Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 13
Kapitel 13
Vi vaknade tidigt på morgonen och steg upp. Vi gick intill barnen, de var vakna och jag lyfte upp Isabelle. Rebecka tog Leonardo och satte sig i en stol. Mary vaknade och tittade på oss, hon reste sig upp och tittade på oss
- God morgon
- God morgon på er med
- Sovit gott?
- Ja då själv?
- Jo då helt ok lite tankar men hanterbart sa jag
- Mm samma här sa Rebecka
- Jag skall ringa Gunther sa jag
Jag tog Isabelle på armen och gick ut till telefonen och ringde
- God morgon
- Hej
- Skulle du vilja leta upp två lämpliga bostäder i Tyskland och Frankrike
- Javisst samma tema?
- Det får du bestämma
- Ok jag fixar det. I Tyskland tror jag att det finns ett gammalt familjeslott som faktiskt är ert
- Jaså? Var då?
- I syd Tyskland
- Ok jaja kolla upp det så får vi se, vem har tagit hand om det? Och vilken familj?
- Da Vinci. De skall ha haft det som en reträttplats mer vet jag inte, det är en stiftelse som tagit hand om underhållet
- Ok bra som sagt kolla upp det så får vi se på det
- Javisst
- Vill du kontakta de familjerna som berörs och se när de kan träffas
- Ja visst
- Tack
- Du verkar spänd idag
- Nej bara lite irriterad, förbannad och ledsen, som jag är tvär så ber jag om ursäkt
- Ingen fara, får jag fråga varför?
- Barnbegränsningen
- Aha ok jag förstår, ni har min sympati
- Tack sa jag
- Jag kollar upp det du sagt och återkommer senare. Förresten spanjorerna kommer kl.19 ikväll
- Bra tack sa jag
- Jag tittar på det andra och återkommer när jag är klar
- Det låter bra Gunther och återigen tack och jag ber om ursäkt om jag låter arg det är inte ditt fel
- Ingen fara jag vet hur det är att drabbas av orättvis behandling
- Ja jag vet. Vi hörs senare
- Det låter bra vi hörs
- Hej
- Hej
Jag la på luren och gick in i barnkammaren och vi bytte barn. Mary hade klätt på sig och tittade på mig och frågade
- Hur är det med dig? Eller rättare sagt er?
- Jobbig natt så jag är lite tvär. Det är inte ditt fel utan vi får ibland konfronteras med faktumet att vi inte kan få fler barn och det är jobbigt
- Oj ok
- Berättade vi inte om det? frågade jag
- Nej inte vad jag vet eller kommer ihåg det var så mycket information den kvällen
- Ok men så är det i alla fall
- Varför?
- För att göra en lång historia kort det har att göra med det vi är och vem vi är reinkarnationer av. Vad Leonardo och Mona – Lisa tvingades att göra med sina barn, förneka dem och lämna dem ifrån sig. De ville bespara oss det så de har på något vis gjort oss infertila efter att de två där föddes. Be mig inte förklara hur de gjorde det, men de gjorde det
- Oh herregud, men…
- Ja vi vet vi har dessa två underbara barn. Men vi får inte ens valet och det är det som jobbigt
- Ja jag förstår. Men som du säger ni har dessa två och det är ingen som kommer att ta dem ifrån er
- Nej som sagt. Vi älskar barnen men att vi är begränsade och inte har ett eget val är tungt ibland. Rebecka får mens i om man får säga så i onödan, så det blir en påminnelse
- Ok jag förstår
- Det kommer lägga sig men vi tjurar ner oss lite idag sen så är det säkert bättre i morgon
- Men de där gubbarna ikväll skall inte kaxa sig för då jäklar
- Mm de kommer inte få det lätt
- Hej
- Hej vi är här inne
Jesper och Lotta kom in i rummet
- Vi är klara, vilken bil tar vi?
- Mercedesen
- Ok då packar jag in i bilen, var är era väskor?
- De står i vårt rum
- Ok
- Tack
Jesper gick ut och in på vårt rum och hämtade våra väskor
- Vi hör av oss när vi landat
- Ok sa Mary
- Är det något så har vi lämnat en telefonlista därute. Så är det bara att lyfta på luren och ringa vem som helst. Berit bor närmst men de andra kommer så snabbt de kan
- Vi reder oss sa hon med ett leende åk nu med er och smiska dem
- Haha ja det skall vi göra sa Rebecka
Vi kramade barnen en sista gång och sen gick vi ut. Vi satte oss i bilen och körde iväg. Vi satt tysta i bilen och vi kom fram till flygplatsen. Vi tog våra väskor och gick ut till flygplanet och gick ombord, vi satte oss och planet taxade ut.
Vi kom upp i luften och stewarden serverade oss frukost. När vi ätit så lutade jag mig tillbaka och stängde ögonen. Jag somnade direkt. Rebecka väckte mig
- God morgon hjärtat
- Hej har jag sovit länge
- Ja vi har sovit i fyra timmar jag somnade strax efter dig
- Ok vi behövde väl sova sa jag med ett leende och pussade henne
- Mm vi gjorde väl det
- Hur lång tid är det kvar
- Jag vet inte
- Ursäkta
- Ja sa stewarden
- Hur långt är det kvar
- Drygt två timmar
- Ok tack, kan jag få kaffe?
- Javisst någon annan som vill ha?
- Ja tack sa Rebecka
- Jag står över sa Lotta
- Jag med sa Jesper
Stewarden kom med vårt kaffe och satte det framför oss
- Tack
- Ingen fara
- Jaha hur gör vi idag?
- Som vanligt sa Rebecka
- Frontalattack?
- Ja det är väl lika bra
- Ja det känns väl så
- Vad gör vi om vi inte får dem på vår sida?
- Då ser vi till att vi får dem på vår sida
- Hur beroende är vi av dem?
- Jag tror att vi måste ha dem på vår sida
- Ok
- Om vi måste så får vi avsätta en del av dem
- Nu börjar det låta roligt sa Rebecka och log
- Mm vi får nog lära dem en läxa eller två om man skall tro på Gunther
Resten av resan pratade vi om allt möjligt förutom det som skulle hända ikväll. Planet landade och vi gick ut till en väntande bil. Vi hoppade in och den körde iväg. vi åkte ut på landet och resan tog ungefär en timme. Bilen svängde in framför borgen. Jose tog emot oss och han log när han såg oss
- Välkomna tillbaka
- Tack sa vi och log
- Kom in vi har lunchen klar
- Tack så mycket. Vi skall bara sätta in våra väskor sedan kommer vi
- Självklart sa Jose
Vi gick in och gick till våra rum. Vi gick in och satte våra väskor på sängen, vi packade upp och tog på oss våra träningskläder. Vi gick ut till ett bord och satte oss. Jesper och Lotta kom ut även de i träningskläder och satte sig
- Genier tänker lika sa Lotta och log
- Självklart sa Rebecka och log tillbaka
- Är ni redo för att äta sa Jose
- Jadå sa vi och log, var är din fru? Vi har aldrig träffat henne
- Hon är därinne
- Ok skulle du vilja kalla på henne, vi skulle vilja hälsa på henne,
- Ja visst sa han och log, maten kommer direkt
Han gick in
- Jag undrar hur många de är som arbetar här
- Mm jag undrar hur stor hans familj är
- Då skall vi se sa Jose
De började duka fram en massa smårätter på bordet och vi högg in
- Så du är Joses fru?
- Ja svarade hon
- Hej vi heter Rebecka, Niklas, Jesper och Lotta
- Hej
- Hur trivs du med ditt arbete?
- Bättre nu när ni köpt borgen. Innan gjorde vi ingenting bara underhöll huset, nu är det liv och rörelse igen sa hon och log. Vi är även tacksamma att ni räddade byn ifrån galningarna
- Ingen fara, hur är där nu?
- Det är annorlunda. De hjälper till i byn numera och de försöker att leva tillsammans med byborna i stället för att skrämma dem till lydnad
- Bra det var vårt mål, det är vi som är ledare för broderskapet nu
- Ok bra
- Du är en utmärkt kokerska sa jag
- Tack, kan du laga mat?
- Jag fuskar lite ibland, får jag titta på köket?
- Javisst du är ägaren du behöver inte fråga
- Tack, vad hade ni tänkt bjuda på ikväll?
- Helstekt spädgris, grillad över öppen eld, Jose kommer att sköta den
- Ok vad skall ni servera till?
- Grönsaker och rotfrukter
- Ok det låter bra. Som sagt en mycket god lunch, vi vill poängtera för er en gång till att tilltala oss med våra namn. Inga fina titlar för vår skull
- Ok sa de
- Tack
- Vi vill inte skrämma er men det kan bli högljutt och våldsamt ikväll, vad ni än gör lägg er inte i utan låt oss ta hand om det
- Ok vad menar ni?
- Att det kan bli en hel del slagsmål ikväll
- Men kvinnorna?
- De tar hand om sig själv sa jag och log. Vi är inte som någon annan ni någonsin kommer att möta, så vad ni än gör så lägg er inte i oavsett vad som än händer
- Ok sa kvinnan vi skall inte lägga oss i. Men vi försvarar borgen ingen kommer att ta över den så länge vi andas
- Bra sa jag men ikväll är det vi som står för försvaret
- Ok för denna gång sa hon allvarligt, men bara för denna gång
- Bra då är vi överens, vad ni än får se ikväll så bli inte rädda, som jag sa innan ni kommer aldrig att träffa några som oss vi har en del förmågor som andra inte har
- Vad menar ni?
- Vi kan göra saker som andra inte kan
- Ok är ni häxmästare?
- Nej sa jag vi är inte häxmästare. Men vi kan göra saker som andra inte kan
- Vi får nog visa sa Rebecka, kom hit är du snäll
- Ja frun
- Rebecka
- Rebecka sa hon och log
- Ditt ärr där under ögat, vad hände där?
Hon rodnade och svarade
- Det blev lite hett på bröllopsnatten. Jag trillade av sängen och slog mitt ansikte i ett sängbord, det blev en spännande bröllopsnatt som slutade med att jag fick sys
- Haha ursäkta att jag skrattar men det var ingen dålig historia
- Ingen fara vi brukar skratta åt den vi med
Rebecka började lysa och tog kvinnans ansikte i sina händer. Hon tog bort ärret, Jose stirrade på Rebecka och sen på sin fru
- Titta dig i en spegel sa Rebecka
Kvinnan stirrade på Rebecka och gick in i ett rum och kom ut igen.
- Vem är ni?
- Vi är de vi är sa Rebecka, vi försöker skapa balans i en värld som är på randen till kaos
- Kan du sätta tillbaka ärret igen?
- Javisst om du vill?
- Det vill jag sa hon och log
Rebecka satte sina händer på hennes kinder igen och ärret kom tillbaka
- Tack sa hon och log
- Ingen fara
- Vi skall inte lägga oss i ikväll
- Tack vi kan komma att behöva hjälp med städning efteråt dock, blinkade Rebecka
- Vi kommer att göra vårt sa hon och log tillbaka
- Tack
- Tack för lunchen nu skall vi gå ner i källaren
- Ok sa Jose vi börjar förbereda inför kvällen
- Bra sa jag
Vi reste oss och gick på rummen och hämtade våra vapen. Jag tog mitt Bokken och mina nya vapen, det störde mig att jag inte visste vad de hette men jag fick ta reda på det.
Vi gick ner i källaren och värmde upp och sen började vi sparras. Vi slogs alla fyra och vi sparrades i en halvtimme ungefär sen vilade vi. Rebecka och Lotta sparrade med varandra. Jag och Jesper satt och tittade på när de flöt runt i rummet, mitt i matchen så ändrade Rebecka stil och började strida med vår nya stil och hon tog Lotta fullständigt på sängen. Rebecka avslutade sparringen snabbt
- Vad var det sa Lotta nyfiket?
- Vår nya kampstil sa Rebecka. Ni får titta på oss när jag och Niklas sparrar och lägga allt vi gör på minnet och sen göra efter oss
- Ok sa Lotta och Jesper
- Kom hjärtat sa Rebecka och log mot mig, låt oss dansa
- Ja hjärtat får jag lov sa jag och skrattade till. Jag tog fram mina nya vapen och gick mot henne. Jag tryckte på en knapp och de två bladen försvann
Vi tittade på varandra och sen började vi dansa. Vi flöt runt i rummet och vi attackerade och försvarade oss och vi slogs. Vi var inne i vår bubbla och tiden försvann och vi slogs som i en dröm.
Efter ca en halvtimme så stannade vi efter att vi nått ett dödläge, vi reste oss upp och log. Jag kände hur jag var uppfylld av en erotisk kraft som övertog alla andra tankar, jag ville ha Rebecka nu. Jag tvingade mig att ta ett djupt andetag för att samla mina tankar.
- Tittade ni efter ordentligt frågade Rebecka
- Ja sa Jesper, jag har aldrig sett något liknande
- Visa oss att ni har tittat
Vi satte oss vid väggen och Lotta och Jesper gick ut på golvet. De började lite trevande innan de anpassade sig till den nya stil som vi använde. Till slut så lyckades de att strida med den nya stilen, de stannade upp och tittade på oss och log
- Bra sa Rebecka, från och med nu så är det denna stil ni skall träna på
- Ok sa Lotta
- Ni kan fortsätta om ni vill men vi skall gå upp vila oss lite sa Rebecka så att vi är redo inför kvällen
- Vi kör nog en stund till sa Lotta och log
- Ok sa jag och log. Om deras dans gjorde samma för dem som för oss så visste jag hur det skulle sluta
Vi gick uppför trappan. Vi nästan småsprang in på vårt rum och vi hann knappt stänga dörren. Jag tryckte upp Rebecka mot väggen och höll fast henne där. Jag drog upp hennes armar över hennes huvud och höll fast dem där med min ena hand.
Den andra letade sig ner mellan hennes ben och började leka med hennes klitoris och jag pullade henne. Hon stönade högt och försökte ta sig loss men jag höll henne fast. Hon stönade högt och jag kände att hon närmade sig klimax. Jag ökade takten i mitt lekande med hennes klitoris.
Jag kände hur hennes lår började darra och hon kom i en rungade orgasm, hade jag inte hållit henne uppe så hade hon ramlat omkull. Jag fortsatte mitt lekande med hennes klitoris genom hela orgasmen och hon kom en gång till och ytterligare en gång till
- Ta mig stönade hon ta mig hårt
Jag släppte greppet om hennes händer och drog med henne till sängen, jag slet av mig mina kläder och hon gjorde likadant. Min kuk stod rakt ut och var redo, försatsen glittrade på ollonet och Rebecka tog den i munnen och började suga mig intensivt.
Efter ett par minuter så bad jag henne sluta. Det var skönt men jag ville tränga in i henne, jag la mig över henne och satte min kuk mot henne fitta och tryckte till. Jag tog tag om hennes armar och höll dem ovanför hennes huvud och började knulla henne med hårda långa bestämda stötar.
Hon slingrade sig och försökte ta sig loss. Vi lekte vår lek där jag höll fast henne och hon försökte ta sig loss denna kamp ökade vår lust ännu mer och hon kom snabbt och hårt, hon bet mig i axeln för att hennes skrik skulle dämpas, smärtan i bettet hetsade mig mer än något annat.
Jag ökade takten till ett våldsamt tempo och jag kände hur det började ila i min pung och jag kom. Jag sprutade ut sträng efter sträng av sperma i hennes fitta och det kändes som om jag aldrig skulle sluta komma.
Mitt underliv rörde sig som i trans, jag knullade henne genom min orgasm och fortsatte fast att jag hade tömt mig.
Kuken stod fortfarande hård och jag hade kvar orgasm ilningarna i kuken fast att det inte kom mer sperma. Mitt fortsatta knullande av henne drev henne över gränsen till ytterligare en orgasm.
Jag kände att jag inte skulle orka så mycket mer men känslan av lust ville inte lägga sig. Till slut fick jag tvinga mig själv att sluta röra mig. Jag stannade upp och det gjorde nästan fysiskt ont. Jag stod med raka armar och tittade på Rebecka, hon såg lika tagen ut som jag kände mig.
Våra kön pulserade i takt som om de levde ett eget liv, hennes inre mjölkade mitt kön och mitt kön svarade på rörelserna. Mitt stånd ville inte ge sig om möjligt så stod det hårdare än någonsin.
Svetten rann längs med ryggen på mig, jag kunde se hur svetten rann från Rebeckas hårfäste och hur det pärlade sig. Jag lutade mig fram och kysste henne. Kyssen varade länge och jag började röra på mitt underliv igen, Rebecka stönade i min mun av rörelserna
- Vad är det som händer viskade hon?
- Jag vet inte hjärtat sa jag
- Det är galet skönt men jag vet inte om jag orkar mer
- Samma här, jag tror att jag måste dra mig ur annars så finns det en risk för att vi aldrig kan sluta
- Mm jag känner likadant
- Är du beredd?
- Ja hjärtat
Jag drog mig ur henne. Jag fick använda all viljestyrka jag hade kvar för att lyckas. Det var som om hela min kropp kämpade emot hjärnan som fattade det rationella beslutet.
Jag fick kramp i låren och i vaderna. Till slut så lyckades jag dra mig ur henne, hon reste sig på darrande ben och gick ut på toaletten. Jag stretchade loss krampen och följde efter henne på stela ben.
Hon satt nästan dubbelvikt på toalettstolen och tittade nästan skrämt på mig när jag kom in på toaletten
- Vad är det som händer?
- Jag vet inte sa jag. Men det känns som om vi är utsatta för något prov, vi måste bemästra detta för att kunna använda den nya kampstilen. Det är vad jag tror
- Ok hur gör vi det?
- Jag vet inte men jag tror att släppa kontrollen för att få kontroll inte hjälper i detta fallet. För om jag släpper kontrollen nu så kommer jag att knulla dig tills vi dör
- Ja jag känner likadant, men hur skall vi göra?
- Är du klar?
- Ja
- Bra kom
Jag gick tillbaks in i rummet och satte mig på golvet i skräddarställning. Jag sa till Rebecka att göra detsamma
- Öppna ditt sinne
- Ok
Vi fann varandra och våra sinnen var som en rasande flod av lust och åtrå, de ville kasta sig över varandra och slita oss i stycken.
- Andas med mig hjärtat
- Ok sa hon
Vi fann vår rytm, våra sinnen kämpade emot och vi fick slita för att hålla kontroll på andningen
- Nu tar vi kontroll över de olika flödena. Vi separerar dem och får dem att rinna i takt så att säga, varje flöde för sig. Vi stoppar inte kraften i dem men vi får in dem i samma flöde efter färg, vi börjar med det gula
- Ok visa
- Ja hjärtat
Svetten rann i floder över min kropp. Jag kände att Rebeckas kropp också var täckt med svett. Jag fångade upp det gula flödet inom mig, det kämpade emot och ville slita sig. Men min mentala kraft höll det i ett fast grepp
- Gör du likadant med ditt
- Ok sa hon
Jag såg hur hon fick tag i sitt gula flöde och höll det i ett fast grepp
- Möt mig halvvägs sa jag
- Ok
Vi närmade oss varandra med flödena. De kämpade emot och vi fick använda all vår styrka för att få samman dem. När vi förenat dem så slutade de att kämpa emot, det var som om vi tämjt en rasande flod till att göra vad vi ville och den fann sig i vår myndighet. Vi andades lite lättare och jag kände att vi fylldes med kraft.
- Då tar vi nästa sa jag
- Ok hjärtat
Vi kunde arbeta snabbare nu när vi gjorde det samtidigt och synkroniserat. Det var sammanlagt sex färger som skulle sättas samman, förutom den gula så var det Blått, Grönt, Lila, Vit och Svart. När vi fått ihop alla så infann sig en känsla av kontroll.
Vi tittade på varandra, känslan av lust fanns kvar men vi kunde kontrollera den. När jag tittade på Rebecka så var hennes skimmer nu uppfyllt av de olika färgerna. Jag tolkade hennes blick på mig som att jag lös likadant
- Jaha sa jag, har vi tagit nästa steg nu?
- Ja det verkar nästan så, jag tror att vi har uppnått en sammansmältning av de två olika Tau, Tau vi har uppnått Shuken
- Mm jag håller med, mitt sinne känns
- Stort?
- Mm och i harmoni, skall vi varna Lotta och Jesper
- Jag tror inte att de är påverkbara på samma sätt som oss eftersom de inte är Tau, Tau mästare
- Förvisso men de har den andra kraften
- Jo det är klart men jag tror att deras test kommer att bli annorlunda och jag tror att de måste lösa det själv
- Ok då gör vi så men vi får vara uppmärksamma
- Ja sa Rebecka, herregud vilken frid jag känner
- Mm samma här, det känns
- Rätt
- Ja om jag känt mig balanserad innan så är det ännu mer nu
- Det som alla kallat en myt har vi lyckats med. Vi har sammanfört de båda sidorna av Tau, Tau
- Ja sa jag, jag kan förstå om de inte lyckats innan. Man måste vara två för att lyckas, prövar du ensam så har du ingen att föra samman flödena med
- Tror du att Mona och Leonardo lyckades
- Kanske varför inte. De är de enda andra som varit två, de kanske kom på att stridsstilen är en lösning för att uppnå det? Som sagt två av tre i de stilarna som är blandade känner jag igen men inte den tredje, lösningen finns precis utanför min fattningsförmåga och retar mig. Det känns som om jag sett den innan men kan inte erinra mig var
- Mm samma här. Men jag fruktade för oss där ett tag, hur kom du på det?
- Vad?
- Att föra samman flödena
- Jag vet inte. Något visade mig vägen och jag litade på min instinkt att det var rätt
- Ok fortsätt med att lita på den sa Rebecka
- Duscha?
- Ja sa hon med ett leende
- Jag tror att vi kommer att kunna slåss med den nya stilen nu utan att bli överväldigade i fortsättningen
- Ja sa Rebecka med ett leende
- Jag vill hitta fler böcker och se om de beskriver det någonstans och hur det gick sedan
- Mm jag med. Det känns som att det är en viktigare del av vårt uppdrag än vi trott, att hitta böckerna
- Ja det hade vart bra att veta hur många de är
- Ja sa Rebecka. Om jag inte missminner mig så har Vatikanen den största Da Vinci samlingen på jorden, vi får kanske börja där
- Hur skall vi få tillträde?
- Genom vår torre präst. Annars så får vi dra på oss dräkterna och lösa det på annat vis
- Smyga oss in i Vatikanen? Sa jag med ett leende
- Tja varför inte sa hon och log
- Haha ja varför inte
Vi gick in i duschen och duschade av oss. Vi lös fortfarande och det var som ett spektrum av färger som flöt runt oss i en bana som atomer har på bilder. De flöt runt i sina banor men inte i raka cirklar utan i böljande rörelser.
Det gnistrade om färgerna när vattnet rörde vid det. Vi blev klara och steg ut ur duschen och gick in i rummet, jag tittade på min klocka och den visade att den var 16
- Skall vi vila en stund innan vi börjar klä på oss?
- Ja sa Rebecka, jag känner att jag behöver ladda batterierna
- Mm jag med
Vi la oss nakna på sängen. Rebecka la sig på sin vanliga plats, det sista jag såg innan jag somnade var att färgerna som snurrade runt oss flöt samman och bildade en loop i stället för två. Vi var ett på mer än ett vis nu. Vi hade uppnått en enighet som inget kunde bryta. Vi var ett.
Det knackade diskret på dörren och jag slog upp ögonen. Färgerna hade försvunnit och jag tittade på klockan. 17.30. jag reste mig ur sängen och drog på mig ett par byxor och la täcket över Rebecka som fortfarande blundade, hon sov inte utan låg och mös.
Jag gick fram till dörren och öppnade den. Joses dotter stod utanför
- Hej
- Hej Senor
- Niklas sa jag med ett leende
- Niklas sa hon prövande
- Vad kan jag hjälpa dig med?
- Mamma berättade vad ni gjorde med hennes ansikte
- Ja?
- Mamma har förbjudit mig att komma hit men jag var bara tvungen
- Kom in sa jag och öppnade dörren
Hon gick in i det mörka rummet. Jag gick bort till fönstret och drog ifrån en av gardinerna så att det kom in lite ljus i rummet, Rebecka rörde sig och jag satte mig i en fåtölj som fanns i rummet
- Sätt dig sa jag och pekade på en annan stol
Hon satte sig och tittade med rädda och blyga ögon på mig. Jag kände att detta var något för Rebecka
- Hjärtat är du vaken?
- Ja sa hon
- Kan du hjälpa mig. Jag tror att hon känner sig lugnare om du för samtalet, jag glömde ta på mig en tröja
- Aha sa hon, våta drömmar till kvinnor igen hjärtat
- Du brukar säga det ja. Men jag tror att hon behöver vår hjälp och jag tror att du lättare kan få henne att prata än vad jag kan
- Mm det tror jag med. Hon kommer att få kåtslag om hon skall sitta och stirra på din kropp
- Haha skrattade jag till
Rebecka satte sig upp och tittade på flickan. Eller flickan hon var inte mycket yngre än oss om hon ens var yngre än oss.
- Nå min vän hur kan vi hjälpa dig
- Det är fåfängt och egoistiskt sa hon med låg röst
- Bara berätta sa Rebecka så avgör vi om det är fåfängt
Hon tittade på oss och tog ett djupt andetag och sen började hon berätta
- För ca fem år sedan började jag träffa en pojke i min egen ålder. Vi träffades en fyra – fem gånger och han utvecklade mer känslor för mig än vad jag gjorde för honom. Jag var inte intresserad men han blev våldsamt förälskad i mig. När jag inte visade det rätta intresset för honom och avvisade honom så blev han galen. Han förföljde mig och terroriserade mig. När jag till slut tog mod till mig och berättade för mina föräldrar så gick de till hans föräldrar. Han kommer från en rik familj som styr området här. De avvisade mina föräldrar och varnade dem för att gå till polisen. Mina föräldrar vågade inte säga emot och gick därifrån. Han fick reda på om besöket och blev om möjligt ännu mer galen. Han överföll mig en natt och kidnappade mig, han våldtog mig i två dagar och misshandlade mig. Han avslutade det hela med att hälla syra på min rygg och lämnade mig utanför porten här till borgen. Jag blev gravid och som ni vet så förbjuder Katolicismen abort. Jag hade dock tur, jag fick missfall och barnet dog. Må gud förlåta mig men jag kände mig lycklig när det hände. Läkarna gjorde sitt bästa med min rygg men ärren är förfärliga.
- Får jag se sa Rebecka mjukt
Jag visste att hon kokade inombords, det gjorde jag med. Flickan reste sig upp och tittade generat på mig
- Jag går in på toaletten sa jag och reste mig
- Tack sa hon
Jag gick in på toaletten och Rebecka kallade på mig efter två minuter. Jag gick in i rummet igen. Flickan stod och grät men det var tårar av tacksamhet och lycka. Jag visste att Rebecka hade helat henne
- Så hjärtat sa Rebecka till henne. Det var det lilla nu skall vi se till att du får din hämnd
- Vad sa hon med gäll röst
- Jag kommer att bestraffa honom sa Rebecka hårt
- Vi sa jag
- Ok vi
- Men det kan ni inte han är mäktig
- Inte mäktigare än oss och det kommer han bli varse ikväll. Du slipper servera ikväll det kan du hälsa dina föräldrar men när vi kallar på dig så skall du komma och se på när vi tar hand om honom. Han kommer att få sitt straff tror mig
- Men…
- Nej inga men, vi tolererar inte sådant här mot vår familj och du tillhör vår familj
- Tack sa hon lågt
- Bra sa Rebecka. Nu får du gå ut för vi skall byta om innan våra gäster kommer
- Javisst Rebecka sa hon och log
Hon gick utifrån rummet och stängde dörren
- Det var en sa Rebecka
- Nej två sa jag
- Mm sa Rebecka vi får lära honom en läxa
- Ja jag hoppas att han är den jag tror att det är. Cortez kommer att få nytt överhuvud efter ikväll
- Ja verkligen sa Rebecka, vi skall äta upp honom och spotta ut resterna, om han överlever så får han krypa ut på händer och knän från borgen
- Ja minst sa jag
- Då byter vi om
- Börja du jag skall ringa till Gunther så att han kan bocka av den senaste utvecklingen när det gäller oss
- Ok hjärtat sa hon och log
Jag lyfte på luren och ringde till Gunther
- Hej
- Hej Niklas
- Vi är framme och kommer att träffa familjerna strax
- Ok
- Vi har uppnått Shuken
Det blev tyst på andra sidan luren
- Är du kvar?
- Ja sa Gunther, ni har alltså uppnått Shuken?
- Ja sa jag, jag tänkte att du ville bocka av det på din lista. Den lista som du har någonstans och inte vill berätta om sa jag och skrattade till
- Ja jag kommer att bocka av det på listan. Inser ni vad det innebär?
- Ja sa jag
- Bra nu kanske vi har en chans att nita till sällskapet
- Nej inte kanske sa jag. Med Shuken, den gyllen vägen så har vi mer än ett kanske Gunther
- Mm jag gillar inte att överdriva bara
- Visste du att det kunde kostat oss livet?
- Nej sa Gunther, jag kan inget om Tau, Tau måste jag erkänna
- Ok men så är det i alla fall och det hängde på ett hår
- Ok jag är glad att ni lever
- Det är vi med sa jag med ett skratt
- Var det allt sa Gunther
- Nej Cortez familjen kommer att förlora ett överhuvud idag. Svinet har våldtagit och hällt syra på dottern till familjen som bor här och tar hand om borgen.
- Oj det visste jag inte, det har de gömt väl
- Mm men vi kommer att bestraffa honom och vi kommer inte hålla igen
- Stackars honom. Men en sådan galning är ingen bra ledare och ingen vi behöver ha i vår närhet
- Nej sa jag. Du kommer säkert få ett samtal från deras rådgivare efter ikväll men då är du förberedd
- Tack sa han, vi hörs
- Det gör vi sa jag
Jag la på luren och tittade på Rebecka. Hon stod i underkläder och valde bland kläderna som hon packat ner. Jag gick fram till min väska och plockade fram ett par shorts och en skjorta. Jag tog på mig kläderna, och satte mig i fåtöljen och tittade på Rebecka när hon klädde på sig. När hon var klar så tittade hon på mig och log
- Skall vi
- Mm sa jag och tog mina vapen och gick ut
Rebecka tog sina svärd och gick ut. Jesper och Lotta kom ut på gården. De hade sina vapen med sig de med, vi placerade svärden vid våra platser och ställde oss och väntade.
Dörren till gården öppnades och två män kom in med sitt följe efter sig. De gick mot oss och vi såg förvåning i deras ögon, vår ålder gjorde dem osäkra
- Välkomna sa jag på flytande spanska
- Tack sa en av männen mitt namn är Fernando Amador
- Niklas
- Rebecka
- Mitt namn är Youssef El Harabi sa den andre mannen
- Var så goda och kom in sätt er vid bordet
Vi gick och satte oss. De höjde på ögonbrynen när vi inte väntade på Cortez. De kom efter oss och satte sig. Deras ögon drogs till våra vapen och stelnade till. De tittade på de män de hade med sig.
- Vi tackar er för att ni tog er tid att träffa oss
- Er inbjudan lämnade inget utrymme för att tacka nej
- Ville ni tacka nej sa Rebecka
De tittade på henne med, inte förakt men nästan i blicken
- Jag skulle råda er att svara henne sa jag
- Nej Senorita
- Rebecka sa hon
- Va?
- Mitt namn min gode Fernando är Rebecka inte Senorita, dels för att jag är gift och dels för att jag inte är någon liten flicka
Han stirrade på henne och blev röd i ansiktet
- Akta blodtrycket, har du din medicin med dig?
- Va?
- Ja vi vet att du har problem med blodtrycket. Du skall helst inte hetsa upp dig så andas lugnt
- Men
- Hur vi kan veta. Min gode Fernando vi vet allt, skall vi prata om den resan du gör varje lördag när du säger till din fru att du skall spela golf?
Han stirrade på oss och sa inget mer
- Nå Youssef har du också tveksamheter att vara här?
- Nej jag fick inbjudan och blev nyfiken
- Mm din nyfikenhet är ökänd, Framförallt när du besöker vissa hus i Sevilla
Han tittade på Rebecka och sa inget. Han var den smartaste av de tre och han skulle inte låta sig lockas in i ordväxling med oss
- Nå ni måste pröva vinet sa Rebecka, det skall vara utsökt
Dörrarna smällde upp och en lång vältränad ung man kom in på gården och marscherade fram till bordet
- Vad fan menar ni med att börja utan mig sa han med en hög röst
- Vem är du sa jag lågt
- Va?
- Jag frågade vem är du? Du slår upp dörrarna till mitt hus som om du tar dig in på de bordeller du brukar besöka. Du behöver lära dig att uppföra dig, dina föräldrar måste ha skämt bort dig ordentligt när du inte ens kan knacka på en dörr
- Vem i helvete tror du att du är, jag är en Cortez
- Jaha och sa jag
- Va?
- Och jag skiter i om du så varit påven. Du skall gå tillbaka ut härifrån och stänga dörren efter dig. Sen skall du knacka på dörren och vänta tills vi släpper in dig
- Jag skall göra vad?
Jag tittade på honom med en svart blick och naglade fast min blick i hans
- Du skall gå ut igen och knacka på dörren och vänta tills vi släpper in dig och du skall göra det nu sa jag med låg röst. Vi brukar vara generösa med att varna tre gånger innan vi utdelar bestraffning. Men du har gått över alla gränser, inte bara med att bryta mot alla regler som finns. Du har även antastat vår familj och hotat den, så du får en varning, ta den på allvar. För gör du inte som jag säger så kommer jag att skilja kroppen från ditt huvud. Så hur skall du ha det?
Han stirrade på mig, vilket även de två andra gjorde
- NÅ! Röt jag
Han hoppade till och stirrade på mig, han stirrade på de andra två och de tittade bort. Han tittade på mig igen och jag såg att han inte skulle vika. Jag kände nästan en känsla av triumf
- Ni två kan fara åt helvete sa han, jag tror inte på de amsagor som berättats för mig.
- Du skall få uppleva helvetet sa jag lågt. Du som våldtar och häller syra på unga kvinnor som inte vill ha med ett monster att göra. Sen så gör du henne med barn och kastar ut henne och förnedrar hennes familj som är vår familj, du vanställde en ung flicka bara för att känna makt. Du kidnappade henne och våldtog henne i två dagar innan du dumpade henne utanför dörren här och brydde dig inte om hon levde eller dog. Du sonen till en schakal och avkomman av djävulen själv. Du betvivlar att vi är de vi är? Då skall du få se vem vi är
Jag reste mig upp och började lysa, jag knäppte upp min skjorta och tog av den så att mina tatueringar lös. Jag drog mitt svärd och pekade med det mot honom. De andra två männen stirrade på mig och Rebecka som också rest sig, hon lös lika kraftigt som jag.
Hon drog upp sin klänning och visade sin tatuering på benet. Jesper och Lotta drog sina svärd och ställde sig upp och tittade sig omkring, de började lysa med sitt grönskimrande ljus
- Så din lilla lus, du utmanar oss. Vi antar utmaningen med glädje, Jose
- Ja
- Hämta din dotter hon skall se detta
- Ja sa han och gick iväg
- Har ni två något att invända sa jag till de andra
- Nej sa Fernando hest och med darrande röst
- Nej sa Youssef lugnt
- Men…
- Det var inte det ni var överens om på ert hemliga möte igår. Vi vet allt om det, det möte som du sammankallade för att bestämma att lönnmörda oss. Vi vet allt, nå utmaningen är antagen välj ditt vapen
- Men
- Välj vapen nu sa jag lågt
- Jag har inget med mig,
- Välj
- Lans
- Valet är gjort. Vi går ner i källaren, jag vill inte äta när det är en massa blod flytande
- Aldrig sa han, döda dem sa han till sina livvakter
De tittade vantroget på honom, Jesper och Lotta närmade sig och ställde sig bredvid oss
- Ni som inte vill dö lägger ner era vapen och inget kommer hända er, ni som väljer på annat vis kommer att bestraffas
De tittade på oss och la ner sina vapen, de backade ifrån sin ledare och han stod ensam
- Nå då går vi sa jag
Han svalde och stirrade på oss. Han vände för att springa ut genom dörrarna men jag hann före honom och stoppade honom
- Var skall du?
Jag satte svärdet mot hans kön och han stelnade till
- Gå sa jag
Han vände sig om och gick före mig. Jag visade honom dörren till källaren och vi gick ner. Alla följde efter oss och vi kom ner till träningsrummet. Jag gick fram till väggen och lyfte ner en lans och gav honom den
- Varsågod, nu kan du försvara dig
- Ni är två mot en
- Tycker du att det är orättvist?
- Ja
- Ok sa jag, tyckte du att du var rättvis när du kidnappade och våldtog Julietta?
- Men hon är bara en slampa
- Han är min sa Rebecka kallt
- Ok hjärtat sa jag. Du kommer önska att det var jag som tog striden, jag hade gjort ditt lidande kort
- Skall jag slåss mot en kvinna sa han
- Mm det skall du och denna kvinna kommer att döda dig. Men inte förrän jag låtit dig lida så som Julietta lidit
Rebecka gick ut på golvet och ställde sig, han stirrade vantroget på henne och gick efter. Rebecka log, och tittade på honom
- Du får tre fria attacker sen börjar jag. Jag har hört att du skryter om att ingen överlevt tre attacker från dig. Varsågod sa Rebecka
Han stirrade på henne och attackerade, Rebecka dansade undan
- En
Han attackerade igen och Rebecka bröt attacken föraktfullt enkelt
- Två
Han var desperat nu och svängde lansen i ett intrikat mönster och slog till. En mindre tränad person än Rebecka hade förlorat huvudet men Rebecka blockerade slaget och tittade på honom
- Tre sa hon och log, nu är det min tur
Hon attackerade fortare än ögat kunde se. Hon delade lansen i småbitar så att han tillslut bara höll i en stump. Hon dansade runt honom och skar av hans hälsenor, hon fullföljde rörelsen runt honom och skar av hans ena öra. Hon kom framför honom.
Det hade gått så fort att han inte sjunkit ihop än och smärtan slog till. Han skrek och stirrade på henne. Hon log och skar till igen och andra örat flög av, hon svingade svärden och skar honom över hela kroppen så att blodet stänkte i rummet
- Nå Julietta vill du ha hans huvud eller könsorgan att sätta på väggen?
- Båda sa hon kallt
- Ok sa Rebecka
Hon svingade lågt med ena svärdet och skar av hans könsorgan och med det andra högg hon av hans huvud. Det flög iväg genom rummet och landade framför de två andra överhuvudena, han föll framåt och kroppen dunsade i golvet.
Det var knäpptyst i rummet. Jag tittade på Rebecka och log, hon hade tystat alla i rummet alla stirrade på henne och på den huvudlösa kroppen. De två andra familjeöverhuvudena stirrade på huvudet som låg framför dem, de stirrade på ögonen som stirrade på dem utan liv i sig
- Ni hade ett möte igår där ni planerade hur ni skulle få oss antingen dödade som han föreslog. Eller motarbeta oss sa jag med neutralröst. Det talades även om att kanske samarbeta Sällskapet för att slippa som ni sa ge makten ifrån er. Ni har missuppfattat tanken med pakten fullständigt, den handlar om att ha balans inget annat, inte om makt, inte om pengar, inte om materiella saker. Det handlar helt enkelt om balans och ni ville rubba den balansen framförallt genom att samarbeta med Sällskapet. Eller hur Youssef, är makten så berusande för dig? Att du skulle välja att sälja din själ till dem för att du skall få behålla makten? Att du ens känner till Sällskapet gör mig fundersam på hur länge du har varit i deras ficka? Flera år? Generationer?
- Min familj har gjort det som krävs för att överleva, för oss är det vad det handlar om svarade han lugnt. Familjens överlevnad inget annat oavsett vem som styr, för mig handlar det inte om makt. Utan det handlar om överlevnad. Vår familj ställdes inför ett val att bli utplånade eller som ni säger sälja vår själ till djävulen.
- Vi vet men som jag sa det handlar om balans inte om familjerna. Vi har fått skydda vår familj mot angrepp utifrån, vi valde att ta striden inte sälja vår själ
- Ursäkta ni vet inte vad ni pratar om, ni är i mina ögon snorungar och ni vet inget om ansvar
- Dessa snorungar som du kallar oss vet precis vad ansvar innebär. Vi tar ansvar för alla familjer inte bara en utan alla Youssef, vi har inte fördelen som du som bara skall bry dig om en familj. Vi måste bry oss om och ta ansvar för alla 226 familjer som finns på planeten, din inkluderad, så prata inte med oss om ansvar Youssef. Om du hade haft en tiondel av det ansvar vi har sa jag, så hade du knäckts som en torr gren. Sen angående förolämpningen med snorungar, så utmanar denna snorunge dig gärna på en duell så välj Youssef hur vill du hade det? Stiger du ner själv eller skall vi duellera om din familj?
Han stirrade på mig, han insåg att han var ute på väldigt tunn is. Vi hade avslöjat honom och hans plan. Hans familj saknade inget och de hade inget behov av att gå med i Sällskapet mer än hans begär för makt som var outsinlig.
Jag tog en chans samtidigt som jag utmanade honom. Inte på grund av hans skicklighet med sin scimitar utan för att han var i Sällskapets ledband, men jag hade varit tvungen att utmana honom och han var tvungen att acceptera, sen fick han välja mellan om det skulle vara till döden eller ej
- Vem är ni? Sa han lågt, mina informatörer kallade er unga och oerfarna, men ni för er som om ni vore mina förfäder. Men allt du sagt är sant, jag älskar makten och de erbjöd mig makt i utbyte mot min familj. Jag antar motvilligt din utmaning, det hade varit roligt att få stå vid er sida när allt kommer till slutet. Men jag får stå för mina val och tar mina konsekvenser. Jag väljer mitt svärd, det enda jag ber om är en snabb och smärtfri död om det skulle komma till det
- Ok ja jag lovar att göra det snabbt om jag skulle få chansen
- Tack, ni som tillhör min familj jag vill inte ha några vendettor om jag faller. Det gäller dig med min son sa han tittade på en av sina vakter. Jag har vanärat familjen med att ge mig i slag med det som familjerna bildades för att kämpa mot, sällskapet. Bli aldrig förblindad av makt min son. Det är den värsta drogen som finns
- Ja far sa han med stadig röst, må ditt svärd vara stadigt
- Och ditt hjärta stadigare svarade Youssef. Jag är redo sa han
Han tog av sig på överkroppen, hans son kom fram med hans svärd och gav honom det, han bugade och drog sig tillbaka. Han gick ut till mitten av golvet och ställde sig. Jag drog mitt svärd och gick fram till honom och bugade mig
- Må bäste man vinna sa jag
- Ja min unge vän det kommer du att göra. Men innan du skickar mig till paradiset så vet att Sällskapet är stort och de kommer att ta er på allvar snart och då kommer det att bli tufft för er. Minns pakten och glöm inget
- Nej min vän sa jag, är du redo?
- Ja det är jag
- Bra då börjar vi
Jag backade ett par steg och han anföll, jag gled undan och högg en gång och han föll till golvet. Jag lovade honom en snabb död och det hade han fått. Jag stängde hans ögon och bad Buddha att ta emot honom som en krigare.
Jag lyfte upp hans svärd och gick fram till hans son och räckte över det till honom
- Han dog med äran i behåll
- Tack utvalde sa han, jag skall försöka visa mig värdig detta avslutade han med en bugning, befall och jag skall lyda
- Tack sa jag
- Nå Fernando då var det du kvar, vet du ibland så kan visa sig klokt att spela teater, och du gör det varje dag. Spelar teater. Du är mycket intelligentare än vad dina kollegor ger dig creed för. Du har spelat spelet precis dit du vill. Men du glömde eller trodde inte på vad vi är. Vi vet allt och vi vet att du är den farligaste av er alla, eller hur?
Han tittade på mig och han ändrade uttryck och han började skratta
- Hur länge har ni vetat?
- Hela tiden, du har spelat smart men inte smart nog. När var det du la mannen på berget i din ficka?
- I hela hans liv, vi var släkt
- Aha så pass, var det du som ville ha våra barn dödade?
- Nej verkligen inte, jag kanske är dum men så dum är jag inte
- Nej du är ju inte det
- Jag vet faktiskt inte vem som beställde det. Det är mot reglerna att göra så och om det är något jag är bra på så är det att följa reglerna, ja i alla fall de skrivna reglerna
- Ja du är ju det. Trodde du att vi inte skulle veta att du var den som spelade ut de andra?
- Nja jag tog en chans och den höll nästan eller hur. Jag har rensat bort två av mina konkurrenter, jag trodde dock att ni skulle vara mer osäkra och gröna. Jag hade fel, så vad händer nu?
- Det är helt upp till dig. Du kan berätta varför du spelade ut dem och sen utmanar jag dig på duell som du kommer att tacka nej till också försöker du spela spelet vidare. Eller så inser du att du aldrig kommer vinna mot oss böjer dig för det oundvikliga att Youssef son kommer att utmana dig för han har precis insett att det var du som fick hans far att söka upp Sällskapet. Du tackar ja för du är väldigt bra med att slåss med stav, du kanske vinner och då har du deras släkt i din ficka och tror att du är tillräckligt stark för att utmana oss. Men Youssefs son kommer inte utmana dig, för det kommer inte behövas, vill du veta varför?
- Ja tack upplys mig sa han med ett leende
- Därför att hans far förgiftade dig när vi satt däruppe innan. Du har ett gift i din kropp som kommer ha dödat dig inom två minuter
Han blev vit i ansiktet
- Youssef hade planerat att förgifta oss också men när vi bara drack vatten så föll hans plan i bitar, för det giftet han använder färgas rött i vatten. Så din lilla plan eller om jag skall säga Sällskapets lilla plan faller i sönder. Så om du vill möta din gud med rent samvete så tycker jag att du berättar för oss vem som beställde mordet på våra barn
- De kommer hämnas
- På vem? Han som dödade dig är redan död, hans son visste inget och de kommer inte att konfrontera oss än för vi har inte gjort något mot dem. För börjar de attackera oss så får vi reda på vem de är och då kan vi vidta mått och steg. Så för att lätta på ditt sinne vem var det? Jag vet att du var emot det
Han tittade på mig och resignerade
- Det var Igor Komarev, en galen ryss. Han leder en av de större familjerna i Ryssland. Han trodde att det skulle göra er galna av sorg och fatta fel beslut. Sällskapet var emot det men han gjorde det ändå, och min galna drogande släkting tog kontraktet fast att jag sa nej. Min familj kommer att hämnas på Youssefs son
- Nej för det kommer vara din dotter som tar över, vi har redan pratat med henne, vi visste hur kvällen skulle sluta så vi tog kontakt med henne för ett tag sedan. Hade du ägnat någon vettig tid med henne så hade du insett att hon är en intelligent kvinna som kommer att leda er familj åt det hållet som det var menat. Men du föraktade henne och hennes mor för att du bara fick flickor. Så nej det kommer inte bli mer blodsutgjutelse.
- Min dotter sa han vantroget
- Ja din dotter Julia, hon kommer strax hit och kommer att bli överhuvud över familjen, du kan i alla fall glädja dig åt att styret stannar inom familjen och du kan glädja dig åt att hon har vårt stöd
Han svettades mängder nu, han sjönk ner på knä och tittade på mig
- Om du tror på gud så är det nog dags att göra upp med dina synder jag tror att du har max en minut på dig
- Ni tror att ni har en chans mot Sällskapet
- Nej vi tror ingenting. För du förstår vi är inte ute efter att ta över Sällskapet, vi är ute efter att återställa balansen, och om allt går väl samexistera med dem som det var tänkt från början. Vi är inte ute efter att styra världen bara att återinföra balansen
- Ni vill inte ta över, han tittade vantroget på mig
- Nej vi vill inte ha den makten för vi vet att för mycket makt korrumperar
- Men?
- Men? Tror ni att vi vill ha makten?
- Det har ledaren sagt
- Då har er ledare fel. Den personen är dock som alla med för mycket makt rädd för att förlora den, vi vill inte ta den ifrån er. Vi vill återinföra balansen som sagt. Du dör för att du glömde varför pakten skapades
- Men ledaren har sagt att ni skall döda oss alla
- Nej vi vill inte döda någon, om de inte gör fel saker som Cortez. Vet du vem ledaren är?
- Nej vi har aldrig träffat ledaren det har ingen. Men nummer två är en av påvens närmsta män, det är han som förmedlar ledarens order
- Tack då vet vi det. Vila i frid, vi hade kunnat bli vänner men du valde en annan väg på grund av makthunger och se vart det ledde dig
- Jag inser mitt misstag nu sa han med tårar i ögonen. Hälsa min dotter att jag älskar henne och att jag alltid gjort det, och att hon skall titta i mitt skrivbord i andra lådan där ligger ett brev till henne
- Jag lovar sa jag
Han trillade framåt och drog sitt sista andetag. Jag slöt hans ögon och reste mig upp
- Jose
- Ja Niklas
- Vill du ombesörja så att El Harabi och Amador får hem sina döda
- Ja Niklas, Cortez?
- Det finns ett hål härnere där Broderskapet dumpat sina lik innan. Du kan dumpa honom där, han förtjänar inget bättre
- Ja Niklas, och tack Rebecka för att du hämnades hans skändligheter, och tack för att du helade vår dotter
- Ingen fara ni är familj och vi hjälper alltid vår familj
- Skall vi gå upp?
- Javisst sa Rebecka
Youssefs son kom fram till mig
- Tack för att du gav min far en värdig död trots hans svek
- Han blev lurad att göra det han gjorde och han insåg det. Han valde att sluta sitt liv i stället för att leva i skam resten av sitt liv. Han lämnade över till dig så att du kan föra tillbaka er familj på rätt väg igen. Vi kommer hjälpa dig så mycket vi kan, om du vill ha vår hjälp?
- Ja sa han jag står bakom er, led oss
- Tack sa jag, nu går vi upp och om vi kan efter det här så äter vi. Frun i huset och Jose har kämpat med maten hela dagen.
- Tack sa han
Vi gick upp och satte oss vid bordet. Julietta och hennes bror dukade av glasen från bordet och satte fram nya. De dukade fram maten och vi skulle precis börja äta när, det bankade på porten. Julietta gick och öppnade och Fernandos dotter kom in på gården och gick fram till oss
- Hej är det färdigt?
- Ja sa jag, hans sista ord gick till dig. Han bad mig hälsa dig att han älskade dig och att du skulle titta i hans andra skrivbordslåda
- Tack tänk om han sagt något när han levde
- Ingen fara, men du är nu överhuvud över Amador familjen, vi kommer att hjälpa dig så mycket du vill och om du vill ha vår hjälp
- Tack sa hon, jag tar tacksamt emot er hjälp
- Bra och tack
- Detta är El Harabis nya överhuvud han har också förlorat sin far idag
- Jag beklagar sa Julia
- Det samma
- Hur dog min far?
- Han blev förgiftad. Av en man som blivit lurad av honom
- Stackars man, vem var det?
- Min far, han insåg att din far spelat honom att förråda allt som han stod för och att han spelat av min far vår familj
- Jisses så din far dödade min far, vem dödade din far?
- Det gjorde jag
- Oj ok och här sitter vi nu och planerar inför framtiden
- Min far valde att dö hellre än att vår familj vanärades av att ha svikit pakten och löftet att alltid arbeta för familjernas bästa. jag tror att han såg det som en ära att då för de utvaldas svärd
- Ok var är min far?
- Dina livvakter har tagit hand om honom så att ni kan ge honom en värdig begravning
- En värdig begravning. Min far var ett monster, jag funderar på om jag skall be dem dumpa kroppen över bergskanten här
- Ok du gör som du vill. Men det finns ett hål här i borgen där man kan dumpa kroppar där bara råttorna hittar dem
- Oj så passande. Skulle ni ha något emot att jag dumpar kroppen där?
- Nej då det bestämmer du
- Tack då gör vi så
- Du sa att din far var ett monster? Hur menar du, vi vet att han inte gillade att bara få flickor, vi vet att han var notoriskt otrogen mot er mor och förbjöd henne att skilja sig som ett straff för att hon bara avlade flickor. Vi vet att han slog er mor, slog han er flickor med?
- Ja det gjorde han, han gjorde mer än det
- Ok hur menar du då?
- Han utsatte oss för psykologisk terror. Jag är den enda av mina syskon som klarat sig mentalt. Alla de andra är mer eller mindre redo för psyket
- Hur klarade du dig?
- Jag stred tillbaka. Jag tog inte hans skit och han insåg att han inte kunde knäcka mig, så han ignorerade mig och skickade iväg mig till privatskolor, både här i Spanien och utomlands. Jag var nöjd och jag har utbildat mig väl
- Ok inom vilka ämnen?
- Jag har läst till jurist på Harvard
- Ok spännande sa Rebecka
- Hur mycket vet du om pakten och familjerna?
- Allt jag vet vem ni är och jag vet att familjerna måste hålla ihop för att klara balansen. Jag har sett vad Sällskapet kan göra om man går emot dem. Jag står på er sida och det gör min familj med. Vi måste upprätta balansen
- Bra sa jag
Samtalet gick snart över till andra saker och vi åt och hade efter omständigheterna trevligt. Klockan blev mycket och de bröt upp och tackade för gästfriheten. Vi tackade för att de skulle stå vid vår sida och att vi snart skulle träffas igen.
De lämnade Borgen och tystnaden sänkte sig. Vi tittade på varandra och sen gick vi in på våra rum. Jag var helt slut, det hade varit en lång dag och jag tittade på Rebecka och vi la oss på sängen och somnade
Fler noveller av samma författare
