Vem är Gwen? sa Annika
- En dotter till våra vänner i England
- Men hon tillhör inte familjen
- Inte än sa Rebecka mystiskt och tittade på Simon
- En ödesnyck gjorde att vi träffade henne innan er
- Kommer vi att uppnå Shuken frågade Alex
- Vi vet inte sa jag
- Va? Finns det något ni inte vet
- Ja sa jag det finns det, som jag sa innan ibland kan ödet spela oss spratt som med Gwen
- Aha ok
- Alla har ni unika stridsstilar i ert blod som representerar det folk som era krafter kommer ifrån. Ni skall lära er dem, samtidigt som ni blandar in Kenjutsu i dem
- Hur skal vi lära oss dem?
- Med magi min kära syster sa jag och log. Men först och främst så skall vi hålla varandra i händerna
- Ok sa Annika
- Ställ er i en cirkel
- Tror du det funkar Rebecka sa jag utan Gwen?
- Jadå sa hon lita på mig
- Ok sa jag och log
Vi ställde oss i en ring och höll varandra i händerna
- Lys nu är ni snälla sa Rebecka
Vi började lysa allihop och sen exploderade det och vi kastade bak huvudet
- Hm det kittlade sa Alex
- Wow sa Ilse vad var det
- Jaha var kom nu denna då? sa Esmeralda
- Vad menar ni sa Annika
- Du skall nog gå ut på toaletten och klä av dig sa Jesper och log
- Ok menar du?
- Ja sa han, välkommen i klubben
- Klubben?
- Som sagt gå in på toaletten och kolla, du kan ju fråga var Elisabeth har sin sa han med ett leende
- Hut unge sa hon
- Ja mor sa han och log
- Haha skrattade Isabella
Annika släppte oss och gick in på toaletten, Jesper log
- Vad menade du sa Alex?
- Vi har fått nya tatueringar
- Ok vad?
- Jag vet inte för jag har inte kollat sa han
- Bara det inte är en enhörning eller liknande
- Haha det skulle inte förvåna mig sa Jesper
- Skojar du?
- Skulle jag?
- Mm det skulle du, jag kommer strax sa han och gick iväg upp på sitt rum
- Jaha sa Simon undrar vad de kommer säga i skolan om det
- Säg att det är en gnuggis sa Ilse
- Som aldrig försvinner?
- Tja konstigare saker har hänt, nu skall jag kolla vad det är
- Jag vet redan sa Simon
- Jaså?
- Ja sa han men det avslöjar jag inte
- Ok sa hon och räckte ut tungan åt honom
- Vad är det då Simon sa Rebecka
- Det är skrivtecken på våra språk
- Mm sa hon
- Logiskt sa han
- Mm sa Rebecka logiskt
- Nu skall jag kolla var min hamnade
- Vet du inte det?
- Jo men det är bäst att vara säker sa han och log och gick iväg
- Jaha sa Jesper, han är smart
- Mm sa jag, han och Gwen kommer göra underverk
- De två?
- Mm sa Rebecka, ni frågade om Shuken innan, de två kommer uppnå det eller gå under
- Inte en chans att de går under, det är de för smarta för sa Jesper
- Ja vi får hoppas det sa jag och log
- Det kan bli ett spännande par sa Esmeralda och log
- Mm sa jag
- De andra då?
- Jag vet inte sa jag, det får framtiden utvisa, men i denna soppan så är det inget som förvånar mig längre
- Inte mig i heller sa Rebecka
- Hur gör vi med deras träning?
- Vi får ta det som det kommer sa jag, vi låter dem komma till oss i sin takt, den vi får hålla tillbaka tror jag är Simon, han är inte rädd
- Och det är de andra?
- Ja var och en på sitt sätt, de är rädda för det som lockade fram deras krafter
- Och det är inte Simon?
- Nej sa jag, han gjorde det som pojkar i hans ålder gör ibland när han kom i kontakt med sin kraft
- Du menar?
- Ja sa jag
- Ok sa Jesper och log, då förstår jag vad du menar
- Bra sa jag
- Menar ni? Sa Esmeralda
- Oja sa Rebecka och han har tränat flitigt
- Ja det har varit rena ljusshowerna på toaletten
- Haha skrattade Esmeralda till
- Mm sa jag
- Då har vi att göra
- Ja sa jag och vi får hjälpas åt så gott det går med att träna dem och lära dem att acceptera sina demoner
- Ok ja ju fortare de gör det ju snabbare kommer träningen att gå, ingen av de andra får träna med Annika förrän hon lärt sig hantera sin ”ilska” hon är stark
- Jo vi märkte det sa Esmeralda, jag fick verkligen ta i när hon smällde på
- Mm jag med stackars den som retar upp henne innan vi lärt henne behärska sig sa Jesper
- Det är det jag menar, Alex kan ibland retas bara för att. Det är hans sätt att visa kärlek, om han retar henne så kan det explodera, Ilses rädsla kan göra samma sak, eller hennes begär av att bli bekräftad för den hon är så kommer henne kaxiga sida fram och då kan det smälla
- Mm sa Esmeralda
- Och Simon är så pass liten att han inte har fysiken än så där kan det ske en olycka
- Men kommer hon inte känna sig utanför?
- Det är därför vi måste lägga mycket krut på henne nu i början och lära henne meditation så att hon kan kontrollera sig. Hon känner samma hat som vi gör mot vår far men hon har inte kunnat gå vidare än, hon var inte med när vi plockade ner honom. Jag funderar allvarligt på att ta med henne till Japan och stanna på vår Ö på vägen så att hon får puckla på honom lite
- Det var en bra ide sa Jesper
- Mm men det är ett par veckor tills vi skall dit och vi måste se till att hon inte skadar någon innan dess
- Hur gör vi med dräkter?
- Vi hämtar på Nitten skolan och sen färgar vi dem
- Ni har tänkt på allt
- Vi försöker, vi hämtar Kniten med där till dem, är det ett två svärd på Annika
- Tja hon är vår syster vad tror du?
- Ett
- Ja
- Och Ilse
- Ja vems syster är hon?
- Just det två då
- Ja
- Alex har visat intresse för mina knivar
- Ok få skickat hem ett par till honom
- Ok
- Batonger?
- Ja sa jag, de skall ha samma arsenal som vi har
- Ok tar du det med Medici
- Jadå
- Tror du att de kommer bege sig ut på skattjakt som vi har gjort?
- Nej sa jag, de är de första av sitt slag, så vi får utrusta dem
- Ok det låter logiskt
- Ok sa Annika går det att ta bort denna?
- Nej sa Rebecka, varför skulle du vilja det?
- Därför att den sitter ganska privat
- Ok var?
- Jag har runskrift över mitt vänstra bröst
- Ok sa Rebecka det var ju inget
- Inget? Sa hon med hög röst
- Andas sa jag tänk på kontrollen
- Va?
- Du lyser
- Oj förlåt
- Ingen fara, men att du fått på bröstet imponerar inte på oss så att säga, vi har två var på våra kön så om någon skall gnälla så är det vi och Elisabeth
- Vad?
- Du kan väl berätta för Annika vilken tur hon hade att hennes tatuering hamnade på hennes bröst
- Oja du hade en osannolik tur sa hon
- Vad menar du?
- Min har jag på ett väldigt privatställe
- Oj
- Mm sa Elisabeth jag hade önskat att jag fick min på ett av mina bröst
- Ok
- Vad fick du?
- Text
- Haha jag har en tiger på mitt kön och du gnäller på lite text
- Ok sa hon
- Ok kan man ta bort denna frågade Alex som kom rusande nerför trapporna
- Nej sa Rebecka
- Var hamnade din lillebror frågade Annika?
- Rakt på min ja du vet, jag har ett par hieroglyfer där nu
- Ok sa Annika då skall jag inte klaga förlåt
- Var fick du din?
- På mitt ena bröst
- Ok det var inte kul kan jag tänka mig
- Nej sa hon
- Kan ni läsa texten fråga jag?
- Ja sa Annika fråga mig inte hur men jag förstår vad det står
- Och? Sa jag
- Ilska
- Ok och du Alex?
- Kärlek
- Passande
Ilse kom ner för trappan och ställde sig hos oss
- Jaha då får man låta bli att sola topless i fortsättningen sa hon
- Du med sa Annika
- Ja vänster eller höger?
- Vänster
- Samma här
- Oj bara inte Simon
- Nej sa Rebecka det får vi inte hoppas
- Vad då styr du inte det? Frågade Ilse
- Nej sa hon, du tror väl inte jag medvetet placerat en sådan på min mors kön?
- Oj fick hon sin där?
- Ja sa jag
- Jisses
- Förstår du vad det står sa jag
- Ja konstigt nog så gör jag det
- Ok?
- Rädsla
- Ok passande
- Varför är det passande sa Annika
- Därför att det är era största rädslor
- Du är rädd för din ilska, du är rädd för att vara rädd, och du är rädd för kärlek
- Vad fick ni?
- Jag vet faktiskt inte jag har inte kollat sa jag vi har inte haft tid
- Ok blasé?
- Haha ja kanske, jag tog av mintröja och visade de jag har på bröstet och ryggen, sen har ett par till på ställe som jag inte vill visa
- Herregud sa Ilse
- Mm sa jag
Simon kom ner för trappan med ett leende
- Var frågade jag?
- På armen sa han
- Ok vad står det?
- Ologik
- Ok sa jag och log
- Nu ringer snart Delila och skäller på mig
- Jaså sa jag
- Mm Gwen har också fått en
- På avstånd?
- Ja sa Rebecka, fråga mig inte hur men ja
- Skall vi äta frågade Simon
- Javisst sa jag men det får bli pizza för klockan är för mycket för att börja laga mat
- Ok vem ringer?
- Jag fixar sa Jesper, säg vad ni vill ha
Alla la sin beställning och han gick och ringde
- En halvtimme
- Ok jag kör med dig sa jag
- Vi dukar fram sa Rebecka
Telefonen ringde och Rebecka gick och svarade och det var mycket riktigt Delila som var i andra änden. Rebecka himlade med ögonen och sen pratade de. Jag klädde på mig och gick ut, Jesper följde med mig och vi satte oss i bilen och körde iväg. Vi kom framtill pizzerian och hämtade maten. Vi körde hem igen och vi dukade fram. Rebecka blev klar och kom och satte sig
- Vad stod det på Gwens?
- Drömmar
- Logiskt
- Ja sa Rebecka
- Var hade hon fått den?
- På låret
- Ok tur det
- Ja
- Hur var det med henne och barnen?
- Jodå det var bara bra sa Rebecka de saknar oss
- Ok vi får ta tag i att åka dit snart
- Ja sa Rebecka
Vi åt upp och dukade ut, jag tittade på klockan och den var ganska mycket
- Så grabbar det är dags att gå och lägga sig
- Javisst sa de
- Sen i morgon så börjar vi er träning, Jesper och Esmeralda tar hand om er två, och jag och Rebecka tar hand om Ilse och Annika
- Ok god natt
- God natt
De gick upp och la sig
- Jag tänkte åka hem sa Annika
- Innan du gör det så skall du följa med oss ner sa jag
- Ok
Vi gick ner i källaren och in i träningsrummet
- Du måste lära dig att kontrollera din ilska, vi har två lösningar på det, den ena är meditation
- Och den andra?
- Det är en överraskning
- Ok
- Så sätt dig ner och stäng ögonen och släpp kontrollen för att få kontroll. Och det får du genom att andas. Så lyssna på hur vi andas och andas med oss
- Ok sa hon
Vi började andas och lysa, hon gjorde samma sak. Vi satt där i tio minuter och sen slutade vi att lysa
- Vi vill att du gör detta två gånger om dagen
- Ok hur länge?
- Så länge som krävs för att du skall tygla din ilska, tro mig jag förstår den. Jag har känt samma ilska sa jag, jag släppte lös den en gång, så fick jag städa hela träningslokalen och läka ett armbrott
- Ok
- Och jag skrämde skiten ur Jesper och slog i sönder en träningsdocka
- Ok
- Du bär på samma ilska och vi vill inte att du gör någon av oss illa eller framförallt dig själv
- Jag förstår sa hon, vad är överraskningen
- Vad skulle säga åt att få chansen att banka vår käre far gul och blå
Hon stirrade på mig och log
- Skojar du?
- Nej sa jag, jag är allvarlig
- Jag skulle nog vilja få den chansen
- Ok tänk på det
- Tack min bror sa hon och jag såg tårar i hennes ögon, tack till dig med min syster för allt
- Varsågod sa Rebecka och log, det var så lite så
- Tills du lärt dig att kontrollera din ilska så kommer du bara att sparra med oss
- Jag förstår
- Bra sa jag och log, du behöver inte vara rädd för att skada oss så håll inte igen
- Ok sa hon, nej efter innan idag så tror jag inte oavsett hur arg jag blir att jag ens kommer att träffa er
- Haha inget är omöjligt sa jag
- Men jag tänker på det andra och lämnar besked
- Bra sa jag
Vi gick upp och hon gick hem, vi gick ut till matsalen och satte oss
- Hur gick samtalet sa Rebecka?
- Jodå det gick, sa Elisabeth
- Det var på håret dock sa Isabella
- Måtte jag aldrig träffa på min far för då kommer han få smaka på min rädsla, och min styvfar kommer att få smaka på samma medicin
- Nej sa jag
- Nej?
- Inte än, du berättar för din mamma först sen tar vi mått och steg med honom
- Ok ingen direkt konfrontation?
- Nej inte än, du är stark nu och har inte riktigt kontroll på din kraft och det kan sluta illa om du ger dig ut och söker hämnd. Det följer ansvar med att vara den du är
- Ok
- Du kan inte springa runt och lysa och spöa folk till höger och vänster, tro oss vi vet precis hur du känner dig men inte förrän du är redo, och när du är redo då kommer du att få fria händer, men inga mord inte under några som helst omständigheter. Om du någon gång tvingas att döda så är det i självförsvar
- Ok sa hon
- Hur känns det sa jag, jag var rätt hård mot dig innan
- Jag är rätt matt först det med mamma och sen så raserar du hela min självömkande världsbild och hela min identitet, för att sen visa mig kärlek, tja under omständigheterna så mår jag bra
- Jag gillade inte det jag blev tvungen att göra men det var enda sättet att locka fram kraften, jag har gjort flera saker idag som jag inte är stolt över. Men det var tvunget
- Plikten är tung som ett berg sa Elisabeth
- Ansvaret lätt som en fjäder avslutade min mor och log
- Jag vill tacka er för hjälpen med min mamma sa Ilse hon hade aldrig klarat det utan er, jag hoppas att jag är tillräckligt tränad för att vara med och plocka isär Samfundet
- Vi måste först ta reda på vem de är
- Mm sa Ilse
- Och det kan ta tid så det är inte omöjligt att ni är redo allihop
- Inte Simon väl sa Ilse
- Han med sa jag
- Men han är så liten
- Mm sa Elisabeth inte Simon
- Nej sa jag inte om det kan förhindras men han är en del i detta med och vi skall försöka att skydda honom så långt vi kan
- Så han och Gwen sa min mamma
- Ja tydligen sa Rebecka och log
- Där ser man det kan bli ett intressant par
- Ja sa jag det kan det
- Nästan lika intressanta som er
- Ja sa jag och log
- Men bara nästan sa min mamma och skrattade
- Mm sa jag
- Men som sagt jag ber om ursäkt för innan
- Det är lugnt jag vet varför du gjorde det. Inte för att jag gillade det men jag förstår nödvändigheten i det, vet du vad som gjorde mest ont?
- Ja sa jag det vet jag men för mig finns bara Rebecka
- Och för mig finns bara Niklas sa Rebecka
- Ja jag vet men det gjorde ont när du inte såg på mig så, det var hela min identitet
- Att neka män det de ville ha
- Ja jag var säker med kvinnor eller jag trodde det i alla fall
- Tills Lina
- Mm tills Lina
- Men du behöver inte förneka vem du är mer, du kan faktiskt vara med en man om du vill så länge det är rätt man, du behöver inte ljuga för dig själv längre. Du får gärna vara med en kvinna med det är inte det jag säger. Men du behöver inte ljuga för dig själv längre
- Nej och det är skönt, jag vet egentligen inte vad jag vill sa hon, men när du inte ville ha mig så, jisses den åtrå som byggdes upp skrämde mig, det var likadant med dina kompisar ingen av dem såg på mig som ett objekt. Om ni ursäktar så gjorde det mig galet kåt på män.
- Då förstår du hur kände när han inte såg mig på tre år, och då är vi förutbestämda att ha varandra, den åtrå som byggdes upp hos mig, fick mig att fatta ett väldigt dåligt beslut
- Mm jag förstår sa Ilse
- Oavsett vem du vill ha man eller kvinna så låt det vara för rätt anledningar Ilse. Du duger glöm aldrig det, han har inte tagit allt från dig. Du har din familj oss, vi kommer alltid att finnas där för dig och vi vill inte ha dig för de anledningarna. Vi vill ha dig här för att vi älskar dig
- Tack viskade hon, nej nu skall jag gå hem
- Ok vi ses i morgon
Hon reste sig och gick, vi satt kvar
- Nå hur tog hon det?
- Jodå som vi sa det var på håret men det gick bra. Vi pratade om det som hänt och om Rebell Lena sa min mor
- Ok det hade varit kul att känna henne sa jag
- Jaha vad innebär nu allt detta?
- Med syskonen?
- Ja
- Vi har läst i en bok om något som vi kan kalla enigheten
- Ok
- Det berättade om detta, men det har aldrig hänt förut
- Men Gwen är inte släkt
- Nej och vi kan inte förklara det, som vi sa innan så var det ödet som gjorde att vi träffade på henne när vi gjorde. Det kanske inte var mening att vi skulle träffa på henne nu. Men vi gjorde det. Kanske är hon en avlägsen släkting. Vi vet inte men hon är en del i enigheten om vi tolkar boken rätt och vi brukar inte ha fel
- Men ni är ju åtta redan
- Nej vi räknas inte, om vi tolkar boken rätt så är vi mor och far, sen är de våra barn, ja det står inte så tydligt men det är så vi tolkar det
- Ok sa Isabella
- Ja vi hade ett logiskt resonemang med Elisabeth för ett tag sedan angående våra krafter som de utvalda och att det funnits andra som innan, Bibeln är ett sådant manifest så att säga, Adam och Eva, osv. De hade följare och de var föräldrar åt sina anhängare, inte i biblisk mening men i anden
- Snälla inte en gång till
- Nej mor sa Rebecka och log
- Men i alla fall så tolkar vi det som att vi är om man nu får säga så lite mer än de andra, eller vi skulle varit det om nu inte våra anfäder lagt sig i och påverkat vår cocktail med superduper anabolasteroider. Men i alla fall vi är mor och far och de är våra barn eller vad man nu skall säga. Det är rätt högtravande.
- Står det något om oss i den boken?
- Oja jadå ni är det högstutvaldas ärofulla kärl till kärlekens säd som skall bringa de utvalda till världen och ni skall fostra och beskydda avkommorna
- Förlåt?
- Ja ungefär så stod det, jag har förkortat det. Det var en massa ärofulla och bedårande, gudaktiga osv. med
- Skojar du?
- Nej sa jag
- Nej sa Rebecka, ni är i det närmsta man kan komma gudomar enligt den boken
- Herregud
- Ja lite så sa jag, så vi anpassar ord och språk till vår tid. Ni är oumbärliga och älskade av alla. Ni skall fostra oss och skydda våra barn
- Ok spännande, det är mest ni som skyddar och fostrar oss sa Isabella
- Haha kanske det sa jag och log
- Hur tjock är den boken?
- Den är tjock sa jag, men den är mer än det, den är skriven på ett sätt som gör att den egentligen skulle vara tusen böcker
- Va?
- Hm det är svårt att förklara men den lämnar väldigt mycket åt tolkningar, vilket gör boken så mycket tjockare än vad den är, allt det vi berättat står på typ en rad. Men när vi berättar så är det som att vi pratar om fler sidor.
- Ok men det verkar inte rimligt
- Det är inte mycket av det som vi gör som är rimligt eller hur?
- Ni pratade innan om den mörka sidan, hur illa hade det kunnat bli?
- Oj väldigt illa, vi hade varit fullständigt skoningslösa och vi hade utnyttjat alla omkring oss för att göra så många som möjligt så illa som vi bara kunnat. Våra fäders framfart hade varit som ett gruskorn på stranden
- Ok så pass
- Ja minst sa jag
- Men ni sa att har båda i er
- Ja i perfekt balans
- Ok?
- För att kunna göra vissa av de saker vi gjort och kommer göra så måste det finnas ett visst mörker. Precis som det vi gör som är gott motsvarar det ljusa
- Balans
- Ja precis balans
- Men det funkar inte så att om vi gör en god sak så måste vi göra en ond sak, men vi gör goda saker och ibland så får vi göra mindre goda saker
- Skall barnen sova hos oss i natt?
- Nej i natt vill vi ha dem hos oss sa Rebecka
- Ok sa Isabella och såg besviken ut
- De kan sova hos er i morgon, sen reser vi bort i helgen då kommer de att sova hos er sa jag
- Jo förvisso men jag kommer sakna dem
- Kom nu allsmäktige moder och allt vad det nu var så går vi och lägger oss sa Elisabeth
- Haha jaja god natt
- God natt sa vi
Vi reste oss och gick in i sovrummet och la barnen i sina sängar. Vi gick in på vårt rum, vi var ganska slut så vi la oss i sängen och mös, vi klädde inte av oss. Vi somnade ganska snabbt
Fler noveller av samma författare
