Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 10
Kapitel 10
Vi vaknade av att Mary kom in i rummet med Isabelle och gav henne till Rebecka. Hon gick ut igen och kom tillbaka med Leonardo och räckte honom åt mig
- Tack Mary sa Rebecka
- Ingen fara vännen
- Du skämmer bort oss sa jag
- Nej sa hon det är ni som skämmer bort mig. Ni låter mig ta hand om barnen. Jag och min man kunde aldrig få barn, så att få ta hand om dem är en gåva för mig
- Jag beklagar sa Rebecka
- Livet är som det är, min man var steril och vi fick lära oss hantera det
- Bor din man också här?
- Han är död tyvärr. Han fick cancer han blev bara trettio år gammal
- Oj jag beklagar sa jag
- Ingen fara sa hon. Det är så pass länge sedan nu att jag lärt mig leva med det, nu är de anställda och framförallt ni min familj
- Och du är en i vår familj Mary sa Rebecka
Vi bytte barn och jag fick Isabelle
- Skall vi flytta in en säng till dig i barnkammaren. Jag menar du envisas ju med att sitta där hela nätterna i gungstolen, du kan inte få så mycket sömn sittandes i den
- Jag klarar mig
- Det gör du kanske men du måste sova ordentligt. Jag säger till om det i morgon och jag ber om ursäkt för att vi inte tänkt på det innan
- Tack men det behövs inte
- Som jag sa det gör det visst det. Vi kommer att tillbringa mer tid här i framtiden. Om du kommer att envisas med att vara inne i barnens rum när de sover. Så får vi se till att du kan sova ordentligt och jag tillåter inte att du säger nej
- Så ni kommer att tillbringa mer tid här?
- Ja vi kommer att göra förändringar i vårt liv. Vilket innebär att vi kommer vara här mer, förresten vad skulle du säga om att bli barnens jag vill inte säga Nanny men ja något sådant
- Du menar följa med er på era resor och inte vara här på heltid?
- Ja barnen älskar dig och vi håller väldigt mycket av dig vi med. Så vi skulle vilja att du är med oss alltid
- Det låter lockande men det skulle innebära att någon annan får ta min roll här
- Har du ingen du litar på som skulle klara jobbet när du inte är här? Och när vi kommer hit så återgår saker till det normala så att säga
- Hm får jag tänka på det?
- Javisst du åker med oss hem för dopet. Då kan du ju se hur det går, vi kommer att förstå om du saknar slottet och tackar nej. Det kommer att bli en stor omställning och om du går med på det nya arrangemanget. Så kommer du att invigas i vem och vad vi är
- Och det kommer jag inte göra annars?
- Nej det finns ingen anledning att göra det. Men om du tackar ja så kommer du att behöva veta
- Ok som sagt jag vill tänka på det
- Absolut sa jag
Barnen hade ätit färdigt och hon tog dem. Hon gick in på deras rum och la dem, hon kom tillbaka och tittade på oss
- Jag uppskattar er omtanke angående sängen. Jag skulle inte ha något emot att få in en säng, angående er andra fråga så uppskattar jag den med. Ni kan inte ana vad den betyder för mig. Det som gör det svårt för mig att säga ja direkt är slottet, det räddade mitt liv kan man säga när min man dog. Men jag är väldigt sugen på att acceptera ert erbjudande. Sov gott nu så ses vi i morgon
- Glöm inte att packa sa Rebecka och log
- Nej då sa hon
- God natt Mary sa vi
Hon gick ut och stängde dörren. Vi la oss tillrätta igen och somnade om.
Vi vaknade ganska tidigt och steg upp. Vi tittade in i barnkammaren och alla tre sov, vi tog på oss träningskläder och snörade på oss våra joggingskor och gav oss ut och sprang.
Vi sprang i cirka 45minuter innan vi kom hem igen och sprang upp på vårt rum. Vi tittade in i rummet igen och nu var de vakna, Rebecka gick in och satte sig och ammade barnen. Jag gick ner i köket och hittade två betjänter och bad dem följa med mig. Vi gick in i Marys rum och jag bad dem bära med sig hennes säng, vi gick tillbaka till barnkammaren och de satte in sängen. Jag tackade för hjälpen och de gick iväg
- Hur kom ni in på mitt rum?
- Jag är ägare till slottet jag har huvudnyckel
- Va?
- Dörren var öppen
- Aha ok
Rebecka ammade färdigt och vi gick in på vårt rum. Vi duschade av oss och klädde på oss. Vi gick in i barnkammaren vi tog barnen och Mary med oss ner till köket för att äta frukost
- Hjärtat
- Ja?
- Jag skulle vilja ha en omelett till frukost
- Ok då skall du få det sa jag
- Tack
Vi kom ner i köket och det var fullrulle därnere. Personal sprang runt och skötte sitt. Jag plockade fram ingredienser till omeletten, jag ställde mig vid spisen och började laga omeletten åt Rebecka.
Jag försvann in i matlagningen och märkte inte när de andra kom ner. De satte sig vid bordet och började äta. Jag blev klar och gick ut med den till Rebecka. Jag satte mig och började äta.
Vi satt där och pratade med varandra. Elisabeth och min mamma pratade fortfarande inte med Berit, det började störa mig men jag ville inte lägga mig i
- Låt dem reda ut det själv hjärtat sa Rebecka
- Mm jag vet men det stör mig
- Mm mig med men de är vuxna och de får hantera det själv
- Ok
- Bra
Vi satt kvar och pratade en stund innan folk började röra på sig. Min mamma och Elisabeth ville ta ut barnen på en promenad, vi sa ja och de tog barnen och gick iväg. Berit skulle gå och bada och Jesper och Lotta frågade om vi kunde prata privat
- Javisst sa jag vi går upp i träningsrummet
Vi reste oss tackade personalen för frukosten och gick upp. Vi gick in i rummet och stängde dörren
- Vi pratade med Thomas igår och förklarade vad vi väntar oss av honom
- Ok förstod han?
- Jadå när han väl bestämt sig så blev han väldigt motiverad att utföra uppgiften. Vi gav honom pengar till en flygbiljett och han åkte direkt igår kväll, han kommer att höra av sig med jämna mellanrum och uppdatera oss. Vi bestämde att han skulle rapportera till oss och sen så berättar vi för er
- Ok det låter bra sa Rebecka
- Vi testade våra dräkter igår sa Lotta och log, de är väldigt bra
- Ja vi testade också sa jag, de var väldigt praktiska
- Mm och de såg coola ut sa Jesper och log
- Haha ja det gjorde de
- Vi har bestämt att använda dem i fortsättningen när vi ger oss ut på äventyr
- Vi med, det skulle vara dumt att inte använda dem när de är bättre än de andra dräkterna. Jag kommer använda mina nya vapen med, så jag kommer träna med dem en hel del i framtiden så att ni vet. Da Vinci och Mona – Lisa uppfann en egen stridsteknik som vi kommer använda i framtiden
- Vi vet, våra förfäder skrev om den i sina dagböcker, Da Vinci och Mona – Lisa lärde ut den till dem, så att de kunde strida tillsammans
- Ok ja jag misstänkte det. Men våra böcker sa inget om det, men det verkade sunt
- Det stod en del om något som de kallade sällskapet i de böckerna
- Förlåt sa jag?
- Sällskapet
- Ok får jag läsa era böcker?
- Javisst. Skall jag hämta dem?
- Ja gärna sa jag
- Vet ni vad det är?
- Nej men Gunther är rädda för dem och vi har fått vissa indikationer på att de har kontakter i Vatikanen bl.a.
- Ok spännande sa Lotta och det nämner våra anfäder också i sina böcker
- Jag hämtar dem sa Jesper
Han gick ut ur rummet och in på deras rum
- Det var lite skrämmande att läsa om deras bedrifter. De gjorde så mycket att man har svårt att greppa det
- Ok våra anfäder är inte så informativa om vad som hände. Inte i de böcker vi har i alla fall
- Ok det är våra, de i det närmsta avgudade dem
- Ok spännande sa Rebecka
- Enligt våra böcker var de grymt skickliga och intelligenta. Ja som ni, när de stred så stred de som en person inte två, men eftersom de var två så kunde ingen stoppa dem. Enligt våra anfäder så lyckades era att stoppa ett anfall av femtio Tempelriddare mot en by ensamma, då de inte tillät våra anfäder att delta då de vaktade barnen. De dödade samtliga femtio och Temeplriddarna kom aldrig tillbaka. De skrev ett fredsavtal med dem
- Jaså? Det hade jag ingen aning om sa jag
Jesper kom tillbaka med sex böcker. Han räckte över dem till oss och vi tog tre var och började läsa. De var en beskrivning av våra anfäders bravader, i synnerhet i Spanien men även i Frankrike, Österrike, Polen, Ryssland och Italien, berättelsen sträckte sig över tio år. Det var fascinerande läsning. Vi fick en inblick i vad de trodde att sällskapet var, en självutnämnd organisation som ville bringa balans i kaos, eller de ville införa en religiös balans i ett Europa som var i kaos.
Men i takt med att deras makt ökade så ökade deras makthunger och de bestraffade i stället för att bringa ordning. De hade kontakter och personer i alla ledande kungadömen i Europa vid denna tiden och på positioner i alla departement och polisorganisationer.
De hade ett kännetecken, en ring med en orm som bet sig själv i svansen. Vi fick reda på en hel del om sällskapet genom deras böcker, och om inte vi var nyfikna innan så var vi det nu.
Vi förstod att de tre familjerna hade insett faran med sällskapet. Det var de därför skapat pakten. Det var därför de samlade alla familjer under deras styre och det var det som var vårt arv. Att vara balansen och se till att sällskapet höll sig på mattan och inte gick överstyr, och det var bara som enade som familjerna kunde stå emot sällskapet.
Så vi var tvungna att införa balans i familjerna för att kunna hålla sällskapet på mattan. När vi läst färdigt så tittade vi på varandra och nickade. Om jag tvekat inför mitt beslut innan så tvekade jag inte längre, jag var tvungen att ha fullt fokus på detta.
Jag undrade bara varför de inte skrivit om det i sina böcker. Jag kom fram till två anledningar, de vågade inte avslöja för mycket om böckerna skulle falla i fel händer. Eller så hade vi inte hittat rätt böcker.
Oavsett vilken anledning. så fick vi hålla oss till vår plan att bara diskutera sällskapet mellan oss själva. En tanke slog mig, det enda ställe de kunnat gömma sina böcker om sällskapet var i slottet i Schweiz. Vi fick leta igenom det ordentligt nästa gång vi reste dit, vilket var snart som tur var.
Vi utgjorde balansen om man skulle tolka dessa böcker rätt. Vi var de som höll sällskapet i örat så att de inte flippade ut fullständigt.
- Tack sa jag till Jesper och Lotta för att vi fick läsa i dem
- Ingen fara, förstod ni något om sällskapet?
- Hm inte mer än vad vi redan visste, men vi pratar inte mer om det här, Gunther varnade oss för att prata om det
- Ok hemma?
- Mm hemma sa jag
- Men det var något mer ni ville prata om sa Rebecka
De tittade på oss och blev generade
- Vi skall förlova oss sa Lotta och vi ber om tillåtelse att få göra det
- Va? Självklart men varför ber ni oss om tillåtelse?
- För att vi inte får göra det enligt våra anfäder utan be er om lov
- Vänta nu. Vi skall inte slaviskt följa deras regler de levde i en annan tid och vi är familj det var inte de, men så kul grattis sa jag och log
- Vi måste följa reglerna annars så kommer himlen falla ner över våra huvuden eller något sådant
- Haha ja det hade varit en syn. Men som sagt, kör vi har inget att invända
- Tack sa Lotta och log
- Var det något mer?
- Nej sa Jesper och log han med
- Förresten har ni funderat på vad ni skall göra när ni går ut nästa år?
- Tja lite grann, jag har funderat på att läsa till arkitekt
- Det låter bra sa jag och log
- Men jag har också funderat på att ta ett sabbatsår och ägna mig åt detta, framförallt att bygga broderskapet rätt
- Ok ja utbildningen springer inte ifrån dig
- Och du då Lotta?
- Samma som Jesper antingen så läser jag eller så satsar vi på att bygga upp broderskapet. Där jag känner att de är behov av stöd och hjälp under uppbyggnaden, vi kommer att få ligga i år
- Satsa på skolan så får jag och Rebecka stödja dem tills ni är klara i skolan
- Ok tack, vi vill att det skall bli bra
- Hinner ni det? Frågade Jesper, med tanke på allt annat
- Jag kommer ta ett sabbatsår från min idrott, detta är viktigare
- Oj det trodde jag aldrig att jag skulle få höra från dig
- Nej inte jag i heller. Men det har vuxit fram det senaste året, och efter att vi fick barnen och det som hänt i sommar. Så har det blivit självklart vilken väg vi måste gå och då finns det tyvärr inte plats för idrotten längre
- Det måste kännas tungt
- Ja både och egentligen, jag kommer aldrig att få veta hur bra jag kunnat bli och det kommer att störa mig. Men detta är mycket viktigare och jag tror att jag kommer göra större skillnad med detta än som idrottsman. Vi kommer att få arbeta intensivare från och med nu. Både jag och Rebecka har en känsla av att trots det vi redan åstadkommit så är det nu det brakar loss på allvar.
- Ok sa Lotta desto viktigare att vi får broderskapet på fötter igen
- Mm verkligen, sa Thomas om hur många som fanns kvar och hur många som skulle stanna
- Han trodde att det fanns runt 50 kvar i livet efter de som vi rensat ut. Men han misstänkte att vi dödat de flesta av de som var duktiga,. Det trodde han i alla fall
- Trodde han att det skulle bli några problem för honom?
- Nej faktiskt inte. Han skulle hälsa från oss och att det skulle räcka, vi får hoppas att det gör det. Han menade att ryktet om oss redan hade spridit sig inom broderskapet
- Så snabbt?
- Ja enligt honom så var det så
- Ok då får vi lita på honom att han har rätt. För jag känner att vi kommer att behöva broderskapet i framtiden, vi skulle behöva skicka dit någon som tar över träningen av dem. Om vi slog ner några av deras bästa så har vi problem
- Ring Yoshina sa Rebecka
- Ja det var en bra ide
- De var inte så dåliga sa Jesper. Vi sex utgör en ganska unik skara av människor, vi har en del fördelar som andra inte har.
- Jo förvisso men de var inte bra
- Nej men jag tror att de var höga hela bunten sa Rebecka
- Kanske det sa jag
- Nej inte kanske de var höga som höghus tro mig
- Ok varför?
- Har inte en aning men höga var de
- Någon konstig ide från mannen på berget kanske?
- Förvisso men jag skulle vilja ha någon där som styr upp träningen. Det är ingen större skillnad på vår och deras träning, jag går och ringer Yoshina direkt och hör vad det kommer kosta att skicka dit en Sensei
- Kosta?
- Mm och det lär inte bli billigt vi ses på en stund
Jag letade upp en telefon och ringde Yoshina
- Hej det är Niklas
- Hej tack för senast
- Detsamma. Vad skulle det kosta oss och få en Sensei skickad till Spanien och styra upp träningen där?
- Hm ingenting mer än en gentjänst
- Och den är?
- Att ni kommer hit och har en uppvisning för oss en gång om året. När jag menar uppvisning så är det inte på den vanliga skolan utan på den andra
- Ok så det är priset för en Sensei en uppvisning om året?
- Ja
- Ok när skall vi ha första uppvisningen?
- Det bestämmer ni men det måste var i år
- Ok september?
- September blir bra
- Ok då säger vi det. Kan du sätta en Sensei av den andra skolan på ett plan idag?
- Jadå inga problem. Vill du bara ha mig och Rebecka eller alla fyra?
- Alla fyra givetvis, det pratas redan om vår raid mot broderskapet
- Ok är det bra eller dåligt?
- Vad tror du? Bra givetvis
- Ok sa jag och log för mig själv
- Ingen av de andra skolorna kommer att våga utmana oss de närmsta 100 åren eller så. Framförallt inte när min man berättade om din attack, det skakade om grundvalarna här kan jag säga
- Ok
- Hahaha inte lätt att vara kändis? Stackars liten
- Mor skall inte driva med mig
- Det diskuteras om du är en reinkarnation av Musashi
- Jisses som om det inte räcker med att vara Da Vincis reinkarnation
- Hahaha min man försökte visa hur du gjorde. Han lyckades inte särskilt väl stackaren. Skrattade hon. Han skadade sig nästan så du får vara beredd på att det kommer att vara huvudnumret på er uppvisning
- Jisses, hur gick det för din man?
- Han lyckades med tre delar av rörelsen sen gick det inte så bra
- Oh herregud skadade han sig?
- Nej då men det var nära. Det enda som sårades var hans stolthet
- Ok tur det, men vi kommer och Yoshina
- Ja
- Tack
- Nej det är ni som skall ha tack. Vi har blivit av med en galning som kunnat göra ännu mer skada än vad han redan gjort
- Vill du sprida till dina kontakter att vi tagit över styret av broderskapet, och att vi numera inte tillhör den mörka sidan
- Absolut, ni kommer att reta upp en del människor med det budskapet
- Då får vi se till att de inte försöker något. Några speciella människor du tänker på?
- Nja Broderskapet har varit något av auktoriteten när det kommer till lönnmord. En hel del organisationer har sluppit att skita sina egna händer
- Då får de bli skitiga själv. Broderskapet har slutat med sådan verksamhet, och de som inte gillar det kan skicka ett p.m. så svarar vi kanske
- Hahaha jag skall sprida det lita på mig
- Tack igen Yoshina, då ses vi om inte förr i september
- Ja det gör vi hälsa alla
- Detsamma
Jag la på luren och log. Priset hade blivit billigare än jag trodde men frågan var om det inte hade varit lättare att betala pengar för det. Jag misstänkte att de inte skulle nöja sig med en vanlig uppvisning, men det fick vi ta när det var dags för uppvisningen. Jag gick tillbaka till de andra, de tittade upp när jag kom tillbaka och jag satte mig med dem
- Priset för en Sensei var att vi fyra skall en gång om året ska åka dit och ha en uppvisning för dem
- Uppvisning?
- Tja enligt den nya legenden om oss. Så är vi i det närmsta gudar där borta, så vi får se till att visa oss från vår bästa sida. Jag har en ide för hur vi skall imponera på dem första gången, men vi tar det sen. Har ni packat förresten?
- Nej inte än, vi tar det sen
- Ok var det något mer?
- Nej inte vad jag vet
- Ok vad säger ni om att se hur barnen har det och sen gå och bada
- Om de kommit hem
- Ja just det våra mammor är ute på sin runda med dem
- Mm de är ju det. Men vi kollar och är de inte där så hoppar vi i badet
- Ok sa de andra och log
Vi gick in i barnkammaren och de var inte där. Så vi gick ner till poolhuset, vi gick in och bytte om och hoppade i poolen. Vi simmade runt ett tag innan vi stannade upp och bara flöt omkring. Mary kom in
- Rebecka barnen är tillbaka och det är dags för dem att äta
- Ok sa Rebecka, kan du ta in dem här?
- Javisst vi kommer
Hon gick ut och de tre kvinnorna och barnen kom in i poolhuset. Våra mammor hajade till över våra nya tatueringar när de såg dem. Rebecka tog emot ett av barnen och satte sig i solsäng som stod i poolhuset, jag tog det andra och satte mig på poolkanten med Isabelle i famnen.
Jag tittade på min dotter och jag förundrades över hur liten hon var och då hade hon varit ännu mindre när hon föddes. Hon log mot mig precis som om hon förstod vad jag tänkte. Jag började fundera på hur min pappa hade känt när han höll mig och mina bröder när vi var små
- Vad gör mina småbröder om dagarna? Frågade jag min mamma
- De badar tränar med svärden, läser och tränar engelska
- Din minste lillebror kör traktor
- Va?
- Ja han är mycket med våra lantbrukare. Han är helt fascinerad av att köra traktor
- Kör han själv?
- Jodå det händer. Men de är alltid med honom, han kör inte själv i den bemärkelsen. Men de säger att han är riktigt duktig
- Ok spännande sa jag, ja så länge han inte är i vägen
- Nej då de gillar att ha honom där. De säger att han har lantbruket i sina ådror
- Ok kul sa jag och log
- Och Alex?
- Tja som jag sa han badar, tränar och läser en hel del böcker om datorer
- Ja just det han skulle hitta en bra dator till mig jag får fråga hur det går för honom i jakten på en dator
- Jag tror även att han är betuttad i en av kammarflickorna sa min mor och log
- Vem av dem frågade Mary?
- Jag vet inte vad hon heter men det är en av de yngre
- Hm Rosie kanske? Hon är yngst av de som arbetar här
- Hon är blond och ganska yppig. Alltså en sådan som 16 åriga pojkar drömmer om sa hon och log
- Jo nog låter det som Rosie en söt flicka. Snäll så att man nästan tror att hon är dum, men det är hon inte tvärtom
- Hur gammal är hon? Frågade Rebecka
- 18år, hon ville inte läsa vidare och ville arbeta. Hon är kusin till Ben det var han som rekommenderade henne
- Hur vet du att han är betuttad som du säger mor?
- Det märker en mamma, sa hon och log
- Ok sa jag och log, vet du om förälskelsen är besvarad?
- Nej men hon inte är blind så lär hon märka vad han känner
- Ok jaja den kärleken sa jag och log
- Han kanske inte vill åka hem i morgon sa Rebecka leende
- Nja det finns väl en risk för det sa min mor. Fast jag tror att hans lillebror kommer att skrika högst, han pratar inte om något annat än traktorer
- Hm sa jag vi kanske skall se vad vi kan lösa hemma för honom om han nu är så intresserad av lantbruk
- Vad skall du göra, köpa en bondgård? Frågade min mamma
- Det var jag inte. Jag kan inget om lantbruk, men jag skall göra vad jag kan för att han skall få göra det han vill
- Ok bara du inte köper en bondgård och förväntar dig att jag skall flytta dit, mycket kan jag klara av men att bo på landet det klarar jag inte
- Ingen fara sa jag och log
- Men skönt att de trivs det kan inte vara lätt att inte ha kompisar med sig
- Ja det är skönt. Annars så hade det varit ett evigt gnäll om hur de längtar hem
- Haha det kan jag tänka mig
Rebecka och jag bytte barn. Nu var det Isabelles tur att få mat, jag tittade på honom som jag gjort med Isabelle och blev lika förundrad som innan. Berit kom in i poolhuset och jag kände hur min mamma och Elisabeth stelnade till. Hon gick fram till poolen och hoppade i. Hon simmade ett par längder sen stannade hon och låg och flöt ett tag
- Hur är det Berit?
- Jodå det är bara bra sa hon, jag är väldigt avslappnad
- Det är väl all massagen sa jag och log
- Ja det är väldigt avslappnande. Jag älskar att vara här, jag skulle kunna bosätta mig här faktiskt
- Dörren är alltid öppen sa jag
- Tack men då hade jag blivit alldeles för avslappnad, och det är alltid kul att ha något att längta till
- Jo så kan det vara sa jag och log
- Nå ni två hur länge skall ni tjura? Säg vad ni behöver säga om mitt som ni kallar det tilltag, så att vi kan lägga det bakom oss och gå vidare. Eller säg ingenting men oavsett så är det dags att sluta tjura. Jag ansåg att ni behövde lite distraktion, alla har sex, jag trodde att ni skulle uppskatta att bli avslappnade ni med. Jag hade fel tydligen och för det ber jag om ursäkt men det är verkligen dags för er att gå vidare
De andra två bara stirrade på henne
- Så mor trodde att jag behövde distraktion. det var min F.d. man kallade det när han drogade mig och sen våldtog mig. Eller använde mig till annat för hans behovs skull. Om jag skulle behöva sådan distraktion så skaffar jag den själv. Jag behöver inte ha en mamma som agerar hallick åt mig
- Jag kan bara instämma i det som Elisabeth sa. Om jag skulle vilja ha distraktioner, så hittar jag den själv. Har du någonsin blivit tvingad till distraktioner med eller utan droger? Har du någonsin fått viskat i ditt öra att om du inte ställer upp på distraktioner så kommer dina barn att betala priset för ditt nekande. Har du blivit tvingad till distraktioner i hål på din kropp för att din mens kladdar för mycket? Har du inte det min kära Berit. Så tycker jag i alla fall att jag själv skall få bestämma. När jag skall ägna mig åt distraktioner som du kallar det. För mig så har de väldigt sällan varit av njutning
De båda kvinnorna såg sårade och ledsna ut. Berit tittade på dem och det såg faktiskt ut som hon skämdes. Hon öppnade munnen och stängde den igen, hon tog ett djupt andetag sa
- Jag ber verkligen om ursäkt, jag tänkte mig inte för och ni verkade ha hämtat er så pass mycket att ni var redo. Jag hade fel och för det ber jag om ursäkt. Det var inte min mening att som min dotter uttryckte det agera hallick åt er. Utan jag gjorde faktiskt det av omtanke, jag hade fel och för det ber jag som sagt om ursäkt
- Ibland så kanske man skall fråga först mormor sa Rebecka
- Ja det skall man kanske
- Vad är det för män har ni levt med frågade? Mary lågt
- Män som hatar kvinnor sa Elisabeth lågt
- Och barn sa jag
- Vad menar du?
Jag började lysa och mina ärr framträdde på min kropp
- Det här Mary. Så här ser det ut när en man hatar sina barn sa jag. Jag visade henne min rygg som var en karta av ärr, en mängd vita streck syntes över hela min rygg.
- Oh herregud sa hon
- Ärren är hemska sa jag men det vänjer man sig vid. De är inte det värsta dock, det värsta är inte när ens far kryper ner i din säng och våldtar tar dig. Tyvärr så lär du dig leva med det med. Nej det värsta är att den som skall älska dig mest i livet använder den kärleken som ett vapen för att bryta ner dig. När en av de som skall älska dig mest, äter upp ditt förstånd bit för bit. Det min kära Mary är det värsta. I mitt fall så använde min far min kärlek till mina bröder som ett vapen. Mot min mor så använde han hennes kärlek till oss, och mina bröder upplevde samma som jag. Nu talar jag för Elisabeth och jag ber om ursäkt för det men hennes F.d. man använde samma vapen som min far men han tog det ett steg längre. Han drogade och bröt ner henne, han gjorde henne beroende av både droger och alkohol, sen så gav han sig på Rebecka. Så våra mammor har levt med män som hatar kvinnor.
Jag lös igen och mina ärr försvann
- Oh herregud sa Mary
- Du behöver inte skriva det på min näsa sa Berit, jag gjorde fel och jag ber om ursäkt för det
- Jag skriver inget på näsan, jag håller med dig det är dags för våra mammor att gå vidare, men de måste få göra det i sin takt med den de vill. Men som sagt jag håller med dig det är dags för dem att gå vidare. För jag tillskillnad från dig Berit har levt med en av de män som hatar kvinnor. Jag vet vad det att går att gå vidare och faktiskt hitta någon som älskar mig. Och som jag älskar tillbaka
- Du vet inte
- Vet jag inte vad jag pratar om Elisabeth? Jodå jag vet precis vad du pratar om, jag har räknat blommor på tapeten därhemma. Första gången jag kom hit till detta slottet och såg de blommiga tapeterna så mådde jag illa. De såg nästan ut som jag hade på mitt rum när jag växte upp. Så jo jag vet precis hur det känns att bli våldtagen Elisabeth tro mig jag vet, och tro mig när jag säger att det är dags att gå vidare. Sex för sakens skull har aldrig varit något för mig så det kan jag förstå om ni inte vill ha. Men sex med någon man älskar är det vackraste och skönaste jag upplevt. Förvägra er inte den känslan för då har de två vunnit, och jag tror inte att ni vill att de skall vinna eller hur?
- Niklas sa Berit
- Ja?
- Inte trodde jag att någon som håller med en läxar upp en så som du gjorde nu. Du lyckades med konststycket att läxa upp oss alla tre utan att vi kan läxa upp dig tillbaka
- Så är det ofta när man är ärlig sa jag och när man delar erfarenheter som vi gör så blir det så. Ni kan ju själv välja hur länge ni skall tjura alla tre men det är nog dags att gå vidare eller hur?
Elisabeth och min mor tittade på mig och sen på Berit
- Ok vi får tänka på det sa Elisabeth och log
- Mm sa min mor och log hon med vi får tänka på det
- Bra sa jag och log jag med
- Ni är en speciell familj sa Mary det är inte ofta att man är så öppna med varandra
- Vi har märkt att det funkar bättre än att trippa på tå sa Rebecka, och jag och Niklas trippar inte på tå vi har inte tid med det. Så vi säger vad vi har på hjärtat och sen får andra svara och vi har fått igång en kommunikation, och kommunikation är nyckeln till det mesta
- Det är därför vi inte bråkat en enda gång på tre år jag och Rebecka, vi kommunicerar innan det går så långt att vi hinner bli arga på varandra
- Så när de tre slutade kommunicera. Så fick vi kick starta kommunikationen igen och då så kan vi gå vidare
- För vi kan väl gå vidare nu? Sa jag
- Ja Niklas sa de tre kvinnorna
- Bra sa jag och log
- Nå sa Mary skall vi gå upp och äta en sen lunch?
- Javisst sa vi, sen måste vi träna lite vi hann bara springa i morse, det spritter i kroppen på oss
- Mm sa Rebecka
Vi gick ut och bytte om. När vi var klara så la vi barnen i vagnen och gick upp till slottet och ner i köket, vi satte oss runt bordet och började äta. När vi ätit färdigt så tog vi barnen med oss upp och la dem i sina sängar.
Våra mammor följde med och satte sig i rummet och pratade. Vi gick in på vårt rum och bytte om till träningskläder, jag tittade på mina nya vapen men lät dem ligga. Vi gick i träningsrummet och jag plockade ner ett svärd från väggen och ställde mig i mitten.
Rebecka log och kom mot mig och vi satte igång och sparra, vi dansade runt i rummet och det enda som fanns för oss var vi och våra svärd. Inget annat fanns i vår tankevärld. Vi tränade med vår nya stridsteknik och vi hittade ett flyt i sparrandet som vi inte haft innan, det var som en erotiskdans när vi flöt runt i rummet.
Våra svärd smekte varandra som händer smeker en kropp. Vi höll på med vår dans i ca en timme innan vi kom till ett dödläge. Vi andades tungt. Luften var erotiskt laddad.
- Ta mig sa Rebecka
Jag slet av mig kläderna och hon gjorde likadant, vi kastade oss ner på golvet, och tog min kuk i min hand och utan förspel eller liknande på penetrerade jag henne.
Jag tog henne hårt och fort, vi närmade oss klimax fortare än någonsin. Det var inte många minuter det tog innan vi kom båda två. Vi andades häftig när vi var klara och det var som verkligheten slog tillbaka som en örfil. Vi tittade på varandra och började skratta
- Jisses hjärtat, skall det bli såhär varje gång vi tränar på detta vis så får vi träna ensamma alltid
- Mm sa jag och log, hur gör vi nu, jag kunde inte tänka jag var bara tvungen att ha dig
- Det är lugnt hjärtat vi skall ändå duscha jag klarar mig med kladdet tills vi kommer in i duschen
- Mm men jisses så kåt jag blev av träningen, det var som om vi dansade en erotiskdans
- Mm jag håller med sa hon och log. Jag måste säga att jag gillar den stridstekniken, det var som om något klickade till i mig. Det känns rätt som om något jag saknat hela livet har kommit till mig och det känns som om det är en naturlig del av mig
- Mm jag känner precis likadant. Vi kommer att överraska en hel del misstänker jag med deras stridsteknik, men som vanligt när jag inte förstår så vill jag veta var blandningen kommer ifrån. Jag känner igen två av dem men den tredje kan jag inte placera.
- Nej inte jag i heller men vi får försöka hitta lösningen på den gåtan tillsammans
- Mm sa jag, vi får kanske gå och duscha nu innan någon kommer in
- Ja vi får väl det sa hon beklagande
- Mm jag känner likadant
Vi reste oss upp. Rebecka fick på sig sina kläder snabbt och gick i förväg med snabba steg, jag kände mig lite skyldig. Jag skulle ha sprutat utanför, men jag hade inte kunnat kontrollera mig.
Och det störde mig, jag som alltid hade kontroll annars. Jag gick efter Rebecka in i vårt rum, jag hörde att duschen var igång och jag klädde av mig och gick intill Rebecka. Jag stannade mitt på golvet och tittade på henne och som vanligt när jag såg henne naken så fascinerades jag av hur vacker hon är och jag blev lika fascinerad som vanligt av insikten av att hon älskade mig
- Ja hjärtat jag älskar dig sa hon och log
- Och jag älskar dig sa jag och log
- Kom hit sa hon och sträckte ut sin hand
Jag gick in i duschen och ställde mig i duschen bakom henne och kramade om henne. Vi stod där och kramades en stund och njöt av närheten av varandra, vi tvättade av oss och gick ut i rummet
- Om Mary bestämmer sig för att stanna hos oss så får vi kanske. Eller inte kanske utan vi får använda barnkammaren mer. Framförallt om hon envisas med att sova hos dem, vi kanske till och med får börja tänka på att göra rummet större eller byta rum. Vårt är större än deras och om de skall vara tre därinne så behöver de utrymmet
- Mm jag håller med, men vi får se hur hon gör innan vi bestämmer oss
- Jag älskar att vara här men jag saknar hemma. Jag vet att vi kommer att vara på resande fot i framtiden, men hemma kommer alltid att vara vårt hus i Sverige. Det är hemma för mig
- För mig med hjärtat, jag håller med om att alla de hus vi har och slott, borg och allt annat är vackra och pråliga. Men huset är vårt hem, alla de andra är bara tillfälliga boningar. Jag längtar också hem. Det skall bli skönt att åka hem i morgon. På tal om Mary så tycker jag att om hon väljer att stanna med oss får gästhuset som sitt. Så får de som stannar över hos oss bo på vårt hotell
- Mm hon kommer ju inte sova hos barnen för alltid och hon behöver något eget
- Jag kanske skall ringa Gunther och höra hur det går med hotellköpet innan vi lägger fram vårt förslag till Mary
- Ja det låter som en god ide hjärtat sa Rebecka och log
- Skall vi gå in till barnen eller skall vi packa?
- Barnen sa Rebecka och log
Vi gick in barnkammaren. Våra mammor satt kvar och pratade lågmält med varandra, de tittade upp på oss när vi kom
- Hej barnen sover fortfarande
- Ok då passar jag på att gå och ringa ett samtal sa jag
- Gör du så hjärtat sa Rebecka och log
Jag gick ut ur rummet och nerför trappan till ett kontor på första våningen. Jag satte mig bakom ett skrivbord och lyfte på luren och ringde Gunther
- Hej det är Niklas
- Hej
- Jag ville bara höra hur det går med förhandlingarna angående hotellet?
- Jodå de går framåt vi skall nog komma överens. Just nu befinner vi oss i stadiet att vi skall prata med respektive chefer och återkomma, alltså vi skall nog komma överens
- Ok va bra sa jag, och planet?
- Jodå det är klart och det hämtar er i morgon, bli nu inte chockade av vare sig storlek eller inredning
- Ok nu blev jag nyfiken
- Haha det förstår jag. Men det är stort, riktigt stort, och det kommer att dra ögonen åt sig. Så vill ni resa diskret så skall ni inte resa med det, det är mitt tips.
- Ok hur stort är det?
- Det är ett Boeing 767 alltså stort, det finns kök, sovrum, sen finns det en stor yta för stolar, det finns plats för 30 personer i planet
- Ok sovrum?
- Mm sovrum
- Där ser man
- Ja ni kan resa i princip vart ni vill i världen utan att stanna
- Ok bra. Det känns som att vi kommer att behöva det en dag
- Var det något annat?
- Ja hur tog spanjorerna invitationen?
- Jodå ryktet om vad ni gjorde med Broderskapet har spridit sig. Så de kommer och de kommer mangrant
- Ok bra då gäller det att vi lyckas övertyga dem om det bästa i att göra gemensam sak
- Det är inte samma kaos där som i England men de har sina slitningar. Jag skickar en utökad fil som du kan uppdatera den gamla med, det har blivit en förändring i Cortez familjen. De har fått en ny ledare för familjen och det är en hetsporre, intelligent men en hetsporre som är känd för sina kvinnoaffärer. Det skulle inte förvåna mig om han kommer att vara ”oanständig” mot Rebecka
- Då önskar jag honom lycka till. Går han för långt så kommer det att få utse en ny ledare för sin familj fortare än han hinner göra sig varm i kläderna som ledare
- Jo och det är det jag är rädd för. De har en konstig syn på kvinnor i de familjerna, kvinnor skall typ föda barn och vara lyckliga över att få vara i samma rum som en man
- Det kommer Rebecka att plocka av dem. Om hon så skall utmana var och en av dem på duell
- De är inte helt oerfarna på den biten, de galningarna utmanar varandra hela tiden och slåss som tokar med träsvärd. Så de kan hantera ett svärd allihop
- Ok då blir Rebecka desto lyckligare, hon tycker att det är trist när de inte kan sin sak
- Haha då kommer hon att få sitt lystmäte fyllt om det kommer dit
- Kanske det sa jag log. Jag kanske också får ta chansen och försvara min frus heder
- Jisses ni riskerar att avfolka familjerna
- Vad som krävs för att få in dem ledet. Vi har hittat mer info om det vi pratade om häromdagen, och om vi tolkar vår info rätt så lär vi behöva alla familjernas stöd för att behålla balansen. Vi misstänker att de fått in sina tentakler i Broderskapet och brutit ner den balansen som den var innan. Det var ett av deras arv till oss Broderskapet som vapen mot de andra om det skulle behövas. De bröt ner detta vapen till nästan ingenting, vi kommer att bygga upp den bastionen igen och det lär inte gå obemärkt förbi. Men eftersom vi inte kommer att begå lönnmord längre så kommer de att tappa övertaget och något säger mig att de inte kommer acceptera det. Det är därför vi behöver balansen med familjerna tills Broderskapet är starkt nog att stå på egna ben, vi har vidtagit åtgärder för att det skall gå så fort som möjligt. Men vi kommer ändå att behöva tid och det är den som jag nu förstår att vi måste köpa oss
- Ok du lyssnade alltså inte
- Jodå Gunther jag lyssnade och det visste du mycket väl att jag skulle göra, du glömmer ibland att jag inte är dum min vän
- Nej det glömmer jag aldrig sa han lugnt
- Och du försökte spela husens spel med mig. Det är aldrig en god ide Gunther, i framtiden så är vi överens om att du inte försöker det igen. Säg alltid vad du tycker till mig, jag vill inte hålla på att spela spel med mina vänner, är vi överens?
- Ja sa Gunther
- Bra sa jag, även om du tycker att vi skall låta det här vara så kan vi inte det. Inte enligt Da Vinci, pakten skapades för att bemöta sällskapet, när sällskapet tappade fokus från vad det skapades som, en motvikt mot ondska. Men makthunger drev dem till om man nu får säga så fördärv. Därför skapade Da Vinci pakten med de andra familjerna, visst även för de andra anledningarna, men de var bara förevändningar för det riktiga målet. Att stoppa eller upprätthålla balansen mot sällskapet så att de inte kunde ta makten fullständigt, allt detta handlar om balans Gunther
- Ok då har ni mer information än mig
- Ja vi hittade fler dagböcker från dem i Spanien som berättar om det som jag berättade om för dig nu. Även deras livvakter från Broderskapet som de räddade livet på, de som Jesper och Lotta är någon form av reinkarnationer av berättar om det sina dagböcker. Så även om vi skulle vilja ta det lugnt så kan vi inte göra det. Det stora målet är att upprätta balansen mellan oss och dem. Jag tror inte att någon sida skall ha övertaget varken vi eller dem. Sen så glömmer vi inte det som hänt dig och det kommer hämnas tro mig min vän. Men balansen måste återupprättas, oavsett vad de olika sidorna tycker
- Ok då får vi försöka återupprätta den, jag börjar göra diskreta förfrågningar som inte kan spåras tillbaka till oss om sällskapet
- Bra all info som vi kan komma över behöver vi. Vi ligger 600 år efter andra sidan. Och vi måste komma ifatt
- Ja det verkar så, och jag tackar för att ni kommer att hämnas
- Givetvis
- Jag sätter igång med informationsinsamlingen direkt och vidarebefordrar den till er direkt
- Bra tack, hinner du med det andra med?
- Jadå ingen fara. Det kommer att ta tid att få in information eftersom jag måste vara extra diskret
- Bra och börjar det brännas så dra tillbaka handen
- Jadå sa Gunther. Jag hör av mig när det är klart med hotellet
- Bra, förresten hur ser det ut för oss ekonomiskt
- Bättre än någonsin
- Ok bra, det känns som att det kommer att vara ett bra maktmedel i framtiden
- Mm pengar luktar inte
- Nej verkligen inte. Jag tror att det kommer att vara det som till sist gör att de på andra sidan inser att det nog är rätt smart att spela boll så att säga. Vi kan avfolka andra sidan till sista man. Men det kommer att fyllas på hela tiden och jag är inte intresserad av inleda något blodbad. Om det inte behövs, men det kan komma att behövas en del demonstrationer av det slaget. Men då gäller det att slå till på rätt person eller personer. Jag tror att det kommer att ta tid och pengar att få tillbaka balansen
- Det tror jag med, var skall jag börja?
- Börja från början. Vi behöver få så mycket historisk bakgrund som möjligt, varför, var och hur är tre viktiga frågor. De måste vi få svar på, plus en massa en annan information. Men de tre frågorna måste besvaras innan vi vet hur vi skall gå vidare, historien skall hjälpa oss att förstå framtiden
- Ok jag samlar på mig så mycket som möjligt och återkommer
- Bra vi hörs
- Det gör vi hej
- Hej
Jag gick tillbaka till barnkammaren. Rebecka nickade att hon hört samtalet. Hon satt med Isabelle i famnen och Elisabeth satt med Leonardo i sin famn. Jag tittade på min familj och kände mig lugn.
Vi skulle återställa balansen och vi skulle göra det för de två som inte förstod vad som hände runt omkring dem
- Ja hjärtat det är vår uppgift. Att ge våra barn en trygg uppväxt
- Mm det är vårt mål
- Ja och om vi så skall som du sa anlägga ett blodbad, så får det bli så. För barnens skull
- Ja hjärtat, för barnens skull. De skall inte behöva ärva en obalans, sen om de får ärva en jämvikt så har vi uppnått vårt mål
- Ja precis, oavsett blodbad eller inte
- Mm oavsett blodbad eller inte. Men hugger vi av ett av ormhuvudena så kommer de kanske att börja diskutera med oss, så vi behöver hitta ett ormhuvud att knipsa av
- Mm men vem?
- Det är det som Gunther får leta reda på eller någon annan av våra kontakter
- Mm sa Rebecka. Men vi kommer inte kunna få stopp det här på kort tid
- Nej det kommer att tid. Sen måste vi få alla familjer att gå samma väg som vi vill, det får vi utnyttja
- Det kan vi nog även göra med sällskapet. De vet med all säkerhet vem vi är och vad vi kan. Jag tror att de inte gjort något mot oss på grund av att de är rädda för oss
- Om de inte låg bakom Broderskapets attack mot oss, eftersom jag misstänker att Sällskapet infiltrerat Broderskapet under långtid
- Mm det är inte helt omöjligt och om det är så, så är det en direkt attack på oss från dem och då har de kastat första stenen Det kan vi utnyttja när vi slår tillbaka
- Mm precis, och de kommer ångra att de attackerat oss. Framförallt på grund av att de attackerade barnen
- Mm frågan är om ordern var det? Men det blev konsekvensen av deras agerande, så de kan inte gömma sig bakom det
- Nej precis, jag vill ha tag i den som gav ordern
- Mm jag med
- Då är det vårt första mål. Mannen eller kvinnan som gav ordern
- Mm verkligen, och jag kommer inte hålla igen när jag träffar den personen
- Nej inte jag i heller inte en chans. Statuerar vi ett exempel av den personen så måste de i alla fall prata med oss, och gör de inte det så får vi statuera fler exempel
- Mm kanske med den som gav ordern om Gunthers frus död
- Mm precis, och om vi skall hugga oss fram till huvud ormens huvud så får det bli så
- Ja allt för barnen
- Ja för alla barn känns det som
- Mm ungefär så ja
- Bra då är vi överens hjärtat. Vi håller svärden slipade och ställer oss in på att anstifta blodbad
- Mm det får vi nog göra
- När åker vi i morgon frågade Mary?
- Tidigt, direkt efter frukost
- Ok då går jag och packar. Sen så är det middag, ni äter den i matsalen idag
- Ja Mary
- Bra
Hon reste sig och gick ut ur rummet
- Hon är en bestämd dam sa Elisabeth
- Ja det är hon. Vi har erbjudit henne tjänst som vår guvernant till barnen, vi tror att hon skulle passa utmärkt som det
- Mm verkligen sa Elisabeth, frågan är hur ni löser det hemma med anställning osv
- Hon är vår anställde här i England så hon följer bara med oss när vi mellanlandar i Sverige. Vi kommer att befinna oss på resande fot mycket och vi kommer inte alltid att kunna ta barnen med oss, eller kanske inte alls, så det hade varit bra om Mary var där hela tiden.
- Har det hänt något frågade min mor?
- Ja sa jag, spelet har börjat och vi spelar mot något som kallas för sällskapet som är en hemlig organisation som styr i kulisserna. De styr länder och ledare, vi skall bringa balans mellan familjerna och sällskapet och det kan komma att bli blodigt om man säger så. Vi har fått vissa indikationer att det är de som låg bakom attentatet mot barnen. Det var deras största misstag någonsin för det gjorde att vi fick nys om dem. För det ledde oss till att vi gjorde en raid mot Broderskapet, där vi fann saker som dels berättade mer om vår historia angående Broderskapet och Da Vincis och Mona – Lisas verkliga anledning till pakten mellan de tre största familjerna. Att vara balansen mot sällskapet, hur de fått reda på sällskapet eller varför det behövdes. Men det är huvudanledning, alla de andra anledningarna som vi lärt oss innan är också anledningar men att vara balansen mot Sällskapet är vårt huvudmål, och just nu så söker vi den i Sällskapet som gav ordern att våra barn skulle dödas. När vi får tag på den personen så kommer vi inte hålla igen. Vi kommer att statuera exempel med den personen
- Ok då vet vi det, Cirkeln ger ert stöd, vi är tillräckligt många här för att fatta det beslutet sa Berit, vi kommer att behöva uppdatera de andra
- Nej vi väntar lite tills vi vet vem vi kan lita på
- Va?
- Vi berättar inget förrän vi vet vem vi kan lita på
- Men inte misstror ni de andra?
- Inte misstror men jag vill gärna vara på den säkra sidan innan jag berättar för någon annan. De skall tydligen ha spioner överallt
- Ok då stannar det mellan oss, tack för förtroendet
- Ingen fara. Men ni får inte yppa ett ord om detta till någon förrän vi säger att det är ok, vi var tvungna att berätta för er om vi behöver resa utan att kunna säga något till de andra. Om Mary stannar så kommer hon att behöva hjälp när ni kan. Om hon inte stannar så måste vi anställa någon, vi kan inte ta med oss Jesper och Lotta på alla resor som vi kommer att göra. De har sin skola att sköta. En resa måste de dock göra när skolan är igång, de måste följa med oss till Japan i september. Men vi kommer att resa mer än det misstänker vi. De kommer inte alltid kunna följa med på de resorna och det är då vi behöver er. Jesper och Lotta kommer att stå för beskyddet hemma, när vi inte är där, följer de med på resor med oss så kommer Medici vakterna att bevaka huset och barnen. När sedan Broderskapet har kommit på fötter så kommer de att bevaka barnen. Det viktigaste av allt är att barnen är säkra. Så länge de på andra sidan inte vet att ni vet så är ni säkra, så ni får inte yppa ett ord om detta till någon då det kommer att utsätta er för livsfara.
- Ok då vet vi det sa min mor
- Bra vi vet inte vart detta kommer att leda oss. Om man skall tro Da Vincis dagböcker så är Vatikanen inblandade i sällskapet så då kanske ni inser vad vi har emot oss. Jag tror inte att hela Vatikanen är inblandade i det här, det finns många fraktioner där, vissa kanske till och med stöder oss. Så just nu så måste vi leta i historien för att veta hur vi skall möta framtiden. Vi har satt Gunther på att börja gräva, han vågar dock inte gräva som han brukar. De dödade hans fru när han kom för nära en gång tidigare och då visste han inte om sällskapet. De dödade henne för att skrämma honom eller för att de inte kom åt honom. Oavsett vilket så styr de från skuggorna, och vi vet för lite för att agera, när vi vet mer så kommer vi att agera utifrån det. Men det primära för oss nu är samla familjerna under ett styre. Vårt styre och vi har tre länder med oss och vi kommer att få spanjorerna med oss oavsett om vi kommer att få byta ut alla där eller inte. De skall tydligen ha en ganska skev kvinnosyn och vara hetsporrar framförallt Cortez familjens nya överhuvud.
- Det kan bli intressant när de träffar på Rebecka
- Mm verkligen, sen är han en riktig charmör också och stöter på allt som går på två ben. Det kan bli intressant om han stöter på Rebecka eller Lotta
- Haha då skulle jag vilja vara med sa Berit, de kan lära honom faran med att underskatta kvinnor
- Mm jag skall lägga honom över knät och smiska honom om det behövs sa Rebecka. Min auktoritet kan de försöka ifrågasätta, det gör de bara en gång
- Oavsett om vi blir tvungna till att smiska dem eller inte så skall vi ha dem med oss. Vi kommer att resa runt i Europa och besöka de stora familjerna och på ett eller annat sätt få dem att inse och respektera pakten. Får vi Europa med oss så kommer övriga familjer i världen. Inse att sätter de sig på tvären så har vi tillräckligt mycket makt bakom oss för att för att sätta käppar i hjulet för dem som inte rättar in sig i ledet.
- Ok hur länge har ni planerat detta? Frågade Berit
- Planerat vad?
- Hur ni skall få dem med er?
- Tja vi började väl för tre år sedan
- Mm ungefär
- Skojar ni?
- Nej vi har planerat varenda steg på vägen i tre år ungefär. Vi började med att ena de två stora gamla familjerna, Medici och Da Vinci, när vi hade dem på båten så var det dags för Dracul. De satte vi på plats både i Grekland och med min far, sen insåg vi att de andra äldre familjerna fanns här. Så vi fick med dem på tåget, efter det så har vi visat de olika familjerna att vi är att räkna med och vi inte viker oss. I bara farten så spelade en av de engelska familjerna oss rätt i händerna så att vi har de japanska familjerna med oss. Framförallt den starkaste Tokugawa. Som Yoshina är överhuvud för. Det vet inte de andra familjerna om. För det är en väl förborgad hemlighet och den kommer vi att hålla som ett ess i rockärmen tills det behövs plockas fram. Sen fick vi reda på om broderskapet och vår relation till den, som är förbundet till oss genom blodet i vår familj. Då agerade vi utifrån det. Här spelade Sällskapet oss rätt i händerna med att försöka döda våra barn, där fick vi en anledning att rensa ur den hålan och ta tillbaka makten över dem. Broderskapet alltså. Så här är vi nu. Vi skall få spanjorerna att foga sig, sen kommer fransmännen, sen kommer tyskarna. När vi har de familjerna med oss. Då är det dags att rensa ur lejonkulan nummer ett Ryssland.
- Herregud sa Berit, efter Ryssland?
- Då kommer vi att få spela på allvar, då är det dags för kineserna och de leker man inte med, Da Vinci och Mona – Lisa lyckades få till en skakig fred som hela tiden hängde på en skör tråd. Vi skall få dem att räta in sig i ledet oavsett om de vill eller inte och där kommer Tokugawa att spela en avgörande roll, det är esset som de inte hade i sina förhandlingar med kineserna
- Varför berättar ni allt det för oss sa Elisabeth?
- För om vi mot all förmodan skulle stryka med i något steg av ledet så måste ni berätta för barnen. De är arvtagarna, vi önskar att ni aldrig behöver berätta för dem, men om det skulle behövas så måste ni berätta om deras ansvar och vad vi planerade
- Efter kineserna vad kommer då
- Då har vi uppnått tillräckligt för att få balans igen
- Tidsperspektiv? Frågade Elisabeth?
- Vet inte, men inte mer än ett år förhoppningsvis
- Ok då kommer ni att ha att göra
- Ja och vi kommer att dra allt ljus på oss så att säga så att Broderskapet hinner resa sig och komma tillrätta med sina problem. Med dem i ryggen så har vi tillräckligt med muskelkraft för att stå emot Sällskapet. Då har vi en chans att få balans
- Ok varför nu?
- För att barnen skall döpas. Det är signalen. När de är döpta så kommer alla tre familjerna att bli en i och med att alla tre familjerna är gudföräldrar och det blir alla familjernas ansvar att skydda dem. Med alla tre familjerna i ryggen så skall det mycket till för de andra familjerna att våga göra något. Med tanke på att våra tre familjer har Medici livvakterna och broderskapet i ryggen och esset i rockärmen, plus att Kuji Kiri är skyldiga oss två tjänster och de kan ni lösa in vid behov
- Ni har tänkt på allt?
- Ja vi hoppas på det i alla fall sa jag och log
- Är ni inte rädda? frågade min mor
- Nej sa Rebecka. Det är de andra som skall vara rädda, de tror att de sett allt vad vi kan. Vi har inte ens skrapat på ytan. Våra föregångare var pionjärer de gav oss en möjlighet, de gav oss gåvor. Nu måste vi förvalta det. Niklas har målat upp bilder av vad det värsta scenariot är, för att förbereda er. Men vi är övertygade om att ni aldrig behöver berätta för dem om vad som krävs av dem. Det kommer vi själv att göra när den dagen kommer. Vi vill lämna över ett arv till dem där de inte behöver bry sig om vilka de skall lita på eller inte. Da Vinci och Mona stred ensamma mot 50 motståndare och vann. Vi kan strida mot 500 och vinna oavsett vilka vapen de har
- Jisses
- Vi är redo att kasta tärningarna och motståndarna kommer inte gilla utgången av det kastet som Caesar sa Alea Eacta Est, vi korsar vår Rubicon nu
- Vad kan vi göra?
- Låta oss spela spelet färdigt och lita på att vi vet vad vi gör. Hjälp Mary när det behövs med barnen och finns där för oss när vi behöver det. Vi kan komma att tvingas göra saker som vi kanske inte vill men måste och då kommer vi att behöva ert stöd
- Ok vi lovar sa de alla tre samtidigt
- Tack sa vi
- Nej nu får det vara nog med sådant här prat. Nu äter vi middag och sen packar vi inför resan i morgon och förbereder ett dop när vi kommer hem och sen får vi se vart det slutar
Vi reste oss och gick ner i matsalen. Jesper och Lotta satt där och de tittade på oss. vi satte oss och Jesper sa
- Har ni berättat för dem?
- Ja sa jag
- Ok
- Visste ni sa Berit?
- Ja sa Jesper, vi vet
- Vad tycker ni?
- Att deras motståndare inte kommer veta vad som träffat dem förrän det är försent
- Det skall bli intressant att se hur de spelar spelet sa Lotta med lätt ton och log
- Ok det var ju ett intressant sätt att se på det sa Berit, de skall ta sig an världen och ni tycker att det skall bli intressant?
- Ja ungefär så sa Jesper och log
- Nu tycker jag att vi pratar om något annat sa Rebecka
Vi åt vår middag och samtalet kring bordet var stelt till att börja med men efterhand så flöt det på bättre, och lagom till desserten så var tankarna på annat än det vi pratat om innan. Efter maten så gick var och en upp på sina rum och började packa.
Vi gick först intill barnen och Rebecka ammade dem. När det var klart så bytte vi på dem och tog på dem pyjamas, sen satte vi oss med varsitt barn och gosade med dem.
De somnade efter en stund och vi la ner dem i varsin säng. När vi var klara så kom Mary in i rummet och tittade på oss och satte sig i gungstolen och tittade på oss när vi gick ut
- Jag stannar hos er
- Tack sa jag och log, lägg dig i sängen och somna inte i stolen
- Nej då
- Bra, vi ses sen
- Det gör vi
Vi gick intill oss och la oss i sängen. Vi la oss i vår vanliga ställning och somnade. Mary kom in och väckte oss när det var dags för amning. När den var klar så gick hon tillbaka med barnen och la dem i sängen. Vi somnade om direkt
Fler noveller av samma författare
