En kvinnas bekännelse - Del 3
Del 3: Evighetens njutning
Du vet vad valet symboliserar: Den ljusa stigen leder till den Gyllene porten; oändlig lycka i ljuset, men i oändligheten utan din kung. Den mörka stigen leder till mörkret och återfödelse; återfödelse till en grym, smärtsam och mörk plats. Men i en värld med gränslös kärlek med din kung.
Aldrig förr har någon fått valet. Ansvaret är stort. Ansvaret är evigt. Ditt undermedvetna har redan valt. Du vill vara hans ljus, i evigheten. På samma sätt som han i eoner har sökt efter ditt ljus, vill du söka efter hans mörker. Du är inte rädd. Medans du svävar igenom den mörka tunneln så är du omsvept i ditt ljus, som lyser upp det mörka tomrummet.
Du känner nu obeskrivlig längtan. Du är där nu. När hans totala mörker möter ditt totala ljus, så dansar ert mörker och ljus, med varandra. Ni absorberas och smälter samman. Era tomrum blir fyllda av varandra. Ni är ett med varandra. Början av allt. Slutet på allt. Perfekta och icke perfekta. Ni är varandras Yin och Yang.
Du öppnar dina nya ögon nu. Minnen från tidigare liv kommer strömmande tillbaka. Återfödd som drottning. Du är svag i kroppen. Men lycklig i själen. Han kommer närmare dig och frigör dina armar. Du lyfter din ena arm för att nå honom. Han kommer mot dig. Blodet är över hela hans kropp; lyckotårar har runnit. Ett intensivt regn och åskväder har anlänt utanför; återfödd från molnen.
Du för din hand mot hans ärr över bröstkorgen och säger, med en viskande och hes röst: ”Varför har dina ärr inte läkt, kära?”
Hans hand håller om din hand mot hans manliga bröst. Hans rysande röst säger:
”Min drottning, mina ärr är våra ärr. Mina minnen av våra akter. Min dödlighet är endast för dig.”
Du känner hans kärlek för dig. Du minns nu vart han fått alla sina ärr ifrån. Det är en manifestation av er gränslösa, mörka kärlek. Du finner det bottenlöst romantiskt. Du säger till din kung:
”Min kung, vi måste återbygga världen. Ditt himmelsvida sökande av mig har gjort världen mörk. Den är inte vad den var för eoner sedan. Kärleken är tom i världen.”
Han svarar:
”Min drottning, utan dig; mitt mörker har spridit sig i världen. Utan dig faller världen i mörker. Ditt ljus har åter fyllt tomrummet. Vi skall åter fylla världen av kärlek. Vår kärlek är vår gåva till alla.”
Han tar din hand som är på hans bröst och kysser den ömt. Han ser din arm bulta. Bulta av nytt liv. Han vill smaka dig. Han biter dig i armen så att blodet forsar. Han dricker åter sin kära. När han druckit klart så närmar ni er varandras ansikten. Första kyssen som drottning och kung. Så intensiv och så längtansfull. Du biter honom i läppen så att han börjar blöda. Du vill slutföra cirkeln. Få evigt liv, åter. Han blottar sin hals mot dig. Du tar med den lilla energi du har kvar, dina händer om hans nacke och drar hans nacke mot dig. Du biter honom i nacken. Suger hans liv. Suger i hans mörker, till ditt ljus. Du hör hur han tillfredsställt stönar. Du känner åter krafterna komma. Du suger frenetiskt, törstigt, hungrigt och tillfreds. Du hör hans röst:
”Min Drottning, låt mig åter ge dig evigt liv.”
Du hör hur hans stön blir dovare och dovare. Du har svårt att behärska dig. Men du slutar med att dricka. Ditt liv är återställt. Han vrider huvudet mot dig. Era blickar möts, som drottning och kung. Inga ord sägs. Det behövs inte. Ni vet vad som väntar.
Han tar din högra arm och knyter den mot höger sida, lite ovanför huvudets höjd. Han gör likadant med din vänstra hand. Han separerar dina ben och knyter fast dessa så att du nu ligger i ett kryss, helt försvarslös och helt utlämnad; förväntansfull för vad som komma skall.
Han börjar med att riva dina armar med omänskligt snabba rörelser. Du får rivsår längst hela armarna och blöder. En fruktansvärd smärta. Det rycker i hela kroppen av obehag. Bara av att luften vidrör dina blödande sår; ilar det ända in i själen. Men en smärta som du nu kan ta. Du ser hur såren börjar att dra ihop sig. En lätt ånga uppstår i såren som läker ditt kött. En fruktansvärd njutning uppstår. Du ryser i hela kroppen. Så avslappnad. Så skönt. Kontrasten mellan fruktansvärd smärta och fruktansvärd njuten är den största njutningen som finns. Det kommer bara långa stön ut från din mun. Du säger stönande till din kung:
”Meeer! Vill ha meeera!”
Din kung svarar med att riva dina bröst. En fruktansvärd smärta uppstår igen. Denna gång är fortfarande njutningen kvar i bakgrunden. Du säger: ”Mera!”
Han låter dina bröst läka för att sedan börja om. Du vet inte längre skillnad mellan ont eller skönt. Din kropp är i en fullständig kroppslig orgasm.
Du vet inte hur, men plötsligt så ligger han naken över dig. Hans telepati förmedlar med dig:
”Min drottning, jag skall giva dig den största njutningen. Men icke skall du blomstra utan mig tillgiva dig.”
Du känner hur hans hårda påle penetrerar dig. Han fyller varje vrå inom dig. En sådan skön känsla. Kroppen njuter sedan tidigare och du njuter nu av hans behandling inifrån. Han stannar upp och ser dig i ögonen. Ni förstår varandras kärlek.
Han ökar nu tempot till ett omänskligt tempo. Din blomma skvätter som att en hel vattenkanna har hällts över den. Du kan inte längre förmedla dig. Bara skrik kommer ur din mun. Skrik av salig njutning. Du vill explodera; du vill implodera. Han rör alla dina punkter samtidigt, innifrån. Du är på gränsen nu. Du ser tiggande på honom. Men han tänker inte låta dig få det. Han stannar av och sätter sig på knäna och med dina ben över honom. Fortfarande har han sin fantastiska påle i dig. Sedan river han dina armar med flera snabba drag. Smärtan dövar så att du inte kan blomstra. Medans dina sår läker så fortsätter han rörelsen, fram och tillbaka. Hans händer håller ett fast och bestämt grepp om vardera sidan av din höft. Hans tempo är nu ännu snabbare.
Åter kommer bara stön från dig. Dina ögon är inte längre kontaktbara. Han känner att du håller på att explodera av hans g-punkts behandling. Han hör på ditt läte, vad som håller på hända. Han tillåter din g-punksorgasm att tömma din vätska med en våldsam stråle. Ett läte lämnar dig:
”aaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh”.
Du har hur mycket vätska som helst. Stråle för stråle du tömmer. Du känner nu att du håller på att implodera också. Ditt läte avslöjar det för honom. Han tänker inte låta dig implodera nu. Han stannar av och ser på din kropp som skakar, med centrum av höften. Han river dina bröst så blod kommer. Smärtan kan just så pass avleda dig från din vaginala orgasm.
Ljud lämnar din mun: ”Fyll, fyll mig, fyll mig nu”.
Han vet att nu är snart tiden komma. Att återförena sin vätska med dig. Han ökar takten och placerar ena handen på din blomknopp. Det känns som att han håller handen stilla men samtidigt kommer de mest sagolika vibrationerna, från hans hand. Som små elektriska stötar. Du vet att om han inte stoppar nu så kan du inte stoppa flödet. Du kan inte längre förmedla dig och det känner han. Han visar att han är redo, redo att låta dig komma!
Han vet att du passerat gränsen nu. Han ger dig snabbt, rivsår över armarna. Han vill att din orgasm ska vara fullständig. Men inte ens smärtan från såren kan hålla tillbaka orgasmen. Han vill inte hålla tillbaka dig. Du känner hur din blomma drar ihop sig. Den imploderar. Precis som att den krymper och kramar åt hans hårda påle. Du hör hur han fullständigt vrålar ut sin orgasm. Ni kommer bägge två.
Han använder en av sina krafter för att tillfälligt sakta ner era sinnen. Varje sekund känns som flera minuter. Er orgasm känns som att den varar i flera dagar. Ingen tanke har funnits under tiden. Hans säd sprutar som i slowmotion, droppe för droppe. Din blomma känner varje droppe, likt strålar av njutning. Blomman kramar långsamt, långsamt hans påle. Det känns som att de kommunicerar med varandra. Ni upplever ren kärlek, i sin renaste form. Evig kärlek.
Fler noveller av samma författare
