Den där dagen....Bok 5 Föräldrar Kapitel 6

Författare: sammet Datum: 2018-02-19 16:20:15

Kategori: Heterosex

Läst: 8 413 gånger

Betyg: 5 (8 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 6

Vi vaknade tidigt på morgonen av att barnen väckte oss. Vi plockade upp dem till vår säng och Rebecka gav dem mat. När de var matade och bytta på så steg vi upp. Vi klädde på oss och gick ut i köket och började laga frukost. Delila och nannyn kom ner en stund efter oss. De satte sig vid bordet och började äta frukost

- Har ni packat frågade Rebecka?
- Ja svarade nannyn vi är klara
- Så bra, ät nu något Delila
- Va? Ja visst

Hon tog en smörgås och började tugga på den. Sam och Gwen kom ner en stund senare och satte sig vid bordet och började äta. Sen kom Lotta och Jesper in till oss och började äta frukost med oss. Vi satt där under tystnad och åt vår frukost. När vi var klara så dukade vi av och jag hämtade vår packning. Jag lyfte ut den i en av våra bilar och gick in igen

- Ni kan börja bära ut era väskor så lastar vi in i bilen och sen åker vi
- Ok sa de

Vi packade ihop deras saker och la in dem i bilarna och sen körde vi till flygplatsen och parkerade och fick på något vis med oss barnen och packning utan att vi behövde gå flera rundor. Vi gick ombord på planet och vi lyfte.

Flygresan gick bra och vi landade i England där två bilar hämtade oss och packningen. Vi körde ut mot vårt slott. Bilresan tog ungefär en timme sen var vi framme. Vi klev ur bilarna och ett par av slottets personal kom ut och hjälpte oss. Bowels och Mary mötte oss

- Hej hur är det?
- Jodå det är ok sa Rebecka, det är skönt att vara här, vi har saknat er
- Och vi er sa Mary, det var för längesedan ni var här
- Mm verkligen sa Rebecka men det har varit en tuff vår och nu känns det som att det kommer bli en tuff sommar
- Då är det tur att ni är här så att vi kan ta hand om er
- Mm verkligen sa jag
- Men kom in så att ni kan komma till ro
- Tack

Vi gick in genom huvudingången och uppför trappan till vårt rum, vi gick in och började packa upp. När vi var klara så gick vi ner i köket, det som var vår samlingsplats när vi var här.

Det hade också genomgått en förvandling. Det var modernare maskiner och andra möbler. Det var hemtrevligare än innan. Det var nästa som att sitta hemma i huset.

Vi hade barnen med oss ner. Alla kom fram och hälsade och gratulerade. Mary tog genast båda barnen från oss och satte sig med ett barn på varje arm.
- Tänk att jag skulle uppleva barn i huset, det trodde jag aldrig
- Nej sa Bowels inte jag i heller
- Det är arvtagarna sa vi
- Mm de är värdiga arvtagare
- Hur går affärerna?
- Riktigt bra sa Bowels vi går plus för första gången på årtionden känns det som. Stiftelsen är i gång och vi är med i racet som vackraste slottet i England
- Ok finns det en tävling i sådant?
- Jodå kungafamiljen får dock inte ställa upp med sina slott sa Mary, vi är framme i semifinal
- Ok när avgörs det?
- I augusti
- Så fint det har blivit nere sa jag
- Ja vi har lagt ner mycket tid på att få det rätt. Men jag fick som jag ville sa Mary och log, med hjälp av Rebecka givetvis
- Vi får gå en runda och titta på allt sa jag
- Javisst men först så lånar jag barnen, behöver de äta inom en timme?
- Nej de fick mat på planet hit sa Rebecka
- Ok då är det dags att presentera dem för personalen, vi ses på en timme

Hon reste sig och gick ut ur köket och försvann

- Hon håller hårt på traditionerna sa Bowels och log
- Traditionerna?
- Ja det är tradition att förste hushållerskan visar upp arvtagaren eller som i detta fall arvtagarna för all personal på slottet
- Ok hur länge blir hon borta?
- Hon sa en timme så då blir det så
- Ok
- Det ser ut som om renoveringarna har gått bra av det jag sett
- Jodå det har blivit riktigt bra och slottet känns helt annorlunda nu. Det var lite ovant i början. Men nu när vi vant oss så är det mycket bättre än innan. Vi har till och med varit med i ett hemma hos magasin. Som det mest innovativa och vågade slottet i England. Ni kan inte ana hur avundsjuka många blev på den artikeln skrockade han. Det sägs att det till och med talats om er i engelska kungahuset
- Det är inte första gången sa Rebecka och log
- Va?
- De älskar tydligen vårt klädmärke där
- Jaså där ser man sa Bowels, har ni ett eget klädmärke?
- Vi är delägare i ett sa jag
- Om ni vinner med slottet så kommer ni att få åka och träffa drottningen
- Ok sa jag
- Det är en stor utmärkelse, ni kan komma att bli dubbade
- Ok? sa Rebecka Till vad?
- I slottet så medföljer det en titel men förre ägaren förlorade den, drottningen drog in den fråga mig inte hur det går till men det är tydligen ovanligt och man skall klanta sig rätt rejält för att det skall hända vilket han tydligen gjort. Men i alla fall om ni vinner tävlingen så kommer ni att få tillbaka titeln
- Ok och vilken titel pratar vi om?
- Greve och grevinna
- Ok men om någon av er börjar kalla oss för Sir och Milady så vankas det smörj sa Rebecka
- Ja Becka sa han och log
- Sluta Bowels
- Det är ni som förtjänar all ära, vi har bara betalt för kalaset
- Det är inte så de ser det i de högre kretsarna
- Ursäkta mig Bowels. Men som du förstått så bryr vi oss inte så mycket om de högre kretsarna
- Nej jag har förstått det. Ni anar inte hur svårt det var de första dagarna att acceptera det. Men när du Becka pryglade den där fjanten ifjol så hände något med hela slottet, vi blev helt plötsligt stolta över att arbeta här igen och nu så accepterar vi era små nycker sa han med ett leende
- Nycker?
- Ja som att inte tvinga oss att tilltala er rätt. Att ni tillåter oss att tänka, att ni lyssnar på våra råd osv. Log han
- Driver du med mig?
- Nej Rebecka sa han allvarligt. Vi har aldrig haft det så, inget annat slott funkar så. Våra traditioner är så djupt rotade att ingen ens kommit på tanken att göra så, och skulle någon få reda på att ni bryter så mot etiketten så hade de låst in er eller ännu värre ni får inte tillbaka titeln
- Ok så vi skall inte berätta något förrän den är tillbaks?
- Helst skall ni aldrig berätta något
- Ok men är ni inte rädda att någon skall prata bredvid mun?
- Nja vi är så stolta över att vi hämtat upp oss. Att ingen vill förlora den stoltheten så de som arbetar här kommer hålla tand för tunga
- Hur lyckades ni dölja oss i den artikeln?
- Haha det var Mary som skötte det. Hon pratade om att ni ville vara anonyma och levde ett undanskymt liv, och att vi hade fått avlägga tystnadslöfte om vem ni är. Vilket bara ökade mystiken runt alltihop
- Jisses ja det kan jag tänka mig. Men vi kommer inte tvinga er att springa runt och böja på nacken inför oss. Oavsett vem som än kommer, hör du det Bowels
- Ja Niklas sa han med ett leende
- Bra

En betjänt kom fram till mig och sa

- Era gäster har anlänt, de väntar i biblioteket
- Tack vi kommer. Så hjärtat då är det dags att arbeta. Bowels säg till personalen att de håller koll på Delila och barnen
- Jadå sir sa han och log och blinkade
- Hahaha

Vi gick upp till biblioteket och tittade på varandra. Sen gick vi in i biblioteket. Där satt tre allvarliga män med bekymrade blickar och tittade upp på oss när vi kom in

- God dag mina herrar sa Rebecka och välkomna hit

Alla tre reste sig och bugade, vi satte oss efter presentationerna och de gjorde likadant när vi satt oss

- Nå uppdatera oss sa jag
- Hm var är Mrs Pendragon frågade den ena mannen
- Hon är indisponibel just nu svarade jag
- Ok men jag måste tala med henne
- Det går inte just nu
- Hm
- Sluta hm: a och kom till skott sa Rebecka hårt. Vad vill ni och hur kan vi hjälpa till?

De stirrade på henne, de var inte vana vid att bli behandlade så här

- Det är en sak mellan Delila och mig svarade han
- Nej det är en sak mellan Mrs Pendragon och dig, och eftersom vi representerar henne just nu. Ni befinner er i vårt hus och ni vet vem vi är så skall ni svara på våra frågor, och ni skall svara på dem nu annars så står inte jag för konsekvenserna sa hon lågt. Det var ungefär för ett år sedan som vi tog hand om två av överhuvudena i två av familjerna. Ni vill kanske att vi ser till att byta ut rådgivarna i stället?
- Det kan ni inte sa, en av de andra männen
- Vi kan göra precis vad vi vill. Så svara på min frus fråga, vad vill ni? Och hur kan vi hjälpa till. Vi tror att era chefer inte vill att ni skall stöta er med oss eller hur? Om ni vill så kan jag ringa era chefer nu. Vi är goda vänner med dem, de är skyldiga oss ett par tjänster eftersom det var vi som satte dem på de platser de innehar, och nu frågar jag för sista gången och jag kommer inte fråga igen. Vad vill ni? Och vad behöver ni hjälp med?

De stirrade på oss och sedan tittade på varandra och en av dem ryckte på axlarna

- Jag är Wallace rådgivare. Det jag vill ha så att säga är en garanti på att kaoset inte utbryter igen, och när jag säger jag så menar jag Callum
- Ok kommer han att börja bråka?
- Nej för fasen, han tjänar pengar och är lycklig. Skulle kaoset börja igen så skulle han förlora pengar
- Ja Tudor tösen känner likadant
- Va? Sa Rebecka, Tudor tösen?
- Ja hon kallar sig själv för det. Fråga mig inte varför, jag får inte betalt för att ställa sådana frågor
- Ni kan var väldigt säkra på att vi kommer göra precis allt för att det inte skall bli kaos igen. Vi har redan meddelat er att om någon av försöker något så kommer jag och Rebecka och hälsar på och delar ut smisk, hälsa era chefer det.
- Ok och ni försöker inget?
- Va är ni helt stolliga? Vem var det som skapade denna fred era dummerjönsar röt jag till. Men jag kan försäkra er om att vi kommer göra allt för att den skall hålla är det förstått?
- Ja sir
- Ni behöver inte sira mig
- Ok vad behöver du hjälp med? frågade Rebecka Pendragons rådgivare?
- Det måste jag ta i enrum, jag ber om ursäkt mina herrar sa han
- Ingen fara vi har fått våra besked så vi är nöjda men behöver du hjälp så tveka inte att be om den
- Nej då tack så mycket

De reste sig och gick ut. Vi tittade på rådgivaren och han tittade tillbaka på oss

- Jag kanske skall presentera mig, jag heter Geoff
- Hej Geoff, jag heter Niklas och detta är Rebecka min fru, hur länge och hur många affärer hade han?
- Va sa han förvirrat hur visste du?
- Ditt kroppsspråk, det antydde att det var något sådant

Han suckade

- Hur länge? Hela deras äktenskap, hur många? Jag vet helt ärligt inte men det var många. Att han inte dragit på sig något under alla år är ett underverk, är det ok om jag tar en drink?
- Javisst sa jag

Han reste sig och slog upp glas och tittade på oss vi skakade på huvudet

- Nå som sagt han var notoriskt otrogen och det värsta av allt är att han inte kunde hjälpa det och att han ångrade sig lika mycket varje gång. Men han var sexmissbrukare
- Vi vet om deras fetisch sa Rebecka
- Ok ja den var deras gemensamma sak så att säga. Men den var inte nog för John. Han har varit sexuellt aktiv sedan väldigt ung ålder, han satte på sin egen Nanny vid 12 årsålder. Han hotade henne med att säga att hon våldtagit honom om hon berättade. Jag kan säga att han hade många Nannys efter henne. Han fick dem sparkade när han tröttnade på dem.
- Ok sa Rebecka med en hård blick
- Men som sagt mitt dilemma nu är att John har en son till och han kommer att bli arvinge nu, och för att göra det ännu värre så har denna son ingen mamma. Hon dog med honom i bilen
- Ok sa jag, hur gammal?
- 2 år
- Ok var är han nu?
- De sociala myndigheterna har tagit hand om honom hitintills
- Ok sa Rebecka
- Vet Delila något om detta?
- Om hans affärer? Jag vet inte. Om barnet så nej, eller det tror jag inte
- Ok då frågar vi henne
- Va?
- Ja vi frågar henne sa Rebecka
- Är det så klokt sa Geoff
- Vi måste få svar sa hon. Jag kommer inte ljuga för henne, och hon kan kanske hantera sin sorg bättre om hon får reda på det. För just nu så är hon ganska apatisk, detta kanske kan få henne att studsa tillbaka
- Ok sa han
- Jag håller med sa jag. Vi behöver en känsloyttring från henne oavsett om det blir ilska eller något annat, hon måste vakna
- Jag hämtar henne sa Rebecka
- Ok sa jag

Hon reste sig och gick iväg

- Hämta hit barnet är du snäll Geoff
- Är du säker?
- Ja sa jag. Om inte Delila accepterar det så får vi ta hand om det. Det hade John velat och det är inte barnets fel att det har blivit såhär, vi står bakom en stiftelse som hjälper utsatta barn hemma. Vi har folk i den som känner andra folk som kan hjälpa till om det behövs
- Ok det skall bli som ni vill
- Tack, hur ser det ut annars med begravning och liknande?
- Jodå allt är klart, det blir begravning i nästa vecka
- Ok var bra och för den andra kvinnan?
- Det vet jag faktiskt inte
- Skulle du vilja ta reda på det?
- Javisst inga problem
- Tack
- Ni tar det här bättre än jag trodde
- Vi hade en del förhandsinformation. Inte att han var notoriskt otrogen men vi har fått vissa indikationer på att sådant skulle kunna förekomma. Men vi har aldrig märkt något. Det med hans Nannys hade vi ingen aning om. Har det funnits fler barn på gång så att säga?
- Jag vet faktiskt inte. Det är inte omöjligt med tanke på hans hur skall jag säga aptit? Han kunde ha två, tre till och med fyra älskarinnor på samma gång
- Ok han låter värre än JFK
- Jo det är var han
- Låt oss sköta samtalet med Delila. Hur länge har du varit kär i henne?
- Va?
- Du hörde vad jag frågade
- Ni är lite skrämmande
- Svara på min fråga för den är avgörande för resten av dagen. För du kan bli den som behöver samla upp henne efter att vi är klara med henne, så hur länge?
- Så länge som jag arbetat för henne, ungefär 10år
- Tack för svaret, det kan inte ha varit lätt att hålla mun
- Tja både och, med tanke på hur mycket hon älskade honom så hade jag inte haft en chans oavsett vad jag berättat
- Men ändå det ger dig heder i mina ögon

Dörren öppnades och de kom in i rummet. Rebecka stöttade Delila och hjälpte henne att sätta sig i en stol

- Hej Geoff sa hon lågt, hur är det?
- Det är bara bra Delila, jag beklagar från djupet av mitt hjärta sa han
- Tack, hur går affärerna?
- De går bra tänk inte på det nu. De två har lovat att hålla freden så det kommer att reda ut sig
- Nu Delila skall du lyssna och du skall lyssna noga och du skall svara ärligt
- Vad gäller det? Rebecka du låter så hård
- Ibland så måste jag vara hård. För nu är det dags för dig att vakna till och ta ansvar om inget annat så för dina barn. Man får sörja men man kan inte glömma världen runt omkring du har tre barn och en familj att ta hand om
- Du vet inte hur det känns
- Hur vad känns? Att vara nära att förlora den du älskar mest i hela världen? Det gör jag dagligen med tanke på vem vi är. Förra året så var min mormor nära döden. Niklas räddade våra liv när han slogs med Akio, har du glömt det?
- Nej
- Bra, så nu skall du lyssna och du skall lyssna noga är det förstått?
- Ja Rebecka sa hon lågt

Geoff sträckte sig fram och tog hennes hand, hon tog hans liksom utan att tänka på det

- Hur mycket visste du om din mans kvinnoaffärer?
- Va? Vad menar du?
- Precis det jag sa
- Han hade inga kvinnoaffärer
- Geoff sa jag
- Delila det smärtar mig mer än du kan ana. Men han var notoriskt otrogen mot dig under alla år
- Nej sa hon gällt sluta ni skall inte få fördärva mitt minne av honom
- Han hade ett barn med en av dem och hon var med honom i bilen den kvinnan sa jag
- VA!
- Du hörde vad jag sa. Han har en tvåårig son, med den kvinna som var med honom i bilen när han blev påkörd
- Ni ljuger sa hon
- Aldrig sa jag och det vet du. Men med tanke på din reaktion så visste du inget. Men du misstänkte och nu förebrår du dig själv för att du inte litade på dig själv

Hon stirrade på mig. Hon kastade sig fram emot mig med utsträckta händer formade som klor. Jag fångade upp hennes armar och kramade om henne hårt

- Jag hatar dig skrek hon, jag hatar dig
- Vi älskar dig
- Nej säg inte så jag hatar er
- Vi älskar dig Delila av hela våra hjärtan älskar vi dig

Hon kämpade emot och försökte ta sig loss. Vi stod så en bra stund och jag viskade hur mycket vi älskade henne. Hennes kämpande slutade och hon började gråta och skaka i hela kroppen. Vi lät henne gråta färdigt. När hon lugnat ner sig så satte jag henne ner i fåtöljen

- Är du ok?
- Ja sa hon, ursäkta om jag gjorde dig illa
- Ingen fara, jag är ok. Sa jag med ett leende
- Tack
- Ingen fara
- Nå sa hon berätta från början

Hon såg samlad ut. Nästan som den ”gamla” Delila, men nu hade hon en annan blick än innan. Den var äldre eller vad jag skall säga. Geoff tittade på henne och sen berättade han samma historia som han berättat för oss angående Johns sexuella utsvävningar och hans otrohetsaffärer.

- Varför har du inte sagt något innan?
- Därför att jag inte velat splittra familjen. Det påverkade inte familjeaffärerna så att säga. Anledning till att jag berättar nu är att det påverkar familjeaffärerna. Med din inaktivitet och att det var Johns sista önskan att du skulle få reda på sanningen om honom. Han skämdes för sitt uppträdande, han älskade dig och barnen djupt och han genomlevde ett helvete. Han var som lyckligast när ni inte var hemma. Utan när ni var ute och reste för då kunde han kontrollera sig och hålla sig på mattan så att säga. Men när ni kom hem så exploderade hans beteende och han kunde ha minst fyra kvinnor samtidigt som han träffade för sexuella relationer. Och så var det tills den kvinna som var med honom i bilen blev med barn och hon behöll det. Han älskade sin son lika mycket som sina andra barn, så jag misstänker att deras relation var djupare än de han hade med de andra kvinnorna. Jag kan inte säga att det var så men jag misstänker det.
- Hur gammalt är barnet frågade Delila?
- Två år
- Ok då träffade han henne precis efter mitt missfall
- Ja det verkar så sa Geoff tyst
- Var finns barnet nu?
- Hos de sociala myndigheterna, men Niklas har sagt till mig att jag skall ta hit barnet
- Ja du vet vad jag tycker om barn som far illa, det är inte barnets fel att det kommit till jorden. Han skall inte lida för att hans far inte kunde behålla byxorna på sa jag bestämt
- Nej Niklas sa Delila mjukt. Det hade jag inte en tanke på i heller och det hoppas jag inte att du trodde om mig
- Helt ärligt så trodde jag inte det. Men man vet aldrig hur människor reagerar på sådant här. Jag vet inte hur jag reagerat om jag fått reda på att jag hade ett halvsyskon, eller om Rebecka hade ett barn gömt i bakfickan sa jag och log
- Inte sist jag kollade sa Rebecka med ett leende
- Hahaha skrattade Delila, vi skall ta hand om honom jag lovar
- Ok sa Geoff

Vi kunde se att han slappnade av och lutade sig tillbaka i fåtöljen

- Jag har ordnat med begravningen den är i nästa vecka
- Ok sa Delila då vet jag det, jag har en del att bearbeta angående honom. Men trots det jag fått reda på idag så älskade jag honom. Det gör ont att få reda på detta men det skall inte få fläcka mitt minne av honom, inte barnens minne av honom i heller. Vi skall ta hand om hans son, han är ju halvsyskon till våra barn. Vem var kvinnan?
- Jag vet inte men jag kan ta reda på det om du vill?
- Ja tack de kan behöva min hjälp kanske, hon var i hans bil av en anledning. Jag skall prata med vår Nanny med om han gjort närmanden mot henne eller om de hade något ihop
- Jag tror inte det sa Rebecka. Jag vet inte om han försökt något men att de haft något ser jag som osannolikt, vi pratade med henne när du låg däckad hemma hos oss och min känsla är att hon inte haft något sådant med honom
- Ok jag litar på er men jag vill fråga själv
- Ja absolut sa Rebecka jag är gärna med om när du frågar, vi har vissa fördelar att höra när folk ljuger
- Ok ja du får gärna vara med, vi kan kalla på henne nu om ni vill
- Nej vi tar det sen, hon tittar säkert till barnen
- Ok var det något mer Geoff
- Nej faktiskt inte. Du har deras stöd mot de andra och de var mest rädda för er två att ni skulle försöka något
- Tomtar sa Rebecka skarpt
- Jo de tillhör inte de smartaste personerna på planeten
- Nej de gav inget sådant intryck på mig, varför väljer man att ha dumma rådgivare?
- För att man är rädd för att inte vara smartast i rummet kanske
- Det är vi aldrig rädda för sa Rebecka med en blinkning
- Hahaha jag förstår att Gunther talar så lyriskt om er vid våra möten
- Jaså gör han det sa Rebecka, det var nog på grund av julklappen i år
- Jaså? Julklapp?
- Ja vi köpte en julklapp till honom, vi fick reda på hans stora passion i livet i fjol
- Jaså?
- James Bond, vi köpte Lotusen som är med i Älskade spion åt honom, jag trodde att han skulle börja gråta när han öppnade paketet
- Packade du in den?
- Mm annars så hade det inte varit en julklapp

Mary kom in diskret genom dörren

- Ursäkta men barnen börjar nog bli hungriga
- Oj är klockan så mycket, tack Mary vill du komma in med dem
- Javisst sa hon och tittade på Geoff
- Jag behöver också amma sa Delila, kan du be min Nanny komma med min son är du snäll
- Javisst frun sa hon

Mary gick ut och Geoff såg besvärad ut

- Kom så går vi ner i köket och dricker kaffe eller om du föredrar te kanske?
- Jag tar gärna en kopp Te
- Ok sa jag, vi kommer snart sa jag

Jag lutade mig fram och pussade Rebecka

- Vi ses snart hjärtat, jag älskar dig
- Och jag dig, håll kontakten så att du inte missar något
- Givetvis hjärtat, detsamma

Vi gick ut från rummet och ner i köket, på vägen så kom Sam och Gwen springande

- Farbror Nick ropade de
- Ja mina vänner vad är det?
- Skall vi laga pannkakor
- Absolut sa jag
- Perfekt sa Sam, hej Geoff sa han
- Hej Sam, hej Gwen
- Hej Geoff sa hon och tittade på honom och log

Jag undrade vad det var hon såg. Vi gick ner i köket och jag lagade kaffe och kokade Te – Vatten. Vi plockade fram ingredienser till pannkakorna och de började steka, vi satt oss i köksdelen och drack vårt kaffe och Te

- Du har en väldigt familjär stämning med din personal
- De är en del av min familj
- Va?
- Ja det är inte bara mina anställda. De är vår familj och vi tar om dem som familjemedlemmar
- Ok? Det var ett nytt att se på det sa han
- För tre år sedan var jag fattigare än den lägst betalda personen på detta slott, idag är jag rikast på planeten. Eller rättare sagt jag och Rebecka är rikast på planeten, ingen är nära oss tro mig. Det är inget skryt det är fakta. Men jag vet hur det är att inte ha något. Varken pengar eller familj och jag vet att om jag känner mig delaktig i något. Så jobbar jag med glädje inte bara för att sätta mat på bordet. Vi alla på detta slott är delaktiga i att vända den negativa trend som det var inne i. Vi har tagit bort titlarna för att vi vill visa att vi är inte bättre än dem, tvärtom. Det är de som är slottet, vi äger det bara. De är slottets hjärta och själ, utan dem så hade inte slottet funnits. Hur skall jag kunna sätta mig över dem som gör jobbet. För att vårt hus som vi alla bor i fungerar? Jag och Rebecka bara betalar. Jag älskar att bo här för det jobb som de gör för oss alla. Alla är lika delaktiga och vi bidrar med det vi har alla. Alltså är vi en familj, jag älskar Mary lika mycket som min egen mamma, hon och Bowels är vad detta slottet representerar. Utan dem så hade vi vissnat
- Tänk på det till nästa löneförhandling sa Mary och log
- Hur mycket vill du ha sa jag allvarligt
- Va?
- Hur mycket mer vill du ha i lön?
- Jag skojade bara du betalar mig tillräckligt som det är. Jag är nog med råge den bäst betalde förste hushållerskan i världen
- Jag skojar aldrig om kärlek Mary säg vad du vill ha i lön förutom pengar och det är ditt
- Ingenting sa hon allvarligt, du och Rebecka gör mig lycklig, det räcker
- Ok sa jag tack
- Förresten nu vet alla vad som gäller med arvtagarna
- Bra sa jag och log
- Det är som sig bör. Damerna vill också ha kaffe så jag skall gå upp med lite till dem
- Tack Mary sa jag och log
- Ingen fara hjärtat sa hon och log

Hon gick iväg och visslade

- Herregud ni är som en familj
- Mm det är vi. Vi har vänt ett jätte minus till plus på under ett år för detta hushåll. Och det är framförallt Bowels och Marys förtjänst men hela hushållet har bidragit till det.
- Farbror Nick och Farbror Geoff nu kommer pannkakorna
- Så bra sa jag
- Bra tajming sa Jesper och Lotta pannkakor på gång

De presenterade sig för Geoff. Vi högg in på pannkakorna, de fick beröm för hur goda de var och jag skickade iväg dem för att förse Rebecka och Delila med pannkakor

- Har du tränat idag?
- Nej vi har inte hunnit med det spritter i benen sa jag och log vi får se när barnen sovit om vi ger oss ut på en runda
- Ja det är nog bäst för äter du fler pannkakor så blir du bara tjockare sa han med ett retsamt leende
- Truten snorunge
- Hahaha
- Vi kan sparra sen så får vi se vem som är en tjockis. Jag kan till och med ge dig handikapp
- Jaha som om att jag skulle behöva det
- Ok då går vi sa jag och reste mig
- Ok sa han och log

Vi gick uppför trapporna till träningsrummet och gick in, Lotta och Geoff hade följde efter oss. Vi gick in och jag tog av mig på överkroppen tog av mig skor och strumpor

- Kallade han honom för tjock? Sa Geoff
- Haha syskonkärlek sa Lotta och log
- Är du redo lillebror?
- Mm det är jag, han började lysa i ett grönt skimmer
- Bra sa jag då dansar vi

Vi dansade runt i rummet i olika attacker och rörde oss smidigt runt i rummet och anföll och försvarade oss i olika positioner. Vi flöt runt i rummet i ca20minuter och sen så slog jag svärdet ur händerna på honom. Jag räckte över det till honom och vi bugade mot varandra

- Storebror kan fortfarande sa jag
- Haha ja verkligen du har inte försoffats fullständigt
- Nä inte som du
- Haha nä precis
- Skall vi köra lite sa Lotta till Jesper
- Javisst hjärtat

De gick ut på golvet och började sparras. Rebecka och de andra kom in i rummet

- Jaså det är här ni gömmer er
- Tja lillebror kallade storebror för tjockis. Så storebror fick lära lillebror en läxa
- Aha
- Mm sa jag och log
- Vi kanske skall lära båda en läxa?
- Javisst hjärtat sa jag och log

Vi tog våra svärd och attackerade. Snart var vi alla fyra inbegripna och en galen dans på fyra, vi var som ett båda paren, dansandet varade i ca tio minuter sen så hade vi slagit svärden ur händerna på dem och vi stannade upp och böjde huvudena mot varandra, och började skratta

- Det var ett tag sedan, du har inte legat av dig Rebecka sa Jesper
- Nej sa hon och log, vi har tjuvtränat
- Herregud sa Geoff, det var helt jäkla underbart jag har aldrig varit med om något liknande
- Gwen sa jag, skall vi dansa?
- Ja skrek hon förtjust

Hon gick ut till mitten av rummet och ställde sig i redo ställning. Jag gick fram till henne och böjde på huvudet, hon nickade lite arrogant mot mig och log, jag log tillbaka och sen attackerade hon. Jag mötte hennes attacker och vi dansade runt och slogs.

Jesper och Lotta attackerade mig de också. Snart var jag inbegripen i en strid mot tre stycken och ökade tempot i mina attacker och drev dem framför mig. I en skur av slag så avväpnade jag dem en efter en och fullföljde min rörelse och stannade upp och log

- Demonen från nordanland sa Rebecka och log
- Va? Sa Jesper
- Det är vad japanerna kallar honom
- Ja akta så att jag lever upp till familjenamnet sa jag och biter er
- Haha skrattade Jesper till
- Herregud hur gjorde du det där? Frågade Geoff
- Träning sa jag och log
- Men de var tre?
- Ja sa jag och de är duktiga
- Han spöade skiten ur nio stycken i Japan för ett tag sedan sa Rebecka
- Nio stycken? Sa han lågt
- Vissa av dem var tjocka
- Haha
- Vinner du alltid?
- Nej inte mot Rebecka sa jag och log. Men annars så vinner jag för det mesta
- För det mesta sa Jesper med ålder kommer ödmjukhet? Han vinner alltid mot alla oss andra och han har aldrig förlorat mot Rebecka, det blir alltid oavgjort
- Inte alltid sa Rebecka en gång för tre år sedan så vann han mot mig
- Det var ren tur sa jag och log
- Ödmjukhet igen bror min sa Jesper
- Mm något som du borde lärt dig vid det här laget sa jag och log
- Mm man tycker det sa han och log. Nej men ärligt talat det här var riktigt kul bror min
- Ja det var det sa jag, tack allihopa, det får vi göra om oftare
- Skall vi köra lite Rebecka frågade Gwen
- Javisst min lilla elev

Det gick ut på golvet och de dansade runt och till slut så vann Rebecka

- Du blir bättre och bättre snart slår du tjockisen Jesper sa hon och blinkade mot Gwen
- Tjockis, jag tjockis?
- Var är barnen?
- Mary har dem hon släpper dem inte ur synen sa Rebecka och log
- Ok sa jag och log
- Pratade ni med nannyn?
- Mm och han hade faktiskt inte försökt något med henne
- Ok det var ju bra det
- Mm för Delila kommer att få förlita sig på att hon tar hand om barnen mer än vanligt, framförallt om hon tar emot Johns barn
- Mm
- Nej nu skall jag gå och duscha
- Jag med sa Rebecka

Vi gick ut ur rummet och lämnade de andra därinne, det såg ut som om de skulle fortsätta att sparras och träna en stund till. Jag ville vara ensam med Rebecka. Vi gick in på vårt rum och stängde dörren.

Jag klädde av mig byxorna och stod i bara kalsongerna framför Rebecka. Jag tog tag i resåren på kalsongerna och drog ner dem, min kuk sprätte upp och stod rakt ut. Rebecka tittade på den och log.

Hon klädde av sig så att hon också blev naken. Hon kom fram till mig och tog min kuk i sin hand och började runka mig. Mina fingrar letade sig ner mellan hennes ben och jag började pulla henne.

Vi stod där en stund och tillfredsställde varandra med smekningar. Efter ett tag så ställde jag mig bakom henne och satte min försats insmorda kuk mot hennes blöta fitta och tryckte på, min kuk gled in i henne och jag tryckte på långsamt tills den nådde botten på henne.

Jag tog tag om hennes höfter och började knulla henne. Hårt och bestämt, jag ökade takten efterhand och snart hittade vi en rytm som vi båda njöt tillfullo av. Jag kände hur hennes hand letade sig ner mellan hennes ben och hon smekte sin klitoris, jag ökade takten och jag kände hur ilningen i pungen kom.

Vi båda närmade oss orgasm och jag kände hur Rebeckas fitta krampade om min kuk när hon kom och kunde inte hålla tillbaka min egen orgasm längre. Vi kom i samklang med varandra, min sperma sprutades in i hennes inre och blandades med safterna av hennes orgasm.

Vi stod kvar som vi stod en stund. Sen drog jag mig ur henne och hon gick in på toaletten. Jag följde efter och ställde mig i duschen och började tvätta av mig, Rebecka blev klar med sitt och kom i duschen till mig och vi tvålade in varandra

- Ursäkta?
- Vi är i duschen
- Ok barnen behöver bytas på sa Mary
- Ok vi är strax klara
- Jag börjar

Jag sköljde av mig och torkade mig snabbt och virade en handduk runt midjan och gick ut till henne

- Jag skall bara ta på mig sen hjälper jag dig
- Gjorde den ont?
- Va?
- Tatueringen?
- Nej faktiskt inte sa jag och log
- Ok?
- Det är en lång historia som vi kan ta en annan gång
- Ok

Jag tog på mig en tröja. Jag gick fram och hjälpte henne med bytandet.
När vi var klara så kom Rebecka ut till oss, hon pussade mig och log mot Mary

- Tack för hjälpen
- Ingen fara hjärtat jag hjälper gärna till när det gäller dessa två sa hon och log
- Rebecka lät handduken falla och tog på sig underkläder och en tröja
- Den gjorde inte i heller ont förmodar jag sa hon och pekade på Rebeckas tatuering
- Nej faktiskt inte, det är en lika lång historia som Niklas är
- Ok sa hon och log, kan jag ta dem med mig på en runda?
- Javisst sa vi, vart skall du?
- Jag tänkte gå ut och gå en runda
- Du kan inte köra två vagnar
- Nej jag tar med mig ett av biträdena
- Ok gör du så sa Rebecka och log
- Tack sa hon och log

Hon lyfte upp barnen och gick i väg, vi tittade efter henne och log

- Jag skulle behöva ringa Gunther sa jag
- Ja han får nog förklara hur han missade Johns affärer
- Mm sa jag

Jag gick bort till telefonen och ringde upp Gunther, jag förklarade vad vi fått reda på och frågade hur han missat det

- Jag får undersöka saken sa Gunther. Men mina källor brukar veta det mesta, jag ber om ursäkt
- Ingen fara, du behöver inte be om ursäkt. Det är bara så att ingen försöker lura oss eller spela dubbelspel
- Tack, nej det är inte bra om någon spelar på båda sidorna. Jag skall ta tag i det och rätta till problemet
- Bra, hur går det med flygplans jakten?
- Jodå det rullar på, jag har ett par på gång sen får vi vilket jag väljer
- Ok, inget annat som hänt?
- Nej inte direkt, men de spanska familjerna börjar känna sig lite utanför
- Ok? Hur då?
- Ja ni har städat upp i Grekland, Italien och England. De känner sig utanför helt enkelt
- Så de vill att vi kommer på ett officiellt statsbesök?
- Haha ja lite så
- Ok vi kommer nog att stanna här en vecka. Sen åker vi hem om och gör de sista förberedelserna inför bröllopet, sen åker vi tillbaka hit och genomför det. Sen måste vi hem igen och förbereda för dopet. Så det tidigaste vi kan komma dit är i mitten av juli.
- Ok jag skickar ut en trevare så får vi se vad de säger. Men det är bra att ni visar intresse, de kanske nöjer sig med det
- Ok då behöver vi all info vi kan få förutom den som finns på vår dator därhemma, det är tre familjer därmed, i södra Spanien i Andalusien. Cortez, Amador och El Harabi, du kanske skall börja scouta efter något pampigt som vi kan köpa
- Helt rätt, jag uppdaterar filen och skickar den så fort som möjligt. Jag kollar på hus, slott eller koja
- Perfekt då säger vi så, så länge
- Det gör vi
- Jaha det var de semesterplanerna
- Mm men vi får se sommaren är lång hjärtat
- Ja och de kanske nöjer sig med trevaren att vi ser dem
- Mm, men annars så får vi ta hand om dem precis som vi gjort med de andra. Vi har förhandsinfo vi förbereder oss på bästa sätt
- De är speciella därnere, jag vet inte om jag vill att vi tar barnen med oss dit, men dock Jesper och Lotta och livvakterna
- Ok mm jag håller med men det tar emot
- Mm för mig med sa jag. Men som sagt det blir kanske inte aktuellt
- Nej, men vem frågar vi annars?
- Våra mödrar och Berit, de tre skall nog kunna ta hand om det mesta. De får bo i vårt hus
- Ok då var det bestämt
- Spanien?
- Mm Andalusien
- Mm
- Skall vi gå ner till de andra. Vi får förbereda Jesper och Lotta på vad som händer, de kommer att åka dit där Assassinerna kommer ifrån
- Mm hur kommer det att påverka oss alla fyra. Du vet vi är också Assassiner
- Mm vi är ju det, plus en massa annat, jag undrar vad vi kommer sluta som?
- Jag med ibland skrattade Rebecka till

Vi gick ner och satte oss hos de andra. Vi tillbringade resten av dagen med att prata och förbereda oss på begravningen.

- Vi stannar över begravningen sa Rebecka till Delila, men sen måste vi åka hem och göra de sista förberedelserna inför bröllopet. Men sen kommer vi tillbaka för det. Sen är det dop då kommer ni till oss
- Tack sa hon, för allt, utan er så vet jag inte hur det slutat. Det är även skönt att veta sanningen om John även om den gör ont
- Ja det är alltid bäst att veta sanningen. Även om det gör ont för då kan man gå vidare
- Precis, jag går vidare nu så får vi se var det landar
- Berättar du sanningen för barnen angående deras bror
- Ja på ett sätt som de förstår
- Gwen är intelligent henne kan du berätta hela sanningen för. Sam är det svårare med
- Mm vi får se
- Ok
-
En av personalen kom in i rummet

- Middagen är serverad

Vi gick in i matsalen och satte oss och började äta. När middagen var avslutad så var det dags för barnen att lägga sig. Nannyn tog hand om Sam och Gwen medan Delila tog Vincent.

Rebecka och jag fick ingen chans med våra små, de tog Mary hand om. Vi satt och mös ett par timmar innan vi också gick upp. Vi kom in i rummet och barnen var inte där, vi gick in i barnkammaren, där satt Mary i en gungstol och sov.

Barnen låg i sina sängar och vi gick fram till dem och tittade på dem.

- Väck inte dem sa Mary tyst
- Nej då sa Rebecka
- Skall du inte lägga dig i din säng sa jag
- Nej jag sitter här med dem, det är inte öppet för diskussion. Jag hämtar dig Rebecka när det är dags för amning
- Ok sa hon och log, hon lutade sig fram och pussade henne på pannan god natt
- God natt
-
Jag gjorde samma sak sen gick vi in i vårt sovrum. Rebecka tittade på mig och log. Jag gick fram till henne och tog henne i min famn och började kyssa henne ömsint.

Vi smekte av varandra kläderna och vi la oss på sängen. Vi låg där och tog på och smekte varandra. Vi var förlorade i varandra och tid och rum försvann. Rebecka började slicka sig ner över mig kropp, hon lät sin tunga spela över mitt bröst ner över magen tills hon kom till mitt kön.

Hon tittade på den och började leka med den med händerna och runkade mig långsamt, med långa tag där hon blottlade mitt ollon i varje neddrag och stannade där en stund.

Hon började slicka mitt ollon och lekte med tungan över det och runkade mig samtidigt. Jag slöt ögonen och njöt av behandlingen. Hon fortsatte en stund till, sen kände jag hur hon vände sig och placerade sitt kön över min mun och vi låg i en 69:a.

Jag började leka med hennes kön med min tunga och lekte med tungan över hennes blygdläppar och slickade henne i hennes inre. Jag gjorde så en stund, jag smakade på hennes underbara safter och njöt av varje slickning.

Efter en stund så letade sig min tunga fram till hennes klitoris. Jag tog den i min mun och spelade med min tunga över den. Vi var i Tau, Tau så vi kände båda två varandras njutning.

Jag kände hur hon började närma sig orgasm och jag ökade trycket på hennes klitoris, mina fingrar började smeka hennes andra hål och det blev för mycket för henne. Hon stönade högt i mitt huvud och jag kände hur hennes lår darrade när orgasmen sköljde över henne.

Hon slutade suga min kuk och reste sig från mitt ansikte. Hon ställde sig på alla fyra framför mig och svankade med ändan framför mig. Jag reste mig och ställde mig bakom henne och tog min kuk i min hand och satte den mot hennes kön och lät ollonet sitta precis vid kanten av hennes fitta. Hon stönade i mitt huvud

- Ta mig snälla Niklas ta mig

Jag rörde mig sakta in i henne och bit för bit gled min kuk in i hennes inre och den känslan överväldigade mig alltid lika mycket. Att känna hennes varma inre omsluta mig.

Den känslan slog allt i livet, när vi två blev en. Jag började ta henne i ett jämnt tempo, vi stönade båda två och jag ökade takten. Jag smekte hennes andra hål med mitt finger och blötte ner hålet med hennes safter.

Hon stönade högre i mitt huvud och jag förde in mitt finger långsamt i henne. Hon började kasta med huvudet. Jag kände att hennes andra orgasm var på gång. Jag ökade takten lite till.

Jag satte ytterligare ett finger mot hennes andra hål och tog henne hårt med kuken i fittan och två fingrar i andra hålet. Det blev för mycket för henne och hon begravde huvudet ner i kudden och skrek rakt ut.

Jag fortsatte ta henne på detta vis genom hela orgasmen och när hon kommit färdigt så drog jag ut kuken ur henne och satte den mot hennes andra hål.

Hon stötte sig bakåt försiktigt. Jag fick hålla i min kuk med ena handen och hålla emot. Ollonet gled in millimeter, för millimeter i henne. Hon fortsatte pressa sig bakåt mot mig, ollonet kom förbi ringen och hon stannade. Vi stod stilla en stund medan hon vande sig vid mig.

Hon började pressa sig bakåt mot mig igen. Till slut var så djupt i henne som det gick

- Ta mig försiktigt hjärtat
- Mm

Jag började röra mig långsamt fram och tillbaka. Jag kände hur hon förde ner sin hand mellan benen och började smeka sin klitoris, hennes fingrar fladdrade över klitorisen och hon stönade

- Lite fortare

Jag ökade takten lite och hon stönade högre. Jag kände att hon var på väg, jag fortsatte i samma tempo och hon kom. Hon skakade i hela kroppen och jag kände hur hon sprutade, hon blötte ner mina ben.

Jag stannade upp och stod stilla med min kuk körd i botten och lät hennes orgasm skölja över henne

- Ge mig din sperma hjärtat ta mig och spruta mig full

Jag började knulla henne igen. Jag ökade takten och jag kände hur ilningarna började komma i pungen och hur de spred sig ut i mina lår och upp längs med min ryggrad.

Jag kände sperman gjorde sin resa inom mig. Tills den kom ut ur min kuk och in i henne, jag kände hur den sköts ur mig och jag stönade och skrek i vårt inre, känslan från min orgasm överväldigade mig fullständigt.

Jag kollapsade i det närmsta bredvid henne och la mig på rygg, Rebecka ropade till och gick snabbt in på toaletten innan hon kladdade ner sängen. Jag låg där och försökte hitta min andningsrytm och efter ett litet tag så kunde jag fokusera.

Jag reste mig ur sängen och gick ut på toaletten

- Förlåt hjärtat
- Ingen fara log hon jag blev bara överraskad
- Mm jag med
- Din buse ta mig sådär
- Mm det var länge sedan
- Mm det var det
- Duscha?
- Mm

Vi gick in i duschen och tvättade av oss, vi gick in och la oss i sängen. Rebecka la sig på sin vanliga plats och efter ett tag så somnade vi



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright