Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 8
Kapitel 8
Den kommande veckan så planerade vi bröllop med våra vänner. Vi gick igenom vem som skulle komma så att vi kunde meddela slottet hur många som skulle sova över.
Vi chartrade ett plan så att alla skulle få plats och vi bokade två bussar för att forsla alla gäster till slottet. Jag blev utsedd till bestman till både Ante och Jörgen och Rebecka blev i sin tur brudnäbb.
Vi passade på att förnya våra löften inför den träiga prästen när vi planerade dopet med honom. Vi gick igenom detaljerna för köpet av ett slott i Andalusien som Gunther tyckte var perfekt.
Vi fick ytterligare en titel att lägga till de andra. Vi blev ärkehertig och ärkehertiginna. Det kostade oss en slant men det tyckte Gunther att det kunde vara värt.
Vi passade på att besöka restaurangen och kolla av hur det gick för den och den gick bra, Jonathan och hans engelska flickvän skötte den utmärkt. Vi hade möte med cirkeln och förberedde dem på vår förestående Englandsresa och Spanienresan.
Våra föräldrar och Berit lovade att passa barnen om vi lovade att vara försiktiga. Dagarna gick fort och helt plötsligt så var vi framme för dagen då det var dags att åka.
Vi flög i vårt plan och de andra i det chartrade. Alla våra vänner var med till och med Lucas och Annika. Vi landade före dem och åkte till slottet för att ta emot dem.
När vi kom fram så stod Mary och Bowels och mötte oss. Jag såg framemot tävlingen mellan Elisabeth, Mary och min mamma om uppmärksamheten om barnen. Vi lastade ur bilen och de bar upp våra väskor till vårt rum. Vi följde efter och förvarnade dem om att de andra var på väg
- Vi är redo sa Mary
- Låt dem inte driva er till vansinne bara
- Ingen fara sa Mary och log mot barnen, vi har koll på läget
- Bra sa Rebecka, förresten vissa av våra vänner är homosexuella så är där någon i personalen som har fördomar så hoppas jag att de inte märks för då blir vi besvikna
- Självklart inte sa Mary
- Bra
Vi gick upp till vårt rum, hela slottet lös kändes det som. Personalen hade verkligen lagt manken till och gjort allt för att slottet skulle visa sig från sin bästa sida
- Jaha hjärtat då byter vi om och tar emot gästerna
- Javisst sa jag med ett leende
Vi bytte om till lite finare kläder men vi var fortfarande ledigt klädda, jag i chinos och tröja och Rebecka i sarong och blus. Vi gick ner och väntade. Efter fem minuter så kom bussarna inkörande framför slottet. Folk hoppade av bussen och stirrade på slottet
- Hej och välkomna till vårt enkla hem sa Rebecka, ni kommer att få er rumstilldelning av vår förste hushållerska Mary. Hon hänvisar er sen till en betjänt eller en hushållerska. Så om ni ställer er på två led i de par som skall bo tillsammans. Vi börjar med brudparen
De gick fram till Mary och hon hälsade på dem och sen fick de en betjänt var som följde med dem, sen rullade det på tills alla var inne och hade fått sina rum. Vi gick in och väntade i vestibulen. Den första som kom ner var Elisabeth hon log och gick fram till oss och kramade om oss
- Ni vet hur ni skall chocka folk sa hon, om man skall tro på allt surr som var på planet så har ni vunnit på Lottot eller nåt. När vi sen rullade fram här så blev det tyst som i graven. Mor njöt och Jesper och Lotta satt och skrockade när de såg de andras reaktioner. Jag måste säga att ni har ett väldigt vackert slott
- Tack sa jag och log, jag skall framföra det till personalen
- Haha det tror jag säkert, jag tänkte gå husesyn
- Gå inte vilse bara sa Rebecka och log
Vi stod där en bra stund, då de kom ner en efter en, av de som inte varit här innan och tog i hand och tackade för allt. De som varit här innan kom att tackade de med och berömde oss för renoveringen.
När alla hade kommit på plats så serverades det buffé i trädgården för den som ville ha och det var väldigt flytande bordsplacering. Man satte sig helt enkelt där det fanns plats.
Brudarnas föräldrar som aldrig varit här innan var väldigt tagna nästan generade av situationen, tills Rebecka gick fram och pratade med dem. Då lättade stämningen väsentligt. Claus gick runt på markerna och studerade växtligheten, han hade varit här på vintern innan. Agnetha kom fram till oss
- Hur skall vi kunna tacka er?
- Det behövs inte sa jag, vi gör gärna detta. Det är bara kul
- Vad tycker er personal om det?
- Jag kan nästan lova att de älskar det. För de får visa upp slottet från sin bästa sida
- Men att göra andras jobb så?
- Mm det är precis det, det är deras jobb och jag kan lova dig att de älskar det
- Ok jag får väl lita på dig sa hon och log
- Är du nervös frågade Rebecka?
- Nej men jag kan tänka mig att killarna är det
- Jo sa jag, men jag blev inte nervös förrän alla började fråga mig om jag var redo. Då började det kittla lite i min mage
- Tjejerna är nog rätt nervösa de med sa Rebecka, det var jag, nervös men lycklig
- Nu skall jag gå till min man och be honom sluta beundra er trädgård och vara lite social, han tackar han med förresten. Han kommer glömma att säga det men han är väldigt tacksam för allt
Hon gick iväg bort till sin man, nästa att komma fram var min moster
- Hej det var längesedan vi hade chans att prata
- Mm det var det sa jag och jag har saknat våra samtal
- Mm jag med, hur är det med er?
- Jodå det är bara bra sa jag. Hur är det själv?
- Jodå det är bra med mig
- Men?
- Det är inte så bra med din morbror
- Ok är han sjuk?
- Nja han har svårt att hantera pensionen. Han ville fortsätta arbeta men det fick han inte så han har hamnat i någon form av depression
- Ok vad vill han göra?
- Just nu så tror jag att han gjort vad som helst
- Ok låt mig fundera på det så skall vi se vad vi kan göra. Vi har en mängd företag där han med sin kunskap säkert skulle kunna fylla en roll om han vill
- Ok sa hon och log
- Hur går det för Mattias och Lisa?
- Oväntat bra, jag vet inte vad ni sa till henne men vad ni än sa eller gjorde så verkar det ha bitit
- Va bra sa Rebecka och log
- Haha jag misstänkte att det var du
- Ja eller egentligen var det vi båda sista gången. Men vi förklarade ett och annat för henne och hon verkar ha förstått till slut. De hanterar åldersskillnaden?
- Jadå oväntat bra det med, vad skall han göra nu efter skolan?
- Studera vidare, tack för presenten förresten han blev väldigt nöjd och det var nästan för mycket
- Ni gav mig en väldigt fin present på min studentdag. Jag är väldigt besviken över att vi missade den, men den dagen så räddade vi livet på våra barn
- Oj
- Mm Rebeckas pappa var ett lite större hot än vi misstänkte från början, men vi tog hand om honom
- Ok var är han nu?
- I Japan
- Japan?
- Mm han retade en del farliga människor där, vi fångade in honom och levererade honom till dem. De ser till att han får sitt straff
- Ok kan ni lita på det?
- Att de delar ut rätt straff? Jadå annars så vet de att vi tittar över på ett besök och vårt rykte i Japan är sådant. Att de aktar sig noga för att vi skall komma dit sa jag med ett leende
- Hahaha ni två, jag tror inte att ni rapporterar hälften av vad ni sysslar med till cirkeln
- Vi rapporterar det som berör cirkeln till hundra procent sa jag. Men sen har vi en massa andra uppdrag med, som detta slott till exempel, här är hur mycket som helst med det. Sen har vi jobb i Italien, sen i Grekland och senare i sommar så måste vi åka till Spanien. Förresten vad skulle morbror säga om att bli chef över säkerhetsfrågor angående alkohol och narkotika för våra företag?
- Va?
- Ja han ville ha jobb jag erbjuder honom ett, det lär ta en del tid i anspråk. Han kan sätta sitt eget schema och lön
- Skojar du?
- Nej jag skulle ju tänka på det. Nu har jag tänkt det är vårt erbjudande
- Ok jag skall prata med honom
- Bra det står en telefon därinne, det är bara att ringa
- Nu?
- Ja vi vill ha besked nu
- Ok då kommer jag strax
- Bra
Hon gick iväg
- Hej sa Ilse och Lina
- Hej hur är det med er?
- Det är bara bra sa Ilse. Så detta är det berömda slottet?
- Mm sa Rebecka, vad tycker du?
- Vad jag tycker? Kan vi flytta hit på heltid?
- Javisst sa Rebecka
- Haha det skulle vara något sa hon
- Så ni gillar stället
- Ja verkligen sa Ina, men hur i hela friden har ni råd med detta?
- Tja klädföretaget går lysande. Jag har investerat i aktier och lyckats komma över ett par företag som också går alldeles lysande
- Ok men hur fick ni pengarna från början?
- Min släkt är rätt rik sa Rebecka. Så vi investerade i en lägenhet och den var proppfull med antika möbler som vi sålde, så fick vi startkapital
- Ok smarta investeringar
- Ja och en del nostalgiska som restaurangen till exempel, fast den går överraskande bra den med. Jonathan har lagt ner ett hästjobb på den
- Hörde jag mitt namn nämnas?
- Ja jag berömde dig
- Tack det var ju snällt. Då får jag vara snäll tillbaka, mysigt hus
- Tack sa Rebecka vi gillar det
- Det förstår jag. Min flickvän blev rent till sig när hon fick komma tillbaka hit, hon sitter i köket och pratar med sina gamla arbetskamrater. De pratade om hur du Rebecka spöade skiten ur en snubbe här på gräsmattan
- Ja det är väl snart dags igen hjärtat årsdagen börjar närma sig
- Mm det är väl dags att bjuda in den mansgrisen igen
- Vad hände?
- Vi hade ett möte. Han hånade kvinnors förmåga förutom att vara pigor och knull maskiner. Jag accepterade inte det och utmanade honom. Tomten gick med på det och vi slogs här ute på gräsmattan. När jag spöat honom så försökte han slå till mig bakifrån. Jag sparkade honom i bröstet och bröt ett par revben på honom
- Han blev ganska medveten om att kvinnor kan de med
- Sen berättade min lilla tös även att det gick rätt vilt till innan dess i matsalen
- Det är en historia för en annan gång sa Rebecka och log
- Frun?
- Ja
- Mary låter hälsa att det är dags att ge barnen mat
- Aha ok tack jag kommer, plikten kallar sa hon med ett leende
Hon gav mig en puss och gick iväg
- Så då var det dags för bröllop?
- Ja det är väl det
- Man skall aldrig säga aldrig men jag tror inte att jag kommer gifta mig, det är ett så stort ståhej och det kostar en massa pengar. Pengar som jag kan lägga på annat
- Ja det kostar en hel del att gifta sig
- Ja hur mycket pengar har de inte fått lägga ut på detta? Hyra plan och bussar osv.
- Jag fick en bra deal
- Ok?
- Jag har en del kontakter i den branschen som jag utnyttjat
- Det var som fan jaja samma med bussarna?
- Ja
- Jaja det är inte aktuellt än. Vi överens om att vi just nu inte är sugna på att gifta oss
- Du skulle inte ha flickvän heller sa jag med ett leende
- Precis men jag har träffat en som inte accepterar mitt beteende och är likadan som jag, har Rebecka någon magisk kraft att hitta rätt?
- Ja du det verkar nästan som det sa jag med ett leende
- Så Rebecka hittade din flickvän här?
- Ja i köket tydligen
- Ja vi satt där nere och pratade med personalen och hon beklagade sig över engelsmännen, Rebecka föreslog att hon skulle följa med oss hem till Sverige för hon kände en man som behövde en kvinna som höll honom på mattan, hon tänkte på det och sen följde hon med oss hem. Sen så anställde hon henne på restaurangen och sen tog hur många timmar innan ni försvann?
- Tja två
- Och ni kom inte tillbaka på två dagar?
- Nja kanske det, jag minns faktiskt inte, vi var som jag vet inte, galningar kanske? Men ja minst två dagar. Jag har aldrig trott på det där med kärlek vid första ögonkastet men så fel jag hade
- Mm sa Ilse, det är som när jag såg Lina
- Sötnos sa Lina
- Hej Niklas
Jag vände mig om och där stod Lucas
- Hej det var inte igår
- Nej jag ser att du suger på den kapitalistiska kon
- Haha så är det, men säg inte det så att Mary hör dig då får ni bo i källaren. Det finns säkert en tortyrkammare där
- Vad menar du?
- Ja om du börjar med att prata om Marxismen eller Leninism osv. med de anställda här så kommer du att få uppleva den engelska konservatismen i all sin prakt. Mitt tips är vill du diskutera kapitalism och arbetsfrihet så gör det med mig så kan vi ha intressanta diskussioner. Så får du förklara kapitalismens nackdelar för mig så berättar jag hur kommunismen inte fungerar. Kan vi vara överens om det?
- Javisst
- Bra för om du är rädd om din hälsa så yppar du inget till de anställda om dina funderingar
- Nej för helvete sa Jonathan. Min tös har arbetat här, skulle du säga fel saker till henne så kommer hon att lägga dig över sina knän och ge dig smisk. Pratar du om sådant här så attackerar du Rebecka och Niklas och de anställda här älskar Niklas och Rebecka. Så för helvete Lucas inget röding snack här
- Röding snack?
- Ja och då menar jag inte fisken utan dina vanföreställningar om att kommunismen fungerar. Vilket Sovjetunionens fall skulle påminna dig om, sen om kapitalismen fungerar bättre vet jag inte men snälla inget politik snack denna helg ok?
- Ok sa Lucas och log om det inte är med Niklas?
- Med Niklas så får du göra vad du vill
- Så här står ni sa Ante
- Ja som du ser sa Jonathan
- Vad pratar ni om?
- Det okloka i att prata politik med de som arbetar här, eller ännu värre kalla Rebecka och Niklas för kapitalister i det här huset. Då kommer vissa att dra ilska på sig från hela huset och få bo i tortyrkammaren
- Aha det är ju nästan som på den gamla goda tiden
- Mm jag glömmer aldrig första gången vi fick träffa er sa Jonathan till Ilse och Lina, Niklas kom indragande med ett helt gäng vackra töser, vilket bara det var helt upp och ner. Sen läxar han upp Lucas fullständigt och för första gången visar den intelligens vi alla visste att han hade. Men som han på något vis trott att han dolde för oss andra
- Haha försökte han lura er med sa Ilse, jag vann en hel del pengar på att han inte var så dum som han spelade
- Jaja sa jag. Jag var inte så förslagen som jag trodde
- Hej
- Hej Jörgen hur är det?
- Jodå än så länge är det bara bra
- Skönt att höra
- Var är Rebecka?
- Hon är och matar barnen
- Aha
- Varför?
- Nä våra blivande fruar frågade efter henne. De hade några frågor inför morgondagen
- Ok praktiska detaljer eller privata saker?
- Praktiska
- Ok då är det Mary de skall prata med. Lägger sig Rebecka i det så kommer vi att få sova i tortyrkammaren
- Va? Tortyrkammaren
- Internt skämt
- Aha men då får jag hitta henne i stället
- Hon är där Rebecka är men vänta lite
Jag vinkade till en av personalen, han kom fram till oss
- Skulle du vilja vara vänlig och be Mary komma hit?
- Javisst genast
- Tack
- Ingen fara
Han gick iväg
- Praktiskt
- Va?
- Ja du slipper springa själv
- Som sagt, följer vi inte gängse regler när vi har gäster så får vi sova i tortyrkammaren. Mary är inte att leka med, det är lite som med mamma Agnetha när vi växte upp, fast ett par steg längre
- Oj på den nivån
- Mm
- Har vi en tortyrkammare?
- Jag vet inte men om vi har en så får vi sova där om inte vi följer gängse regler när vi har gäster
- Aha Mary
- Mm
- Jo vi får spela spelet när hon är i närheten. I alla fall ibland, vad gällde det?
- Brudgummorna hade praktiska frågor, de frågade efter dig. Men när det kommer till praktiska frågor så är det Mary som sköter dem
- Ja jag lägger mig inte i hennes arbete, jag är klokare än så
- Och jag skickade en i personalen annars så hade vi fått sova i tortyrkammaren
- Tortyrkammare?
- Ja jag varnade Lucas för att vädra sina politiska idéer inför personalen. Om de fick reda på dem så skulle de få sova i källaren där jag misstänker att det finns en tortyrkammare
- Aha jo det finns det säkert, jag har faktiskt inte kollat
- Nej inte jag i heller vi kanske skall fråga Mary
- Hej
- Hej Mattias, hej Lisa, hur är det med er?
- Jodå det är bara bra, hur är det själv?
- Jodå det är bara bra
- Niklas
- Ja
- Kan du komma lite
Jag gick bort till min moster
- Jag har pratat med din morbror nu, han är intresserad
- Va bra
- Men han vill inte ha allmosor
- Nej det är jag inte intresserad av i heller. Jag vill att han skall vara säkerhetsansvarig för de sakerna jag sagt, där han informerar och utbildar personalen om dessa frågor. Det är ett problem på vissa av våra arbetsplatser, jag vill ha någon som kan dessa frågor och det kan han
- Ok bra
- Som jag sa innan han sätter sin egen lön och arbetstid
- Ok
- Så nej det är inga allmosor, vi behöver hjälp och han kan hjälpa oss. Så enkelt är det
- Bra då tar han det
- Tack hälsa honom att vi uppskattar hans hjälp
- Det skall jag göra och jag tackar dig jag med
- Ingen fara sa jag och log
- Nu skall jag se om jag kan få lite tid med barnen, din mor och Elisabeth har kidnappat dem
- Lycka till sa jag och log igen
- Hej
- Hej
Jag gick tillbaka till de andra
- Vad ville mamma?
- Det var lite arbete bara, jag har anställt din pappa i företagen
- Tack gode gud sa han
- Varsågod
- Nu måste jag äta sa Rebecka
Vi gick bort mot buffen och plocka till oss mat och gick och satte oss vid ett bord, de andra hade följt med och satte sig de med
- Vi får hoppas att vädret håller i sig i morgon annars så kan det bli en blöt ceremoni
- Ja så är det men vi får hoppas på att det håller i sig
- Jag hörde att de inte skall ha en präst
- Nä Elsas pappa är tydligen vigselförrättare så han skall hålla i ceremonin
- Oj coolt sa Lisa
- Ja det är annorlunda men spännande
- Var är Sue?
- I köket och pratar med gamla bekanta sa Jonathan, jag ville inte störa så jag gick hit i stället
- Det var omtänksamt
- Ja det hade kanske blivit lite stelt om jag hängt där med henne. Sen ville jag prata med er med
- Det var trevligt sa jag
- Förresten Lucas vad gör du nu för tiden?
- Jag pluggar statsvetenskap
- Ok hur går det?
- Jodå det är intressant, lite jobbigt ibland men det går
- Och du då Annika vad gör du?
- Jag pluggar också, historia
- Jaså? På vilken nivå?
- Kandidat
- Den är rätt seg emellanåt, men vissa lärare var riktigt bra men det fanns ett och annat kålhuvud bland dem
- Läser du den?
- Jag har gjort, jag tenterade av den efter ett år
- Oj var inte det tufft
- Nja det gick bra
- Haha nu berättar du inte hela historien om hur ni fick göra om allt för att de trodde att ni båda fuskade
- Va?
- Vi skrev vår examen och lämnade in en uppsats. Vi fick läsa in alla kurser och sen skriva ett prov, vi hade alla rätt och uppsatsen klarade vi galant
- Vi?
- Ja Rebecka tenterade av sin civilekonomutbildning
- Men eftersom vi fick alla rätt så trodde skolan att vi fuskat och ville relegera oss. Då kopplade vi in en advokat som förklarade för dem att utan bevis så kunde inte göra det. Så vi fick tentera muntligt inför en panel med lärare, de godkände oss när vi började svara på varandras frågor.
- Så du tenterade av hela utbildningen?
- Nej två år, jag hade redan läst ett. Ja vi skulle få barnen och visste inte när vi skulle kunna komma tillbaka så i stället för att ta ett uppehåll så gjorde vi så. Skolan trodde väl inte att vi skulle klara det så de sa ja. Men vi klarade det, två gånger till och med, rektorn bad faktiskt om ursäkt efteråt
- Haha det måste ha känts skönt
- Jag hade inget emot att göra om det, det som störde mig var att de anklagade oss för att ha fuskat och sen inte kunde be om ursäkt. Ja lärarna då. Den lärare jag gillade bäst hade varit den som drev på mest om att vi fuskat. Så jag förnedrade honom lite extra
- Vilken lärare var det?
- Magnus
- Ja jag tycker också att han är bra, så du menar att han drev på värst?
- Ja verkligen, han var tydligen rent galen. Det var väl han som skrivit provet som jag hade alla rätt på. Men när Rebecka började svara på hans frågor och hade rätt så blev han rätt spak
- Ja samma med mina lärare, när du började rätta dem i hur man skall sköta ett företag, och de försökte spela överlägsna och du berättade vilka företag vi äger och hur vi vänt förlust till vinst med dem. Med väldigt enkla medel så blev de rätt spaka
- Vilka medel var det frågade Elsa som kom och satte sig
- Ha en glad personal. Svårare än så var det inte, det största målet är inte att tjäna pengar utan att ha personal som trivs
- Men? sa Lucas
- Ja det går emot det kapitalistiska grundtanken, jag har aldrig sagt att jag är kapitalist, men jag är inte kommunist i heller. Då jag inte har något emot att tjäna pengar. Men för att vi skall kunna tjäna pengar så är en lycklig och nöjd personal en grundförutsättning. Men jag lurar ingen med att säga att jag inte förväntar mig att vi tjänar pengar. Men tjänar vi pengar så har de arbete, och om de är stolta över det arbete de gör och om de trivs med sitt arbete så gör de ett bättre jobb.
- Men?
- Mm Lucas?
- Men så kan man inte göra
- Haha så det du kämpar för arbetares rättigheter och alla likas värde osv. vi gör det utan att hota eller luras eller spelar på personalens känslor med skrämselpropaganda. Som sagt vi vände ett jätteminus till ett plus första året på våra företag med vår policy, hur kan vi göra så att personalen trivs? Vi frågade dem vad behöver ni för att trivas på jobb? De fick föreslå precis vad som helst, sen tittade vi på det och försökte så långt det gick att tillfredsställa deras behov. Vi har byggt en simhall för personalen ville kunna simma efter arbetstid, vi har byggt motionsrum, vi har gått med på att bjuda personalen på en summa pengar var tredje månad om de uppfyllde kvoten, de turar tre gånger om året, de äter julbord en gång om året. Det är sådana förändringar vi har gjort. Stort och smått och vi har fått personal som är stolta över att komma till jobbet. Vi använder ingen piska, vi låter de som är bäst på det de gör bestämma, är det inte allt för tokigt så låter vi dem driva det. Men vi har sista ordet och vi diskuterar alltid med personalen innan vi bestämmer något. Vi har bytt ut ledningen på nästan alla företag för att de hade fel inställning och nästan inte bytt ut någon personal. Vi lyssnar på personalen inte på ledningen. Vi tjänar pengar, de får lön och vi är glada allihopa
- Jag fattar ingenting sa Lucas
- Fråga Jonathan här, han är faktiskt anställd av oss
- Va?
- Vi köpte stamstället och satte Jonathan som chef, han trivs personalen trivs och vi tjänar pengar
- Trivs du? frågade Lucas, Jonathan
- Oja väldigt mycket
- Se man kan tjäna pengar utan att förslava folket
- Hm jag återkommer i frågan
- Haha gör du så
- Niklas
Jag vände mig om och en i personalen stod där
- Ja
- Skulle du vilja följa med mig, det har kommit en man hit från London och han vill tala med er
- Ok vi kommer
Vi reste oss och följde med honom in i huset, han ledde oss till en av salongerna och vi gick in. Därinne stod en man i en skräddarsydd kostym och tittade ut över vår mark. Vi gick in i rummet och fram till honom
- Det är en vacker utsikt
Han hoppade till
- Förlåt det var inte meningen att skrämma dig
- Ingen fara, som du sa vacker utsikt
- Ja det är det
- Förlåt mitt namn är Sir John
- Niklas
- Rebecka
- Skall vi sätta oss sa jag och pekade mot en soffa och två fåtöljer
- Javisst sa han
Vi satte oss, jag och Rebecka i soffan och han i en fåtölj
- Nå hur kan vi hjälpa drottningen? Sa Rebecka
- Va?
- Hur kan vi hjälpa drottningen?
- Hur vet ni att jag kommer därifrån
- Tja det var en rimlig tid för att skvallret från begravningen skulle ta för att nå henne
- Haha ja så är det. Hon nåddes av skvallret och satte mig på att åka hit för att ta reda på om ni skall tvinga henne att dansa jigg
- Vem är du?
- Jag är hennes problemlösare
- Aha ok en hitman?
- Nja jag har inte rätt att döda någon
- Ok, vad erbjuder hon oss för att vi inte skall tvinga henne att dansa jigg?
- Hur vet ni att hon erbjuder något?
- Tja annars så hade hon inte skickat dig hit, hade hon velat straffa oss så hade hon gjort något uttalande till rätt personer och sen hade skvallret varit igång igen. Nu är hon nyfiken på oss, hon vet vem och vad vi är så hon vill inte stöta sig officiellt med oss. Men inofficiellt så vill hon visa att kom inte här och kom. Har jag ungefär rätt?
- Du har sammanfattat läget väldigt träffande sa han och log
- Bra så vad erbjuder hon, och tänk noga efter så att vi inte åker ner till London och ber henne dansa jigg och ser till att hon inte får fler saronger som vi vet att hon gillar väldigt mycket
- Men hur visste ni det sa han förvånat
- Gör ni inte er hemläxa? Eller du trodde att de där snorungarna skall jag nog kunna knäppa på näsan, och svaret på frågan angående kläderna. Vi äger det klädmärket, är hon snäll så skall hon få se nästa års kollektion först av alla. Är hon inte snäll så blir det inga fler saronger åt henne. Förstår vi varandra?
Han tittade häpet och spänt på oss, jag kunde ana mig ett leende
- Ni är betydligt smartare än vad mina rådgivare ger er credd för. Hur fan visste ni om hennes fåfänga?
- Jag skall inte säga att vi vet allt, men vi vet mycket, men återigen, vad erbjuder hon oss för att hon skall slippa dansa jigg, vi har gäster och ett bröllop i morgon så vi har inte riktigt tid att förhandla i all evighet
- Nå rakt på sak alltså sa han leende, för att slippa dansa jigg så är drottningen beredd på att ge er titeln Grand Duke och Grand Duchesse och EMB
- Ok sa jag, och mer?
- Hon vill väldigt gärna träffa er och lära känna er
- Ok det skall vi väl kunna ordna sa Rebecka, men det är något mer som du håller på
- Hon är lite rädd för er, så hon vill ha vissa försäkringar att ni inte tvingar henne att dansa jigg
- Ok vilka försäkringar då?
- Ja att om hon gör något som inte passar in i era planer, så vill hon veta att ni inte kommer med ett paket med mitt huvud i tillexempel. Utan hon vill då i alla fall få chansen att förklara varför hon gjort som hon gjort. Hon har ett kungadöme att sköta och kan inte alltid fatta beslut som passar alla
Vi tittade på varandra och tänkte här sitter vi med en rådgivare från det engelska kungahuset och förhandlar om vi skall tvinga henne att dansa jigg eller inte, tanken svindlade. Men det var lika bra att vänja sig vid det med. Hon kunde jämna marken för oss så att vi slapp att göra om det här i framtiden
- Jag håller med sa Rebecka i mitt huvud, men vi spelar lite till med honom, bara för att
- Ok hjärtat sa jag och log, lek så mycket du vill
- Så för att vi skall ge henne fördelar som vi inte ger någon annan, för titlar som vi egentligen inte bryr oss om, vänta förstå mig rätt. Vi har en hel del titlar redan så vi vet hur mycket de betyder. Vi får medaljer som vi kommer att ge till slottet så att de kan rama in dem, och beundra. Det är inte det att vi är otacksamma, vi vet precis hur mycket detta är värt, men vi har nog ett par krav till
- Ok och de är sa han och tittade på henne
- Vi skall skattebefrias i tio år, och när jag säger vi så menar jag slottet och allt som vi tjänar här. Drottningen skall utse oss till hovleverantörer för hennes och hennes familjs kläder. Det är vårt klädmärke som gäller eller inget. Drottningen skall bjuda in oss på middag minst en gång om året och Mary och Bowels skall adlas, ni får hitta någon släkting bakåt i tiden eller hitta på någon titel med de skall kallas sir och lady och det är inte förhandlingsbart. Går hon med på detta plus titlar och medaljer så
- Vi kommer inte skrapa på knäna för henne i heller la jag till. Vi kräver inte att hon skall göra det med oss i heller men vi kommer inte skrapa knä för henne, du kan hälsa henne att vi inte kommer skrapa knä för någon. Så för att avsluta Rebeckas mening, så går hon med på detta så slipper hon att dansa jigg och vi lovar att lyssna på henne innan vi skickar paket till henne. Jag förmodar att du behöver ringa för att komma med ett motbud, det är inte lönt. Accepterar hon inte våra förslag så kommer vi bara att lägga till andra förslag för varje gång du kommer tillbaka. Så mitt tips för att du skall slippa springa är att du är övertygande
Han tittade på oss och började skratta
- Herre Jesus ni är något extra ni två, jag går och är övertygande, jag kommer strax tillbaka
- Ok det finns en telefon i nästa rum om du vill prata privat
- Tack sa han och log
Han gick in i andra rummet
- Jaha hjärtat här sitter vi och utpressar engelska kungahuset
- Mm och det lite nervösa är att vi gör det så avslappnat
- Mm jag tänkte på samma sak. Han är nog van vid att det räcker med att han viftar med sin titel så gör alla vad han vill
- Du vet att om de inte går med på det här så får vi åka och tvinga henne att dansa jigg
- Ja och jag kan inte dansa jigg
Rebecka brast ut i ett pärlande skratt
- Inte jag i heller skrattade jag
Vi satt där och skrattade när han kom tillbaka
- Så nu har jag lagt fram ert förslag till min arbetsgivare och hon skall konsultera de instanser som era krav berör
- Hur lång tid tror du det tar för henne att sitta vid telefonen och vänta?
- Hur menar du nu?
- Hon behöver egentligen inte kontakta någon eller hur, hon kunde sagt ja direkt till dig. Eftersom hon är den hon är, sen hade hon ringt till er PM och sagt att nu är du snäll och gör såhär annars så får du dansa jigg på nästa kalas. Så skall vi ge henne tiominuter? Sen ringer du tillbaka om hon inte ringt tillbaka till oss
- Hahaha drottning kommer gilla er det är jag övertygad om, det var länge sedan någon kunde spela spelet så bra som ni gör
- Vi får se hur bra hon är sa Rebecka och log
- Hon är duktig, hon har regerat i nästan 40 år utan några större skandaler
- Då kan det bli spännande sa Rebecka och log igen
- Är ni så bra?
- Det avslöjar vi inte sa Rebecka då blir det inte lika roligt
- Haha är ni verkligen bara 21år gamla
- Mm sa Rebecka, hur gammal var hon när hon tog över tronen 26år?
- Ja hon kröntes när hon var 27år
- Det är bara ett par år äldre än oss
- Förvisso men hon är född med spelet i blodet
- Mm sa Rebecka, därför skall det bli kul att spela med henne
- Kul?
- Mm kul vi får se hur länge hon klarar sig mot oss
- Tio minuter?
- Kanske men då skall hon vara duktig
- Mm och han säger att hon är duktig
- Mm han gör det
- Vi får väl se
- Mm det får vi
Han tittade på oss och han visste nog inte riktigt vad han skulle tro. En betjänt kom in i rummet och sa till Sir John att det var telefon till honom. Han gick ut och det tog fem minuter sedan kom han in igen
- Nå då skall vi se, vad drottningen sa. Hon sa att ni kan från och med betrakta avtalet som slutet
- Jaha skall vi spotta oss i handen nu eller skriver du ihop något?
- Va spotta i handen?
- Ja för att sluta avtalet. Förr slöt man avtal genom att spotta i handen när man sålde kreatur eller liknande sa Rebecka, eller får vi något skriftligt? Eller vi skall lita på hennes ord?
- Haha sälja kreatur jo det kan man ju jämföra det med, nej drottningen har talat så då blir det så ni behöver inget skriftligt.
- Hur löser vi det praktiska?
- Hur menar du?
- Ja när blir vi dubbade eller hur det nu går till?
- Aha ni menar så, jo ni kan från och med nu betrakta er som ärkehertig och ärkehertiginna, ni kommer inte betala ett pund i skatt de närmsta tio åren, de två ni föreslagit kommer att bli sir och lady. Hon bjuder gärna er på middag en gång om året, medaljen kommer att delas ut vid lämpligt tillfälle och då får ni era titlar officiellt men det är aktiva från och med idag det har ni mitt ord på, och det är detsamma som drottningens ord
- Vänta lite sa jag
Jag gick bort till dörren och tittade på betjänten utanför
- Vill du hämta Mary och Bowels, snabbt är du snäll
- Givetvis
Han hastade iväg. Jag gick tillbaka in i rummet och sa
- Vi väntar lite med fortsättningen, men om jag förstår det rätt så fick vi igenom allt?
- Jadå jag har aldrig varit med om att hon gett efter så snabbt. Hon kan vara envis och enveten när hon utsätts för hot
- Vi hotar inte, vi föreslår sa Rebecka, tro mig du vill inte vara med när vi hotar någon avslutade hon med en iskall röst
- Det bra att tänka på hur man uttrycker sig till oss sa jag lågt, med tanke på hur rädd din drottning är för oss så kan det vara klokt att inte göra oss arga. Vi kom förslag åt henne, vi hotade inte, hade vi hotat så hade du märkt det. Vi tillåter alltid någon att klanta sig tre gånger efter det så är det slut med varningar. Och jag skämtar inte tro mig, så du har fått en varning och du har två kvar. Tänk på det
Han stirrade på oss, vi såg iskallt på honom och han svalde
- Jag ber om ursäkt, jag skall tänka på hur jag talar till er i fortsättningen
- Tack det skulle uppskattas sa jag med ett leende
Dörren öppnades och Mary och Bowels kom in
- Hej sa vi sätt er ner är ni snälla
- Javisst Sir sa Bowels
- Snälla
- Ok Niklas sa han och log
- Tack
- Nå vi har ett par överraskningar åt er
- Jaså?
- Detta är Sir John, han är ett sändebud från det engelska hovet, det vill säga från drottningen
Mary och John stirrade på mig
- I alla fall drottningen har hört talas om det vi pratade om med Delilas mor på begravningen, och jag och Rebecka är numera ärkehertig och ärkehertiginna
- Herregud sa Mary lågt
- Grattis Niklas och Rebecka sa Bowels med stolthet i rösten
- Jag var inte klar men tack, vi är även skattebefriade i tio år
- Förlåt sa Bowels
- Vi är skattebefriade i tio år, vi kommer även att få tingeltangel, vi kommer att bli inbjudna till drottningen en gång om året på middag. Men jag har sparat det bästa till sist och jag kommer inte acceptera ett nej
- Vad har du nu hittat på för jäkelskap sa Mary
- Du och Bowels är från och med idag Sir och Lady, ni kommer att bli adlade, så om ni inte uppför er så kommer jag och Rebecka springa runt och sira och miladya er dagarna i ända. Så får ni se hur kul ni tycker det är sa jag och log
- Vi kommer att vad?
- Milady Mary sa Rebecka du är härmed adlad, vi tror att det kommer bli någon officiell ceremoni på slottet någon dag, men så är det. Vi hoppas att ni vill fortsätta arbeta för oss till trots för er nya status
- Ni två sa Mary lågt sen började hon gråta
- Skall jag adlas viskade Bowels
- Mm sa jag och log, jag vet inte riktigt hur långt de kommer att få gå tillbaka för att hitta någon lämplig släkting eller om det är för lång och trogen tjänst eller hur de löser det. Men adlade kommer ni att bli
- Ni två sa Mary och torkade sina tårar, om jag haft barn så hade jag inte kunnat älska dem mer än vad jag älskar er. Ni två är ta mig tusan helt underbara om jag vill sluta? Är ni galna, jag skall begravas i källaren
- Det löser vi sa jag och log
- Jag har inte heller en tanke på att sluta sa Bowels, ni får begrava mig bredvid Mary
- Som sagt det löser vi sa jag och log
- Då var vi färdiga för idag sa Sir John så jag tänkte åka tillbaka London
- Vi tackar för besöket sa jag, och hälsa drottningen att vi ser framemot inbjudan
- Det skall jag framföra sa han och log
- Glöm inte vår varning sa Rebecka, du har bara två kvar
- Nej det skall jag inte göra. Hej då
- Hej då
Han gick ut och stängde dörren
- Vad handlade det om? Sa Mary
- Han klantade sig och retade upp oss. Vi gillade inte det och varnade honom att inte göra om det
- Det var inte smart av honom sa Bowels
- Nej sa jag det var det inte
- Jaha kan vi informera personalen om de goda nyheterna med era titlar?
- Jadå det skall tydligen vara klart sa jag och log, förresten skulle du vilja samla all personal i stora salen om en halvtimme så meddelar vi själv de goda nyheterna
- Självklart Niklas
- Tack Mary sa jag och log, då ses vi där om en halvtimme
- Då hinner jag amma innan sa Rebecka det är dags nu
- Ok hjärtat sa jag och log
- Tio års skattebefrielse, inser du hur mycket pengar det innebär
- Nej men Rebecka gjorde för det var hennes ide men när du säger så, så är det en hel del
- Ja det är det, vi betalar en massa skatter för allt som händer här, det kommer på tio år innebära närmre 10 miljoner pund förutom vinsten vi gör
- Det låter lysande sa jag och log
- Det tycker jag med sa han och log
- Jag skall bara gå ut och säga till de andra att vi försvinner en stund till så att de inte undrar var vi tar vägen
- Javisst Niklas
- Tack sir sa jag och log
- Hut
- Hahaha skrattade jag
Jag gick ut till de andra och satte mig och log
- Du ser ut som om du lurat någon sa Jonathan
- Nej jag har inte lurat någon. Jag har sett till att min personal är lyckliga det gör mig alltid glad
- Ok det låter spännande säger en av dina anställda, vad har du nu gjort?
- Vi har sett till att två av våra anställda har blivit adlade
- Det var som fasen sa Ilse hur gör man det?
- Man berättar för drottningen att löser hon inte det vi vill så ser vi till att hon får dansa en jigg
Det blev tyst runt bordet och alla stirrade på mig. Tre av de som satt runt bordet visste vem vi var de andra hade ingen aning
- Ni gjorde vad sa Lina
- Vi sa till drottningen eller rättare sa till hennes sändebud att om hon inte gjorde som vi ville så skulle hon få dansa en jigg
- Det skulle ta mig fan inte förvåna mig sa Jonathan. När ni två sätter igång så skulle ni nog få en drottning att dansa jigg
- Hon slipper för hon gjorde som vi sa avslutade jag leende
- Haha skrattade han
- Nu skall vi träffa personalen och informera dem om den goda nyheten. Så ser ni en massa leenden på personalen så vet ni varför, vi kommer strax tillbaka
- Vi tänkte gå och bada en del av oss sa Ilse
- Gör ni så vi hittar er när vi är klara vi ses på en stund
Jag gick in till stora salongen och Rebecka kom in nästan samtidigt från andra sidan rummet, vi ställde oss framför personalen. Jag höjde handen och det tystnade i rummet
- Vi, jag och Rebecka har samlat er här idag för vi har goda nyheter som rör slottet, för det första och kanske det viktigaste så kommer slottet att få tillbaka sina titlar, men det kommer att bli en förändring i titlarna, slottet är numera av hertig klass till och med ärkehertig klass
Personalen började applådera och stampa i golvet och de kramade om varandra. Jag höjde handen och de tystnade
- Slottet kommer även att få EMB medaljer
Samma reaktion igen från personalen. Jag höjde handen igen
- Vi kommer även att vara skattebefriade de närmsta tio åren. Men jag har sparat det allra bästa till sist
De tittade på mig, jag kunde nästan se på dem att de tänkte att hur skulle jag kunna toppa detta?
- Vi har två familjemedlemmar som har lagt ner och lägger ner sin själ i detta slott. De slet när det var som tyngst för slottet, när slottet tappade sina titlar så stod de med raka ryggar och härdade ut. Ni vet vem jag talar om, vill Bowels och Mary komma fram hit
De reste sig och gick fram till mig och tittade på mig
- Dessa två personer kommer från och med idag kunna lägga till titlarna Sir och Lady, de blev precis adlade för ett arbete utöver det vanliga. Jag tycker att vi reser oss och hurrar för dem. De leve hurra, hurra, hurra. Sätt er igen, utan ert arbete så hade vi aldrig uppnått det vi uppnått här. Vi, jag och Rebecka kommer med en liten bonus åt er. På ert nästa lönebesked så kommer ni att finna en dubbellön vi betalar ut en extra månadslön till alla anställda. Vi förväntar oss att slottet visar sig från sin bästa sida i morgon. Tack för att ni kom återgå till arbetet
Alla reste sig upp och log, vissa kramade om varandra, alla gick fram till Mary och Bowels och antingen tog dem i hand eller kramade om dem, sen troppade de ut och återgick till sitt arbete
- Som sagt ni två sa Mary ibland undrar jag hur gamla ni är. Ni vet precis hur ni skall göra för att få människor på gott humör, ni har samtidigt försäkrat er att ingen blir avundsjuk på oss
- Det var liksom meningen sa jag
- Mm jag vet sa Mary det är det som gör er unika i det här landet. Ni bryr er om er personal och skiter i titlar och ser till allas bästa, vet ni om att folk köar för att få jobba här? Vi får in ansökningar hela tiden till och med från hovet har vi fått in ansökningar. Det ni gjort det senaste året är utan like någonsin
- Vi är de vi är sa Rebecka och en dag kanske vi berättar för er vad det innebär men inte idag. Vi hade aldrig klarat detta utan er, det är ni som är ryggraden i detta slott. Det är er förtjänst att vi är där vi är så det är vi som skall tacka er
- Det gör ni varje dag som vi får arbeta här, jag menade allvar med att bli begravd i källaren
- Och jag menade allvar när jag sa att vi löser det sa jag
- Nej nu får vi återgå till arbetet sa Bowels, vi har att göra inför i morgon
- Säg till om det är något vi kan hjälpa till med
- Absolut sa Mary
- Skall vi gå ut till de andra i poolhuset?
- Javisst hjärtat sa Rebecka
- Hur är det med barnen?
- Jodå de blir galet bortskämda av damerna, framförallt min mamma, din mamma, din moster, Berit och Agnetha. Det är knappt jag får amma dem skrattade hon till
- Så pass sa jag och log
- Mm så pass, jaha min ärkehertig till man skall du bada?
- Jag hade faktiskt tänkt mig det min ärkehertiginna, hade du tänkt bada?
- Ja det var ett tag sedan jag simmade lite så jag tänkte passa på
- Mm jag känner ungefär likadant sa jag
Vi gick in i poolhuset och bytte om, vi gick in till de andra och dök i vattnet, vi simmade ett par längder och sen så satte jag mig på kanten. Jag tittade på mig omkring och insåg det som Mary påpekat hur unga vi alla var.
Jörgen och Jonathan var äldst av oss de var 25år, jag kände det som att vi var äldre. Jesper tillexempel var 17½ år snart och skulle snart ta körkort men i mina ögon så var han minst 25 och det var likadant med alla de andra i vårt kompis gäng.
Jag kände en saknad ibland när vi var tvungna att göra det vi gjorde. Vi vid 21års ålder kunde styra drottningar och hennes gelikar om vi kunde göra detta vid 21års ålder vad skulle vi då kunna göra när vi var 30? 40? År. Den tanken skrämde mig inte konstigt nog, den kittlade mig i stället och jag log
- Det är en rätt skön känsla va hjärtat?
- Mm du tänkte på samma sak?
- Mm jag börjar bli mer och mer nyfiken på vad vi kommer att åstadkomma
- Mm jag med, du vet vad jag tänkt på sista tiden?
- Ja och jag känner med dig. Det är inget lätt beslut, jag står bakom dig oavsett hur du gör hjärtat
- Det är bara det att jag känner att jag inte har tid till allt, dig, barnen, det vi är, jag har en känsla av att vi kommer få mer och mer att göra. Eftersom vi gick upp en division så måste vi öka träningsmängden med minst en dag i veckan, det är tiden som är den stora boven i hela detta drama.
- Drama hjärtat?
- Ja det känns som ett grekiskt drama. Jag vet inte hur jag skall förklara det för grabbarna. Det känns som att jag är det som håller ihop laget, försvinner jag så kommer laget att dö ut
- Jag vet hjärtat sa hon och som jag sa så lider jag med dig. Det är inget lätt beslut
- Nej sa jag det är inte det, men jag måste fatta beslutet snart
- Mm
- På ett intellektuellt vis så vet jag precis hur jag skall göra, men emotionellt så är det svårt
- Och hur gör du då?
- Jag tar ett sabbatsår och sen fattar jag ett nytt beslut nästa år, men då tappar jag ett år av träning och jag tror att jag inte kommer tillbaka igen
- Som sagt du måste fatta beslutet men jag håller med dig, jag tror också att det vi är kommer att pocka mer på uppmärksamheten i framtiden och jag precis som du känner en kittlande nyfikenhet på vad det kommer att innebära för oss. Men jag vet hur du älskar din idrott
- Jag älskar den inte mer än dig och barnen, ni kommer alltid först
- Jag vet hjärtat men jag vill inte stå i vägen för dig
- Det gör du aldrig hjärtat, tvärtom. Frågan jag måste ställa mig är vilket tillfredsställer mig mest. Idrotten eller att var en av de utvalda. Du och barnen är nummer ett. Det andra är nummer två för alltid hjärtat
- Det är samma för mig sa hon oavsett vem vi är så kommer alltid du och barnen först
- Jag har egentligen redan bestämt mig, det svåra är att säga det högt för då blir det på riktigt så att säga
- Jag förstår sa hon, och hur blir valet?
- Att jag lägger ner idrotten, det andra är viktigare, mycket viktigare.
- Ja det är det hjärtat, jag är förväntansfull för att testa mina kunskaper mot drottningen
- Haha ja jag kan tänka mig det hjärtat
- Hej
- Hej Jesper hur är det?
- Jodå det funkar, är lite rastlös
- Jaså? Vad då, då?
- Det känns som om att någon observerar oss
- Ok? Varifrån
- Från norr och söder
- Ok
Jag hoppade upp från vattnet och tittade på de andra och sen på Jesper, Lotta och Rebecka
- Följ med mig ut i omklädningsrummet
- Ok
Vi gick ut och tittade oss omkring där fanns ingen där
- Nu gör vi såhär, vi byter om och går in i slottet, vi hämtar våra svärd i träningsrummet sen så byter vi om till lätta kläder. Sen ger Rebecka och jag oss av norrut och ni två åt söder, sen hittar vi det som bevakar oss, inget dödande om det inte är oundvikligt
- Ok skall vi slå ner och bära tillbaka?
- Slå ner bind dem och sen löser vi det andra sen
- Ok
- Då går vi
Vi gick ut och in i slottet, vi gick lugnt tills vi var inne i slottet sen sprang vi, folk tittade häpet på oss, Mary stod utanför barnens rum
- Kalla hit folk som kan bevaka detta rum ingen kommer in sa jag
- Ok vi skall se till det
- Bra, förresten finns det någon hemlig gång utifrån slottet, norrut och söderut?
- Ja genom källaren så finns det två tunnlar som går i ungefärlig riktning
- Bra kan någon visa oss?
- Bowels
- Kalla på honom genast med de som kan bevaka rummet ingen kommer in eller ut. Jag skall prata med dem därinne. Rebecka hämta mitt svärd och kläder så informerar jag dem därinne
- Ok sa hon och gav sig iväg
Jag gick in i rummet, min mamma, Elisabeth, Berit och Agnetha var därinne. De tittade upp på mig när jag kom in och tystnade
- Något bevakar oss vi skall ta reda på vem det är, ni får inte gå ut förrän vi kommer tillbaka inte under några omständigheter, ingen kommer att komma in. Lås dörren och beskydda barnen
Rebecka kom in i rummet och räckte över mina kläder, jag bytte om därinne och hängde svärdet på mig
- Gör som jag sagt, öppna inte dörren
- Ok sa Berit bestämt
- Tack
Vi gick ut, fyra betjänter stod utanför och de tittade på mig
- Ingen kommer in
- Nej
- Bra, Bowels visa oss tunnlarna
- Ja Sir
Jag sa inget om tilltalet utan bara gick efter honom. Vi hade tur för vi mötte ingen på vägen nertill källaren. Bowels ledde oss på bakvägar nertill källaren och han öppnade en dörr
- Går ni till höger kommer ni norrut, går ni till vänster så kommer ni söderut
- Ok tack, håll ställningarna tills vi kommer tillbaka
- Ok ingen kommer att röra barnen så länge vi lever
- Bra tack
Jag och Rebecka gick till höger och de andra gick till vänster. Vi började lysa och sprang. Vi sprang fort, fortare än en normal människa. Tau, Tau hjälpte oss. Vi kom fram till en port och stannade. Vi tittade på varandra
- Vi öppnar försiktigt och tittar ut för att se var vi är, sen söker vi av området
- Ja hjärtat
Jag tryckte ner handtaget och knuffade på dörren. Den gled upp tyst. Jag tackade för att någon skötte om dörrarna. Jag tittade ut och såg mig omkring, vi var en bit in i skogen.
Jag vinkade till Rebecka att följa med. Vi smög ut och tittade oss omkring. Vi orienterade oss och fick koll på var vi var. Jag började söka av området med Tau, Tau. Jag fick en känsla till väster, där fanns något som inte tillhörde omgivning, den var inte en del av naturen
- Västerut
- Mm jag känner det, men inte hur många
- Nej men minst tre
- Ja, hur gör vi?
- Vi smyger oss dit och kollar vem det är, är det paparazzi så avhyser vi dem. Är det annat så tar vi hand om dem
- Ok hjärtat sa Rebecka och log
Vi smög oss iväg, jag gick först och i en vid vinkel runt för att inte missa någon. Ju närmare vi kom de som var därute så upptäckte vi två stycken lite längre bak, det måste vara deras backup.
- Tar du dem så tar jag de andra?
- Javisst hjärtat
- Vi håller kontakten och slår till samtidigt
- Ja, lycka till
- Det kan behövas sa jag och log
Jag smög iväg och närmade mig de tre framför mig, jag sjönk ner när jag var tillräckligt nära. Det satt en i ett träd, de andra två var gömda på marken. Nu såg jag vem de var, Assassiner
- Det är Assassiner hjärtat
- Mm jag såg det
- De kommer kunna göra motstånd, de har inte träsvärd som oss, ta det försiktigt hjärtat
- Mm detsamma
- Ok då kör vi
- Ja
Jag gled fram ljudlöst och slog ner den förste innan de andra märkte något, jag attackerade den andre och han försökte försvara sig men jag slog ner honom också. Den tredje hoppade vigt ner från trädet och drog två svärd och attackerade.
Vi dansade runt och våra svärd möttes och vi slogs under tystnad. Efter ett par minuter så kom min lucka. Jag slog till och han sjönk ihop. Jag tittade mig omkring och såg på marken. Tre, fyra dagar har de varit här.
- Är du klar hjärtat?
- Jadå du med?
- Ja de såg mig aldrig komma
- Bra, vi binder dem och sätter dem mot ett träd, vi tar med en till slottet och frågar ut honom
- Ok hjärtat jag kommer snart
Jag band mina tre nedslagna motståndare. Jag drog ner deras hättor och tittade på dem. De hade intrikata tatueringar i ansiktet. Jag började söka igenom dem. De hade en imponerande arsenal av vapen gömda i sina kläder. Jag samlade ihop vapnen och la dem i en hög på marken
- De är beväpnade till tänderna
- Ja frågan är varför? Vad ville de?
- Ja vi får ta med en av dem tillbaka
- Ja jag bär och du går först
- Ja hjärtat
Jag lyfte upp han som suttit i trädet och la honom över axlarna och vi började gå mot slottet. Jag hoppades att Jesper och Lotta hade klarat sig lika bra som oss. Vi kom framtill porten och Rebecka öppnade och vi gick in. Vi tog oss genom tunneln och kom fram till trappan
- Gå upp och kolla läget, kalla direkt om det är något så kommer jag. Hämta hit Mary eller Bowels. Så får vi se om det finns en tortyrkammare här
- Ja hjärtat, jag gillar när du kommenderar mig sa hon med glitter i ögonen
Jag skrattade till
- Affärerna först
- Ja hjärtat sa hon och slank iväg
Jag la ner mannen på golvet och tittade på honom, hade man sett honom på gatan så hade man inte lagt märke till honom om det inte hade varit för tatueringarna.
Jag kände en rörelse bakom mig och drog mitt svärd och gjorde mig beredd. Det var Lotta och Jesper som kom tillbaka. Jesper höll sig för armen och svor ganska ljudligt när han kom fram till mig
- Jävla skit,
- Jag sa ju till dig
- Ja jag vet
- Vad har hänt?
- Allt gick bra de var bara tre stycken
- Är ni säkra?
- Jadå sa Lotta
- Bra för vi hade två som var längre bort
- Ok nej vi kollade och det var bara tre
- Ok bra, vad hände med dig?
- Han slarvade sa Lotta förebrående
- Ok sa jag, stå still
Jag helade honom med Tau, Tau, vad det än var som skurit honom så hade det i alla fall inte varit förgiftat, vilket annars deras vapen alltid var. Det lugnade mig lite för då hade de inte uppsåt att döda i alla fall. Rebecka kom ner med Bowels efter sig
- Hej Rebecka ville att jag skulle visa tortyrkammaren sa han med ett leende
- Har vi en sådan?
- Nej tyvärr inte men vi har faktiskt fångceller
- Bra, Jesper, Lotta och Rebecka ta hjälp av betjänterna och bär hit de andra som vi slagit ner så låser vi in dem härnere så länge
- Javisst sa de och sprang iväg
- Visa vägen Bowels
Han gick före mig in i en korridor och längst ner i den så fanns det en trädörr. Han öppnade den och vi kom in i ett rum med två celler. Ha öppnade den ena och jag bar in min börda och vi gick ut ur cellen. Han låste den och vi tittade på mannen som låg där
- Vem är de?
- De kommer från ett brödraskap som heter Assassinerna
- Ok vad vill de?
- Har inte en aning men jag tänker ta reda på det
- Tortyr?
- Nej faktiskt inte, vi har andra fördelar sa jag och log, som är mer säkra än tortyr.
- Va bra det blir så blodigt med tortyr har jag hört, kammarflickorna gnäller alltid över blodfläckar
- Haha ja jag kommer ihåg utskällningen jag fick i fjol av Mary när vi kladdade ner i salongen
- Ja hon svor länge över det kan jag säga
- Går du ut och möter de andra så att de kan komma hit
- Javisst
Jag visste att de var på väg för Rebecka hade förvarnat mig, jag stod kvar och väntade tills de andra kom in. De bar in sina män och vi fördelade dem i cellerna. Sen låste vi och gick ut.
- Ingen förutom jag eller Rebecka får gå in här
- Ok jag skall se till att det blir så
- Bra hämta vatten och ställ det nedanför trappan gå inte nära denna dörren förrän jag säger att det är ok
- Jag förstår sa Bowels
- Bra då går vi upp och blåser faran över
- Det har jag redan gjort sa Rebecka och log
- Bra hjärtat, är alla ok?
- Ja nu är vi det sa Jesper
Vi gick uppför trappan och kom ut vid köket, vi slank uppför trappan till andra våningen och tog oss bort till träningsrummet och la tillbaka våra svärd. Vi gick in på våra rum och bytte om till andra kläder och sen gick vi in i barnkammaren
- Hej är alla ok?
- Jadå, Jesper fick ett skärsår men jag helade det, Lotta bannar nog honom fortfarande så jag slipper det. Han var tydligen oförsiktig
- Bra sa min mamma, Lotta vet hur hon skall ta honom
- Mm sa jag
- Vem var det?
- Assassiner
- Ok de som Lotta och Jesper är på något mystiskt vis besläktade med?
- Ja det är vi med sa Rebecka, det är därför vi lyser grönt och gult numera
- Hur många var det?
- 8
- Oj det var många
- Mm men vi slog ner dem och de är inlåsta i källaren, vi har tydligen fångceller därnere
- Aha ok
- Ingen tortyrkammare dock
- Så synd sa Berit
- Mm så vi får göra det på traditionellt vis med Tau, Tau
- Är det traditionellt?
- Ja för oss är det, jag lärde mig en del när jag hade mitt samtal med Elisabeths före detta man. Jag vet hur vi skall göra. En av dem kommer att sjunga som en fågel om det behövs
- Nu måste jag amma sa Rebecka
- Ok sa jag och log, när du är klar så går vi ner till dem och har en pratstund
- Javisst hjärtat sa hon
Hon satte sig och knäppte upp blusen och började amma Isabelle, jag satt med Leonardo i knät och tittade på honom. Om jag tvekat om valet innan så hade detta visat för mig att jag måste satsa fullt ut på den jag är.
Om inget annat så för att ha fullt fokus på att skydda min familj. Jag kunde inte låta mig bli distraherad av det andra. Jag fick ta samtalet med Ante vid tillfälle och meddela honom.
Jag hoppades att han skulle förstå. Rebecka och jag bytte barn och det var Leonardos tur att bli ammad. Isabelle tittade på mig med sina blå ögon och det kändes som att hon försökte tränga sig in i mitt huvud.
Jag släppte in henne och hon gjorde stora ögon. Jag flöt omkring inne i hennes huvud och jag drog mig tillbaka snabbt. Jag var ute på osäker mark så jag ville inte förstöra något i henne. Hon däremot for runt inne i mig och det var som om hon ville veta allt på en gång
- Gör hon så med dig med?
- Vad?
- Isabelle är inne i mitt huvud
- Ok nej, men Leo har försökt ta sig in men jag har inte vågat släppa på garden
- Jag håller mig ute från hennes huvud men hon är som en dammsugare i mitt
- Ok jag testar
Jag såg en förundrad in spridas över hennes ansikte och vi tittade på varandra sedan på våra barn. De började lysa i samma skimmer som oss och nu lös vi alla fyra
- Herregud vad händer utbrast Elisabeth
- Vi vet inte riktigt sa jag, men vi tror att det är viktigt
- De har lyst förr sa Mary lugnt
- Ok när då?
- På kvällarna sa hon och tittade på oss
- Oj sa Rebecka
- Mm sa Mary en av kammarflickorna sprang och hämtade mig och ville ringa läkaren, men jag stoppade henne och fick lugnat ner henne. Sen förstod jag sambandet när det hände ett par kvällar på rad, och en gång på en eftermiddag och ett par mornar
- Oj sa jag nu och rodnade lite
- Jaså på det viset sa Berit
- Vad? Sa min mamma
- Tänk efter sa Berit
Min mamma tittade på mig och sen på Rebecka och sen skrattade hon till
- Jaha på det viset, men det är bra att ni håller igång
- Kan vi prata om något annat sa jag och rodnade lite till
Jag släppte kontakten med Isabelle och hon såg besviken ut. Rebecka gjorde detsamma med Leonardo, han uppvisade samma min som sin syster
- Jaha vad har vi lärt oss av detta?
- Att de är nyfikna små rackare
- Mm frågan är hur denna nyfikenhet kommer påverka dem
- Det får vi se och hantera det allteftersom sa Rebecka
- Det kan bli svårt att förklara om de helt plötsligt börjar prata sa jag
- Det kan jag hålla med om sa Rebecka, tror du?
- Ja
- Ok
- Och då
- Mm
- Sluta sa Berit, vi hänger inte med
- Förlåt sa jag, vad vi pratar om är att om de har samma egenskaper som vi så kommer de att kunna lära sig som vi gör, och eftersom att de inte är utvecklade så kan det ställa till problem
- Det var en underdrift sa Berit
- Mm jag kan tänka mig om kammarjungfrun sprang när de började lysa så kan ni tänka er hur de kommer reagera om de reciterar bibeln på latin eller ber dem fara åt helvete på svenska, ja ni förstår vad jag menar
- Ja det kan jag tänka mig sa Elisabeth
- Jag har inte läst något om detta i deras dagböcker
- Inte jag i heller det känns som om vi saknar böcker
- Mm vi får titta på det sen
- Mm
- Men hur gör vi fram tills att vi har fått reda på vad vi skall göra?
- Från och med nu så är det bara ni som är härinne förutom Jesper och Lotta som tar hand om barnen, skulle de börja prata så meddelar ni oss direkt. Så får vi se hur vi hanterar det. Jag vill testa en sak, vi byter sa jag till Rebecka
- Ok vad vill du testa?
- Om jag kan få kontakt med Leo, och du med Isabelle
- Mm
Jag öppnade mitt sinne och Isabelle högg som en kobra, jag hann precis sätta upp mina murar och jag höll henne utanför. Jag öppnade mig för Leo och letade efter hans sinne.
Jag hittade honom och han vände sin blåa blick mot mig och tryckte på mitt sinne, jag öppnade upp och släppte in honom. Jag uppfylldes av samma känsla som när Isabelle varit därinne.
Han hade dock en annan metod än sin syster. Han var mer direkt och rakt på, jag tittade på Rebecka och hon log, hon hade fått kontakt med Isabelle. Vi stängde dem ute och de såg tjuriga ut
- Haha titta på dem sa Rebecka
- Mm surpuppor sa jag och log
- Nå?
- Jodå det gick sa Rebecka och log, vi får tänka på att sätta upp våra murar på kvällarna och vid andra tillfällen sa hon
- Ja sa jag, de är starka men inte tillräckligt än för att bryta igenom våra försvar
- Om de är så starka nu hur kommer de att bli sen?
- Ja i klass med oss
- Ja minst
- Jag tror inte att de kommer att bli starkare än oss, men de kommer att bli bättre förberedda än vad vi var
- Ja det tror jag med eller rättare sagt jag är övertygad om det men jag avskyr att inte veta vad vi skall göra nu, jag har gått igenom böckerna men jag får inte fram något
- Nej inte jag i heller men vi får fokusera på det senare, nu är det dags för källaren
- Ja hjärtat, hur skall vi göra?
- Du pratar och jag retar vissa hormoner hos honom så kommer han att prata utan att han kan stoppa sig, en bieffekt är att det kommer att gå för honom om vi måste prata för länge så bli inte förvånad om det händer
- Hur vet du det?
- För jag gjorde så med din far innan Berit fick sitt pris
- Oj ok
- Du menar att du reta honom till sexuell njutning genom att manipulera hans hormoner i kroppen? Frågade min mor
- Ja
- Och sen skar du av honom penisen?
- Ja Berit ville ha den i present
- Herregud, vad gjorde du med den?
- Ingenting än
- Ok men du har alltså den därhemma?
- Mm det har jag
- Ok
- Ni kan prata vidare om det tills vi kommer tillbaka
Vi gick nerför trapporna, och ner i källaren. Vattnet stod vid trappan jag tog flaskorna och vi gick ner för korridoren och fram till dörren. Vi gick in i Tau, Tau och öppnade dörren när vi känt av rummet.
De var kvar i sina celler när vi kom in. Tre av dem var fortfarande utslagna och de andra fem satt på golvet och stirrade rakt fram
- Vill ni ha vatten frågade jag på spanska
En av dem tittade upp och tittade på de andra. Jag öppnade flaskan och tog en klunk, för att visa att vi inte spetsat vattnet
- Vill ni ha?
- Ja tack svarade han
Jag räckte fram flaskan, jag såg hans attack innan den kom och jag mötte den och slog till. Jag tryckte på ett nervknippe vid hans nyckelben och han skrek till. Han dråsade ihop på marken
- Någon annan som vill ha vatten?
- Ja tack sa en annan man
- Vill du också hamna på golvet
- Nej jag vill dricka
- Ok sa jag varsågod
Jag räckte över flaskan och han tog den, jag började slå på kokoro
- Strax hjärtat
- Mm
Jag började sätta fart på vissa hormoner och han fick en glansig blick i ögonen
- Nu hjärtat
- Ok
- Hej sa hon och log
- Hej stönade han
- Vad skulle ni göra här?
- Studera och spionera
- På vem?
- Er två
- Varför?
- Mannen på berget gav sin order vi utförde den
- Vad vill den högste i ert brödraskap med den informationen?
- Det vet jag inte stönade han högre
Han stod nu och klämde på sitt kön och han blev rödare i ansiktet
- Vem vet?
- Han där borta i hörnet stönade han ännu högre och han klämde ännu hårdare på sin penis
- Då tackar jag för hjälpen sa hon och log
Mannen kom med ett stön, han skakade i kroppen och jag släppte honom. Han rasade ihop på golvet och somnade. Den man som utpekats låg på golvet, han såg ut att vara utslagen, men genom Tau, Tau visste vi att det inte var så
- Du kan sluta låtsas nu sa jag till mannen, vi vet att du är vaken. Du är även ganska arg på din kamrat som avslöjat att det är du som är ledaren. Så snälla kom hit och svara på våra frågor, så slipper vi att göra er illa
Han reste sig och kom fram till oss
- Vad vill ni veta?
- Vem, varför?
- Mannen på berget vill veta mer om er eftersom ni skall komma till Spanien, han vill alltid veta allt om alla som kommer dit och om er två vet han ingenting, han vill veta varför ni köpt en av Assassinernas gamla borgar, han vill veta vad ni vet om oss, han ville även att vi skulle framföra ett budskap, kom i fred
- Mannen på berget kommer att få veta att vi buntade ihop 8 av hans män innan de ens visste att vi var på väg, varför vi köpt en av era gamla borgar är en tillfällighet, vad vi vet om er avslöjar jag inte, en sådan fördel delar jag inte med mig av, men du kan hälsa honom att vi vet allt om inget. Vi kommer i fred.
- Tack sa han
- Jag är inte klar sa jag, nästa gång ni vill veta något om oss pröva att ringa på dörren, försök aldrig att smyga er på oss igen för nästa gång kanske vi inte frågar först och ni kommer att komma hem betydligt färre än nu och betydligt mer tilltufsade. Hälsa mannen på berget att vill han veta, så får han lära sig att fråga artigt. Han kommer att dra sina slutsatser om vem vi är och vad vi kan, men det är bara gissningar. Han kommer aldrig att få veta, han kommer att ana men aldrig veta. Hur han väljer att göra med denna informationen visar vilken väg han väljer. Vi får hoppas att han väljer rätt för båda sidors väl. Om du skulle glömma vad jag sagt så vet jag att alla lyssnar även de som fejkar att vara avsvimmade. Har ni lyssnat allihop? Frågade jag skarpt
- Ja svarade mannen, det är oklokt att hota mannen på berget
- Det är precis lika oklokt att hota min familj, kontakta Tenshin Katori Ryu, och Kuji Kiri Ryu så får ni reda på precis hur oklokt det är att hota mig och min familj, jag skall ha en officiell ursäkt från mannen på berget för hans och ditt uppträdande sa jag med låg röst och spände ögonen i honom. Nu kommer jag att öppna dörrarna, jag önskar att någon av er ger mig en anledning att visa precis hur oklokt det är att hota mig eller min familj, och min familj är stor. Skulle någon stuka foten så kan det bli så att jag tar det personligt och skyller det på er. Försvinn ur min åsyn
Han ryggade tillbaka och de sprang ut när jag öppnade dörrarna
- Bra gjort hjärtat
- Ja pajaser, jag funderar allvarligt på att åka till den där mannen på berget och lära honom en läxa, han lever på sin myt och sådana män är oftast pajaser
- Mm vi får lära honom en läxa för eller senare, frågan är om det skall bli förr
- Vi får tänka på det sa jag, men jag håller med ju förr desto bättre
- Tja vi vet var han håller till, vi har våra svärd med oss och våra dräkter?
- Mm jag är sugen, vi tänker på det.
Vi gick upp till de andra och satte oss i salongen, vi tillbringade ett par timmar med våra vänner. Rebecka gick ifrån och ammade vid två tillfällen. Jag satt kvar och pratade med våra vänner.
Kvällen gick och vi hade en middag för brudparet och deras närmsta. Vi gick upptill vårt rum och klädde av oss finstassen och hoppade i mys kläder och gick in till barnen och Rebecka ammade och vi lekte med dem en stund.
Sen la vi dem i sina sängar och gick in i vårt rum. Vi visste att Mary snart skulle komma upp till barnen. Vi klädde av oss och la oss i sängen. Jag la mig på sidan och tittade på Rebecka och beundrade henne
- Vad tittar du på hjärtat?
- Dig jag älskar att titta på dig hjärtat mitt
- Och jag på dig
Vi låg där och tittade på varandra och jag pussade henne, hon pussade mig tillbaka och snart började vi kyssas. Våra kyssar snart bli hetare och hetare, jag började smeka henne och hon smekte mig.
Mina fingrar letade sig snart ner mellan hennes ben och jag fann mitt mål, hennes klitoris. Jag började smeka den och lekte med den och jag hörde hur hon började stöna.
Hon i sin tur letade sig ner mellan mina ben och tog tag i min kuk och började runka den. Jag fortsatte mitt smekande av hennes klitoris och nu letade sig ett finger in i henne och jag pullade henne.
Hennes stönade ökade och jag ökade takten i mitt pullande. Hon runkade mig hårdare och jag stönade också nu. Jag flyttade min hand och min finger från hennes inre.
Jag la mig mellan hennes ben och började slicka henne. Vi var inne i Tau, Tau båda två och jag slickade hennes blygdläppar, hennes stönande blev tyngre och jag smakade på hennes safter.
Jag flyttade min tunga från hennes blygdläppar till hennes klitoris. När jag gjorde det lyfte hon sina höfter, jag pressade min tunga hårdare mot hennes klitoris och ökade takten i slickandet och jag kände hur hon kom, insidan på hennes lår skakade igenom hela orgasmen.
Jag flyttade mig från hennes fitta och satte mig upp, jag tog min kuk i handen och satte den mot hennes fitta och satte ollonet mot hennes läppar. Jag gled in i hennes inre och värmen omslöt mitt kön.
Jag tog henne och jag ökade takten i varje stöt tills att mitt underliv rörde sig snabbt, vi stönade tillsammans och vi båda kände hur våra orgasmer nu närmade sig.
Jag tittade henne djupt i ögonen och vi båda naglade fast våra blickar i varandra. Vi försvann i dessa blickar och vi hade inte reagerat om så världen gått under runt om oss.
Jag fortsatte i samma takt och jag kände hur ilningarna spred sig från testiklarna ut i ryggen och jag exploderade i en lång härlig orgasm, precis när jag kommit så kom Rebecka också och vi kom i en lång gemensam härlig orgasm som varade hur länge som helst.
Jag saktade in och till slut stannade jag, vi tittade varandra fortfarande i ögonen och jag lutade mig fram och kysste henne djupt. Jag la mig med halva kroppen bredvid hennes och tittade henne fortfarande i ögonen
- Jag älskar dig med hjärta du är mitt liv
- Och jag älskar dig och du är mitt
Vi låg där en stund och jag kände hur min penis slaknade. Rebecka pussade mig och reste sig och gick ut på toaletten, jag följde efter och ställde mig i duschen och tvättade av mig, när Rebecka var klar kom hon in i duschen och ställde sig bakom mig och kramade mig. Vi duschade av oss och gick in i sovrummet. Vi la oss i sängen och hon la sig på mitt bröst och somnade. Jag somnade också.
Jag vaknade med en känsla av att något var fel, jag reste mig utan att väcka Rebecka och drog på mig joggingbyxorna, jag smög ut i korridoren och in i träningsrummet, jag gick fram till mitt svärd och drog det, jag behöll skidan i högerhanden och höll svärdet i min vänstra hand.
Jag gick ut i korridoren igen och gick in i Tau, Tau. Jag kände av korridoren och det som inte var rätt kom från barnkammaren, jag smög fram till dörren och puffade upp den långsamt. Jag tittade in och såg en Assassin stå vid en av barnsängarna och såg hur personen höjde ett svärd, utan att egentligen tänka gled jag in i rummet, min träning kickade in.
Jag anföll och innan personen hann inte reagera, jag högg av hans arm som han höll sitt svärd i med ett hugg, jag snurrade runt personen och högg av andra armen och avslutade min rörelse med att sätta svärdet mot personens hals. Jag helade hans armar direkt så att det slutade blöda.
Jag slog ner honom och vände mig om och mötte ett annat anfall och slog undan personens vapen med slidan till svärdet och högg en gång och skar upp bröstet på personen.
Ett tyst stönande hördes och jag slog till med slidan och sänkte den personen med. Mary sov fortfarande. Jag helade personens skada på bröstet, jag slog till på ett nervknippe så att han inte skulle kunna röra sig förrän jag lossade nervknippet.
Jag gjorde likadant med den andre personen. Jag gick fram till Mary och satte min hand för hennes mun. Hon slog upp ögonen och stirrade på mig, jag var indränkt i blod
- Ta barnen och följ efter mig. När jag stannar, stannar du
Hon nickade
- Bra inte ett ljud nu, kom
Hon gick bort till sängarna och lyfte upp barnen, hon ställde sig bakom mig, jag gick ut i korridoren och öppnade dörren till vårt sovrum
- Vakna hjärtat sa jag i hennes huvud
- Va?
- Assassiner försökte döda barnen, det ligger två stycken därinne svårt skadade stanna här och vakta Mary och barnen, jag söker igenom huset
- Ok mina svärd?
- Jag hämtar dem
Jag gick ut i korridoren och in i träningsrummet igen, jag anande en rörelse och slog till med mitt svärd och högg av handen på personen, jag fullföljde rörelsen och sparkade undan benen på personen och slog till.
Personen stelnade till. Jag helade handen på personen och gick fram till Rebeckas svärd och tog dem, jag gick bort till vårt rum och gav henne dem. Jag gick ut och stängde dörren, jag gick genom korridoren och jag kände att två personer var bakom mig.
Jag gick fram en bit och lät dem komma närmre och snurrade runt. Jag högg huvudet av den ene och slog till den andre med svärdshjaltet. Personen blockerade och jag slog till med svärdet och skar av armen vid axeln.
Personen skrek till och jag slog till personen på halsen och krossade struphuvudet på personen. Fem nere tre kvar tänkte jag frånvarande. Jesper kom ut i korridoren och tittade på mig, jag pekade på vår dörr Jesper förstod, han sprang bort till träningsrummet, Lotta kom efter, de posterade sig utanför dörren.
Jag gick nerför trappan och stannade, jag sökte med Tau, Tau. Det fanns två utanför dörren, jag gick fram till dörren och öppnade den och backade tillbaka, en av sprang in genom dörren.
Jag parerade hans attack sparkade personen på knäet och jag hörde hur det krasade, jag slog med hjaltet över sidan på hans huvud och skar ett snitt tvärsöver personens bröst, från vänsteraxel till höger ljumske och sparkade personen i bröstet så att personen flög ut genom dörren.
Jag hörde snabba steg när den sjätte försökte fly jag hann i fatt honom och skar av personen hälsenan och när personen saktade in så sprang jag förbi, personen satte sig på knä och bad om nåd, jag slog en gång och personen segnade ihop.
En kvar, jag andades in slöt ögonen och sökte med Tau, Tau, andra våningen. Jag sprang in igen och sökte med Tau, Tau jag fann personen jag gick mot personen med svärdet i redo ställning, jag stannade och fixerade personen med blicken, personen tittade rakt på mig, och sprang rakt mot mig, det flög en kniv genom luften.
Min mur av energi stoppade den, jag såg desperationen i ögonen och attackerade, jag slog med hjaltet och träffade personen i sidan, personen grymtade till och jag gled åt sidan och skar av personen ena armen, jag fortsatte min rörelse och fullbordade resten av varvet och högg av personen andra armen.
Jag helade såren, jag sparkade personen i bröstet och personen flög igenom luften och landade på ryggen. Jag gick nerför trappan och genom slottet till en annan trappa och upp till vår korridor. Jesper tittade på mig och jag gick fram till dem
- Sök igenom slottet och markerna utanför, håll ihop och Jesper sköt dig, det ligger en ute på gräsmattan den personen gav upp skada den inte, om resten försöker något har ni fria händer
- Ok hur mår du?
- Bra sa jag sammanbitet, jag har dödat igen, men de hotade min familj och höll på att döda barnen. Jag kommer att utkräva hämnd för detta, samla ihop de som lever få ner dem i källaren, säg till Bowels så kallar han samman betjänterna så hjälper de er.
- Ok Niklas sa Lotta, vi skall utkräva vår hämnd
- Mm jag vet vem det är som ligger bakom, han kommer ångra den dagen hans far satte på hans mor
- Andas Niklas sa Jesper
- Gör er klara att resa så fort bröllopet är över, vi åker i morgon
- Ok
- Tack sa jag
- Självklart
Jag gick in på vårt rum, jag gick fram till Rebecka och kramade om henne, jag tittade på Mary hon var blek men samlad
- Är ni ok?
- Ja sa Rebecka, hur mår du?
- De tvingade mig att döda igen
- Jag vet hjärtat
- De attackerade vår familj, en av dem stod med ett svärd över Isabelle när jag kom in i rummet, de bröt mot alla regler, mannen på berget kommer att kallas för mannen sju fot under marken. Han är död, han vet inte om det bara
- Ja hjärtat vi skall utkräva vår hämnd
- Vilket språk talar ni nu?
- Va sa jag
- Jag förstod ingenting
- Ok jag trodde att vi talade engelska
- Vad det än var så var det inte engelska
- Jag har nog tyvärr gjort så att det är blodfläckar på golvet
- Du är förlåten sa hon milt
- Tack Mary
- Hur visste du?
- Jag tror att Isabelle varnade mig
- Ok
- Hon var vaken, Leonardo sov
- Det stämmer sa Mary
- Det ligger kroppsdelar överallt i slottet är jag rädd
- Ingen fara vi tar hand om det sa hon milt, ta hand om familjen
- Tack
Jag lutade mig fram och kramade henne, hon kramade mig tillbaka
- Nej nu får vi jobba lite
Hon gick ut och stängde dörren, barnen låg i vår säng och sov, när jag såg dem så började jag gråta. Rebecka kramade om mig och höll mig hårt
- Du skyddade familjen
- Jag vet, jag ångrar mig inte, de attackerade vår familj jag dödade bara en, jag lemlästade sex och skonade en som gav upp, jag helade dem direkt så de lär överleva
- Det var tur att det inte var jag där ute, jag hade dödat dem alla
- Jag vet hjärtat och det krävde all min självkontroll för att inte gå fullständigt i spinn
- Vill du följa med ned i källaren och få ut lite aggressioner
- Mm det vill jag
Jag öppnade dörren, det var full aktivitet i korridoren, jag såg Mary
- Mary
- Ja
- Kan du komma
- Javisst
- Vet du om de fått ner dem i källaren?
- Ja för en stund sedan
- Ok vill du titta till barnen, vi skall ner där
- Ok självklart
- Tack, vi skickar hit Lotta eller Jesper för att skydda er
- Ok
Vi gick ner i källaren till cellerna och gick fram till dem
- Jesper eller Lotta en av är snälla och går upp och skyddar barnen och Mary
- Vi går båda två sa Lotta
- Tack
- Bowels, du skall nog gå nu, detta lär inte bli vackert
- Försökte de döda barnen?
- Ja
- Ok
Han gick fram till en av personerna och sparkade allt vad han kunde rakt på testiklarna, han hade stålhätta på sina skor. Mannen föll ihop och han sparkade igen, rakt i bröstet på mannen, det krasade när sparken träffade, han bröt minst fyra revben på mannen
- Ge sig på barn som inte kan försvara sig, ge sig på slottets barn, ni skall vara glada att det inte var jag som hittade er då hade ni varit döda nu
- Bowels
- Ja
- Var snäll och gå ut, hämta ko stötaren
- Ja Niklas
- Tack
- Nå så jag lågt, ni lärde er inget innan idag, jag varnade er för att komma tillbaka oanmälda, nu lämnar jag över er till min fru, hon är inte lika snäll som jag var, varken i eftermiddags eller nu ikväll, vem var det som gav upp?
En av Assassinerna räckte upp handen
- Kom hit sa jag
Han reste sig och kom mot mig, han haltade
- Du var den ende som var smart av dina kamrater, du kommer att klara dig levande ur det här med förståndet i behåll det kommer inte dina kamrater, de kommer att bli fullständigt galna, galna av all den smärta vi kommer utsätta dem för, har du någonsin sett en man få sina genitalier avskurna långsamt?
- Nej
- Vill du se?
- Nej
- Synd sa Rebecka och drog sitt svärd, hon började lysa, vem var det som försökte döda mina barn, vill du slippa se på så pekar du ut den personen. Vägrar du så är du en av dem som aldrig mer kommer kunna ha sex
Han stirrade på henne och sen pekade han på en av männen
- Tack du skall nog blunda nu sa hon
Jag började stimulera hans hormoner och han såg lycklig ut, samtidigt som han utstrålade skräck, Rebecka skar av honom hans byxor, hans penis var erigerad. Rebecka tittade på honom
- Så du försökte döda våra barn, du gav dig på våra barn och hotade dem, ni andra härinne titta på honom
Hon satte sitt svärd mot hans penis och skar långsamt, mannen började skrika och stöna samtidigt, jag slutade stimulera hans hormoner. Rebecka skar av hans testiklar och penis. Jag helade honom direkt
- Du försökte döda våra barn väste Rebecka, nu har du betalat priset för det
- Vem är näste man till rakning sa jag
- Han där sa Rebecka och pekade på en av dem med sitt blodiga svärd, han är näste man till rakning
- Nej snälla
- Snälla, du ville döda mina barn, var du snäll då?
- Det var inte jag, jag bara vaktade
- Du bara vaktade?
- Ja
- Så du tycker att du skall klara dig?
- Ja skrek han, jag bara vaktade
- Man behöver kunna se för att kunna vakta va?
- Ja sa jag
- Som blind så kan han inte vakta, så penisen eller ögonen?
- Va?
- Vilka skall åka, penisen eller ögonen, välj nu annars så tar jag penisen
- Nej
- Bra då åker ögonen
Hon lutade sig fram och slog en gång, hon träffade ett nervcentra och mannen rasade ihop, hon öppnade sitt sinne och skar av synnerverna
- Nå nästa?
Alla bara stirrade på henne. hon tog dem en efter en och delade ut sina straff. När hon var klar så skrek alla i rummet, vi tog den som gett sig under armen och gick ut ur rummet
- Nu skall vi ha ett långt samtal
- Ja stammade han
Vi gick upp med honom, vi tog in honom i salongen och satte honom i en stol
- Dina svar nu kommer att avgöra hela ert broderskaps överlevnad, handlade ni på eget bevåg eller på er chefs order, vi vet om du ljuger, och ljuger du så kommer vi att lämna dig därnere i källaren med de andra, vill du det?
- Nej stammade han
- Bra, på vems order var ni här ikväll?
- Mannen på berget, han blev galen när ni förlöjligade hans män
- Ok, var det han som gav ordern?
- Ja han svor och skrek och hotade oss med allt ont i världen, sen gav han ordern
- Ok varför?
- Va?
- Varför döda våra barn vad var logiken bakom det?
- Jag vet inte, jag är bara en hantlangare, han bara gav oss ordern och då måste vi lyda, jag var emot det man dödar inte barn. Hade han sagt att vi skulle slakta hela huset så hade jag inte tvekat en sekund. Men att döda barn där går min gräns, det är inte det jag tränat för. Vi har fått lära oss att aldrig döda barn eller skada kvinnor om de inte försvarar sig, det verkar som att han blivit galen av ert agerande. Om jag får spekulera så tror jag att han blivit sin myt
- Hur menar du?
- Jo vi har inte förlorat en endaste man på århundranden, inte sedan spanjorerna kastade ut morerna 1492. Och i ett svep så stoppade ni 8 av oss utan att ens svettas. Det fick honom att slå fullkomligt bakut. Han blev helt galen och hotade oss med allt ont i världen om vi inte dödade era barn
- Var det bara barnen som skulle dödas?
- Ja
- Ok, vilka var era övriga order?
- Barnens huvud skulle skäras av och tas med till honom
- Ok något mer?
- Nej det var allt, jag vill bara tillägga, jag var emot detta, vi var tre stycken som inte ville göra detta då det går emot broderskapets kodex, vi dödar inte barn. Jag kan bara be om ursäkt för broderskapets agerande. Hade han gett order om att jag skulle slakta dig och din fru så hade jag inte tvekat en sekund
- Du hade försökt
- Va?
- Du hade försökt döda oss sa jag lågt
- Förvisso men jag hade gjort mitt yttersta för att döda er
- Du skall ha tack för din ärlighet sa jag lågt, så länge mannen på berget lever kommer vi aldrig godta er ursäkt
- Det respekterar jag
- Bra
- Får jag fråga vad händer nu?
- Nu? Så kommer mannen på berget att ersättas av någon annan
- Vad kommer hända med mig?
- Dig? Ingenting du och dina kamrater får stanna här ett par dagar, när vi kommer tillbaka så får ni gå
- Bara sådär?
- Ja bara sådär
- Du kommer att låsas in i ett rum utan fönster, du kommer behandlas väl så länge du sköter dig, sköter du dig inte så kan jag inte garantera för din säkerhet
- Ok jag skall sköta mig
- Bra då går vi
Vi reste oss och gick till ett rum som Bowels visat oss, jag öppnade dörren och släppte in honom, sen gick jag ut och låste dörren. Jag gick ner igen, fram till en telefon
- Hej det är Niklas
- Hej Niklas sa Gunther
- Planet skall vara här redo att ta oss till Spanien i morgon eftermiddag/kväll
- Javisst, får jag fråga varför
Jag förklarade vad som hänt
- Jag förstår, planet kommer vara redo
- Tack
- Lycka till
- Det lär behövas
Jag la på luren, jag lyfte den igen och ringde till våra Medici livvakter
- Hej jag vill ha tjugo av er i England innan kl10 i morgon, de skall bevaka och vakta slottet
- De kommer
- Tack
- Hej
- Hej
Jag la på igen och lyfte luren en tredje gång
- Yoshina
- Hej det är Niklas
- Hej hur är det?
Jag förklarade vad som hänt och vad som nu skulle hända
- Har han blivit fullständigt galen
- Jag vet inte och helt ärligt så bryr jag mig inte
- Nej det förstår jag, jag ringer om tio minuter vänta vid telefonen
- Ja
- Bra
Vi la på och jag tittade på Rebecka
- Hur mår du hjärtat?
- Va jo jag mår bra, hur mår du?
- Jag mår bra oväntat bra efter vad vi gjort i natt
- Mm samma här
- Han skall dö sa jag tyst
- Ja hjärtat och vi skall köra våra svärd genom hans hjärta
- Ja han har brutit mot den heligaste av alla regler, rör inte andras barn
- Precis, han den där mannen hade heder som Yoshina skulle sagt
- Mm han hade heder, men hade han haft ännu mer heder så hade han inte varit här eller försökt stoppa det som hände, men han hade lite heder
Telefonen ringde och jag svarade
- Niklas
- Det är Yoshina, när kommer ni att genomföra raiden?
- Vi åker i morgon kväll och är framme i Sevilla någon gång under natten, vi åker till vår ny införskaffade borg, tidigt på morgonen, sen sover vi och tränar hela dagen, sen sover vi igen, sen tar vi oss till deras gömställe på natten.
- Ok två dagar alltså?
- Ja ungefär
- Bra vi kommer
- Va?
- Jag och min man kommer, vi tog denna attack personligt, ingen attackerar någon annans barn, vi ansluter till er i er borg och sen rensar vi ut det stället
- Ja mor
- Bra var ligger borgen?
Jag förklarade och hon sa bara
- Bra vi ses där
- Ja mor
- Ingen tvekan
- Nej, inte från någon av oss
- Bra hej
- Hej
Jag la på luren och tittade på Rebecka
- Du hörde?
- Ja sa hon och log
- Skall vi gå och lägga oss, vi har ett bröllop om ett par timmar
- Ja hjärtat
Vi gick upp till vårt rum, jag duschade av mig blodet och la mig i sängen, och vi somnade
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Hej
Angående takten så var det för att när jag publicerade flera kapitel på en gång "kapade" jag första sidan och amdras noveller syntes inte
Man kan ju läsa dom i sin egen takt så varför minska på det du lägger in.
Jag kollar varje dag om du lagt in nya och jag läser alla du lagt in så jag har ingen tråkig tid då jag intec
vet vad jag ska göra.
Vantar med spänning på fortsättningen:-)
Anton bok 6 kommer när bok 5 är färdig publicerad. Jag har fått minska antalet noveller som jag lägger upp samtidigt för jag fick kritik för att jag publicerade för många kapitel på samma gång.
Som sagt ni behöver inte leta efter andra än det kommer mera
//sammet
Hej
Tack för de fina orden. Treo33 vi är på bok5 den är på ca 1000 word sidor. I skrivande stund så är jag på bok 8 så du behöver inte byta än :)
Jättebra novellserie men vad ska jag göra när du slutar skriva.
Att återgå till dom andras okey och mediokra novellerna är inget jag se fram mot.
Jag har blivit så bortskämd med din novell och hoppas du skriver mer och fler.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Jag tycker det är bra du publicerar fler åt gången..
För det är så spännande så jag vill inte sluta. Läsa.
Nu vänta jag med spänning på nya kapitell.