Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 9
Kapitel 9
Bröllopet blev lyckat, vädrets gudar var på vår sida, vi vaknade och steg upp och åt frukost, vi informerade våra föräldrar om vad som skulle hända. De lovade att ta hand om barnen.
Mary och Bowels lovade att hjälpa dem. Vi bad dem om att ge männen där nere mat och vatten, vi berättade om livvakterna och att de skulle vakta den andra mannen på hans rum.
De skulle döda honom om han försökte något. När vi ätit färdigt så gick vi upp i träningsrummet, vi körde ett hårt pass, Jesper och Lotta kom in i rummet och de betraktade oss.
Vi avslutade vår träning och de började sin. Vi gick in till barnen, Rebecka ammade och jag bytte på dem. Vi kramade och mös tillsammans med dem. Vi gick in på vårt rum och bytte om.
När vi var färdiga så gick vi ner och ut på gräsmattan. Ceremonin gick bra ingen sa fel och de blev vigda. Festmåltiden startade direkt efter och vi försvann en stund och packade två väskor, våra duffelväskor som vi köpt till Greklandsresan som kändes som om den varit för flera år sedan och inte bara tre.
När vi packat ner allt så gick vi ner igen. Vi deltog i festen tills det var dags att ge sig iväg. Vi gick upp och bytte om till vanliga kläder, vi tog våra bagar och gick in till barnen. Mary satte där och tittade på barnen. Vi gick fram till dem och tittade på dem när de sov.
Vi tittade på Mary och hon nickade mot oss. Vi gick ut i korridoren och Jesper och Lotta mötte oss. Vi gick ner och ut på grusplanen och satte oss i den väntande bilen. Vi åkte till flygplatsen och gick ombord på planet och vi lyfte.
Vi landade i Sevilla sex timmar senare, jag hade sovit hela resan och om jag förstod de andra rätt så hade de andra gjort samma. En bil som Gunther ordnat stod och väntade på oss, Chauffören nickade när vi kom fram och öppnade dörren till bilen
- Varsågoda sa han på spanska
- Tack svarade jag
Vi hoppade in i bilen och den körde iväg. Bilresan tog två timmar, vi kom upp i bergen och bilen svängde in framför en borg och stannade. Utsikten var magnifik, det fanns bara en väg uppför berget.
Borgen var byggd så att ena sidan var placerad ut mot bergsväggen och den stupade flera hundra meter ner. De tre andra sidorna var mot marken. Vi gick in genom en port och kom in på en innergård som var fyrkantig.
Det fanns dörrar som ledde in i borgen från gården. Härinne var det byggt i tre våningar. En man mötte oss och presenterade sig som José
- Välkomna
- Tack
- Jag hoppas att resan gått bra?
- Jadå sa jag, vem är du?
- Oj förlåt, jag är José, jag är den som sköter om denna borg, det har min familj gjort sedan 1300 talet
- Ok är du ensam?
- Nej hela min familj är anställda här, min fru är borgens föreståndarinna
- Ok vill ni visa oss till våra rum?
- Javisst senor, kom med mig
Vi gick efter honom och han ledde oss längre in på gården och fram till en stor dörr
- Här senor är ert rum
- Tack sa jag och öppnade dörren och kom in i ett smakfullt inrett sovrum
- Vill ni andra följa med mig sa han
Jesper och Lotta följde med honom
- Snyggt sa Rebecka
- Mm verkligen, Gunther är bra på sådant här med
- Ja verkligen
- Nå träna?
- Ja sa Rebecka
Vi bytte om och gick ut på gården med våra svärd. Vi tittade på varandra och sen satte vi igång, vi dansade runt i ca 45minuter och när vi var färdiga så tittade vi på varandra och log. Jesper och Lotta hade också kommit ut de satte igång när vi var färdiga. José stod och tittade på oss med stora ögon
- José
- Ja?
- Kom hit är du snäll
- Javisst senor
- Vi vet att denna borg har varit Assassinernas, var är deras träningsrum
- Förlåt senor
- Spela inte dum, vi vet och vi är de nya ägarna, så visa oss den andra delen av slottet och du skall göra det nu
- Förlåt senor, men jag kan inte göra detta
- Du kan och du skall min vän, annars så åker ni på porten och det tror jag inte att familjen skulle uppskatta eller hur
- Vad menar du senor?
- Precis det jag säger om ni inte visar oss den andra delen så kommer vi att handgripligen köra er på porten, skulle du få för dig att hitta på något så har du sett vad vi kan. Så snälla spela inte dum för dumhet är inte klädsamt hos en klok människa, så för sista gången och tro mig sa jag lågt, detta är sista gången som jag frågar snällt. Visa oss den dolda delen och du skall göra det nu röt jag
Han stirrade på mig sedan på de andra och svalde
- Förlåt senor jag skall genast visa er de delarna av slottet. Kom med mig
Han ledde oss framtill en dörr och öppnade den. En trappa ledde nedåt och gick före oss, vi kom fram till en dörr som hade Assassinernas märke inbränt
- I dessa delar av slottet får vi inte gå in, eller rättare sagt vi kan inte gå in. Dörren är låst för de som inte är värdiga. Ni kommer inte att komma in sa han lågt. Kasta inte ut oss vi rår inte för detta
- Vi skall inte kasta ut er lovade jag och log, tack för hjälpen José, det kommer snart att komma gäster åt oss. Ta hand om dem och kalla på mig när de kommit
- Ja senor och tack
- Ingen fara du kan gå upp nu
- Tack senor
Han gick iväg och vi väntade tills han försvunnit. Alla fyra började lysa och jag tog tag om handtaget och tryckte ner. Dörren öppnades och vi gick in genom dörren och kom in i det verkliga slottet.
Vi sökte igenom alla rum och letade igenom allt som fanns här. Det fanns en uppsjö av böcker som vi började läsa. Vi läste igenom de böcker som fanns här på två timmar. Jesper och Lotta kom tillbaka med en del vapen som vi studerade för att lära oss dem. Vi studerade deras stridskonst som i stort påminde om ninjas
- Kom med här sa Jesper
Vi följde med honom genom korridorerna och fram till en dörr och öppnade den. Vi kom in i ett stort rum, det var ett träningsrum stort med hål i taket så att solljus kom in i rummet, vi tittade oss omkring och vi skrattade allihop.
Det var perfekt, det var en nästan exakt kopia av vårt träningsrum i vårt hus. Fast här fanns en balkong runt den fyrkantiga ytan på golvet. Vi gick ut och ställde oss i mitten. Sen började vi dansa alla fyra.
Våra svärd smällde ihop och vi höll på att sparra lätt i ca en timme. Sen slutade vi och log. Vi gick ut ur rummet och letade vidare. Rebecka öppnade en dörr och kallade på oss. Vi gick fram till henne och vi tittade in. Rummet var fullt med guld och ädelstenar.
- Jaha då var vi ännu rikare sa jag
- Jo sa Rebecka vi är väl det, sen skrattade hon till
- Herregud sa Lotta
- Jisses sa Jesper
- Ta vad ni vill sa Rebecka
- Skojar du?
- Nej sa hon
- Jag vill inte ha något sa Lotta
- Ok sa Rebecka
Jesper gick in i rummet och tittade sig omkring sen gick han ut
- Jag vill inte i heller ha något, det är blodspengar
- Mm sa jag, det är det vi kommer att sälja hela skiten och sen så investerar vi pengarna i slottet, jag kontaktar Gunther sen. Så länge vi inte stänger däruppe så kommer han in här
- Det låter bra hjärtat sa Rebecka och log
Vi gick upp till andra våningen, när vi kom ut så stod Yoshina och hennes man framför oss. Vi gick fram till dem och bugade oss.
- Kära mor, kära far välkomna
- Tack våra barn svarade Yoshina och log
Vi kramades och vi tog hennes man i handen. Jesper och Lotta hälsade och Yoshina tittade på dem. Hon bugade sig och presenterade sin man
- Förresten sa Jesper det finns kläder därnere, sådana kläder som de bär, våra är bättre men om vi skall infiltrera dem så kanske vi skall använda dem?
- Nej sa jag vi kommer i våra kläder, i alla fall jag och Rebecka
- Vi använder våra sa Yoshina, han skall veta vem som kommer
- Ok sa Jesper då använder vi våra sa han, men en sak kommer jag att använda dock och det är dessa
Han visade fram två vapen som man fäste med remmar på underarmarna, när man knixade till med handen så sköt det ut ett långt knivblad. Yoshina studerade dem ingående med fackmässig min
- Intressant sa hon
- Mm det tyckte jag med sa Jesper och log
- Får jag se sa hennes man, hm det är snillrika vapen finns det fler?
- Jadå sa Jesper
- Får jag se?
- Javisst sa Jesper
Vi gick ner igen och visade dem de nedre regionerna. De studerade allt ingående och kommenterade ett och annat
- Det märks att vi är släkt sa jag
- Mm sa Yoshina
- Nå mor är du redo sa jag och log
- Mm det är jag sa hon
Vi gick ut på golvet och bugade mot varandra, sen började vi dansa och vi flöt runt i rummet och våra svärd blixtrade till och vi log hela tiden. Jag avslutade det hela med min egen rörelse och Yoshina var slagen. Det var tyst i rummet
- Demonen från norr sa hon och log
- Mm så är det sa jag och log
- Visa den avslutningen igen sa hennes man
- Javisst sa jag och visade långsamt
- Herregud sa han, du hade slagit Musashi
- Tack för berömmet sa jag och bugade mig
- Ni är en ära för skolan sa han
- Vi sätter oss sa Yoshina, nu är det dags att prata allvar
- Ok sa Rebecka
- Vi vet vad ni tycker om att döda, men nu måste ni lägga denna avog åt sidan sa hon. Ni kommer att bli tvingade att döda, och ni får inte tveka. Känner ni tveksamhet inför att göra det så stannar ni här
- Ingen kommer tveka sa jag, de attackerade våra barn, de har ingen heder
- Så det var hedern som skulle få dig att inse att ibland så måste man göra saker som man inte vill. Är det säkert att du inte är Japan?
- Vi är de vi är mor, vi är japaner lika mycket som svenskar osv. men hedern är det du lärt mig mest om. Har man ingen heder så har man inget
- Som sagt är du Japan? Ja i själen så är du nog det, jag tror att det var det som drog dig till mig. Hedern. Nu gäller följande, vi skall äta sedan så sover vi och lagrar energi och talar med våra förfäder som vi säger. När vi vaknar så åker vi iväg och lär Assassinerna heder igen
- Ja mor svarade vi för hedern
Vi gick upp till ovanvåningen och där hade José och hans familj dukat fram mat åt oss. Vi åt under glatt samtal. Vi åt färdigt och sen tackade vi för maten och gick in på våra rum.
Vi la oss på sängen och somnade. Jag vet inte om jag drömde om mina förfäder men jag vaknade utvilad. Vi reste oss upp från sängen och vi började klä på oss våra dräkter. Vi spände på oss våra svärd, Rebecka knöt fast sin lår skida och satte träsvärden där, hennes riktiga svärd satte hon på ryggen, när vi var klara så gick vi ut på gården.
Månljuset lös upp innergården, vi såg Yoshina och de andra stående på innergården. Vi gick fram till dem och tittade på varandra. Vi gick ut genom porten och fram till bilarna som stod utanför.
Vi hoppade in och bilarna körde iväg. Vår resa tog ungefär två timmar. Vi kom fram till en by, ovanför byn fanns ett gammalt kloster. I det klostret fanns mannen på berget.
Vi gick ur bilarna och tittade på varandra. Sen satte vi fart. Vi tog oss fram till klostret utan att möta någon. Jag och Rebecka gick in Tau, Tau. Lotta och Jesper gick in i Naturaleza
- Karma sa Yoshina, nu är det dags, må Buddha styra min hand
Vi upprepade ramsan allihop och bugade mot varandra. Sen täckte vi våra ansikten. Lotta och Jesper drog upp sina huvor och försvann. Jag och Rebecka klättrade upp på muren och hoppade ner.
Vi landade ljudlöst, vi kände av med Tau, Tau 50 personer. Vi tittade oss runt på innergården och sökte av området. Vi rörde oss ljudlöst och slog ner två stycken utan ett ljud. Vi fortsatte och kom fram till en dörr. Jag öppnade dörren och vi slank in, det var mörkt i korridoren, vi smög oss fram och kom till en korsväg. Jag visade tre fingrar.
Rebecka nickade och vi anföll, jag skar av en av männens armar innan jag körde svärdet genom honom, jag snurrade runt och högg huvudet av en annan. Rebecka dödade den siste.
Vi fortsatte vårt smygande och rensade oss fram på vår väg mot mannen. Vi såg Lotta och Jesper vid ett par tillfällen och de slogs med sina vakter. Vi fortsatte och kom fram till en dörr. Vi stannade och andades Yoshina och hennes man kom runt ett hörn. De nickade. Yoshinas man haltade lätt, jag helade honom och han bugade sig. Jesper och Lotta kom fram till oss, de var oskadade
- Där är minst 25 personer därinne sa Rebecka, han är där och han är vår. Min och Niklas, ingen av er andra går mellan oss
- Nej min dotter sa Yoshina
- Bra sa hon, vi öppnar dörren, ni står bakom oss så skyddar Tau, Tau er mot kastvapen, vilka tveklöst kommer att komma flygande. När vi kommer in så drar ni er till vänster Jesper och Lotta, ni andra två drar er till höger. Sen rensar vi denna håla, ger någon sig så dödar vi inte men annars så dödar vi allt som andas
- Ja min dotter
- Då dansar vi sa jag
Jag kastade upp dörren och vi störtade in, som vi trott så kom det knivar och annat flygande men de stannade mitt i luften och ramlade ner på golvet. När det inte kom mer flygande så rusade de andra in.
Vi började dansa, det var en dans som vi aldrig varit med om innan. I den första attacken skadade vi eller dödade tio stycken, vi såg mannen som utdelat dödsdomen mot våra barn. Han satt på en tron och såg helt drogad ut.
Det kom fler attacker och vi mötte dem och stoppade dem och vi släppte inte honom med blicken, vi anade att de andra rensade på sina sidor. Snart så hade vi tömt hela rummet, det hördes gnällande ljud runt omkring oss
- Nå gamle man, kom hit och dansa med oss sa Rebecka
- Vem är du din hynda
- Jag är din död sa hon lågt, kom nu din äckliga lilla kackerlacka så skall du få smaka på hyndans stål
- Jag är en gud, du kan inte döda en gud
- Jodå sa jag, jag är demonen från norden, demoner kan döda gudar. Kom nu din son av en hynda
- Du skall dö sa han, du skall dö en död som de kommer att tala om i årtusenden
Han kom ner på golvet och drog ett svärd, han började göra intrikata rörelser i luften som nog hade imponerat på någon som inte var tränad. Vi tittade på honom och väntade, han stannade och tittade på oss. Vi såg nästan uttråkade ut, han kom närmre och började attackera oss. Vi blockerade och lät honom attackera igen, och blockerade igen
- Nu är det vår tur sa Rebecka
- Din hynda skrek han
- Låt oss dansa sa jag
Vi attackerade snabbare än någon kunde se. Vi skar av honom alla kläder, när han stod naken och vi attackerade igen och skar honom över hela kroppen, tillräckligt djupt för blodvite men inte djupt nog för att döda honom. Han såg ut som om man dragit ett rivjärn över honom. Han stod mitt på golvet och skrek
- Så guden kan blöda sa jag ironiskt
- Mm sa Rebecka han kan det, låt oss avsluta det här nu
- Ja hjärtat sa jag
Och vi anföll vi dansande en dans som slutade med att hans huvud seglade genom rummet och landade framför fötterna på Yoshina och ögonen stirrade i förvåning
- Ni som lever, får leva för att berätta denna historia för de som kommer efter. Han drog vanära över er när han valde att bryta det heligaste löftet att inte döda barn. Ni har förverkat denna borg, ni skall lämna den nu och aldrig återvända. Får vi veta att ni gjort det så kommer vi tillbaka, försvinn nu röt jag
De överlevande reste sig och försvann, de som levde men inte kunde röra sig helade jag så pass mycket att de kunde resa sig och gå ut. Vi stod mitt på golvet och log mot varandra
- Jaha sa Jesper skall vi leta igenom borgen?
- Ja sa jag det gör vi
Vi började gå igenom borgen och hittade inget intressant däruppe, vi gick ner igen och letade igenom den hemliga delen av borgen. Vi hittade en skattgömma till och fattade samma beslut.
Yoshinas man fastnade i vapenkammaren och vi andra gick vidare. Vi kom fram till en utsirad dörr och sköt upp den. Inne i rummet fanns det en massa böcker. Vi tittade snabbt igenom dem och lyfte ner ett par av dem. Jag läste igenom vissa och struntade i andra.
Det fanns en del mer eller mindre perversa samlingar av böcker. Jag letade vidare och gick förbi ett par rader av bokhyllor och stannade, jag backade och gick tillbaka och drog i en av hyllorna och den gled åt sidan.
Det fanns en dörr bakom och jag öppnade den och jag kom in i sanktum. Det fanns en del konst därinne, ett vackert svärd, ett par av de vapnen som man knöt runt handlederna och böcker.
Det fanns ett tjugotal böcker som stod på en hylla. Jag gick fram till dem och tittade på dem, jag frös till is vid två av dem, de var skrivna av Mona – Lisa
- Rebecka
- Ja
- Kom hit är du snäll
- Javisst
Hon kom i rummet och gick fram till mig och stannade när jag visade henne de två böckerna
- Herregud
- Mm
- Vi måste läsa dem nu
- Mm
Vi öppnade varsin bok och började läsa. Innehållet lockade fram tårar i våra ögon och det spreds leenden på våra läppar
- Hur mycket tur kan vi ha?
- Jag vet inte hjärtat, men någon däruppe måste gilla oss
- Mm sa hon och log
- De andra böckerna?
- De tar vi med oss sa jag, och den tavlan där
- Ok det andra
- Jag har inte hunnit titta mig omkring än, vi tittar
Vi gick genom rummet och tittade oss omkring, vi hittade en del småsaker som verkade intressanta. En brosch som Rebecka ville ha, jag hittade ingenting som tilltalade mig.
Jesper och Lotta kom in i rummet, Jesper gick rätt fram till vapnen och tittade på dem
- Kan jag ta dessa? Det är som de talar till mig
- Javisst sa jag, hur menar du talar till dig?
- Jag vet inte, men något har kittlat mig sedan vi kom in här och nu vet jag vad det var, det var dessa
- Ok sa jag, vad säger de?
- Att de är mina
- Ok ta dem sa jag lågt
De andra tittade på honom och han såg hänförd ut när han snörade dem på sig, när han var klar så började hans bröst att lysa och ett märke framträdde på bröstet, och när det slutade lysa så hade han en ny tatuering på bröstet
- Det kittlades lite
- Mitt kliande i nacken har inte slutat sa Lotta
- Du med? Frågade jag
- Mm det kliar mer än någonsin i nacken härinne
- Ok snurra runt och stanna när det kliar som mest
Hon gjorde som jag sa och snurrade runt, när hon nästan kommit hela varvet runt så stannade hon och tittade rakt in i en vit vägg
- Där sa hon och pekade
Jag gick fram till väggen och sökte genom den. Det fanns en liten förhöjning, jag tryckte på den och en del av väggen svängde upp. Jag såg in i ett rum till. Därinne hängde två dräkter, vid den ena dräkten hängde det två svärd, de var förutom Rebeckas svärd de vackraste jag sett.
Inne i rummet så fanns det en annan klädnad som liknade våra dräkter, vid denna så stod det ytterligare två svärd. Där var ett tomt ställ där det bara fanns en lapp. Lotta kom in bakom mig och gick fram till dräkten och svärden, hon tog dem i sina händer och lyfte upp dem.
Det började lysa från hennes bröst och samma sak som hänt med Jesper hände med henne.
- Som sagt det kittlade lite sa hon med ett leende
Rebecka gick fram till de andra två svärden och dräkten, hon la handen på den och rös till
- Denna var Monas sa hon lågt, dessa var hennes de med
- Mm sa jag, lyft dem hjärtat
- Mm sa hon drömmande
Hon la händerna på svärden och hennes bröst lös också och hennes armar slogs ut till sidorna och hennes huvud kastades bakåt. Lika fort som det börjat så slutade det
- Det var lite mer än ett kittlande sa hon och log
Hon hade nu också samma tatuering på bröstet som de andra två men hennes var röd
- Vad står det på din lapp hjärtat
- Givetvis så skall Leonardo skoja till det
- Ok?
- Ja det är en gåta, och jag lär inte finna det jag söker förrän jag löser den
- Är den svår?
- Nä och jag har löst den
- Ok och svaret är?
- Att jag skall böja knä för dig på rätt ställe så kommer min skatt att öppna sig
- Jaha och var är det?
- Kom sa jag
Hon kom fram till mig och jag ställde henne vid ena väggen och gick ner på knä framför henne så att mitt ansikte hamnade framför hennes ”skatt”. Jag tryckte till med ena knäet och en fallucka öppnades.
Jag fångade upp Rebecka och höll henne i famnen och reste mig upp och ställde henne på golvet. I hålet som öppnats så låg det en dräkt som liksom de andras var en blandning av ninja dräkten och Assassinernas dräkt, även två vapen som jag aldrig sett förut.
Det var käppar som var försedda med handtag nära slutet på skaftet, det fanns knivblad längst ut på ena sidan av skaftet. De var blodröda och stålet, jag trodde i alla fall att det var stål men det fick jag undersöka sedan.
Det låg två böcker under klädnaden. Jag lyfte upp kläderna och böckerna. Jag tittade på vapnen och sträckte ner mina händer och grep tag om dem. Jag uppfylldes av en värme som spreds igenom mig, mina armar slogs ut åt sidorna, mitt huvud kastades bakåt i extas.
Känslan släppte lika fort som den kommit över mig. Fast att jag inte behövde så tittade jag ner på bröstet. Samma tatuering lös på mitt bröst och i samma färg som Rebeckas, röd som blod.
Jag stod med mina nya vapen i mina händer och tittade på dem. De var som förlängning av mina armar, jag svängde runt dem och kände på balansen, den var perfekt. Det var som om de var skapta för mig. Och om jag gissade rätt så var det precis vad de var
- Funderar du på att överge svärdet min son?
- Nej mor men jag kommer lägga till dessa i min arsenal
- Bra min son
Jag lyfte upp de andra sakerna från golvet och vi gick ut i andra rummet. Vi samlade ihop det vi skulle ha med oss. Vi fick fördela böckerna mellan oss och vi gick vidare och genom det rum där mannen låg utan huvud.
Vi gick ut från borgen och gick genom byn. När vi kom ut så började en kyrkklocka slå och byborna kom ut. De tittade på oss och böjde på huvudena när vi gick förbi dem. Vi kom fram till våra bilar och satte oss i dem. De körde iväg tillbaka till vår borg.
Vi kom fram efter ett par timmar och vi gick in och ner i källaren och la våra saker där. Allt utom våra vapen, vi ville inte släppa dem. Vi gick upp och José väntade på oss och böjde på huvudet och stod så tills jag gick fram och bad honom sluta
- Vi kommer att vila en stund, när vi vaknar så vill vi ha mat om ni skulle vilja duka fram det
- Javisst senor
- Jag heter Niklas, det där är Rebecka så skall ni tilltala oss i fortsättningen är vi överens?
- Javisst Senor
- Vad sa jag precis och log?
- Förlåt Niklas stammade han fram
- Bra sa jag, vi kommer vakna om ca fyra timmar
- Då är maten färdig
- Fisk åt våra gäster är du snäll
- Javisst, några andra önskemål?
- Nej gärna något lokalt
- Javisst sa han och log
- Tack
Vi gick till våra rum. Vi klädde av oss våra dräkter och jag tittade på den nya tatueringen i en spegel. Det var ett A utan streck i mitten, benen bildade nästan en cirkel, de hade samma form som bladen på mina nya vapen. Jag undrade i mitt stilla sinne hur många tatueringar till vi skulle få
- Vi kommer nog att bli helt täckta till slut sa Rebecka och log
- Haha ja risken finns
- Den är snygg
- Ja sa hon och drog av sig kläderna så att jag såg hennes bröst
- Vi får läsa i böckerna om det finns en förklaring till detta
- Mm sa Rebecka, skall vi duscha?
- Ja hjärtat
Vi gick in i badrummet och duschade av oss, det rann rött i avloppet och vi kände oss renade när vattnet blev klart. Jag började smeka henne över ryggen, hon lutade sitt huvud bakåt. Jag la min ena hand på hennes mage och med den andra handen så tog jag ett av hennes bröst i min hand.
Jag började smeka hennes bröst. Jag lekte med hennes bröstvårta och jag kände hur den drog ihop sig och blev stelnade. Jag flyttade handen till andra bröstet och gav det samma behandling. Den andra handen letade sig ner mellan hennes ben och jag började smeka hennes klitoris.
Jag masserade den med två fingrar och hon började stöna. Vi gick in i Tau, Tau och hängav oss. Efter ett tag av smekande så förde jag in ett finger i henne och jag började leka med henne inre med fingret. Jag kände hur hon började närma sig orgasm, hon stönade högt nu och jag tog henne över gränsen.
Hon skrek ut sin orgasm och jag fortsatte min lek med hennes fitta tills orgasmen ebbat ut. När den la sig så vände hon sig om och satte sig på knä framför mig. Hon tog mig i munnen och började suga mig, hon lekte med sin tunga över min mandom och jag stönade.
Hennes lek med sin tunga gjorde mig rent berusad. Jag drog upp henne när jag kände att om hon inte slutade så skulle jag spruta henne i munnen och jag ville penetrera henne.
Jag vände henne om så att hennes rumpa kom framför mig. Hon böjde sig fram och svankade. Jag satte min kuk mot hennes fitta och hon tryckte sig mot mig. Min kuk gled in och omslöts av hennes värme. Jag tog henne med långa jämna tag och vi hängav oss åt att älska med varandra. Jag ökade takten och kände att vi båda närmade oss orgasmens höjder.
Jag ökade takten ännu mer och vi stönade högt tillsammans och ilningarna spred sig i hela underlivet på mig. Jag kom och jag kände hur Rebeckas inre kramade min kuk när hon kom och förlängde min orgasm, min sperma sköts in i henne och jag skrek rakt ut i lust.
Rebecka svarade på mitt skrikande och vi hängav oss åt vår gemensamma orgasm. Den ebbade ut och vi fann varandras andning och kom tillbaka till livet igen.
Jag lutade mig fram och kysste henne i nacken. Jag drog mig ur henne och hon vände sig om och vi kysstes. Jag tryckte henne mot mig och kramade om henne hårt.
Vi stod där ett tag och kysstes innan vi hämtade andan. Vi duschade färdigt. När vi var klara så gick vi in i sovrummet och la oss i sängen och somnade.
Vi vaknade av den diskret knackning på dörren och jag reste mig ur sängen och drog på mig ett par byxor och gick och öppnade dörren. Utanför stod en yngre kvinna i vår ålder och hon stirrade på mig där jag stod utan tröja. Sen om det var på mig eller min nya tatuering hon tittade på vet jag inte
- Ja?
- Maten är serverad Senor
- Niklas sa jag
- Ursäkta? Senor
- Jag heter Niklas inte Senor
- Erh Niklas, maten är serverad avslutade hon med ett leende
- Tack svarade jag och tittade på henne
- Esmeralda
- Tack Esmeralda vi kommer strax
Jag stängde dörren och gick in i rummet igen
- Maten är serverad min älskling
- Så bra sa Rebecka och log
Vi klädde på oss och gick ut till de andra. De hade dukat ute på atriumgården, de andra satt redan där och väntade på oss. Vi satte oss tillrätta och vi började äta
- Vi tänkte åka hem när vi ätit färdigt sa Yoshina
- Det tänkte vi med, vi saknar barnen och vi är klara med det vi skulle göra här
- Ja det kan man lugnt säga att ni är log Yoshina
- Kan ni förklara det som hände i borgen?
- Jag kan inte säga säkert sa jag men jag har mina misstankar. Vi skall läsa de där böckerna vi hittade innan vi kan säga säkert, men jag tror att alla saker vi hittade där har tillhört era och våra föregångare
- Jo det har jag också räknat ut sa Jesper
- Bra, jag misstänker dock att det har en annan innebörd än vi först trodde. Jag misstänker nämligen att ni numera är Assassinernas ledare, och att vi är era om man nu får säga så ledare
- Hur menar du sa Lotta?
- Jo att ni är deras ledare. Jag tittade på mannens bröst när vi skar av honom kläderna, han hade samma märke som vi på bröstet men i samma färg som ni. Vi har en annan färg vilket jag misstänker har att göra med era och våra roller. Alltså att ni leder på inrådan av oss
- Men jag vill inte leda ett gäng lönnmördare
- Gör inte det då, Assassinerna i Spanien var inte lönnmördare från början, de kämpade mot Tempelriddarna, som i beskydd av kyrkan ägnade sig åt tvivelaktiga affärer i Spanien och Jerusalem. Tills det kom en påve som rensade ut i deras led. Men fiendskapen har aldrig dött. Men Assassinerna började ägna sig åt lönnmord när deras ledare blev korrumperade
- Ok så de var goda från början?
- Ja det beror på vilken sida du höll på men i sett i backspegeln så ja
- Ok då får vi rensa ut ogräset
- Det är det vi gjort nu. Eller i alla fall det vi börjat med, vissa av de böckerna vi tog med oss kommer att bekräfta mina misstankar. Men i alla fall, vad ni väljer att göra med broderskapet är upp till er
- Oss sa Rebecka
- Jo förvisso oss. Men i alla fall, vill ni ta på er ansvaret och göra om broderskapet till vad det var från början, ett broderskap för rättvisa och tolerans så är det upp oss
- Ok sa Jesper, måste vi flytta hit?
- Nä ni kan sätta upp er bas precis vart ni vill. Ni kan sätta någon att leda det dagliga arbetet därifrån, men ni kan styra var ni vill ifrån
- Så vi skall jaga tempelriddarna?
- Om det är ert mål så visst
- Kan vi själv välja?
- Ja vem skall stoppa er, ja förutom vi då?
- Hm sa Lotta, så du menar att vi kan arbeta för att göra gott?
- Javisst varför inte? De följer er/oss oavsett vilket mål ni har
- Men vem skall vi välja att leda arbetet härifrån?
- Jag har en idé som vi kan ta sen. Men i alla fall, det som hände tror jag var en bekräftelse på att ni är de ni är, och vår typ tionde bekräftelse på vem vi är
- Ok sa Jesper, men vi måste behålla det gamla klostret?
- Tja varför inte? Ni måste nog övertala lokalbefolkningen att ni inte är onda längre, men där finns allt som ni behöver för att bygga nytt under ledning av någon annan som styr därifrån. Men han kan inte fatta några beslut utan era/våra order. Ni kan ju börja med att säga att ni tackar nej till alla erbjudande om att lönnmörda, om det inte för något gott
- Jag skulle helst inte att vi lönnmördare någon sa Lotta
- Inte jag i heller men ibland så är det enda utvägen, vi säger såhär, det finns en diktator någonstans, vi säger i Danmark för enkelhetens skull. Folket kommer till er och ber om hjälp då kanske ni måste lönnmörda honom eller henne
- Ok när du lägger fram det så sa Lotta
- Vi får uppdragen och vi fyra bestämmer vad som skall göras sen vidtar vi lämpliga åtgärder
- Ok då gör vi så, vem skall vara galjonsfiguren då?
- En av de som attackerade slottet. Han som gav sig, han verkar vara av det rätta virket
- Ok? Är du säker?
- På honom jadå
- Ok då säger vi så sa Jesper
- Mm sa Lotta, tänk så mycket gott vi kan göra
- Ja sa jag det kan vi
- Bara ni inte kommer till Japan utan tillåtelse sa Yoshina och log
- Nej då sa Lotta inte utan att du gett oss ok
- Bra sa hon och log
- José?
- Ja Niklas
- Vi kommer att resa hem efter att vi ätit. Men vi kommer tillbaka om ett par veckor och då kommer ett större sällskap att komma hit, borgen måste vara redo för att ta emot oss
- Javisst, hur många blir ni?
- Det vet jag inte än. Men vår rådgivare kommer att höra av sig när det närmar sig, han eller någon annan kommer att komma hit och städa ur källaren om ett par dagar
- Ok vi skall ta emot honom
- Bra ingen går ner i källaren innan vi säger att det ok
- Nej ingen kommer gå ner där
- Bra sa jag och log
Vi åt upp och gick in på våra rum och packade ner alla våra saker. Vi gick ut ur borgen och satte oss i bilarna och de körde oss till flygplatsen i Sevilla, vi tackade och sa hej då till Yoshina och hennes man.
Vi tackade för hjälpen och de gick iväg. Vi gick ombord på planet och det lyfte. Vi satte oss och läste de böcker som vi hittat i klosterborgen. De nya dagböckerna vi hittat var väldigt intressanta och gripande.
De berättade om deras upplevelser med barnen och hur de fick kämpa för att få ihop allt. De hade det inte lika förspänt som oss när det kom till barnpassning tillexempel.
De berättade om hur de hanterat deras barns lysande och kontakten med dem. Hur de hade fått pröva sig fram för att vänja sig vid att de kunnat läsa varandras tankar.
De berättade en hel del om deras arbete med Assassinerna och hur de fått axla samma ansvar som vi, hur de kämpat mot Tempelriddarna och andra krafter som var diffusa, men vi fick en förvarning om ett slutet sällskap som styrde i kulisserna och hur de aldrig riktigt kommit till botten med detta sällskap mer än att de misstänkte att Vatikanen var inblandat.
Vi läste Assassinernas dagböcker och fick se deras sida om hur de upplevde att leva nära de två andra. När vi läst färdigt så lämnade vi över de dagböckerna till Lotta och Jesper.
För att inte störa dem så pratade vi i tanken med varandra och diskuterade det vi läst. Det blev mest ett samtal angående det vi läst om barnen, att de hade haft krafterna precis som sina föräldrar hade vi misstänkt.
Men nu fått bekräftat, de hade haft en del tips men precis som vi så hade de fått pröva sig fram. Vi diskuterade det där hemliga sällskapet som hade en egen agenda, vem var de?
Och hur inblandade var Vatikanen? Det var en kittlande tanke, tänk om vi skulle behöva ta strid med Vatikanen. Vi kom överens om att vi skulle kontakta Gunther så fort vi hade kommit hem och myst med barnen.
Vi saknade dem väldigt mycket. Vi lutade oss tillbaka och vilade, de senaste dagarnas anspänning och stress hade tagit ut sitt pris. Vi somnade och vaknade av att Jesper skakade oss lätt
- Vi landar om fem minuter
- Ok tack, hur gick läsandet?
- Jodå det var intressant sa han och log. Det är spännande läsning, vi får plöja igenom de andra när vi kommit hem
- Mm sa jag, det var intressant läsning, deras historia är intressant
- Det kan jag tänka mig
Vi landade och vi gick av planet. Vi hade inte sagt till någon att vi var på väg tillbaka så vi fick ta taxi hela vägen hem till slottet. När vi kom fram så var allt undanplockat från trädgården.
Vi gick in genom porten och det var tyst, de flesta hade rest hem dagen efter bröllopet. Brudparen hade åkt iväg till vårt hus på Kos så de enda som var kvar vad vi visste var våra mammor och Berit.
Vi såg ingen i personalen så vi gick upp för trappan och bort till vår korridor och fram till barnens rum. De var inte där så vi satte in våra väskor i vårt rum och gick nerför trappan igen och ner i köket.
Vi hittade dem därnere, de satt i Marys knä båda två och de var vakna. När vi kom ut i köket så gick vi fram till dem och tog upp dem och kramade om dem. Vi bytte barn efter en stund och sen satte vi oss ner
- Välkomna hem sa Mary
- Tack
- Gick allt som det skulle
- Ja det gjorde det. Vi har inget att frukta från dem längre sa jag
- Bra, fick de vad de förtjänade?
- Ja sa Rebecka det fick de
- Tack
- Det är inget att tacka för, hur har barnen skött sig?
- Bara bra sa hon och log
- Hur gick det med bröllopsfesten, inga skandaler hoppas jag
- Nja det beror på vad man menar med skandaler
- Ok vad hände?
- Inget mer än att ni stela svenskar inte är så stela när ni får alkohol i er sa hon med ett leende
- Nej den brukar lätta på både tungor och annat
- Haha precis. Ni är rätt frigjorda med när det kommer till det sexuella, vi hade en del liveföreställningar lite här och var på slottet och markerna
- Ok sa jag och lyfte på ögonbrynen
- Både bland de yngre och de äldre. Det var som om de passade på när de inte var hemma. Det älskades både här och där, men vi hanterade det. Annars så var där inga skandaler. Alla var glada och nöjda och alla kom iväg som de skulle och inget saknas
- Var bra sa jag
- Förresten Berit är väldigt aktiv för sin ålder
- Mormor nu igen sa Rebecka
- Ja hon har nog snart gått igenom alla betjänterna på slottet, och de tävlar om vem som skall få ”massera” henne nästa gång skrattade Mary
- Jisses sa Rebecka är det så illa?
- Nja jag överdriver nog lite men inte så mycket ändå
- Hon övertalade era mammor att få massage, det höll på att sluta med en förskräckelse sa Mary och skrattade ännu mer, framförallt när de fick massagen samtidigt. Till Berits försvar skall sägas att hon inte visste att de bestämt det
- Oh herregud, hur slutade det?
- Tja att vi hade två betjänter som fick springa halvnakna genom slottet tills de kom undan från era mammor som inte hade mycket mer än handdukar på sig
Nu skrattade Mary så att hon kiknade
- Jisses sa jag
- De pratar inte med Berit och hon är sur för att de skrämde betjänterna
- Men herregud sa Rebecka
- Om det inte varit min mamma så hade jag kunnat tycka att det var omtänksamt av Berit sa jag
- Va!?
- Ja men de har nog inte haft så mycket intimt umgänge sedan våra två galna pappor hade klorna i dem och de hade kanske behövt lite närhet
- Det är min och din mamma du pratar om sa Rebecka
- Ja jag vet, det är därför jag säger om det varit någon annan än de
- Har de haft elaka män frågade Mary
- Du anar inte sa Rebecka
- Ok sa hon allvarligt
- Det skulle ta hela kvällen att beskriva sen hade du haft mardrömmar för resten av livet sa Rebecka allvarligt
- Oj
- Mm så deras sexuella erfarenheter är minst sagt skadade om man säger så, vad fan tänkte mormor med?
- Ja du vem vet?
- Förlåt min nyfikenhet men har din mormor alltid varit då frigjord
- Jag vet faktiskt inte. Jag upptäckte hennes frigjordhet för tre år sedan när hon hade haft sex med två killar samtidigt som inte var mycket äldre än oss, senare på kvällen så besökte hon en äldre granne
- Glöm inte kaptenen på vår båt och målaren sa jag
- Mm och det är de vi vet om
- Hon är upptagen sa Mary leende
- Mm du anar inte sa Rebecka med en suck, ni har en speciell gammelmormor barn sa hon till barnen
- Hej sa Elisabeth
- Hej mamma sa Rebecka och log, hur är det?
- Jo det är bra, lite trött och jag saknar min grupp
- Ok behöver du gå på möte? Frågade jag
- Det hade varit skönt sa hon
- Skall jag ringa efter planet? Det kan ha dig i Sverige på ett par timmar, sen kan du komma tillbaka om du vill
- Jag vill inte vara till besvär
- Det är inget besvär. Jag kan ringa nu och be att det är här i morgon om du vill, sen väntar det om du vill komma tillbaka
- Säkert att det inte är något besvär?
- Nej då inte alls sa jag och log, jag fixar det direkt
- Jag antar att ni vet om din mormors senaste eskapader?
- Ja Mary har uppdaterat oss, hur är det med dig?
- Jo det är ok, ibland så tänker hon inte och det retar mig
- Jag går och ringer
Jag reste mig och gick in på Bowels kontor och satte mig i hans stol och ringde till Gunther
- Hej
- Hej det är Niklas
- Ni är hemma igen?
- Ja allt gick väl, det var en fin borg du köpte
- Tack jag är glad att ni gillade den
- Kan planet vara här i morgon?
- Javisst inga problem
- Bra
- Hur många passagerare?
- En vad jag vet nu, svärmor behöver åka hem en sväng¨
- Ok sa han, förresten jag har ett plan på gång, det är lite spännande
- Ok?
- Ja det är ett stort plan som är ombyggt från kommersiellt plan till att vara privatplan
- Ok
- Det är om man får säga så ganska coolt
- Kör
- Ok då gör jag det
- Bra, förresten, vi har fått höra talas om något som kallas för sällskapet, vet du vad det är? Och existerar det fortfarande?
- Ja jag har hört talas om det, skall ni ta er an det?
- Vi vet inte ens vad det är, har du info om det så får du gärna skicka till oss
- Ja sa han, men var försiktiga, de är farliga
- Det är vi med sa jag
- Mm men de är speciella, jag hoppas inte att ni har stött er med dem
- Nej då inte vad jag vet
- Bra, jag skickar det jag har
- Kalas, förresten skulle du vilja bjuda in spanjorerna till vår borg om en tre veckor är du snäll
- Javisst, allihop?
- Nej bara de stora
- Ok jag ordnar det
- Bra, förresten vi fyra är nu de som styr Assassinerna
- Ok där ser man, det var på tiden någon vettig börjar styra upp verksamheten där
- Tack det var där vi läste om sällskapet, i dagböcker som vi fann där, Da Vinci och Mona hade lite sammanstötningar med dem, jag känner på mig att du vet en del om dem och inte gillar dem, ut med språket är du snäll
- De dödade min fru när jag kom för nära dem och då var det inte dem jag var ute efter. Det är en cancersvulst mörk och hemsk som ingen vet hur stor den är. De har kontakter överallt och de styr i det tysta, man vet aldrig när de kommer och kommer gör de om man kommer för nära. Som jag sa se upp, de är farliga jag skall skicka det jag har om dem, det är inte mycket för jag har inte vågat sticka näsan för djupt i den syltburken efter det som hände med min fru
- Jag beklagar. Jag hade ingen aning, vi skall vara försiktiga, det antyds i den dagboken vi läste att Vatikanen var inblandade
- Det skulle inte förvåna mig. Det är inget som jag kan verifiera dock, som jag sa de verkar i skuggorna och styr. Ingen vet allt om dem men de är mäktiga väldigt mäktiga
- Ok återigen jag beklagar om jag rev upp gamla sår
- Ingen fara, det kunde du inte veta Niklas, skulle ni ge er på dem så kommer jag naturligtvis att hjälpa er men det kan komma att kosta er mer än det smakar
- Ok jag förstår. Vi skall inte ge oss på någon min nyfikenhet retades dock av det jag läste, men vi har inga som helst planer på att ge oss på någon
- Bra
- Vi har ett dop som står för dörren och sen så skall vi träffa spanjorerna och sen så skall vi försöka fira lite semester i lugn och ro. Så nä vi har inte tid med några världsomvälvande planer just nu. Just det sen skall vi träffa drottningen av England med, vi är adlade nu för tiden. Ärkehertig och Ärkehertiginna
- Oj då får man gratulera skrattade han till
- Tackar, vi hotade henne med att låta henne dansa en jigg om hon inte höll sig på mattan, hon valde det senare
- Haha ni två, ni får världen att darra till
- Vi gör vårt bästa, men köp planet
- Ja jag genomför affären så fort jag lagt på här. Vill ni att det skall hämta er?
- Ja varför inte, jag är nyfiken på det
- När åker ni hem?
- Troligtvis i övermorgon, vi måste hem och förbereda inför dopet. Säkert att inte du kommer?
- Nej jag tackar för inbjudan men det blir för mycket människor, när ni reser till Spanien kan ni ta vägen förbi slottet här då? Barnen måste genomgå en enkel ritual för att få komma in i slottet
- Javisst, vi återkommer med datum, men vi hörs innan dess hoppas jag
- Jadå det gör vi om jag känner dig rätt sa han och skrattade
- Förresten skulle du vilja kolla upp vad det skulle kosta att köpa ett hotell i vår stad
- Javisst vilket?
- Det heter Passagen, ett litet exklusivt hotell med en trettiorum, det ligger centralt
- Absolut, skall jag köpa det eller bara höra mig för?
- Köp det men inte till vilket pris som helst
- Ok nejdå jag vet rutinerna
- Bra då var det inte mer denna gång, vi hörs
- Det gör vi
- Hej då
- Hej
Jag la på och gick ut till de andra och tittade på Rebecka och hon nickade hon hade hört samtalet. Jag satte mig bredvid henne igen, Isabelle hade somnat i min famn under samtalet med Gunther Leonardo satt hos Elisabeth
- Han är smart den där Gunther sa jag, han visste att hans varningar skulle väcka ännu mer nyfikenhet hos oss, och nu vet han att vi inte kommer släppa det
- Mm sa Rebecka nu har det blivit en hederssak för oss. Vi skall hämnas hans fru, om så spåren leder till påven, jag skall nog lära honom dansa en jigg han med
- Haha ja det skulle du säkert kunna göra hjärtat mitt, men angående Sällskapet så får vi vara försiktiga och bara prata såhär när vi gör det
- Ja hjärtat jag håller med. Vi får leta igenom minnet om vi läst om det i andra böcker med
- Ja jag håller med
- Jaha så vi skall köpa ett hotell?
- Ja det är väl lika bra om vi nu skall gå all in på att vara de utvalda. Det känns som att vi kommer ha sammankomster med utomstående oftare så äger vi ett hotell så kan vi erbjuda sov möjligheter åt dem
- Vem skall sköta det?
- Det har jag inte tänkt på än men det löser sig skall du se
- Ok hjärtat sa hon och log
- Jaha en dag till här sen måste vi åka hem
- Mm åker Mary och Bowels med oss?
- Jag vet inte de har inte sagt om de kommer med
- Va?!
- De har inte sagt ja eller nej
- Ok då frågar vi eller rättare sagt vi gör såhär
- Mary
- Ja har du packat än?
- Va?
- Ja inför resan i övermorgon
- Nja
- Vi accepterar inte ett nej, framförallt inte barnen
- Men….
- Vill du att jag skall beordra dig?
- Du är en hård kvinna Rebecka
- Nej jag är mjuk kvinna som vill att du skall vara med på barnens dop
- Det är inte snällt att använda barnen som vapen
- Vi vill ha dig där, varför tvekar du?
- Jag är flygrädd
- Ok vi är med dig hela tiden
- Jag är verkligen flygrädd
- Om du sover hela tiden?
- Jag är allergisk mot sömntabletter
- Vi behöver inga tabletter
- Va?
- Vi kan få dig att sova utan tabletter sa jag
- Va? Hur?
- Magi sa jag och log och viftade på fingrarna
- Hahaha så ni kan få mig att sova hela resan utan att använda tabletter
- Ja sa jag utan problem
- Ok då följer jag gärna med
- Bra sa jag
- En klar en kvar, var är Bowels?
- Jag vet inte då får någon hitta honom
- Ok då skall vi se sa Mary, Ben
- Ja
- Hitta Bowels
- Ja mam
- Tack
Han gick iväg och jag tittade på Mary
- Är han din spårhund?
- Haha ja något sådant, vill jag hitta någon så kallar jag på Ben
- Är det så han heter, bra då vet jag det
- Vad menar du?
- Jag vill inte springa runt och kalla alla du hela tiden, nu vet jag hans namn så nästa gång jag ser honom så kan jag säga Ben i stället för du
- Ok, då kan jag hjälpa dig ännu mer
- Javisst sa jag
Hon började peka på de olika anställda i köket och sa namnen på dem och jag noterade dem
- Tack sa jag och log
- Ni letade efter mig sa Bowels
- Ser du vill du hitta någon så kallar du på Ben sa Mary och log
- Bowels sa Rebecka har du packat?
- Packat? Skall jag packa? Varför skall jag packa, får jag sparken?
- Nej du skall gå på dop, så du skall åka med oss hem och bo hos oss i ett par dagar
- Jaså och jag har inget att säga till om?
- Nej barnen vill ha dig där
- Jaha om barnen vill det så ställer jag upp när åker vi?
- I övermorgon
- Ok då ser jag till så att jag packat till dess
- Tack sa Rebecka
- Ingen fara, var det något mer?
- Nej
- Bra då återgår jag till det jag gjorde, hej
Han gick iväg med snabba steg
- Ben
- Ja
- Du hittade honom i poolhuset med Berit eller hur?
- Ja
- Det var det jag trodde sa jag och log
- Mormor!
- Mamma!
- Bowels!
- Haha skrattade jag till. Han kommer nog och dela ut massage hemma med, han kanske till och med bor hos Berit sa jag oskyldigt
- Hur visste du sa Mary?
- Elementärt min kära Mary, det handlar om detaljerna
- Som är?
- Det avslöjar jag inte
- Hjärtat skall vi?
- Ja det är väl dags, Jesper och Lotta måste följa med
- Ja, Ben var är Jesper och Lotta
- På sitt rum
- Tack
- Ni kanske skall vänta säg tio minuter till
- Ok då går vi ner i källaren så länge
Vi gick ner i källaren och fram till dörren som ledde in till cellerna, två Medici vakter stod utanför de nickade när vi kom
- God kväll mina herrar
- God kväll
- Hur är det med dem
- Jodå de skriker inte lika mycket nu, de gråter mest
- Ok
- Framförallt en av dem, han har försökt ta sitt liv ett flertal gånger
- Ok då går vi in och ger dem den sista spiken i kistan
Vi gick in till cellerna. De sju männen satt eller låg på golvet, de såg helt knäckta ut, de var nedbrutna och de skulle aldrig bli sig själv igen
- Hej sa jag. Vi ville bara meddela att vi kommer släppa er, men innan vi gör det så vill vi bara berätta att vi har rensat ut er borg. Er ledare mannen på berget förlorade i en svärdskamp mot oss och nu har han inget huvud längre. Vi är de nya ledarna för ert broderskap. Vi kommer öppna dörrarna nu, ni är fria att gå, men innan ni går så skall ni veta att alla därute vet vad ni skulle göra och de kommer inte hjälpa er. Ni är ensamma i världen, ni har egentligen bara varandra. Hej då
Vi gick ut och lät dörrarna vara öppna
- Skulle ni vilja hjälpa dem ut ur huset
- Javisst
- Tack
Vi gick upp till andra våningen och fram till Jesper och Lottas rum jag knackade på
- Ja
- Det är vi, det är dags att vi pratar med Assassinen
- Ok vi kommer
Vi väntade och de kom ut i korridoren vi gick bort till de rum som han satt i, här var två vakter till
- God kväll
- God kväll
- Skulle ni vilja gå ner i källaren och hjälpa era kamrater därnere och tömma cellerna
- Javisst
- Tack
Vi öppnade dörren och gick in i rummet, mannen satt på sängen med korslagda ben och mediterade
- Ursäkta om vi stör sa jag
- Ingen fara, jag var klar
- Bra sa jag, vi vill bara meddela att mannen på berget som ni kallade honom är död
- Vem dödade honom?
- Vi båda
- Ok tack
- Ingen fara, en av de saker som hände där var att det visade sig att vi numera är ledare för Assassinerna
- Är ni dem
- Vilka dem?
- De som legenden talar om
- Ja det är väl inte omöjligt men vilken legend?
- Den om de fyra som krossade Templarorden
- Det är inte bara omöjligt men den legenden vad handlar den om i korta drag
- Den handlar fyra stycken som stoppade Templarorden från att ta över världen, och de skulle återvända en dag när broderskapet behövde det som mest och broderskapet behövde det, de skulle vara märkta med samma tatuering men i olika färg
- Så långt stämmer det
- Sen så vet jag inte mer om den
- Ok, vi har ett förslag till dig
- Ok vadå?
- Vi vill att du återvänder till klostret och styr Assassinerna därifrån. Jesper och Lotta blir dina överordnade, de vill göra om broderskapet till vad det var menat och var från början. Ett skydd för folket mot religiöshysteri och orättvisor
- Ni vill alltså att jag skall vara en galjonsfigur?
- Nej vi vill att du skall vara den som styr i det vardagliga. Du tar emot uppdrag som du sen diskuterar med Jesper och Lotta, du sätter rätt person/personer på uppdraget, du svarar inför oss i de stora bitarna. Det vardagliga sköter du, det gäller rekrytering och gallring av de som finns kvar som inte kan ställa upp på de nya direktiven
- Ok
- Svarar du ja så stannar Jesper och Lotta kvar här och ni går igenom detaljerna för hur ni skall gå vidare. Tackar du nej så går du ut genom dörrarna, du får stanna kvar i broderskapet om du vill men då får du svara inför nästa person som vi väljer att sätta på att leda er, vi behöver ett svar nu
- Ok så ni vill alltså starta om organisationen?
- Ja
- Hur gör ni med de som inte vill ställa upp på det?
- De får lämna
- Så funkar det inte
- Säger vem?
- Reglerna
- De gamla reglerna ja. Vi tvingar ingen, går de till konkurrenterna så får de göra det. Vi dödar inte mer än i nödvärn längre, Jesper och Lotta kommer gå igenom den nya kodexen med dig. Följer man inte den så får man lämna
- Vilken är den kodexen?
- Tenshin Katori Ryos
- Ok ninja skolan?
- Ja, ninjas och Assassinerna har samma rötter
- Ok det visste jag inte
- Jodå så är det tro mig
- Så jag kommer inte bli en galjonsfigur?
- Nej du kommer att lika rätt att säga ditt som vi andra men jag och Rebecka har sista ordet, det bestämmer denna
Jag lyfte upp min tröja och visade den röda tatueringen
- Rebecka har en likadan. Nå min vän hur gör du?
Han tittade på oss från den ene till den andre och till sist så tittade han på mig igen och tog ett djupt andetag
- Jag tar det på mig
- Tack, som sagt Jesper och Lotta kommer att gå igenom detaljerna med dig, vi kommer att resa till Spanien om ett par veckor då kommer vi förbi och ser hur det går. Det finns tillräckligt med pengar i klostret för att du skall hålla broderskapet flytande. Lycka till
Jag och Rebecka lämnade dem i rummet och gick upp till vårt rum. Vi packade upp våra väskor, jag tog upp mina nya vapen och kände på dem jag tittade på Rebecka.
Hon log och vi fortsatte packa upp. Jag tog på mig Da Vincis dräkt, drog upp kåpan och jag upptäckte att man kunde dra upp så att munnen täcktes. Jag tittade mig i spegeln och jag såg farlig ut.
Rebecka tittade på mig och log, hon tog på sig sin dräkt och vi stod där och tittade på oss själva i spegeln. Min dräkt var mörkt Jade färgad, Rebeckas var mörkt röd, vi tog våra nya vapen och gick ut i korridoren och in i träningsrummet.
Vi gick ut i mitten av rummet och bugade för varandra. Sen började vi lysa när vi gick in i Tau, Tau. Vi började dansa och vi flöt runt i rummet, vi slog och parerade, vi attackerade och blockerade.
I de två böckerna jag hitta under falluckan så hade Da Vinci nedtecknat sin stridsteknik med dessa vapen, han hade förklarat varför han valt dem och hur han kommit att älska dem lika mycket som svärdet.
Jag mötte Rebeckas attacker utifrån hans direktiv och förstod instinktivt hur jag skulle göra. Det var en blandning av Musashis svärdsteknik och Assassinernas plus någonting annat som jag inte kände igen. Kläderna som jag trott skulle begränsa oss för att de såg otympliga ut var sydda i ett otroligt lätt material samtidigt som det verkade starkt.
Det fanns skärningar i tyget som gjorde att vi kunde röra oss obehindrat fast att de var långa, framförallt ”rocken”
- Stanna hjärtat sa jag
Vi avbröt striden och Rebecka tittade på mig
- Läs igenom mitt huvud, Da Vinci uppfann en egen stridsteknik, jag tror att de båda kunde den. Det är en blandning av Musashis och Assassinernas och något annat som jag inte känner igen
- Ok sa hon ja jag tyckte att du agerade annorlunda
- Den är magnifik sa jag. Jag har lite problem att anpassa mig men den är magnifik
- Ok öppna ditt sinne
Jag gjorde som hon sa och jag kände hur hon ”läste” mig
- Oj sa hon, den är som du sa magnifik
- Mm det är lite som den här dräkten, den är en blandning av de två och anpassade efter oss
- Mm jag gillar den
- Mm jag med, skall vi testa hans stridsteknik?
- Ja gärna
- Bra så kör vi
Vi satte igång igen och dansade runt i rummet och vi gav oss hän, vi lät oss styras av vad som stått i böckerna och kände att vi tagit nästa steg. Vi hade varit farliga innan nu var vi ännu farligare.
Vi kom till ett dödläge och vi stannade upp och backade och bugade för varandra, jag gick fram till henne och kysste henne. Mary kom in i rummet och stirrade på oss
- Hej Mary sa jag
- Jisses jag trodde att de var fler av de galningarna
- Nej det är bara vi
- Är det dags frågade Rebecka
- Ja
- Ok jag skall bara byta om och duscha lite snabbt
- Bra vi väntar i barnkammaren
- Då ses vi där snart
Vi pussade varandra och gick ut ur rummet och in i vårt rum. Vi klädde av oss dräkterna och gick in duschen och tvättade av oss, vi klädde på oss joggingkläder och gick in i barnkammaren. Rebecka lyfte upp Leonardo och la honom intill bröstet, jag satte mig med Isabelle och lekte med henne i min famn, hon tryckte på mitt sinne och ville in.
Jag behöll murarna uppe och stoppade henne ifrån att komma in. Rebecka tittade på mig och log, jag misstänkte att hon upplevde samma sak som jag. Hon ammade färdigt och vi bytte barn och jag satte mig med Leonardo i stället.
Han tryckte på lika ivrigt som sin syster men jag släppte inte in honom heller. När Rebecka var färdig så bytte vi på dem och la dem i sina sängar. Vi pussade dem god natt och gick ut.
Mary stannade kvar hos dem och satte sig i en gungstol. Vi gick ner till matsalen och satte oss. De andra droppade in och vi blev serverade middag. Vi åt och pratade om bröllopet och vad som hänt efter att vi åkt.
Vi berättade om våra planer om när vi skulle åka hem. Jag berättade att vi skulle åka i vårt nya plan och att det skulle vara något extra. Vi åt upp och blev serverade kaffe, eller det som de kallade kaffe i detta landet. Vi drack upp och sen så började folk troppa av.
Vi satt kvar till sist och njöt av att vara själv, det var inte så ofta längre. När vi suttit där ett tag så reste vi oss upp gick upp på vårt rum, men innan vi gick in så smög vi intill barnen. De sov och detsamma gjorde Mary i gungstolen. Jag la en filt över henne och vi gick ut.
Vi gick in i vårt rum och klädde av oss. vi stod nakna framför varandra, jag beundrade hennes kropp, tatueringarna fick henne att se exotisk ut. Jag gick fram till henne och drog henne tätt intill mig. Jag kände värmen från hennes kropp när vi stod där tät sammanslutna, jag kysste henne och mina händer på hennes rumpa och klämde till.
Hon stönade till i min mun. Jag lät min ena hand smeksamt glida upp och ner över hennes rygg. Hon i sin tur smekte min rygg och rumpa, jag tog tag om hennes rumpa och lyfte upp henne och la henne på sängen.
Jag la mig på henne och vi fortsatte kyssas. Hennes händer smekte min rygg, hon rev mig lätt med sina naglar över ryggen och jag rös till av vällust. Jag reste mig upp på armarna och tittade henne i ögonen, hon log sitt speciella leende och jag log tillbaka.
Jag slickade på hennes bröst och lekte med hennes bröstvårtor med min tunga. De stelnade av min behandling och Rebecka andades tyngre nu, jag slickade hennes mage och fortsatte ner till hennes venusberg.
Jag pussade på hennes tatueringar och hon ryckte till, jag lät min tunga följa konturerna av pantrarna. Jag la mig på mage och började leka med min tunga i hennes inre, jag slickade på hennes blygdläppar och jag smakade på henne safter.
Jag lät min tunga leka sig upp till klitorisen, jag lät min tungspets rita figurer över den och Rebecka stönade högt nu. Jag sög in den i min mun och lekte med tungan på den, jag kände det välbekanta ryckningarna i hennes lår.
Hon var nära, jag fortsatte att slicka och leka med klitorisen och hon kom i en explosion hela hennes kropp darrade och hon lyfte på sitt bäcken så högt att hon till slut bara hade skuldrorna och sina fötter kvar i sängen.
Hon inte bara lös utan hela hon strålade. Hon tog tag i mitt huvud och flyttade det, det blev en alldeles för överväldigande känsla för henne. Jag la mig bredvid henne och hon kröp in i min famn och kramade om mig, jag kände hur det rann tårar från hennes ögon.
Vi låg kvar en stund och lät henne hämta sig. Jag smekte henne över ryggen och lät henne landa. Hon tittade på mig och log, hon började kyssa mig och hennes ena hand letade sig ner mellan mina ben. Hon fann vad hon sökte och hon började runka min kuk.
Hon tittade mig i ögonen och knuffade mig så att jag hamnade på rygg. Hon pussade mig över bröstet och ner till min kuk. Hon öppnade munnen och tog den i sin mun och började suga mig.
Hon sög mig med långa tag och lekte samtidigt med sin tunga och slickade kuken. Hon koncentrerade sig på mitt ollon och lekte med tungan över det. Hon började runka mig samtidigt som hon hade ollonet i sin mun, jag stönade och njöt.
Hon fortsatte bearbeta min kuk tills jag kände att jag inte skulle klara att hålla emot så mycket längre. Rebecka slutade suga mig och satte sig upp. Hon flyttade fram och grenslade mig.
Hon satte sig så att kuken hamnade på hennes kön och hon böjde sig fram och började kyssa mig samtidigt som hon gned sin klitoris mot min kuk. Jag satte mina händer på hennes rumpa och började leka med henne skinkor.
Hon fortsatte sitt gnidande tills hon kom, hon skakade till i kroppen och stönade i min mun. Jag tog tag i kuken och satte den mot hennes fitta och tryckte till. Den gled in i hennes och hennes värme omslöt mig. Jag började knulla henne och tryckte henne mot mig med mina händer.
Jag ökade takten och började smeka hennes andra hål med mina fingrar, hon stönade igen och jag förde in ett finger i hennes andra hål och pullade henne. Det tog inte många sekunder innan hon kom igen.
Jag knullade och pullade henne genom orgasmen. När den lagt sig rullade jag runt oss så att jag kom överst. Jag knullade henne igen och jag tog henne i ett högt tempo, hon korsade sina ben på min rygg så att jag skulle komma djupare i henne.
Jag ökade takten och tog henne hårt och fort. Vi tittade varandra i ögonen. Jag kände hur min orgasm byggdes upp och jag kunde inte hålla emot längre. Jag kom och jag kände hur jag fyllde henne med min sperma. Jag kom i vad som kändes en evighet.
Till slut la sig orgasmen och jag la mig försiktigt på Rebecka och vi andades tungt och snabbt båda två. Vi sakta in vår andning och lugnade ner oss. vi tittade på varandra och log. Vi låg där och mös en lång stund.
När vi kände att min penis höll på att glida ur henne så drog jag mig ur henne och vi gick in på toaletten. Jag satte igång duschen och ställde mig i den. Rebecka blev klar och klev in till mig. Vi duschade av oss och tvålade i varandra.
Vi sköljde av duschtvålen och klev ur duschen och torkade oss. Vi gick in i sängen och la oss. Rebecka la sig i sin vanliga position och vi somnade.
Fler noveller av samma författare
