Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 27

---

---

Kapitel 27
Vi vaknade tidigt på morgonen, barnen låg inte i sängen, vi steg upp och gick ut i köket våra mödrar satt där med varsitt barn och matade dem.
- God morgon
- God morgon, sovit gott
- Ja sa jag, det behövdes det tog på krafterna igår
- Mm sa Rebecka, Niklas vill du göra en omelett åt mig?
- Javisst sa jag
Jag gjorde en omelett åt henne sen så lagade jag gröt åt mig själv, vi drack kaffe och åt vår frukost. Vi åt färdigt sen gullade vi med barnen.
- Träna?
- Javisst sa jag och vi gick ner i träningsrummet
De andra följde med, Yoshina kom ut från sitt rum och slog följe med oss. Vi gick in i rummet och vi plockade fram varsitt träsvärd och började sparras. Vi höll på i en halvtimme sen så stoppade vi och log mot varandra.
Jesper och Esmeralda kom in och sen satte de igång de med och sparrades i en halvtimme. Vi lekte alla fyra en stund och sen hoppade Yoshina in hon med och vi slogs lekfullt i c:a en timme.
Sen slutade vi och gick upp igen. Vi gick in i duschen, Rebecka började tvåla in mig och smekte min kropp med tvål, jag gjorde samma sak med henne. När jag var klar så vände hon rumpan mot mig och svankade.
Jag satte min hårda kuk mot hennes rumpa och tryckte till. Kuken gled in i henne och jag tog tag om hennes höfter och började knulla henne. Vi började i ett långsamt tempo som ökades efterhand och till slut så tog jag henne med frenesi som gjorde att vi båda kom i varsin orgasm som skakade om oss.
Jag drog mig ur henne och vände sig om och vi kysstes. Vi duschade av oss och gick in i rummet och klädde på oss. Sen gick vi ut och satte oss i köket, efterhand så började resten av familjen samlas där.
- Jaha då är det dags att åka vidare sa jag
- Japan? sa Berit
- Ja Japan sa jag
- Kan jag bo i slottet ett tag när vi kommer hem?
- Självklart sa jag och log
- Tack
- Ingen fara sa Rebecka
- Vad skall hända i Japan sa min mor
- Två saker, vi kan inte avslöja något än. Det är hemligheter förborgade med detta som vi inte får avslöja. Båda av olika anledningar
- Ok mystiskt som vanligt
- Ja sa jag, den ena hemligheten kommer ni att få reda på men inte den andra i alla fall inte hela hemligheten
- Ok
- Gunther håll ögon och öron öppna
- Ja visst Niklas
- Vi hör av oss när vi kommer fram
- Det låter bra sa han och log
Vi gick ut till bilarna och åkte iväg. Vi kom fram till planet och vi gick ombord. Det lättade och vi var på väg. Det hände inget på resan mer än att Rebecka slog alla i skitgubbe och jag läste dagböckerna från byn.
Vi kom fram till Japan och vi landade i Kyoto och Yoshina åkte iväg till sin skola och vi åkte till vårt slott och när vi kom fram så öppnade Itami dörren och vi gick in.
Vi fick våra sovrum och vi gick in och bytte om. Vi öppnade dörren till trädgården och vi gick ut. Vi hade barnen på armen och vi satte oss i gräset och lekte med barnen.
De andra kom ut till oss och satte sig bredvid oss och lekte med barnen och pratade. Itami kom ut och meddelade att maten var serverad. Vi gick in och satte oss.
De andra hade lite problem med att sitta på golvet och äta men de vande sig. Vi åt med god aptit och maten var precis lika god som sist. Vi tackade Itami för maten och gick tillbaka ut i trädgården igen och jag tog med min luta. Jag började spela en visa och de andra lyssnade och när jag var klar så sov barnen. Vi bar in dem och la dem på var sin Futon säng.
Vi satte oss på träddäcket och pratade med de andra. De var lika imponerande som vi av slottet/borgen. Kvällen kom och de började gå in i sina rum. Vi gick och la oss.
- Kom med viskade jag till Jesper
Han tittade på mig, jag var fullt stridsklädd
- Klä på dig
Rebecka gjorde samma sak med Esmeralda
De steg upp och klädde på sig och vi ledde dem nerför trapporna och in i träningsrummet.
- Det som skall hända nu är en av de två saker som vi är här för. Ni kommer att utsättas för ett prov, jag och Rebecka gjorde det i Spanien och det höll på att kosta oss livet.
- Ok sa Jesper vad går det ut på?
- Vi skall lära oss Shuken sa Esmeralda
- Ja sa Rebecka det skall ni
- Va? Kan vi det?
- Ja sa Rebecka, det kan ni, nyckeln för att locka fram det är vår stridsteknik och det som följer på det
- Och det är?
- Njutning på gränsen till galenskap
- Förlåt?
- Ni skall slåss med den nya tekniken utan spärrar. Sen kommer ni att älska tills ni tror att ni skall dö, då och inte förrän dess så sätter ni er ner och hjälper varandra att tygla Shuken
- Ok sa Esmeralda, jag förstår
- Bra sa jag
- Kommer i att bli lika starka som er?
- Nej sa jag tyvärr inte, balansen måste upprätthållas
- Ok sa Jesper och log, storebror och storasyster skall fortfarande var äldst
- Ja och det är er första lektion i ödmjukhet
- Jag förstår sa Esmeralda det handlar om ansvaret med eller hur?
- Ja sa jag
- Ok sa Jesper jag förstår också, jag är inte avundsjuk på er, jag är känner medlidande med er
- Tack sa Rebecka
- Nå sätt igång
De bugade och sen satte de igång. De gav sig hän fullständigt och efter en timme så var rummet fullständigt laddat av erotiska spänningar
- Vi väntar på er däruppe, jag önskar er välgång. Överlev sa jag allvarligt
- Ja sa Esmeralda
Vi gick upp och ut i trädgården. Barnen sov i vår famn, vår mor kom ut i trädgården hon såg på oss och satte sig tyst bredvid oss. Efter en stund kom Elisabeth hon satte sig också tyst och vi tittade in i huset.
Det började ljusna och jag tittade fortfarande in i huset. Rebecka började le och jag gjorde samma sak, vi började lysa och våra föräldrar andades ut de med. Jesper och Esmeralda kom ut till oss och de lös i regnbågens färger.
Vi reste oss och gick fram till dem och vi tittade på dem. Jag kramade om Jesper och sen Esmeralda
- Ni klarade det sa Rebecka
- Ja sa Jesper men det var på håret
- Ja sa Esmeralda det var verkligen på håret
- Men ni klarade det viskade Rebecka tack gode gud
- Kunde blivit skadade sa min mor
- De kunde dött sa jag
- Va!
- De kunde dött, men hade de inte gjort så hade de med säkerhet dött
- Oh herregud sa Elisabeth
- Var det samma för er?
- Ja sa jag det var det och vi var minuter från att dö
- Det var vi med, herregud sa Jesper, det svåraste var
Han tittade på våra föräldrar och blev röd i ansiktet
- Den första delen avslutade han, jag trodde att jag skulle ja ni vet
- Ja sa jag, jag vet
- Mm sa Rebecka
- Mm sa Esmeralda
- Vad talar ni om?
- För att locka fram denna kraft Shuken så måste man ge sig hän fullständigt åt vår stridsteknik. Det har en stor sidoeffekt du drabbas av en lidelse som är starkare än något annat du varit med om innan, begäret är så stort att du hellre dör än känner den lusten. Men man kan inte stoppa när man väl satt igång och man sätter igång så att säga. Det andra provet eller vad man skall säga är ta tillbaka självbehärskningen så pass länge så att man kan inleda sista steget. Och det är det som kan ta livet av en om ens kärlek inte är tillräckligt stor
- Kärlek?
- Ja jag ville inte att Niklas skall dö, min kärlek för honom är större än livet alltså min kärlek var och är tillräckligt stor för att jag kunde stoppa i tid och hans kärlek till mig är precis lika stor, och när vi gick igenom provet så var den enorm. För han lyckades tänka klart, så vi kunde göra det vi skulle. Han räddade livet på oss båda
- Det var samma för oss sa Esmeralda. Jag kunde inte tänka klart, jag tänkte bara på ja ni vet vad, men Jesper fick oss tillbaka till verkligheten
- Jag fick kramp sa han
- Mm jag med och det var inte skönt alls
- Var fick ni kramp frågade vår mor
Vi tittade på henne och hon rodnade
- Oj
- Mm sa jag, men i alla fall den smärtan gjorde att jag kunde tänka klart i tio sekunder typ och sen så drog jag mig ur och sen så fann vi kraften
- Mm samma här sa Jesper, det var det värsta jag gjort men jag visste att jag var tvungen annars så skulle vi dö
- Sen kommer den sista delen att få ihop regnbågen, och det är inte lätt det i heller när du har hängivet dig totalt och det fortfarande pockar på
- Pockar? sa Esmeralda
- Ja bultar och bankar sa Rebecka och log
- Men ni lyckades sa jag
- Är ni lika starka nu? Frågade Isabella
- Nej sa Jesper och tack gode gud för det. Jag hade inte orkat med all den kraft ni har. Hur orkar ni?
- Plikten är tyngre än ett berg sa jag
- Men är det inte samma kraft?
- Nej inte riktigt sa jag, de har uppnått fulländning i Tau, Tau/Naturaleza, vi har uppnått fulländning i något som kineser och japaner kallar den gudomliga vinden, den är ett par snäpp över
- Ok men kan de göra samma saker som er nu?
- Ja eller i alla fall nästan alla. Men vi kan i alla fall tala härinne nu allihop, deras intelligens har höjts och de kommer att kunna slåss bättre och snabbare
- Men det kommer ansvar men dessa krafter
- Ja sa Jesper vi har insett det. Vi skall vara försiktiga
- Bra sa jag och log, då behöver vi inte varna er?
- Nej sa Esmeralda allvarligt
Isabell vaknade. Hon log och tittade på oss, Leonardo vaknade också och log han med.
- Vi får fixa mat till dem var är köket? undrade Isabella
- Jag vet faktiskt inte sa Rebecka, vi går in och letar
De gick iväg och vi andra satte oss ner på träddäcket, Elisabeth tittade på oss
- Det är bara att fråga Elisabeth
- Var jag så tydlig
- Nej jag är bara bra på att läsa folk sa jag och log
- Haha du vet vad jag vill fråga
- Ja sa jag och log jag med. Jag vet inte hur jag skall beskriva det, det är tungt och lätt. Jag vet inte annars hur jag skall säga
- Vad? Frågade Esmeralda
- Hur det känns att ha den kraft vi har
- Oj ja det är svårt att förklara, det är tungt och lätt
- Hm sa Jesper. Det är svårt, det finns så många måsten förknippade med den att det ibland känns som att det hade varit skönare att slippa den, men vid andra tillfällen så jag väldigt glad för den
- Mm precis så. Plikten är tung som ett berg och ansvaret är lätt som en fjäder
- Det var det ena vi kom hit för sa Jesper, vad är det andra?
- Det kommer i eftermiddag sa jag. Det är min och Rebeckas strid, den kommer inte vara lika jobbig som den ni gjort i natt men den kommer att bli tuff. Det finns vissa regler som gör att jag inte får avslöja mer men det kommer bli tufft
- Ok sa han
- Hur farligt är det? Frågade Elisabeth
- Inte så farligt som de senaste dagarna men farligt nog. Vi skall spela husens spel och det är alltid farligt
- Ja då sa Elisabeth det är det
Rebecka och Isabella kom ut till oss. Vi matade barnen sen gick vi in
- Ni tre får passa barnen i morgon sa jag, vi fyra skall iväg på äventyr. Passa på att sova ni två, ni får ta igen det andra ikväll
Esmeralda rodnade och log
- Ja då Niklas
- Tack sa jag log, att jag missade det innan
- Vad? Hjärtat?
- Att era undergivna leenden är exakt lika. Ni är varandras kopior när ni gör dem
- Haha det har jag inte tänkt på sa Rebecka
- Inte jag i heller sa Jesper
- Ni två sa jag i deras huvuden. Ni måste skärma av er numera, vi vet vad ni tänker och vad ni säger till varandra och just nu så kämpar jag för att inte rodna. Barnen kommer kunna läsa er med
- Oj sa Esmeralda, vi lovar
- Tack sa jag med ett leende
- Alltid är det något sa Jesper
- Haha så är det sa Rebecka
- Ni gör det nu?
- Vad?
- Talar med varandra därinne sa Isabella och knackade mig på pannan
- Mm jag berättade om nackdelen med det. Jag såg vad de ville göra och det blev lite pinsamt
- Aha skrattade hon till det kan jag förstå
- Mm och ännu pinsammare kan det bli eftersom barnen också kan läsa tankar
- Aha oj det var ju inte bra
- Nej så de måste lära sig att skärma av sina tankar från oss andra. Samtidigt som de är i kontakt med varandra alltid
- Är ni det?
- Ja alltid och i början så blev man lite snurrig
- Lite?
- Nåja ganska mycket
- Men de får inte skärma mer än att vi kan kontakta dem när det behövs och det är där balansen är. Det är oartigt att tjuvlyssna men just nu så skrek de till varandra
- Jisses vad jag är glad att jag inte har era krafter sa Isabella
- Nej vet du vad jag hade blivit knäpp sa Elisabeth
- De håller en på tårna sa jag och log. Nej nu måste jag vila lite
- Jag med sa Rebecka
- Ge oss barnen vi tar hand om dem
- Men ni har inte sovit i heller
- Vi kan sova med barnen sen sa Isabella
Vi lämnade över barnen åt dem och gick in och la oss. Vi la oss i vår ställning och somnade nästan direkt. Jag vaknade av att Isabella klappade mig på kinden
- Yoshina ringde, det kommer en bil om timme och hämtar er
- Tack mor sa jag
- Tack svärmor sa Rebecka med ett leende bakom stängda ögon, förresten jag har inte hunnit fråga innan det har hänt så mycket. Hur känns det att ha blivit uppgraderad till farmor?
- Haha det känns underbart sa hon och log
- Va bra sa Rebecka och log
- Nej nu får vi stiga upp
- Hur länge blir ni borta?
- Jag vet inte sa jag allvarligt, två dagar kanske
- Ok oroa er inte vi tar hand om barnen
- Tack
- Frukosten är serverad
- Tack
Hon gick ut. Vi reste oss upp och klädde på oss, vi packade våra väskor och sen gick vi och åt frukost. Vi satt tysta och åt vår frukost. När vi var färdiga gick vi ut i trädgården och mös med barnen. Vi reste oss gick in på vårt rum och tog våra väskor och gick ut, Esmeralda och Jesper stod där och väntade på oss.
En bil kom och vi la in våra väskor sen åkte vi iväg. Bilresan tog fyra timmar. Vi kom in i en skog och fram till en skola. Vi steg ur bilen och tog våra väskor och gick in.
En man mötte oss och visade vägen till ett rum. Vi bytte om till våra dräkter och spände på oss våra vapen. När vi var klara så gick vi ut från rummet och mannen stirrade på oss och bugade sig.
Han gick först och vi följde efter honom. Han stannade framför en dörr och öppnade den. Vi gick in och tittade oss omkring. Där satt åtta män och en kvinna, åtta i olika dräkter med olika färger.
En av männen var civilklädd och han tittade med likgiltig blick på ingenting och allting. Vi gick in och satte oss och bugade oss mot de som var ombytta. Jag vände mig mot den civilklädde och bugade. Han hajade till och bugade tillbaka
- Nå sa en av männen, vem är ni som har sökt audiens
- Vi sa jag är de utvalda, och våra beskyddare
- Ni är vem sa en annan?
- Vi är de utvalda sa jag
- De är en myt
- Vill du kontrollera sa jag lågt?
- Va?
- Vattnet sa jag
- Mm sa Rebecka, i hans fall kan det vara åldern med
Jag anade ett leende hos Yoshina, och den civilklädde mannen. Han såg betydligt mer intresserad ut nu
- Förolämpar du mig skrek mannen till
- Döva personer skriker ofta sa Rebecka så jag tror att det är åldern i hans fall
- Din slinka
- Det var en sa jag
- Vad? Din loppbitna gajin
- Oj det gick snabbt det var två sa Rebecka
- Mm sa jag
- Jag skall våldta er båda skrek han sen tystnade han
Jag hade börjat lysa och rört mig snabbare än vad de kunde se nu stod jag med min Dai – Katana mot hans hals
- Du har tio sekunder på dig att be om ursäkt, sen kommer dit huvud att skiljas från din kropp sensei, nå hur skall du ha det
Han stirrade på mig
- Mm du har retat demonen från nordanland, det är inte smart sa Yoshina
- 5
- Va?
- Åldern
- 4
- 3
- 2
- 1
Jag lyfte svärdet,
- Stopp sa den civilklädde. Nog för att han är en idiot men vissa regler finns det, du kan utmana honom, sen går ni ut på planen utanför, sen strimlar du honom. Blod på mattorna du vet
- Mm jag vet sa jag
- Jo jag har hört det
- Så hur är det med Yoshinas bror?
- Du vet? Sa han lite överraskat
- Ja sa jag vi vet
- Jodå det är bara bra. Min syster har berättat om era gemensamma äventyr, det är nästan så att jag vill plocka upp svärdet igen bara för att få känna pulsen slå igen
- Jag kan ringa nästa gång sa jag och log
- Haha det skulle vara något att dela klinga med de utvalda
De andra stirrade på oss
- Nå skall vi gå ut så att jag kan försvara min heder sa jag till mannen. Han var likblek nu och stirrade på mig. Han var tvungen att gå med på utmaningen för annars så förlorade hans skola anseende och ansikte. Jag sköt upp dörren och gick ut, han följde efter mig ut och jag ställde mig i mitten av grusplanen. Jag drog upp min mask och bugade mig, jag var fortfarande inne i Shuken. Han kom fram och bugade sig sen attackerade han. Jag lekte med honom i en tio minuter sen attackerade jag och hans huvud landade framför fötterna på en av hans elever. De stirrade på mig, de tittade på en av sina Senseis, han skakade på huvudet. Jag bugade och gick tillbaka in i rummet och satte mig
- Någon mer som betvivlar att vi är de vi är?
Det var knäpptyst i rummet. Jag hade besegrat den som näst högst i rang och jag hade gjort det lätt.
- Vad är ditt ärende? frågade Yoshinas bror
- Du har ingen talan här sa en av männen skarpt
- Det har han faktiskt sa jag. Om ni tolkar lagarna rätt, han har haft Yoshinas plats i rådet och är fortfarande Oyabun för detta råd, eftersom ni inte valt någon ny
- Vad?
- Han har tolkat reglerna rätt sa en annan av männen
- Men han har lagt svärdet åt sidan
- Ja sa jag men inte plikten
- Va? Sa samme man
- Vattnet
- Mm
Han stirrade på oss men sa inget
- Klokt gamle vän sa Yoshinas bror. Som sagt han har tolkat reglerna rätt, nå vad är det du vill
- Två saker, en är vår enligt födelserätt den andra är en tjänst
- Om vi börjar med första
Jag satte handen innanför min dräkt och drog fram ett pergament som jag räckte åt honom. Han läste det och gjorde stora ögon och sen log han
- Det var som fan
- Det kostar ett pund sa Rebecka
- Va?
- Om man svär så får man lägga ett pund i svärburken
- Aha då får jag inte glömma det
- Nej sa Rebecka för då kommer jag och smiskar dig
Han stirrade på henne sen började han skratta
- Ja och de hade gjort det med utan jag hade haft en chans
- Mm sa Rebecka
De kvarvarande männen stirrade på dem. Alla utom Kuji – Kiris ledare trodde inte sina öron
- Nå sa han fortfarande skrockande så du vill starta upp Nitten skolan igen?
- Ja sa jag, det är vår rätt
- VA!! Skrek Kuji – Kiris ledare över min döda kropp
- Det kan vi ordna sa Rebecka. Ni tränade upp min styvfar så att han kunde göra det han gjorde med mig och min mor, framförallt mot min mor. Nå vill du komma ut i gruset? Skall jag uttala utmaningen? Ja jag tror det, jag utmanar dig sa hon reste sig och gick ut på grusplanen
- Var vakna nu Jesper och Esmeralda, det kommer att sluta med vi får slåss med alla de som är från Kuji – Kiri
- Ok sa de och gjorde sig redo
Deras ledare reste sig och gick ut på grusplanen. De bugade mot varandra och han började mässa och sen attackerade han. Rebecka stod blixtstilla sen seglade hans huvud i en vid båge och landade framför hans klan.
De drog sina svärd och vi hoppade ner på grusplanen och vi ställde oss rygg i rygg och var beredda, de tvekade i en sekund sen anföll de. Vi slog ner dem och efter fem minuter så var det bara vi som stod upp alla Kuji – Kiri var dödade
- Nitten har hämnats sa jag med klar röst
Yoshinas bror bugade sig mot oss. Det var dödstyst på läktarna, de andra ledarna var vita i ansiktet. Vi gick tillbaka in i rummet och satte oss. Yoshinas bror tittade på oss och bugade. Vi bugade tillbaka och sen satte vi oss upp
- Ni har enligt reglerna begärt att starta upp Nitten skolan igen
- Ja sa jag
- Jag bifaller sa han
- Jag med sa Yoshina
Resten gav också sitt bifall
- Sen var det tjänsten sa han och log
- Ja vi vill att du leder den
Han stirrade på mig sedan på sin syster som log. Rebecka log hon med
- Det skall bli mig en ära sa han och bugade sig
- Tack sa jag äran är vår
- Då var det avklarat sa Yoshina, mat?
- Javisst sa vi och log
Hon klappade med händerna och maten kom in. Vi började äta och Yoshinas bror tittade på mig
- Hur länge har ni planerat detta?
- Sen vi hittade pergamentet
- Och när var det?
- För fyra dagar sedan tror jag, jag är fortfarande lite jet laggad
- Haha jag tror att du vet exakt när ni började planera detta
Jag log tillbaka
- Men hur hade du tänkt det hela?
- Ja att du leder skolan och sköter ruljangsen helt enkelt. Du har en massa gamla vänner som längtar efter att börja arbeta igen. Pengar är inget problem
- Nej men adepter
- Nja vi har en ide som kan funka till att börja med
- Jaså?
- Känner du till broderskapet?
- Javisst
- Bra det är vårt numera. Vi fyra här styr det, men träningen har varit slapp där, så vi tänkte skicka hit hälften av dem så att du kan ta dem under dina vingar
- Hm det låter intressant
- Mm sen när du fått snurr på verksamheten här, och vi där så tänkte vi på ett utbyte. Elever härifrån åker dit och tvärtom
- Hm ett utbytesprogram?
- Mm precis
- Det låter lockande
- Mm det tyckte vi med
- Lite nytänkande. Det var därför jag slutade till att börja med, allt har blivit så inbundet och förstockat
- Mm jag vet
- Det kan jag tänka mig att du gör, när vill du att jag börjar
- Nu
- Ok och skolan?
- Under renovering klart idag eller i morgon
- Förlåt?
- Det var inte så illa. Jag satte i gång processen när vi hittade pappret och jag betalar bra. Där kommer att byggas ett hus i byn åt din familj, så att de kan följa med dig dit
- Tack sa han och bugade sig
- Det kommer att vara färdigt inom en månad
- Ok bra då hinner jag sätta igång
- Ja dina första elever kommer i morgon så det hoppas jag
- Förlåt?
- Ja du hade väl inte tänkt tacka nej?
- Var du så säker?
- Nja både och
- Haha ni är underbara
- Tack sa Rebecka
- Hade du verkligen smiskat mig
- Jadå sa Rebecka och log. Utan att tveka
- Haha
- Du skrattar som det är ett skämt sa hon lågt, jag kan lova dig att jag skämtar inte
Han tittar på henne och bugar sig, hon bugar tillbaka
- Jag har insett att du kommer längre med ett gott skratt
- Mm men vi har inte råd att skämta med tanke på vem vi är och att jag är kvinna
- Nej det vet jag allt om min syster
- Mm precis
- Och hon hade kunnat smiska hela rådet mig inbegripet. Är det verkligen sant att ni stoppa 112 stycken på er senaste raid
- 113 sa Rebecka och log
De sa det precis så lagom högt. Så att de andra rådsmedlemmarna skulle höra det, de stirrade på oss och blev likbleka
- Stämmer det du sa om din styvfar och Kuji – Kiri?
- Ja sa Rebecka, vi har fått stoppa tre Kuji Kiri avfällingar de senaste åren. Det påminner mig om han är kvar där, de lovade att ta hand om honom. Vad händer med dem nu?
- De kommer att fortsätta göra sin plikt det skall jag se till som Oyabun, ännu mer nu när ni berättat detta. De har tappat ansiktet fullkomligt
- Tack bror sa hon
- Nej tack mor sa han och bugade sig
- Varsågod min son sa Rebecka med respekt i rösten
Och detta lilla samtal gjorde att rådet accepterade oss. Stämningen blev lite lättare efter det. Vi tackade för maten och drog oss tillbaka, vi gick tillbaka till det rum vi bytt om i och klädde om igen och gick ut.
Vi blev visade till en annan byggnad där det fanns sovrum. Vi blev anvisade varsitt rum och vi gick in och la oss. Vi somnade med Shuken omslutet runt oss.
Jag vaknade av ett ljud som ingen annan hade hört, jag sökte av rummet, fyra stycken. Rebecka var vaken hon hade också hört det. Vi väntade på rätt tillfälle.
- Nu sa Rebecka lugnt
- Ja hjärtat
- Kom ihåg Bonden
- Alltid
Vi studsade upp och överraskade dem totalt och vi slog ner dem och sövde dem. Vi la oss mer igen och somnade om.
Vi vaknade på morgonen och vi steg upp. De fyra männen låg kvar på golvet och jag öppnade dörren och gick ut. Jag gick bort till Yoshinas sovrum och knackade på
- Ja kom in
Jag öppnade dörren
- Vill du komma med mor
- Javisst sa hon
- Tack
Vi gick genom korridoren och bort till vårt rum. Rebecka satt upp och satte upp sitt hår i en hästsvans.
- God morgon mor
- Hej min dotter
- Vi hade besök i natt
- Oj sa hon vem är så korkade?
- Det hoppades vi att du skulle hjälpa oss med
- Hm vänta lite
Hon klappade i händerna och en man kom springande hon talade viskande till honom. Efter ett par minuter så kom hennes bror och hon pekade, han blev röd i ansiktet
- Vem fan är så korkade? Attans burken
- Mm sa Rebecka
- Inga du känner igen?
- Nej sa han vi har ju en del misstänkta, vänta lite
Han undersökte männen och fick en bister min
- Vänta här sa han och gick iväg
Det blev lite tumult och sen kom han tillbaka med en man som skruvade sig under hans grepp
- Är du helt förbannat korkad och försöker dig på något sådant här
- De vanhedrade min skola
- Din skola? Sen när blev det din skola? Din bror ledde den på nåder. Du är inte ens påtänkt att ta över den, du har en halvtimme på dig att begå Seppuku annars så kommer de att göra dig åtskilligt kortare. Försvinn ur min åsyn din mask
- Kuji – Kiri?
- Nej den andra skolan, han du kortade
- Aha försökte han jaga status?
- Antagligen
- Jaha frukost frågade jag
- Javisst sa de andra
- Vad händer? Frågade Jesper
- Vi fick besök i natt
- Jaha ni med, det ligger tre till inne hos oss
- Vad fan säger du? Attans burken? Visa mig
Vi gick efter honom och in på deras rum. De bara samma dräkt som våra besökare
- Är de döda?
- Nej de sover bara
- Ok bra, är era döda?
- Nej sa jag de sover också
- Bra sa han med ett farligt leende. Vill ni hjälpa mig att bära in dem i matsalen
- Javisst sa jag och gick tillbaka och tog två och gick iväg
Vi gick genom korridoren och kastade in dem i matsalen. Vi gick tillbaka och hämtade andra och kastade in dem med
- Någon har brutit mot friden i huset. Ta ert ansvar och begå Seppuku eller stå till svars för de utvalda.
Det blev dödstyst i matsalen. Vi gick in och satte oss. Alla stirrade på de som låg på golvet. Efter en stund så hörde vi ett skrik som övergick i en rossling. Efter det lättade stämningen.
Någon hade tagit ansvar för sitt handlande. Vi åt upp och gick tillbaka till vårt rum och packade våra väskor. Vi gick ut och det stod två bilar och väntade på oss. Vi hoppade in och bilarna körde iväg.
Vi åkte i sex timmar tills vi kom fram till ett berg. Bilarna körde upp och ut i skogen. Vi kom fram till en skola. Bilarna stannade och vi steg ur och gick fram. Vi kunde känna närvaron av våra anfäder i väggarna.
Jag och Rebecka gick runt och insöp auran i huset och vi kände oss lättare om hjärtat. Vi letade igenom huset och det var något där som pockade på vår uppmärksamhet.
Vi började lysa och sökte igenom huset, vi hittade ingenting, vi gick ut ur huset och började söka av de andra husen. Någonting pockade på min uppmärksamhet ute i skogen.
Jag tittade på Rebecka och vi började springa, vi sprang i ungefär en kilometer och sen kom vi fram till ett hus som låg på bergssidan. Vi gick fram till det och tittade på det.
Vi tittade oss omkring och utsikten var magiskt vacker. Vi gick in i huset och det rent och städat som om någon bodde där, men där fanns inga saker så det var omöjligt.
Vi letade igenom det på första våningen och vi fann inget. Vi gick ut i det stora rummet och vi tittade oss omkring. Rebecka gick fram till ena änden av rummet och stannade, hon böjde sig ner och drog sin hand över golvplankorna.
Hon stannade vid ett ställe och tryckte till. Det klickade i golvet och en lucka öppnades. Vi gick fram till den och öppnade den. Det fanns en trappa ner och vi tittade på varandra och sen gick vi ner.
Vi kom in i ett rum som var lika stort som ovanvåningen och det låg tatami mattor på hela golvet. Längs väggarna så fanns det mängder med vapen, vid ena väggen fanns det hyllor med Nitten skolans dräkter.
På ett ställ vid ena väggen hängde det två dräkter som vi gick fram till, på bröstet så var där droderat en tiger och en drake. Det satt exakt där våra satt över hjärtat.
Vi plockade ner dem och tittade på dem. De var sydda på samma vis som våra andra dräkter. Vi log mot varandra och tittade på de andra dräkterna och de var likadana
- Jesper
- Ja?
- Hitta oss och ta med Yoshinas bror
- Han heter Yoshi
- Ok
- Men det visste ni väl redan
- Ja men det är ohövligt att använda någons namn om de inte presenterat sig i Japan
- Ok då vet jag det, vi är på väg
Rebecka gick fram till en tom vägg och drog med fingrarna på den och hittade en upphöjning och hon tryckte till. Den öppnades och bakom den fanns en hel rad med kålstrimlare, där fanns säkert ett hundratal av dem. Rebecka tog fram ett par och log
- De satte sin prägel på skolan
- Ja verkligen sa jag och log
- Här är en dörr till sa Rebecka och öppnade den
Där inne fanns det guld och juveler i högar
- De lär inte behöva några pengar av oss sa hon
- Nej sa jag och log
Vi gick längre in i rummet och vi hittade två dagböcker. Vi öppnade dem och började läsa dem. De berättade om hur de hade gjort om hela skolan och infört nya tekniker och framförallt strid med Kniten
- Så det är så de heter sa Rebecka och log
- Ja sa jag och log
- Frågan är? Hur vi gör med dessa böckerna?
- Vi översätter det som handlar om skolan och ger till Yoshinas bror
- Ok
- Det andra håller vi för oss själva
- Hallå?
- Vi är härnere sa jag
- Vi kommer
Vi hörde hur de kom ner i källaren och de kom ut i stora rummet. Vi gick ut till dem
- Jag fick reda på att jag glömt presentera mig, jag heter Yoshin
- Niklas sa jag och bugade mig
- Rebecka sa hon och bugade sig
- Som du ser så finns här vad som behövs för att starta. Vi vill att Kniten införs i arsenalen sa jag, det finns två böcker här som vi kommer översätta som handlar om hur de byggde upp Nitten skolan, det finns dräkter där de är sydda som våra
- Era?
- Ja de du såg igår
- Aha ja de verkade praktiska
- Ja det är de sa jag och log
- Hur fungerar dessa Kniten?
- Vill du ha en uppvisning?
- Ja gärna sa han
- Ok sa jag och log
- Är du med hjärtat
- Ja hjärtat sa Rebecka och log
Vi tog vars två Kniten och gick ut på golvet
- Dessa är lite längre än vad jag är van vid sa hon och log. Men det skall nog gå bra ändå, skall vi dansa
- Javisst sa jag och log
Vi började lysa och sen brakade vi samman. Vi hetsade varandra till att öka takten hela tiden och till slut så var vi bara suddiga streck som for runt i rummet och till slut så fastnade vi i en låst position och vi tittade på varandra och log
- Herregud sa Yoshin och applåderade nu förstår jag att ni dödade 500
- 113 sa Rebecka
- Ni hade kunnat tömma hela byn själv?
- Och inte låta din syster leka? Sa jag med ett leende
- Haha jag förstår vad du menar sa han
- Jesper och Esmeralda ni tar också sådana
- Mm sa Esmeralda och log
- Gärna sa Jesper och log han med
De plockade ner vars två från väggen och de ställde sig mitt på golvet och sen var det deras tur att slåss. De höll på i en halvtimme sen fastnade de i ett lika läge de med
- Jesper röt jag till
- Oj förlåt sa han och blev generad
- Ingen fara men lite kontroll
- Ja storebror
- Tack
- Herregud ni är helt magiska alla fyra. Stackars de som bråkar med er
- Ja det skall till en del för att de skall stoppa oss sa jag, förresten sa jag kom med här Yoshin
Jag visade honom guldet och juvelerna
- Detta skall användas till skolan
- Givetvis sa han, allt?
- Ja allt sa jag och log
- Tack sa han och bugade jag skall inte svika er
- Vi litar på dig sa jag och bugade. Nu går vi tillbaka till skolan
- Hai sa han
- Vill du bor här så är det ok sa jag
- Nej det är ert, jag vill inte störa Kamin här, den är rogivande men den är er. Vi kommer använda detta rummet för ceremonier inget annat
- Ok sa jag
Vi gick ut ur huset och ner till skolan. Vi gick in i ett rum och översatte det han behövde. Vi gav honom papperna och han tog emot dem och bugade sig.
- Vi skall åka hem nu sa jag och log. Vi lämnar skolan i dina händer, svik oss inte
- Detta kommer snart att vara den ledande skolan och min syster kommer bli avundsjuk
- Haha det tror jag säkert, lär dem väl
- Ja far och mor sa han och bugade
- Bra min son sa jag
Vi gick till den ene bilen och satte oss. Vi gav honom adressen och han körde iväg. resan till vårt slott tog fyra timmar och när vi kom fram så gick vi in till de andra
- Hej skall vi åka hem nu? Eller stanna en natt till?
- Vi vill hem
- Ok då åker vi direkt sa jag
De hade redan packat så vi lastade in i bilarna och åkte till flygplatsen. Vi gick ombord på planet och det lyfte. Resan tog tio timmar och när vi kom fram till Sverige så tog vi taxi hem.
Planet lyfte igen och det skulle lämna Berit i England. Bilresan hem gick snabbt och vi kom hem efter en halvtimme. Vi gick in i huset och det luktade innestängt. Vi var alla trötta efter resan och vi ville sova
- Mor sa Rebecka varför sover du inte över vi har plats
- Ja sa hon jag tror att jag gör det
- Vill du sova inne hos mig?
- Har du plats?
- Jadå sa Isabella
- Då gör jag det, skall vi ta barnen med oss?
- Nej jag vill att de skall sova med oss sa Rebecka, vi har varit borta från så mycket på senaste tiden
- Ok sa de och log
De gick in Isabellas hus och vi gick in till vårt sovrum. Vi klädde av oss och la oss i sängen. Vi låg där med våra barn och tittade på dem. Vi somnade allihopa efter ett tag.
Jag vaknade och tittade mig omkring, vi var hemma. Jag reste mig upp och gick ut i köket och öppnade kylen, den var tom. jag gick ut i trädgården och tittade mig omkring.
Vi skulle behöva klippa gräset noterade jag. Det var en hel del som skulle behövas göras i trädgården. Vi skulle kanske hyra in någon som gjorde det. Jag fortsatte runt huset och kom fram till min mors hus och knackade på. Elisabeth öppnade.
- Hej knackar du?
- Ja jag vill inte bara stövla in oannonserat
- Förvisso kom in
- Tack
Vi gick ut i Isabellas kök, hon stod där och lagade Te.
- Hej sovit gott?
- Ja sa jag det har jag, själv?
- Jodå helt ok, jag hade nog kunnat sova ett par timmar till
- Jag ville bland annat tacka er för all hjälp med barnen
- Självklart, det är ju det jag är anställd för sa min mor med en blinkning
- Ja just vi får diskutera det en dag med
- Vad?
- Tja din anställning jag vet inte hur lagligt det är att du är anställd när du är barnens farmor. Jag får ta reda på det. Svenska lagar du vet
- Haha ja vi får kolla på det
- Men det är självklart att vi finns där sa Elisabeth
- Kanske det men jag ville tacka ändå
- Varsågod
- Du sa bland annat
- Mm vi får ta tag i vår andra mor med sa jag, och min moster osv.
- Mm hur skall ni göra?
- Jag vet inte, och jag gillar inte att inte veta
- Jag har förstått det sa Elisabeth och log
- Oavsett hur vi gör så måste vi ta bort Tau, Tau kraften från dem, det kan döda dem och det vill jag inte
- Nej det är ett dilemma kan jag tänka mig sa Elisabeth
- Förresten mamma så skall du ingå i cirkeln
- Ok tack för erbjudandet
- Varsågod sa jag
- Vill du ha Te?
- Nej tack sa jag, jag skulle vilja ha kaffe men vi har inget hemma, så jag får köra och handla
- Vi kan fixa det sa Elisabeth, jag skulle vilja röra på mig lite grann
- Mm jag med sa Isabella, vi har suttit instängda ett tag så att komma ut bland folk hade varit skönt
- Ok tack sa jag och log
- Du kanske skall skriva ner vad som behövs
- Ok sa jag
Jag fick penna och papper och började skriva. Det blev en lång lista för vi hade ingenting överhuvudtaget hemma. Jag gav dem den och de tittade på den
- Skall vi stanna ett tag här?
- Helt ärligt så vet jag inte. Vi har fått de flesta och största familjerna med oss, vi skulle väl egentligen ha ett möte med ryssarna men de är så splittrade nu att ingen inte ens Gunther vet hur deras organisation ser ut. Vi kommer förr eller senare få ta en match med kineserna men den fighten får vi ta senare när vi är mer redo för det
- Är ni rädda för dem?
- Rädd vet jag väl inte men jag har respekt för dem. De är väldigt duktiga på husens spel, sen har vi ett antal mer eller mindre korrumperade Tau, Tau mästare där ute som vi skall konfrontera. Och sist men verkligen inte minst så finns det sju organisationer till att konfrontera och få in i leden eller stoppa
- Vet ni vem de är?
- Nej inte alla men vi har tydligen ärkefiender
- Oj det låter som en serietidning
- Haha ja, Tempelriddarna och vi är tydligen inte så bra kompisar
- Ok? Finns de fortfarande
- Oja och de är mäktiga och rika. Inte lika rika som vi men rika, och de har makt för de har vissa delar av den katolska kyrkan bakom sig
- Ok
- Mm religiösa fanatiker
- Två organisationer som vi skall prata med har knytningar till den katolska kyrkan
- Ok och de andra?
- Frimurarna
- Oj
- Ja
- Och de andra?
- Det vet vi inte riktigt tyvärr, men jag är ganska övertygad om att det inte kommer gå lika lätt med de andra
- Tyckte ni att det ni gjort nu varit lätt?
- Nja inte lätt men i jämförelse med de andra som vi skall möta så tror jag att det blir svårare
- Aha du menar så
- Ja för jag tror inte att vi bara kan använda muskelkraft mot dem. Utan vi får använda ekonomi och intelligens också. Fast osvuret är bäst
- Ok
Ytterdörren öppnades och Rebecka kom in
- Hej
- Hej hjärtat
- Var är barnen?
- De sover
- Men hur vet ni om de vaknar?
- Då går vi in
- Men hur vet ni?
Rebecka knackade sig på pannan
- Ja just det sa Elisabeth och log
- Jag är hungrig sa Rebecka
- Jag har lite skorpor sa Isabella
- Jag tar gärna en eller två
- Te?
- Ja tack sa hon och log
Rebecka fick sitt Te och sina skorpor
- Får jag se vad du skrivet på inköpslistan
- Javisst
Hon tittade på den och la till ett par saker, och gav tillbaka den
- Sugen på fisk?
- Mm din fisk
- Ok sa jag och log
- Nej skall vi köra och handla så att det blir gjort sa Isabella
- Javisst, förresten kan jag stanna här ett par dagar frågade Elisabeth?
- Du får stanna så länge du vill sa Isabella jag har plats
- Tack
- Ingen fara sa hon
Vi gick in i huset och kvinnorna körde och handlade. Vi gick in i sovrummet och tittade till barnen. De sov båda två fortfarande
- Jisses vad jag är seg
- Mm jag med, de har varit ett par intensiva månader
- Ja verkligen sa Rebecka och log, men roliga
- Ja verkligen sa jag och log
- Något du ångrar?
- Oj jag har inte riktigt landat än men nej, inte mer än att vi inte älskat så mycket som jag skulle velat
- Precis sa Rebecka, jag saknar när det bara var du och jag och vi kunde göra det precis när vi ville
- Mm sa jag och log
- Vi får bli bättre på att älska
- Ja sa jag
- Bra då har vi bestämt det
Telefonen ringde, jag gick ut i hallen och svarade
- Hej det är Niklas
- Hej det är Gert – Ove
- Tjena min vän allt väl?
- Ja då, jag har ett par bilar här som väntar på leverans
- Javisst sa jag, det är bara att komma med dem, vi har varit bortresta ett tag, familjeproblem
- Aha det var ju synd
- Ja men det löste sig, men kom du med dem så tar vi emot dem
- Perfekt
- Inget nytt på gång?
- Jag har alltid nytt på gång
- Som?
- En Ferrari
- Hm nej det är inget för mig, jag skall höra med Rebecka
- Nej sa hon
- Nej det är inget för oss
- Ok annars så är det mest lite alldagliga bilar
- Ok vad menar du med alldagliga bilar?
- Tja de vanliga tyskarna osv.
- Aha du menade så, förresten vi skulle vilja att du höll utkik efter en P1800
- En helgonet bil?
- Ja kungen har en sådan tydligen
- Haha vill du köpa den?
- Är den till salu?
- Har inte en aning
- Kan du ta reda på det?
- Du skojar inte?
- Nej, helst skulle jag vilja ha den som är med i serien, men de kanske använde mer än en
- Har inte en aning
- Kan du kolla?
- Javisst, jag skall nog kunna få tag på en
- Bra, så låga mil som möjligt
- Givetvis
- Perfekt
- Något mer?
- Mm faktiskt, kommer du ihåg snobbar som jobbar?
- Ja
- De två bilarna, fast att den ena är en Ferrari, eller Dino
- Ok jag kollar runt
- Tack
- Då kommer de andra bilarna senare idag
- Ok perfekt
Jag la på, jag tittade på Rebecka
- Du kommer inte ihåg vad du köpt eller hur?
- Jodå en Charger och en Mustang
- Säkert?
- Mm sa jag och log, eller jag har inte en aning faktiskt
- Haha hjärtat börjar du bli gammal?
- Nja kanske
- Har vi plats med fem bilar till?
- Jadå sa jag det har vi, vi har plats med sju bilar till sen får Jesper rita igen. På tal om att rita jag undrar hur det går med hotellet
- Vi får fråga honom
- Mm
Barnen vaknade och vi gick in i sovrummet och tog upp dem. Vi fixade mat åt dem sen satt vi med varsitt barn och matade dem. Dörren öppnades och Esmeralda och Jesper kom in
- Hej
- Hej har ni sovit gott
- Jadå helt ok sa Esmeralda
- Bra
- Förresten hur går det med hotellet?
- Jodå det är klart
- Ok och när hade du tänkt berätta det?
- Jag gjorde ju det nu sa han och log
- Då är det dags att anlita en byggfirma?
- Ja men frågan är vem
- Hockey galningen sa jag
- Är du säker?
- Jadå jag är säker
- Ok, ringer du?
- Nej det skall Gunther göra
- Va?
- Lita på mig
- Ok
- Skall ni börja ta körkort?
- Mm vi funderar på det
- Ok gå till samma bilskola som vi gjorde och hälsa från mig
- Esmeralda akta dig för sekreteraren, hon gillar unga pojkar
- Va?
- Hon stötte på Niklas, hon lämnade sitt telefonnummer till honom
- Jaså? Det försöker hon bara en gång
- Bra sa Rebecka och log
- Är det sant sa Jesper?
- Mm sa jag, och fattade ingenting som vanligt
- Haha nej det nog inte jag i heller gjort
Dörren öppnades och våra mödrar kom in
- Skulle vi kunna få lite hjälp
- Givetvis sa Jesper
Jag gav Isabell till Esmeralda och gick med ut. Vi bar in kassarna och jag började sätta in maten i kyl, frys och skåp.
Jag plockade fram så att vi kunde äta frukost. Jag satte på kaffe och dukade fram. Vi satte oss och åt. När vi var färdiga så dukade vi ut.
- Kan ni titta till barnen en stund frågade Rebecka
- Javisst, vad skall ni?
- Ut och springa
- Ok sa min mor
Vi gick in i sovrummet och bytte om. Vi gav oss iväg och sprang. Vi sprang en lång runda och kom tillbaka efter en timme och vi gick in.
Barnen sov så vi gick ner till träningsrummet och sparrade i en timme. När vi var klara så gick vi upp och jag gick bort till telefonen och ringde Gunther
- Hej
- Hej
- Vi är hemma nu
- Ok
- Hur ser det ut på alla fronter?
Jag fick en sammanfattning
- Ok det låter bra sa jag. Jag har ett uppdrag åt dig
- Ok
- Vi skall bygga ett hotell
- Ja
- Skulle du vilja kontakta denna byggherre och bestämma ett möte med honom
- Javisst, något mer?
- Hur ser det ut på vårt konto?
- Vilket?
- Vårt svenska konto
- Jodå där är pengar
- Hur mycket?
- Runt tre miljoner
- Ok sätt in sju till
- Ok skall Rebecka shoppa
- Man vet aldrig sa jag och log
Rebecka skrattade och log
- Hur går det med ny båt förresten?
- Jodå jag har ett par på gång
- Ok bra, vi vill ha något riktigt stort och skrytigt
- Ok? Det låter inte likt er
- Planer min gode Gunther
- Aha ok jaja stort och lyxigt?
- Ja ju större desto bättre
- Ok då vet jag det, stannar ni hemma länge?
- Vi vet inte? Det känns som att vi behöver andas lite. Sen har vi en del tuffa beslut att fatta här på hemmafronten
- Mm det har ni, men ni brukar lösa det till det bästa
- Ja så är det, kom Berit fram?
- Jadå planet är hemma igen. Skall ni flyga inom det närmsta så får vi hyra ett plan
- Jaså varför?
- De är på service, det brukar ta en vecka eller två
- Ok då vet vi det. Vi har inte planerat någon resa
- Bra men säg till om ni gör det så får vi lösa det
- Ja, hur ser finanserna ut annars
- Jodå de är bra, vi klarar den ekonomiska krisen bra
- Är det ekonomisk kris?
- Har du inte läst nyheterna?
- Nej
- Räntan på lån är uppe på 500%
- Vilken tur att jag inte har lån
- Mm men om jag vore som du så skulle jag satsa på fastigheter
- Då gör vi det, köp allt du kommer över
- Var?
- Precis var du vill
- Ok
- Hör av dig om du hör något angående de andra organisationerna och kineserna
- Javisst, förresten den flickan du räddade i Frankrike mår bra
- Skönt sa jag
- De har ställt frågor om er, de vill tacka er personligen
- Då får de komma hit sa jag, som sagt vi vilar upp oss
- Det kan jag förstå, jag vidarebefordrar vad du sagt
- Bra, ha det gott
- Detsamma
- Hej
- Hej
Jag la på luren och gick ut till de andra. Rebecka satt vid köksbordet. Jag tittade på henne och jag förundrades över hur vacker hon är
- Tack hjärtat
- Puss
- Puss
- Nå vad händer idag? Frågade Elisabeth
- Jag har ingen aning, så lite som möjligt, jag funderar på att klippa gräset
- Haha klippa gräset sa Elisabeth, ena dagen så stoppar ni en världsomspännande organisation och nästa så klipper ni gräset
- Mm det är avkopplande sa jag och log
- Har ni ens en gräsklippare?
- Jadå den står i garaget sa jag och log
- Men då får vi göra något åt gräsmattan sa Rebecka
Vi gick ut i garaget och drog fram gräsklipparen, vi rullade ut den i trädgården och jag startade den. Jag började klippa gräset och gick där i mina egna tankar. Jag fantiserade om Rebecka och vår natt i trädgården i Japan
- Buse
- Mm sa jag och log
- Vi skulle behöva göra något åt rabatterna
- Ja jag funderade på om vi skulle ringa en firma som kom hit och gjorde en rejäl rensning och uppfräschning
- Det var en bra ide jag tar tag i det
- Bra hjärtat sa jag
Jag klippte vidare och fortsatte mitt fantiserande. Jag tänkte igenom den senaste tidens händelser i mitt huvud och hur vi skulle tackla problemet med släkten.
- De kommer om en timme sa Rebecka
- Kalas sa jag
- Dina bilar har kommit
- Ok jag kommer
Jag stängde av gräsklipparen och gick fram på framsidan. Där stod en lastbil med två bilar på. Det var Chargern och en Mustang.
Vi fick in dem i garaget och jag gick tillbaka till trädgården och fortsatte mitt klippande. Jag svor lite över hur stor gräsmattan var
- Nu är de här
- Ok
Jag stängde av gräsklipparen och gick bort mot uteplatsen. Rebecka kom ut med två tjejer som var några år äldre än oss. Jag gick emot dem och sträckte fram min hand
- Niklas
- Hej Marie
- Hej Ulrika
- Detta är trädgården sa Rebecka och log, vi skulle vilja ha hjälp att få ordning på den
- Hela?
- Ja tack
- Ok några önskemål?
- Ja sa jag, vi vill ha den Japan inspirerad
- Ok hur menar du?
- Jesper
- Ja kom ut hit
- Javisst
Han kom ut och de tittade på honom med
- Kommer du ihåg vår trädgård i Japan?
- Javisst
- Skulle du kunna rita den delen med lönnarna och vattnet?
- Javisst
- Perfekt hur lång tid skulle det ta?
- Tja tjugo minuter
- Sätt igång är du snäll
- Javisst
- Perfekt hjärtat sa Rebecka
- Mm jag tänkte det sa jag och log
- Vad får det kosta?
- Blir det som vi vill så får det kosta precis hur mycket som helst sa jag, men jag vill ha en offert innan vi sätter igång, och den summan som ni säger är den som gäller
- Javisst sa de
- Bra då skall det inte vara några problem, gör ni träarbete med?
- Nej men vi samarbetar med en firma som gör
- Perfekt för det kommer innefatta sådant med
- Vi vill ha en japansk badtunna med sa Rebecka
- En vadå?
- En japansk badtunna
- Jag måste säga att en sådan har jag inte sett
- Jesper
- Ja rita med en tunna med
- Javisst
- Perfekt
- Vi trodde att ni ville ha lukat och rensat?
- Det trodde vi med sa jag och log men vi ändrade oss
- Haha bara sådär?
- Ja, jag vill att ni är ärliga och säger om arbetet blir för stort för er
- Javisst sa de
Jesper kom ut med sina teckningar
- Så
- Perfekt sa Rebecka, kom och sätt er, såhär vill vi ha det
De tittade på teckningarna och såg fascinerade ut
- Ni vill att vi skall göra detta?
- Ja om ni kan
- Jodå det kan vi men det kommer bli dyrt
- Hur dyrt? Uppskattningsvis
- Runt 500 000 kr
- Ok kör
- Är ni säkra?
- Jadå sa jag det är vi
- Får vi gå runt och se efter var vi skall göra vad?
- Givetvis sa vi
- Ok
Jag gick tillbaka till gräsklipparen och fortsatte klippa. Jag blev klar och gick bort till Rebecka och de två tjejerna
- Nå? Sa jag
- Vi tar gärna på oss detta men det kommer att ta tid
- Ok hur länge?
- Två, tre månader
- Ok kör sa Rebecka åk hem och räkna på det och meddela oss när ni har ett pris
- Ok då gör vi det
- Hej sa vi
- Hej då
De gick ut ur trädgården
- Jisses hjärtat
- Vad har jag nu gjort?
- Klippt gräset
- Va?
- Jag älskar dig sa hon och log
- Jaha en sådan där, de äter upp dig med blicken sak?
- Ja precis hjärtat sa hon och log. Sen kom Jesper med och då trodde jag att de skulle få kåtslag
- Va sa Jesper?
- Ni två sa Rebecka och skrattade
- Vad har vi nu gjort?
- Klippt gräset sa jag och log
- Va inte jag
- Nej men jag, utan tröja
- Ja det är ju varmt
- Mm vi är tydligen vackra du och jag, och de där två tjejerna har fått något att drömma om, om jag förstår det rätt?
- Helt rätt hjärtat
- Oj så pass
- Mm så pass sa Rebecka och log
- Vad? Sa Esmeralda som kom ut
- Titta efter sa Rebecka
- Haha jisses ni två
- Va? Jag har inte gjort något sa Jesper
- Haha
- Jag fattar ingenting sa Jesper
- Nej det är inte meningen sa jag och log
- Niklas?
- Ja
- Det är telefon
- Kommer
- Vad är det de skrattar åt?
- Fråga dem sa jag och log
- Ok sa Elisabeth
Jag gick in och tog telefonen
- Hej det är Niklas
- Hej Niklas detta är byggherren
- Hej
- Du ville ha ett hotell byggt?
- Ja
- Ok är du medveten om det ekonomiska läget?
- Ja
- Ok ingen bygger nu
- Vi skall
- Ok är du galen?
- Nej det kommer bli billigare nu
- Nej
- Jo för ni kommer inte få in några jobb när det exploderar på riktigt. Du kommer ge mig ett bud som jag kommer tacka nej till sen väntar jag en vecka. När sen bomben briserar på riktigt så kommer du att ringa mig och vara desperat om att få bygga vårt hotell. Då kommer jag att gå trettio procent under det pris du var beredd att ge mig då, vilket är femtioprocent under det som du skulle sagt idag. Så vi gör såhär. Min arkitekt och jag kommer med ritningarna till dig, sen tittar ni på dem och sen så kommer du med ett bud som är realistiskt. Sen förhandlar vi och sen får jag som jag vill
- Vad vet du?
- Om?
- Det ekonomiska läget?
- Tillräckligt för att inte gå på några minor, och jag kommer inte bli lurad. Så försök inte
- Ok när kan ni komma med ritningarna?
- Om en timme passar det?
- Javisst
- Bra då är vi där om en timme
- Hej
- Hej
Jag gick ut i trädgården till de andra
- Jag skall duscha sen skall vi köra och lämna dina ritningar till byggherren
- Skall vi köra igång? Frågade Esmeralda
- Ja sa jag och log, tittar ni till barnen frågade jag
- Givetvis sa Isabella
- Tack
Jag gick in i duschen och duschade av mig. Sen klädde jag på mig och gick ut till de andra
- Är ni klara?
- Ja
- Bra då kör vi
Vi gick ut i garaget, jag tog AUDIn och vi körde iväg. Vi skulle utanför stan och resan tog tjugo minuter sen var vi framme vid företaget. Vi gick in
- Vi skall träffa Peter
- Har ni bokat tid?
- Ja sa jag
- Ok ett ögonblick
Vi satte oss och väntade. En man kom gående mot oss och stannade
- Nicklas?
- Ja sa jag, detta är min fru Rebecka, min bror Jesper och min svägerska Esmeralda
- Hej kom med
- Javisst
- Nu kommer det snart sa jag
- Kanske inte sa Rebecka
- Ok
Vi gick genom ett kontorslandskap och in på hans kontor, det satt två andra män där och de tittade på oss
- Sitt
- Tack sa vi och satte oss
- Nå så ni vill bygga ett hotell?
- Ja
- Var?
- Vi har köpt tomten vid torget bakom Åhléns
- Har ni bygglov?
- Om tjugo minuter
- Va?
- Det kommer att komma hit om tjugo minuter sa jag
- Ok sa han tvivlande
- Får jag titta på ritningarna sa en av männen
- Nej sa Jesper
- Va?
- Jag vet inte vem du är, jag delar inte med mig av mina ritningar förrän ni säger ja eller nej
- Ok men vi kan inte säga ett pris förrän vi tittat
- Jag kan ge er en uppfattning om hur det ser ut?
- Tja kan du det?
- Mm det kan jag. Frågan är om du kommer förstå
- Va?
- Tja det är rätt avancerat
- Testa mig
- Ok sa Jesper
Sen höll han en sammanfattning och jag såg på dem att de gick från att vara skeptiska till häpna, till förvirrade. Det knackade på dörren och en sekreterare kom in och räckte mig ett papper, jag tackade och hon gick ut
- Hängde ni med?
- Helt ärligt så, inte på allt
- Ok det var ju det jag sa
- Av den informationen ni fått, kan ni säga ett pris?
- Nej sa den andre mannen
- Ok vad mer behöver ni?
- Detaljer om inredningen
- Ok Esmeralda din tur
- Ok då skall vi se om ni hänger med nu, antecknar ni? Och säg till om det går för fort
- Javisst sa de
Hon satte igång med sin del av redovisningen och samma reaktioner spelades upp en gång till
- Så hängde ni med? Eller gick det för fort?
- Lite sa en av männen men jag har en bild. Lyckas ni med detta så kommer folk att vallfärda dit
- Mm sa Esmeralda det är det som är tanken
- Bygglovet sa jag och viftade med pappret
- Skojar du?
- Nej sa jag
- Ok när får vi börja bygga?
- Igår
- Va?
- Igår
- Skojar du?
- Nej sa jag igen
- Ok sa Peter, vilket pris talar vi om?
- Tja någonstans mellan 150 – 200 miljoner
- Alltså någonstans mellan 80 – 100 miljoner
- Va?
- Vattnet sa Rebecka
- Ja det måste vara så. Har du inte förberett dem efter vårt samtal?
- Jo sa Peter
- Ok ändå försöker de lura oss, och vi uppskattar inte att bli lurade
- Nej vi försöker inte lura er
- Jo det säger ert kroppsspråk och jag är väldigt, väldigt bra på att läsa kroppsspråk. Så återigen försök inte lura oss
De stirrar på mig
- Jag anar att du inte visste om det Peter
- Nej sa han hårt, det visste jag inte
- Ok du får du ta dem under tukt och förmaning sen. Så skall vi komma överens om 90 miljoner?
Han tittar på mig en lång stund och jag tittar tillbaka
- Det kommer rädda ert företag, bara så ni vet all el kommer installeras av vårt företag
- Vilket?
- Jag sa namnet
- Är det ert?
- Vi är delägare
- Ok
- Nå?
- Ok 90 miljonerj
- Bra kontant eller på konto?
- Förlåt?
- Skall vi betala er kontant eller på konto?
- Haha jisses, vi brukar få betalt när vi är klara
- Så arbetar inte vi, hur lång tid?
- 9 månader
- Alltså 7 sa jag och log. Så att ni kan betala ut bonusar för att hålla personalen glada
- Haha jisses vem är ni?
- Vi? Ett par enkla ungdomar sa jag, som sagt kontant eller konto?
- Efter det samtal jag fick idag så säger vi konto
- Ok då är det bara att ringa detta numret så löser han det sa jag, skickar du kontraktet sen?
- Javisst du har det i eftermiddag
- Bra
- Här är ritningen sa Jesper. Försök inte ändra på något, jag kommer veta om ni gör det och då blir jag inte glad
Han spände ögonen i dem
- Nej vi skall inte ändra på något
- Bra
- Då tackar vi för oss, lycka till hör av er om det är något eller om ni har några frågor
Vi reste oss och gick ut. Peter följde efter oss ut och gick med oss till receptionen
- Det skall bli kul att göra affärer med er
- Detsamma
- Varför mitt företag?
- För att du är reko mot din personal vi uppskattar sådant
- Ok
- När börjar ni?
- I morgon om det går
- Perfekt håll oss uppdaterade, kom ihåg det med elen
- Jadå
- Och när du kollar upp oss så bli inte överraskad, och vi är inte så farliga som ryktet säger
- Vi är farligare sa Rebecka och log
Han stirrar på oss
- Sen så tycker jag att du skall testa svärdfisken på vår restaurang som du besöker frekvent, att bara äta planka blir lite trist
- Va? Är det er restaurang?
- Ja sa jag det är det
- Då är det ni som startade stiftelsen?
- Ja sa jag det är det
- Och ni äger klädmärket?
- Delägare sa jag
- Ok
- Vi äger även en hel del av de företag som du kommer anlita angående det du behöver
- Det var som fan
- Det kostar en tia sa Rebecka
- Javisst sa han och tog fram en tia, så ni kommer att betala er själv?
- I slutändan ja sa jag och log
- Haha jisses
- Fortsätt med dina planer som du har de kommer att lyckas en dag, hör av dig om du vill ha investerare sa jag
- Va? Hur visste du, ingen annan vet
- Vi vet allt sa jag och log, men du har bra visioner
- Tack sa han och såg skakad ut
- Hej
- Hej
Vi gick ut och satte oss i bilen och körde iväg. Vi kom hem och gick in, vi satte oss med barnen och lekte med dem
- Hur gick det?
- Bra sa jag och log
- Va kul sa Elisabeth
- De var inte så smarta sa Esmeralda
- Peter är sa jag, han är visionär sådana gillar jag
- Mm jag anade en viss intelligens hos honom sa Rebecka men de andra två
- Ja de var inga ljushuvuden
- Nej
- Jaha vad skall vi göra nu?
- Äta glass sa jag
- Ja sa Rebecka, vårt vanliga ställe?
- Javisst
- Då kör vi direkt
Vi packade in oss i två bilar och körde iväg. Vi kom fram till glass stället och handlade. Vi satte oss på bryggan och åt vår glass
- Detta måste vara den godaste glassen jag smakat sa Elisabeth
- Mm sa Isabella
- Ja den är fantastiskt god sa Rebecka och log, när jag väntade barnen så bodde vi här
- Ok var glass din grej?
- Det blev det ja sa Rebecka, Niklas fick köpa en glassmaskin
- Ok så ni har en glassmaskin? Frågade Isabella
- Ja sa jag
- Han gör en galen rabarberglass
- Tack hjärtat
- Jag säger bara som det är
Jag tittade mig omkring på stranden och jag såg någon som jag inte sett på flera år. Jag stelnade till och stirrade på personen. Jag reste mig och gick ut i sanden och gick fram till honom
- Hej Micke sa jag
- Hej och vem fan är du?
- Känner du inte igen mig sa jag
- Nej känner jag dig?
- Oja det gör du, du haltar på grund av mig
Han stirrar på mig
- Är ni medvetna om tjejer att han är en våldtäkts man?
Han hade pratat med ett par yngre tjejer i 16 – 17 års åldern. De stirrade på mig och sen på honom och gick iväg
- Vad fan det skall du få betala för
- Nej Micke det skall jag inte, vad skulle du göra? Tvinga dem att ha sex med dig? Så som du gjorde med Camilla? Jag önskar att jag smällt till dig rejält den där dagen
- Jag skall döda dig
- Nej Micke det skall du inte, du kommer att försöka, det ser jag i dina ögon. Men följande kommer hända. Du kommer att försöka slå ner mig. Du kommer dra den där kniven du har i ryggslutet. Den kommer jag att plocka av dig och plantera den i ditt vänstra lår. Sen kommer du att sträcka dig efter pistolen i du har bredvid kniven. Men då har jag redan brutit båda dina armar, ben och ett antal revben. Så hur skall du ha det? Saken är den att jag inte kommer göra något förrän du gjort ditt, och alla dessa människor kommer se dig dra kniven och säga att jag agerade i självförsvar. Och jag får använda så mycket våld som situationen kräver. Du kommer att hamna på sjukhus och sen så får du sitta inne igen. Nå hur skall du hade det? Skall du dra kniven? Eller du väntar tills jag vänder ryggen åt dig som vanligt ditt fega kräk. Du har alltid varit ett fegt kräk. Du våldtar kvinnor och slår de som är svagare än dig. Så hur skall du ha det?
Han stirrar på mig. Folk tittar på oss, två män kommer gående mot oss, de ser upprörda ut
- Rebecka stoppa dem
- Ja hjärtat. Är det han?
- Oja det är det
- Ok han skall lida
- Oja hjärtat, han kommer snart göra sitt drag men jag skall hjälpa honom på traven
- Bra
- Nå din jävla fegis. Skall jag vända ryggen till? Eller du vågar inte göra något när det finns vittnen?
Jag vände ryggen mot honom, jag kände att han drog kniven, jag log. Han högg mot där jag stod och jag snurrade runt, fick tag i hans hand och satte kniven hans ben. Han skrek till och sen så slog jag till och han hamnade i sanden
- Du förstår Micke, jag har tränat lite. Jag skulle inte dra ut kniven ur benet för då kommer du att dö. Fast då skulle du göra världen en tjänst. Vet vad det fina i kråksången är?
Han skakade på huvudet
- Det gick så fort att det såg ut som att du högg dig själv i benet, det är vad alla här såg. Resten var självförsvar, det kommer bli rättegång och jag blir friad men inte du. Jag kommer inte ens behöva vara med på den. Men du kommer att få sitta inne igen. Jag har kontakter överallt så jag kommer se till att rätt människor kommer att få reda på precis vem du är. Du kommer att få ett helvete, jag skall se till att du får lida Micke så jag skall se till att du överlever.
Jag tog av min T – shirt och satte den på hans lår och tryckte till. Han skrek till. Jag helade det värsta av hans skador.
Jag hörde sirener och en ambulans och polisbil kom ut på stranden. De kom fram till oss och de tog hand om honom. Han stirrade på mig med skräck i blicken. Poliserna kom fram till mig
- Hej
- Hej sa jag och reste mig
De stirrade på mina tatueringar och sen på mig
- Vad hände här då?
- Han är en dömd våldtäktsman. Jag känner honom från när jag var yngre, men i alla fall han försökte ragga upp ett par yngre tjejer. Eftersom jag vet vad han går för så gick jag emellan och fick bort tjejerna från honom. Han gillade inte det och drog kniv. Han försökte hugga mig och missade och satte kniven i sitt eget ben. Han försökte sticka kniven i mig bakifrån. Någon skrek så jag vände mig om och reagerade. Han högg och jag flyttade mig så att han missade. Sen så försökte han dra sin pistol som han har i sin byxa
- Vänta har en pistol i byxan?
- Ja
Den ena polisen sprang iväg till ambulansen. De höll på att lyfta in honom. Han drog fram pistolen och visade den för sin kollega
- Hur visste du det?
- Jag såg den när han limmade på de två tjejerna, de kan behöva hjälp det var nog rätt traumatiskt för dem. Jag misstänker att det är deras pappor som står där
Polisen tittade dit jag pekade och nickade
- Så när han försökt hugga mig så reagerade jag och slog ner honom
- Ok bara sådär?
- Ja faktiskt
- Du blev inte rädd?
- Nej det hann jag inte bli, jag bara reagerade
Ytterligare en polisbil kom till platsen. De hoppade ur och jag kunde inte låta bli att le
- Rebecka pratar du med dem, påminn honom om att jag fått in två nya bilar
- Haha ja hjärtat
- Så du bara reagerade?
- Ja jag har tränat Krav Maga och Aikido
- Ok det har jag med, hur duktig är du?
Jag tittade på honom
- Jag klarar mig sa jag
- Jaha Niklas har du varit i farten igen? Sa Krister
- Hej sa jag och log, nja kanske
- Är han känd?
- Jo det är han med bilarna
- Oj är det du?
- Ja sa jag det är jag
- Är det sant att du har en…
- Ja det är sant sa jag och log
- Det var som satan
- Mm
Rebecka kom med barnen och jag vände mig om och tog emot Isabelle
- Min fru och mina barn
- Rebecka
- Hej
- Så detta är de små liven sa den kvinnliga polisen
- Mm sa Rebecka
- Så det är därför du inte spelat hjälte på länge?
- Haha ja, jag har hängt in capen
- Fram till idag?
- Mm jag har svårt för män som gör kvinnor illa sa jag allvarligt
- Jo det vet jag
- Vi kommer kontakta dig
- Ok jag ringer min advokat senare
- Din advokat sa den förste polisen
- Mm sa jag
- De måste ha gjort ont sa han och pekade på mina tatueringar
- Nej faktiskt inte det kittlade lite
- Haha jo det kan jag tänka mig. Men som jag frågade innan hur bra är du?
- Hm varför undrar du?
- Därför att du måste vara väldigt tränad för att inte backa undan för en kniv och en pistol
- Pistol nu igen sa den kvinnliga polisen
- Mm det verkar som att jag dras till dem, för att svara på din fråga. Jag är väldigt, väldigt bra. Testa mig inte det hade blivit pinsamt, jag märker att du vill testa mig. Det hade sett illa ut för polisens rykte om jag kastat ut dig i vattnet eller liknande. Vill du verkligen veta hur duktig jag är så säg plats och tid så kommer jag gärna och lär ut lite ödmjukhet
Han stirrar på mig, den kvinnliga polisen ler
- Har du tid ikväll på polishuset?
- Javisst vilken tid?
- Kl 19
- Ok vi kommer
- Vi?
- Ja min fru är precis lika duktig som jag. Vi kanske kan lära er något, om inget annat så ödmjukhet, det har jag fått lära mig i sommar. Men vi kommer kl19 är det ok om barnen följer med? Vi tänkte gå ut och äta ikväll?
- Javisst sa han lite ställd
- Ok tack då ses vi ikväll
- Hej
- Hej
- Hur mycket ödmjukhet kan ni lära honom?
- Jag anar sa Rebecka att du vill att han skall lära sig mycket ödmjukhet?
- Oja ja han är ett sexistiskt svin som tafsat mer än en gång
- Ok sa Rebecka hårt. Han kommer att få lära sig väldigt mycket ödmjukhet
- Bra jag kommer också dit
- Vad kan vi vänta oss?
- Vad menar du?
- Ja vilka stilar och skolor?
- Tja de vanliga, karate, judo, krav maga, jujutsu och kendo kanske
- Kendo?
- Ja vi har två världsmästare hos oss
- Ok sa jag och log
- Jag anar något bakom det leendet
- Vi kommer lära dem en massa ödmjukhet sa jag och log. En och annan kommer kissa på sig bara de ser oss. Om de vet något om självförsvars världen, bara namnet på vår skola kommer få de två Kendo killarna att kissa på sig
- Haha lovar du?
- Nja jag kan inte lova något men de kommer veta när de ser oss och våra kläder
- Haha underbart, jag tar med Krister de är förbannat taskiga mot honom
- Ok mobbare, det blir bättre och bättre, jag tror att vi tar med Jesper och Esmeralda med
- Vem?
- Min bror och hennes syster
- Aha ok, då ses vi klockan sju
- Kan vi komma en halvtimme innan så att vi hinner byta om och förbereda oss?
- Javisst jag möter er
- Tack sa jag, kan vi gå nu?
- Jadå sa hon vi ses sen
- Det gör vi hej
- Hej
Vi gick tillbaka till de andra, vi hoppade in i våra bilar och körde hem. När vi kom hem så packade vi våra väskor och sen käkade vi lite lätt och mediterade en stund. Vi åkte iväg igen och kom fram till polishuset.
Annika väntade på oss och vi gick in. Hon ledde oss genom huset fram till ett omklädningsrum, vi gick in och bytte om. Vi mediterade lite till sen tog vi våra väskor och gick in.
Salen var packad med folk. Vi hade på oss våra mästardräkter och när Kendo killarna såg på våra märken vilken skola vi tillhörde så bleknade de. Vi satte våra väskor och gick ut på golvet och ställde oss. Polisen vi pratat med under dagen kom fram och hälsade
- Hej och välkomna
- Hej vad vill ni börja med?
- Va?
- Ja vilken stil?
- Erh jag vet inte bestäm ni?
- Jag tänkte lite Kendo, jag hörde att ni har två världsmästare här
- Ja skrattade han till vi har det
- Bra då börjar vi där, de två mot mig
- Va?
- De två mot mig
- Skall du slåss mot båda?
- Ja sa jag innebär det något problem?
- Nej då
- Bra sa jag och gick bort till min väska och tog fram min Bokken, jag bad en kort bön över det
Jag gick ut till mitten av golvet och ställde mig, de tvekade men kom fram. De ställde sig en vid varje sida om mig
- Kom ihåg bonden
- Ja hjärtat sa jag, nu skall de få lära sig vad en bonde kan göra
- Mm sa Rebecka
Jag stod stilla och bugade mig mot dem. De bugade tillbaks. De attackerade och jag blockerade deras attacker. De attackerade igen och samma sak upprepade sig.
De backade, jag kände deras osäkerhet i luften och sen attackerade jag. Sen låg de på golvet och jämrade sig. Jag gick tillbaka till mitten och bugade. Det var dödstyst i rummet.
Jag gick bort till in väska och la tillbaka mitt svärd. Jag gick fram till de som låg på golvet och frågade om de var ok. Jag fick bara jämmer till svar
- Ni får nog ta hand om era kollegor
De stirrade på mig. Sen gick de fram till dem och lyfte bort dem från mattan. Rebecka gick bort till den förste polisen och sa
- Nu är det din tur
Hon gick ut på golvet och ställde sig i mitten. Han kom efter han såg väldigt självsäker ut. Jag kunde inte låta bli att le, jag tittade på Esmeralda och Jesper de log också och skakade på sina huvuden.
- Skall vi sa Rebecka?
- Titta nu sa jag till Annika
- Ok
- Vilken stil frågade polisen
- Välj du sa Rebecka leende
De bugade mot varandra, sen attackerade han under höga skrik och en massa konstiga rörelser. Rebecka dansade undan och han attackerade igen och igen.
Rebecka dansade undan hela tiden och han blev mer och mer frustrerad när han inte träffade henne. Han försökte verkligen allt han hade.
- Du låter väldigt mycket sa Rebecka, är det meningen att skrämmas?
Han stirrade på henne och attackerade igen. Rebecka flyttade på sig och han trillade, spridda skratt hördes, han blev som tokig och gjorde ett rasande utfall bara för att missa
- Nej nu är det min tur sa Rebecka, sen attackerade hon. Hon överöste honom med slag och sparkar och henne sista spark kastade iväg honom flera meter, han landade tungt på ryggen och luften slogs ur honom. Rebecka avslutade sin rörelse och bugade sig. Hon gick fram till honom och klappade honom på kinden
- Han lever sa hon, han kommer att få lite blåmärken, men de kanske kan bli en påminnelse om ödmjukhet
Hon gick bort till mig och ställde sig. Esmeralda reste sig och gick ut på golvet
- Jaha vem är nästa?
En man reste sig gick fram till henne och bugade sig. Hon gjorde slut på matchen på första slaget. Hon gick tillbaka till Jesper. Han reste och gick ut på golvet
- Jaha nästa sa han nästa
Samma procedur utspelade sig och jag gick ut på golvet
- Vem är er tränare?
Det var knäpptyst i salen, alla blickar riktade sig mot en man i fyrtio års åldern. Han reste sig upp och kom ut på golvet.
- Jag vet inte vad det är du lär ut men det är i alla fall inte självförsvar, hur kunde du få detta jobbet? Är du släkt med chefen?
En man hoppade till
- Du har inte ett rätt överhuvudtaget, du verkar tro att aggressivitet är nyckeln till perfektion
- Vem tror du att du är?
- Jag? Jag är Kenjutsu mästare hos Tenshin Katori Ryu, jag är Bujustu mästare. Min mästare är Yoshina,
Han attackerade och jag blockerade, jag tittade på honom och log
- Du bryter mot Bujutsu du kommer tappa ansiktet, kanske byxorna med sa jag med ett leende
Han stirrade på mig och attackerade igen
- Är det, det bästa du kan? Är du inte bättre än så, så förstår jag att dina adepter inte klarade sig bättre mot oss. Du är en usel lärare
- Jag skall döda dig
Jag tittade på honom med en hård blick
- Om jag inte är fel informerad så är det olaga hot och om jag känner mig hotad så får jag skydda mig, jag känner mig jätte hotad sa jag med ett hånleende
Han attackerar med frenesi och jag bara flyttar mig hela tiden och han blir desperatare och desperatare
- Har du ens studerat självförsvar mer än på TV? Min dotter på fyra månader slåss bättre än dig. Vem tog hans referenser frågar jag rakt ut, jag skulle vilja se hans licenser sen, jag misstänker att de är förfalskade
- Du skall dö
Han försöker sig på Kung Fu och jag bara tittar på honom och vet inte om jag skall skratta och gråta
- Tror du att du är Bruce Lee?
- Sluta lek Niklas sa Rebecka
- Ok hjärtat
Jag attackerar och ger honom ett flertal slag och avslutar med att dra av honom byxorna när han flyger genom luften och landar med ett brak i golvet. Jag går bort med byxorna till han som hoppat till när jag frågade om vem anställt honom
- Varsågod, jag var seriös när jag ställde frågan om hans betyg, han har aldrig tränat självförsvar i hela sitt liv. Det är en pajas
- Hur kan du avgöra det?
- För jag har tränat det mesta av mitt liv, jag är Sensei på en av världens bästa Kenjutsu skolor som finns. Jag är den yngste sensei någonsin inom och utanför Japan
Jag vinkade till mig en av Kendo männen. Han kom tvekande fram till mig
- Vad är du rädd för? Vi slåss inte nu, visa att du är värdig ditt bälte
- Ja sensei
- Bättre, du vet vad detta märke betyder?
- Ja sensei
- Vill du förklara för honom, han har tillits problem
- Lyssna på honom allt han säger är sant, han är sensei mästare i Bujustu, Kenjutsu och Bushido
- Vad innebär det?
- Hm får vi visa?
- Javisst sa han
- Ok men bli inte rädda ok
- Ok?
- Rebecka, Jesper och Esmeralda Bokken
- Ja Niklas
Vi ställer oss i mitten
- Mitt namn är Niklas, jag är sensei i Tenshin Katori Ryu
- Mitt namn är Rebecka jag är också sensei
- Vi är deras elever
- I Kenjutsu så finns det tio anfall och försvar
- Inte riktigt hjärtat du har uppfunnit ett till
- Ok elva då säger jag med ett leende
- Men man börjar alltid med tre rörelser, de första och sista vi visar sa Rebecka
Vi ställde oss på en rad och utförde rörelserna med perfektion, vi var totalt synkade
- Detta sa jag är de tre första och de tre sista rörelserna som min förtjusande fru sa. Dessa kan man använda både som anfall och försvar
Vi ställde oss framför varandra och jag attackerade och Rebecka försvarade sig, vi gör rörelserna sakta. Vi ökar takten och snart så är svärden bara suddiga streck i luften och till slut så brakar svärden ihop och vi stannar
- Det ni såg nu är Kenjutsus själ
Jag fick ingen förvarning Jesper attackerade mig bakifrån och jag reagerade utan att tänka sen är vi inbegripna i en galen svärdskamp, vi ler båda två och vi böljar fram och tillbaka.
Efter fem minuter så hittar jag luckan och slår till, Esmeralda tar över med sina två svärd och jag attackerar henne och överöser henne med slag, hon försvarar sig och kontrar, jag slår till och hennes svärd flyger iväg
- Nu hjärtat säger Rebecka ger vi dem en show
- Javisst hjärtat
Sen brakar vi ihop och slåss och dansar som bara vi kan. Kampen varar i en kvart sen så stannar vi och bugar mot varandra
- Detta är vad vi är Senseis i säger jag till mannen som är likblek
Kendo killen bugar och jag bugar tillbaks
- Vad han är säger jag och pekar på mannen som jag slagit innan vet jag inte. Hade vi varit i Japan så hade hans liv varit mitt efter de hoten han uttalade mot mig. Så du har tur att du inte är där. För där säger man inte att jag skall döda dig om man inte kan backa upp det
Det började som en applåd sen dånade salen av applåder alla reste sig upp och klappade vi bugade oss och gick bort till våra saker och la ner svärden.
Jag anade fara och tittade upp och tränaren kom farande, och jag samlade mig och rusade mot honom och tog tag i honom och fällde honom.
- Vill någon ta hand om honom?
Annika kom fram och tog honom i nacken och gick bort med honom
- Riktiga svärd hjärtat?
- Ja varför inte sa jag och log vi ger dem en riktig föreställning, hörde ni?
- Ja sa de andra och log
Vi packade upp våra riktiga svärd och drog dem. Vi läste en bön över dem och gick ut på golvet.
- Vi har visat de tre första och sista rörelserna, nu skall vi visa vad vi kan göra med dessa. Detta är ett Dai Katana svärd, det är 600 år gammalt och heter Sentaku vilket betyder utvald
- Dessa är lika gamla och bär samma namn fast med betydelsen utvalda sa Rebecka
- Eftersom vi bara är elever sa Jesper så får vi inte namnge eller benämna våra svärd än, jag hoppas att jag en dag får äran att göra det sa han och bugade
- Detta ni kommer att få se nu är det inte många utanför Japan som sett. Vi bjuder er på denna uppvisning för vi vet vilket hårt arbete ni lägger ner. Nu börjar vi
Vi gav dem en uppvisning som de aldrig skulle glömma, vi slogs par vis och vi höll på i en halvtimme sen så slutade kamperna oavgjort. Vi bugade mot varandra och det applåderades ännu högre nu. Vi plockade fram våra Kniten och slogs med dem med i en kvart sen så la vi undan dem med och bugade oss
- Vi vill tacka för att vi fick komma hit och lära oss ödmjukhet sa jag utan hån i rösten, nu tänkte vi duscha och sen gå ut och äta middag
Vi bugade igen och gick bort till våra väskor och tittade till barnen de sov. Annika och Krister kom fram till oss
- Herregud, nu förstår jag att du inte är rädd för pistoler eller knivar sa Annika, vem är ni?
- Vi? Vi är ett par ungdomar med för mycket fritid som tränat alldeles för mycket
- Jo gör ni inget annat frågade Krister?
- Jodå sa Rebecka det syns väl där sa hon och pekade på vagnen
- Haha förutom det då?
- Nej sa jag inte så mycket mer förutom att köpa bilar, förresten berättade Rebecka om de nya bilarna?
- Ja sa han får jag testa?
- Javisst det är bara att komma förbi
- Tack för lektionerna på de där sa hon och tittade på de mörbultade poliserna
- Nästa gång han tafsar så slå till här sa Rebecka och visade på ett nervknippe vid revbenen. Han kommer inte att tafsa mer efter det. När du tycker att han skrikigt tillräckligt så slår du till igen
- Ok sa hon med ett leende det skall jag komma ihåg
- Ursäkta? sa en röst
Det var chefen
- Vi tackar för uppvisningen
- Varsågod sa jag
- Du ville se hans papper
- Ja jätte gärna
- Följ med mig
- Javisst kan jag bara byta om först
- Javisst Annika och Krister kan visa er mitt kontor
- Tack sa jag
Vi gick in i omklädningsrummet och bytte om. När vi var klara så gick vi ut och följde efter dem till chefens kontor, vi knackade på och gick in
- Här är hans papper
Jag tittade på dem och sen började jag skratta
- Mor kommer att bli arg
- Vad? Sa Rebecka
- Hans papper har hennes underskrift
- Skojar du?
- Nej
- Var är han nu skall han få smisk sa Rebecka
- Vad händer? sa chefen
- Han har skrivit under med vår lärares namn och man förfalskar inte hennes underskrift ostraffat. Hon har lärt upp oss
- Oj
- Mm oj, det jag är nyfiken på är hur han vet om hennes namn
- Mm sa Rebecka som sagt det vankas smisk
- Han smet iväg när ni gått
- Ok skulle han komma tillbaka så ring oss är du snäll, får fel personer reda på detta så finns det en viss risk att han försvinner från jordens yta
- Vad menar du?
- Han har brutit mot en sådär tio regler som i Japan är belagt med dödsstraff av de olika skolorna. I ett land där man lärt ut dödandets konst i årtusenden så måste man ha vissa regler för att det inte skall bli ohanterbart, han har brutit mot en massa regler och vi är skyldiga att rapportera detta annars så får vi smisk på rumpan och de kommer att se allvarligt på det
- Ok jag skall se till så att han dyker upp
- Tack, anställ en ny tränare, kontakta denna affären och hälsa från den unga pantern
Han tittar konstigt på mig
- Mitt namn i skolan där jag tränat, men i alla fall hälsa från mig så hjälper de er. Hade vi haft tid så hade vi hjälpt er men de är duktiga där så de kommer hjälpa er
- Ok tack, och tack igen för uppvisningen
- Ingen fara sa vi och log
Vi gick ut och följde med de andra ut ur huset. Vi sa hej till poliserna och gick till vår restaurang. Vakten hälsade på oss med ett leende. Vi gick in och bort till vårt bord. Hela gänget satt där
- Hej sa vi
- Hej sa alla är ni hemma nu?
- Ja som synes sa jag och log
- Var har ni varit?
- Lite här och var sa Rebecka och log
- England, Italien, Grekland, Frankrike, Tyskland, Japan, Ryssland, Japan igen
- Vi kan lägga till Amerika sa Jesper
- Och Schweiz sa jag
- Herregud ni har rört på er sa Jörgen
- Ja sa jag och ni?
- Stranden är väl det mest exotiska sa Anna
Samtalen flöt på och vi var snart tillbaka i gamla vanor. Kjelle kom och tog våra beställningar. Rebecka fick en kram av honom sen gick han iväg.
- Mat Niklas sa Rebecka
- Ja hjärtat
Jag reste mig upp och gick ut i köket, kocken stirrade på mig och jag log. Jag öppnade kylen och tog fram fyra svärdfisk kotletter och började laga dem. När jag var klar så fick jag hjälp att bära ut dem.
Jag satte mig och vi började äta, samtalen fortsatte om ditt och datt. Jag frågade Jörgen om företaget och det gick bra. De frågade om vår resa
- Det gick sa jag och log, Sällskapet är utraderat
- Gode gud hur lyckades ni med det?
- Inte här, följ med oss hem sen om ni kan
- Hm det blir svårt med Elsa och Anna
- Jag kan söva dem och de kommer inte fatta vad som hänt
- Ok då säger vi det
- Vi kan skylla på att barnen måste sova sa jag. Ilse och Lina får också följa med
- Ok
Vi satt kvar en stund till, vi pratade med Jonathan och sen bröt vi upp och gick till våra bilar, vi hoppade in och körde hem. Vi gick in och efter stund så kom de andra.
Vi släppte in dem och satte oss i vardagsrummet och jag sövde de tre tjejerna. Vi gick ner i vårt sanktum. Våra mammor följde med ner
- Så sa Jörgen börja berätta
Jag satte igång och berättade om allt och jag pratade i ungefär tre timmar. När jag var klar satt det bara och stirrade på mig
- Herregud sa Ilse, hade jag inte vetat bättre så hade jag trott att ni ljög
- Jisses ja sa Jörgen det var en av de galnaste historierna jag någonsin hört, jag får gratulera att ni funnit er mor sa han
- Tack sa Isabella
- Samtidigt så får jag beklaga vad ni gått igenom
- Vi har fått vår hämnd
- Och ni har fått starkare krafter
- Ja eller de vi hade har boostats
- Jisses
- Det kan man säga
- Hur skall ni göra med er andra mamma och moster?
- Vi vet inte sa jag, vi måste bota dem, sen vet vi inte vad som händer
- Ok
- Jag förstår att det är ett dilemma sa Ilse, men ärlighet är alltid bäst
- Ja sa jag det är det men vi måste få ett bra tillfälle att berätta det
- Det finns inget bra tillfälle sa Ilse tyvärr men så är det skjut inte upp det, ta tag i det snabbt
- Ja vi får väl göra det sa jag
- Ni två har också boostats sa Jörgen
- Ja sa Jesper, rätt rejält
- Ok fler galningar sa han med ett leende
- Haha ja precis
- Lysande
- Ja det med
- Hahaha skrattar Ante
- Hur går det med hus letandet?
- Jo då det går
- Bra, men vänta lite till så kommer det att bli billigare
- Ok? sa Ante
- Lita på mig
- Ok
- Bra, förresten El företaget kommer få en stor order
- Ok?
- Lita på mig, och du skall ta den lita på mig
- Ok sa Jörgen
- Hur har ni haft det här hemma?
- Jodå det har varit det gamla vanliga. Inga nya saker vi traskar på i våra hjulspår
- Ok
- Nej nu får vi åka hem sa Ilse
- Ja sa Jörgen och Ante det får i också göra
Vi gick upp och satte oss, jag väckte tjejerna och vi pratade en stund och sen bröt de upp.
Vi gick in i sovrummet, jag tittade på Rebecka och hon på mig. Jag log och hon log tillbaks. Vi gick mot varandra och tittade varandra i ögonen hela tiden. Jag tog henne i min famn och kysste henne
Jag kände hennes händer smeka min rygg och mina händer letade sig ner längs med hennes rygg. De nådde sitt mål, hennes rumpa. Jag kramade om de den och hon stönade i min mun
Jag drog ner dragkedjan på hennes klänning och jag drog den av henne. Den föll som ett vattenfall ner på golvet. Hon knäppte upp knapparna i min skjorta och den landade på hennes klänning. Jag lossade på hennes Bh och hennes fantastiska bröst kom ut i frihet
Jag satte mina händer på dem och började smeka dem. Rebecka satte sina händer på min rygg och började riva mig lätt med sin naglar. Jag stönade när jag kände känslan av hennes naglar rispa mig
Jag satte mig på knä framför henne. Jag tog tag i henne resår till trosorna och drog ner dem långsamt. Jag sträckte ut min tunga och slicka på hennes pantrar. Jag följde konturerna på tatueringar. Från låret och upp över hennes venusberg
Hon stönade i mitt huvud när hon kände tungans rörelser. Hon särade på benen så att jag skulle komma åt hennes inre. Jag la mig ner på rygg och hon sänkte sig ner över mig. Hennes fitta hamnade över min mun och jag började slicka henne
Min tunga letade sig in i henne och jag började slicka henne. Jag lekte med min tunga från mellangården och fram till hennes klitoris. Varje gång min tunga nådde den så stönade hon i mitt huvud. Jag satte mina händer på hennes skinkor och kramade dem
Jag fokuserade på hennes klitta och hennes stönanden ökade i takt med att jag ökade min intensitet i mitt slickande och sugande av hennes klitoris. Jag började leka med mina fingrar i hennes båda hål och jag kände att hon började darra i benen.
Insidan på hennes lår skakade och jag smorde in ett av mina fingrar med hennes safter. Jag satte fingret mot hennes anus och tryckte till. Mitt finger gled in i henne och exploderade i en orgasm. Hon skrek i mitt inre när orgasmen kom
Jag flyttade min tunga från hennes klitoris och fokuserade på hennes inre med min tunga. Orgasmen varade länge och hennes safter blötte ner min haka och jag kände hur saften rann nerför min hals.
När orgasmen ebbat ut så reste hon sig och drog upp mig och tog mig i handen. Hon ledde oss till sängen. Vi la oss i den och hon började kyssa mig. Hon tog tag om min kuk och började runka den med långa långsamma tag
Hon satte sig bredvid mig och runkade min kuk. Hon lutade sig fram och tog den i munnen. Hon började leka med sin tunga över min kuk och jag blundade och svävade bort
Hon lekte med den en stunda och när hon märkte att jag närmade mig så slutade hon att suga. Hon släppte kuken och la sig på mig. Hon kysste mig länge och jag smekte hennes rumpa
Hon satte sig upp och tittade på mig och log. Hon satte sitt ena ben i sängen och tog tag om kuken och satte den mitt sin fitta. Hon sjönk ner och kuken gled in i henne. Hon satte sina händer på mitt bröst och började rida mig
Jag kände hur hennes värme omslöt min kuk. Jag stönade när kuken gled in och hon började rida mig. Hon red mig med långa långsamma rörelser. Hon red så att kuken nästan gled ur henne. Men precis när den skulle glida ut så sänkte hon sig igen
Jag tog tag om hennes höfter och vi hjälptes åt att hålla takten. Vi ökade tempot stegvis och till slut så knullade vi i ett högt tempo. Jag kände hur hon närmade sig och jag tog ett fast tag om hennes höfter och stötte kraftigt i henne och jag bottnade henne
Det blev för mycket för henne och hon exploderade i en lång orgasm. Hon skrek ut sin njutning i mitt inre och jag knullade henne snabbt. I takt med att orgasmen la sig så saktade jag ner
Till slut så låg vi stilla och hon böjde sig fram och kysste mig. Jag kysste henne tillbaka och vi kysstes en lång stund. Jag började röra mig igen och vi stönade till när vi kände känslan av att kuken rörde sig
Hon drog sig ur mig och la sig på rygg. Jag la mig mellan hennes ben och tog tag om min kuk och satte den mot hennes fitta. Jag gled in och började knulla henne. Hon tittade på mig och log lyckligt
Jag ökade takten och jag tog henne hårt och bestämt. Jag kände hur det började ila i min kropp och jag hade inte långt kvar. Rebecka kände att jag var nära och hon började smeka sin klitoris
Det blev för mycket för mig. Jag kände att jag skulle komma och drog ut kuken och tog den i min hand och runkade min sats över hennes fingrar som spelade över hennes klitoris
När Rebecka kände och såg mig komma och när den varma sperma träffade hennes fingrar. Så kom en gång till och hennes rumpa lyfte från sängen. Jag runkade och hon smekte sig själv
Min orgasm ebbade ut och tills slut så satt jag där med kuken i min hand och den pulserade. Rebecka smekte sina sperma nerkladdade fingrar långsamt över sin klitoris
Vi tittade på varandra och log, jag lutade mig fram och kysste henne. Hon kysste mig tillbaka. När vi kyssts färdigt så reste vi oss och gick in på toaletten. Vi tvättade av oss och gick in i sovrummet
Vi la oss i sängen och Rebecka la sig med sitt huvud på mitt bröst. Jag smekte hennes rygg och vi somnade

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Stjärnan Kapitel 1	Heterosex	5.0	8/6-24
De sju husen Kapitel 12 Balans	Heterosex	4.3	27/3-19
De sju husen Kapitel 11 De döda	Heterosex	5.0	21/3-19
De sju husen Kapitel 10 Religion	Heterosex	4.3	1/3-19
De sju husen Kapitel 9 Överfart	Heterosex	5.0	22/2-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.5	19/2-19
De sju husen Kapitel 8 Hemkomst	Heterosex	5.0	18/2-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.5	21/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.6	14/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	2/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	2/1-19
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.4	26/12-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.4	10/12-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	24/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	11/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	5/11-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	4.6	26/10-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	13/10-18
Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och ...	Heterosex	5.0	9/10-18
De sju husen Kapitel 7 Muren	Heterosex	5.0	8/10-18

Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.