Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 18
Kapitel 18
Vi vaknade på morgonen och steg upp, Rebecka hade varit uppe på natten och ammat, hon hade inte väckt mig. Vi gick ut i hallen och tog på oss våra joggingskor och gav oss ut på en löprunda.
Vi sprang vår mellanrunda och kom hem efter 45min. vi gick ut i köket och lagade kaffe och The, vi gick in i duschen och duschade av oss snabbt, vi tittade in i sovrummet och där låg barnen och tittade på oss och vi gick fram till deras sängar och lyfte upp dem.
Vi gick ut till matplatsen och satte oss. Rebecka började amma och jag tog Leonardo på armen och fixade frukost med ett barn på armen, jag bar ut muggar och hällde upp kaffe åt oss och jag hällde upp The åt Mary. Hon kom ut till oss och satte sig
- God morgon
- God morgon
- Tack för Teet
- Ingen fara sa jag och log
- Jag fixar resten sa hon och reste sig
- Vi byter barn sa hon
- Javisst sa jag och tog Isabelle
Mary kom ut med frukosten och dukade fram. Vi började äta och när vi var färdiga så dukade Mary av bordet. Vi reste oss upp och klädde på barnen och gjorde oss färdiga, Mary och Rebecka tog barnen och gick ut till bilen.
Jag tog våra väskor och gick ut till bilen. Jag packade in väskorna i bilen och vi åkte iväg. Vi kom fram till flygplatsen och jag bar ombord väskorna och sen tog vi loss barnen och vi bar ombord dem på planet. Sen gick jag ut till bilen igen och satte mig bredvid Mary
- Är du redo?
- Ja sa hon med skälvande röst jag är väl det
- Ok sa jag
Jag tryckte på ett nervknippe och hennes huvud föll framåt. Jag tog ut henne ur bilen och lyfte henne ombord på planet. Jag satte henne i en av stolarna och spände fast henne och sen satte jag mig bredvid Rebecka och tog Leonardo i min famn.
Planet lyfte och vi var på väg. Resan tog ungefär en timme och vi landade och jag väckte Mary och vi gick av planet. Vi hoppade in i en bil och den körde iväg.
45min senare så var vi framme vid slottet, bilen körde in framför porten och vi gick ur bilen. Bowels gick runt bilen till bagageutrymmet och började lyfta ut våra väskor. Ett par tjänare kom ut och hjälpte honom
- Jaja det står i alla fall kvar sa han och tog sin väska och gick in
- Mm det gör det sa Mary och tittade på personalen
- Skall vi gå in och se om de dammat ordentligt sa jag med ett leende
- Haha ja låt oss kolla skrattade Rebecka
- Det är bäst för dem att de dammat sa Mary med en bister min
Vi gick in och gick upp på andra våningen till vårt rum. Våra väskor var på plats och vi gick in på barnens rum och la dem i deras sängar, vi gick tillbaka till vårt rum och packade upp våra väskor och hängde upp kläderna.
Vi gick ut ur rummet och nerför trapporna och ner till köket, det var fullrulle därnere som vanligt och vi satte oss vid köksbordet och tittade oss omkring, Mary övervakade allt som vanligt
- Sover barnen?
- Ja sa jag de somnade på planet så de lär sova någon timme till
- Ok jag säger till flickorna att hålla koll på dem
- Tack sa jag och log, vart tog Bowels vägen
- Han gav sig ut på markerna och skall kolla upp så att de sköter sig, det var nog rätt jobbigt för honom att lämna din mormor
- Ok sa Rebecka
- Finns det något kaffe?
- Självklart sa Mary
- Var?
- Sitt så ordnar jag det sa hon
- Tack
Hon gick iväg och kom tillbaka med varsin mugg till mig och Rebecka
- Tack sa vi och började dricka vårt kaffe
- Vilken tid skall vi vara i London i morgon?
- Vid lunch sa jag
- Ok hur kommer vi dit?
- Vi åker bil tänkte jag
- Ok
- Du slipper flyga i alla fall
- Ja tack gode gud för det log hon
- Haha skrattade jag och Rebecka
- Hur såg det ut med damningen?
- Det såg riktigt bra ut sa hon och log
Bowels kom in i köket och han hade ett strålande leende på läpparna
- Hej sa han
- Hallå hur är det
- Jodå nu känns det lite bättre det var jobbigt att åka men efter att jag kom ut på markerna så infann sig lugnet och jag landade. Men det var inte därför jag kom in
- Nehej jag som trodde att det var jag som anledningen sa Rebecka och log
- Alltid sa han med ett leende, förutom det så kan vi nu titulera oss som det vackraste slottet i Storbritannien
- Vad sa du sa Mary och jag anade ett glitter av tårar i hennes ögon
- Det var som fan sa jag spontant, förlåt för svordomen
- Du är ursäktad sa Bowels och log
- Mary samla all personal i stora salen om en timme, det skall finnas Champagne där åt alla
- Ja Niklas sa hon med ett jätte leende
- Tack sa jag
- Nej det är ni två underbara människor som skall ha tack för att ni köpte det här slottet och att ni trodde på det.
- Ja sa Bowels oavsett vad ni än gör i övrigt så är detta i mina ögon det största ni gjort, vi hjälps åt med att samla personalen Mary
- Ja sa hon vi ses om timme
- Det gör vi sa jag och log, glöm inte Champagnen
- Nej då sa hon och log
De gick iväg och jag och Rebecka reste oss och gick upp till barnen. De sov fortfarande och vi gick in i träningsrummet. Vi körde ett sparringspass, vi tränade i ungefär en halvtimme.
När vi var färdiga så gick vi in i vårt sovrum och duschade. Vi bytte om och gick intill barnen och de var vakna, vi lyfte upp dem och gick ner till den stora salen. Vi gick in och all personal reste sig. Jag vinkade att de skulle sätta sig.
- Hej allihop sa Rebecka, vi har samlat er alla här för en god nyhet, vi fick precis reda på av Sir Bowels en nyhet som gör oss alla glada och framförallt stolta, vilket jag och Niklas är. Men det är inte min uppgift att ge er nyheten utan det är Marys och Bowels så nu lämnar jag över ordet till dem
De reste sig och kom fram, Mary harklade sig
- Vi gjorde det sa hon och tittade på personalen, ni kan nu titulera er bäst i Storbritannien
Ett jubel brast ut bland personalen, barnen tittade sig förvånat omkring. Mary höjde handen och tystnaden spred sig
- Vi firar nu men sen arbetar vi ännu hårdare för att försvara titeln men först så sjunger vi vår nationalsång och sen hurrar vi. Sen bjuder slottet på ett glas champagne för dem som vill sen återgår vi till arbetet
De började sjunga och när de var klara så hurrade de tre gånger. Därefter så tog alla som ville ett glas och drack. De som inte drack gick tillbaka till sitt arbete. Vi kunde se hur personalen blev ännu rakare i ryggen och alla log.
Vi drog oss tillbaka till ett annat rum och Rebecka började amma, hon satte sig med Isabelle och jag tog Leonardo och satte mig i en annan stol. Mary kom in i rummet och tittade på oss och hennes leende var strålande
- Nu kan jag lämna över till någon annan på heltid
- Det trodde jag att du redan gjort?
- Nja inte helt men nu har jag nått mitt mål med slottet, vi är bäst
- Ok vad är ditt mål nu?
- Att de två där skall bli bäst
- Så pass sa jag och log
- Ja så pass sa hon
- Har du någon i personalen som kommer i tankarna?
- Ja hon som har skött mitt arbete nu, hon är precis lika bra som jag
- Ok men du står kvar som stiftelsens ordförande tillsammans med Bowels fram tills att vi kan vara säkra på att hon klarar av det uppdraget
- Ja sa Mary jag håller med
- Bra sa jag, vill du löneförhandla nu?
- Va?
- Ja du byter ju formellt tjänst, jag vet inte riktigt vad vi skall kalla den men så är det
- Hm jo förvisso, beskyddarinnan kanske?
- Kanske det sa jag och log, nå vilken lön vill du ha?
- Hm 15% högre
- Nej 20% sa Rebecka
- Taget sa jag
- Tack sa Mary och log
- Fri mat och logi sa jag
- Mm och kläder sa Rebecka och skor
- Javisst sa jag
- Jag trodde att det var jag som skulle förhandla
- Haha jag är ditt ombud sa Rebecka
- Men jag har ett motkrav
- Jaså?
- Mary måste lära sig svenska
- Ok då får vi anställa en lärare
- Ja sa jag
- Taget sa Rebecka
- Bra då har vi ett avtal
- Perfekt sa Rebecka, så nu har du nytt jobb
- Tack så mycket sa Mary, jag meddelar henne som har jobbet nu, vilken lön kan jag ge henne?
- Det får du avgöra, det är stiftelsen som betalar den
- Just det, jag tar hand om det
- Tack Mary sa jag
Vi bytte barn och nu satt Isabelle i mitt knä
- Vad blir det för lunch idag?
- Jag vet faktiskt inte sa hon
- Jaja vi får se sa Rebecka, vi kan gå ner nu sa hon
- Ok sa jag och reste mig
Vi gick ner till köket och satte oss, Mary pratade med kocken och kom tillbaka med tallrikar och bestick
- Det blir fisk till lunch
- Ok sa jag
Kocken kom ut med maten till oss serverade oss, vi började äta, det var inte lätt med ett barn i famnen
- Ge mig barnen sa Mary
- Ok sa jag och lämnade över Isabelle till Mary
Hon vinkade till sig en av flickorna i personalen och gav henne Leonardo. Vi åt under tystnad och när vi var färdiga så reste vi oss upp
- Vi tänkte ta en runda med barnen till byn sa Rebecka
- Ok sa Mary, då passar jag på för sista gången att kolla dammandet
- Gör du så sa jag och log
Vi gick upp och klädde på barnen, vi la dem i varsin vagn. Vi gick ut från slottet och började promenera mot byn. Vi pratade om allt möjligt och efter 45min kom vi fram till byn, vi gick genom den och kom fram till utkanten, barnen hade somnat och vi vände och gick hem igen.
När vi kom fram så stod Mary och väntade på oss och hon hjälpte oss att lyfta upp barnen ur vagnarna. Vi gick upp med dem till deras rum och la dem i sängen. Vi gick ner till biblioteket och satte oss.
Jag tittade mig omkring i rummet och gick fram till en av hyllorna jag plockade fram en av böckerna och satte mig. Jag började läsa och tiden försvann, Rebecka satt mitt emot mig och läste hon med.
Mary kom in och meddelade att barnen var vakna. Vi reste oss och gick med henne upp till deras rum, Vi gav dem mat och sen gick vi ner igen med barnen till biblioteket. Vi satt med varsitt barn i knät och läste vidare.
En i personalen kom in i rummet och meddelade att middagen var klar, vi reste oss och gick in i matsalen, vi satte oss vid bordet och de serverade oss maten. Vi åt med god aptit och bollade med barnen i knät.
När vi ätit färdigt så fick vi glass till dessert och kaffe. När desserten var uppäten så reste jag mig och gick till telefonen och ringde upp Delila
- Hej sa jag det är Niklas
- Hej hur är det?
- Jodå bara bra hur är det själv?
- Jodå det går en dag i taget
- Hur är det med barnen?
- Jodå det är fullrulle, Gwen tränar varje dag och Sam har tråkigt, hur går det själv?
- Jodå det går framåt varje dag, de växer och frodas
- Vad har du på hjärtat
- Vi vill att du och din mamma kommer hit i övermorgon
- Min mamma? Är ni i England?
- Ja vi skall träffa drottningen i morgon och få våra titlar och medaljer, pråligt jag vet men vi har inget val
- Aha ok förresten vad har nu min mamma gjort?
- Hon har tänjt på gränserna i avtalet om att inte lönnmörda någon
- Förlåt?
- Ja hon hade hyrt en lönnmördare att mörda en ryss, samme ryss som försökte mörda våra barn. Vi är rörda av hennes omtanke men som sagt hon bröt nästan mot reglerna och det kan vi inte tillåta oavsett hennes intentioner så Rebecka och jag får slå henne på fingrarna. Dig vill vi träffa bara för att det är trevligt
- Hon är ta mig fan otrolig, vi kommer
- Bra du kan säga att ni skall besöka det finaste slottet i Storbritannien
- Ja det kommer att imponera sa hon
- Följer barnen med?
- Ja jag kommer inte kunna hålla dem hemma
- Trevligt sa jag, då ses vi i övermorgon
- Det gör vi, vi kommer på förmiddagen
- Det låter bra hälsa barnen
- Det skall jag göra sa hon och la på
Jag gick tillbaka till de andra, barnen sov och vi satt kvar en stund sen gick vi upp till barnens rum. Vi la dem i deras sängar och gick in i vårt sovrum. Vi klädde av oss och la oss i sängen. Vi släckte lamporna och somnade
Fler noveller av samma författare
