NUMMER TVÅ
NUMMER TVÅ
Vi går till pendeltågsstationen, där jag ”dumpar” Sara. Hon kysser mig länge och passionerat, som om hon inte ville släppa taget om mig eller smaken av mig. Jag låter min hand glida ner till hyskan mellan hennes ben och klämmer åt. Hon jämrar sig högt och ett par tjejer längre bort på perrongen stirrar på oss. Jag daskar till henne i baken och skjuter iväg henne mot tåget när det rullar in på perrongen. Jag blinkar åt tjejerna och för upp fingrarna mot näsen, som om jag kände doften av hennes fitta. Ett par av tjejerna slår ner blicken och rodnar, men en av dem ger mig en lång blick av trots och jag registrerar hennes utseende. Kanske en ny erövring i skogen. Med raska steg tar jag mig upp mot centrum, där jag stannar till i apoteket och köper upp mig på en förpackning kondomer. Man kan aldrig så noga veta.
På väg mot t-banan, så kollar jag mig omkring. Ingen utanför och ingen inne i stationshuset, när jag tittar efter. Jag rycker på axlarna och går upp och sätter mig på en sten uppe i backen som jag kom ifrån några timmar tidigare. Jag sitter i solen och spanar efter någon jag känner eller känner igen. En snabb blick på klockan säger att jag bör vänta en timme minst, innan jag beger mig ner mot de blå villorna. Plötsligt så ser jag en rörelse i ögonvrån. Jag tittar upp och där ser jag den brunhåriga tjejen komma ”ut trippande” från stationen. Hon ser sig lätt förvirrat omkring, ungefär som hon inte vet vad hon letar efter. Jag kommer snabbt på fötter, men håller mig undan från hennes spanande blickar.
Hon är lika snyggt klädd som för ett par timmar sedan. Svarta byxor av oigenkännbart material; vit blus, halvknäppt i halsen; blå scarf runt halsen och en tunn kappa över axlarna. Det långa, svarta håret böljar ner över axlarna som ett draperi.
Hon går runt en stund, innan hon rycker på axlarna och går med en besviken min iväg till stationshuset igen. I samma stund dundrar ett tåg in på perrongen, men hon gör sig ingen brådska utan går på i makligt tempo. Jag springer snabbt ner på lätta steg och spanar in. Hon har passerat spärren och är på väg nerför rulltrappan. Jag glider snabbt igenom spärren. Kortet ner i bakfickan och sedan går jag sakta ner för trapporna, noga med att inte synas ifall hon vänder sig om. Det gör hon inte. När hon kommer för rulltrappan, så fortsätter hon ut på perrongen som nu är helt öde, förutom de få människor som är på väg upp. Hon går med rätt raska steg bort mot ett av de små båsen som finns där ute. Tillverkade och uppställda som regn- och vindskydd, men sällan använda som sådana.
Jag skyndar på, parallellt med henne, för att komma fram till båset samtidigt som henne, men på andra sidan. Plattformen är tom bakom mig och ställer sig – tack och lov – med ansiktet mot det håll hon kom ifrån, ungefär som för att hålla koll efter mig. Mellan oss och stationshuset är det helt tomt. Inte en människa finns mellan oss och stationshuset, eller innanför glasdörrarna. Jag tar chansen, smyger på henne och slår armarna om henne bakifrån.
Hon rycker till, men innan hon hinner skrika till, så lägger jag en näve över hennes mun. Den andra tränger ner mellan hennes ben, samtidigt som jag viskar i hennes öra: ”Håll igen och håll tyst; Jag ska ta dig, så som det knull luder du är och förtjänar….” Jag förvånas själv över hårdheten i min röst, liksom över det faktum att hon knappt reagerar.
Min hand tränger sig in under kappan och letar sig in mellan hennes lår. Hon kvider till, men rör sig knappt något alls. Jag släpper greppet om hennes mun och låter den handen glida nerför halsen, ner på framsidan av hennes bröst, där den letar sig in mellan knapparna i blusen. En knapp hoppar ur, men jag hinner inte se om den lossnar eller inte. Sekunden därpå upptäcker jag att hon saknar BH. Min hand omsluter ett perfekt bröst; ett persikoformat, något större än min hand. Jag nyper tag om bröstvårtan och gnuggar den mellan tumme och pekfinger. Hon gnyr till och jag höjer blicken, men plattformen är lika tom som tidigare.
10 minuter tills nästa tåg, läser jag på skylten, vilket tacksamt nog tyder på en försening och fortsätter min bröstbehandling med det andra bröstet. Hennes vårtor är hårda och gnuggvänliga. Någon tanke på ett tåg i andra riktningen har jag inte.
Min andra hand glider upp till hennes midja; letar sig upp under blusen och smeker hennes mjuka mage ett par sekunder, innan den letar sig ner mot byxlinningen. Byxorna är inte lika öppningsvänliga som blusen, så jag låter min tunga glida in i hennes öra, viskar runt en stund för att sedan bita henne lätt i örsnibben. Hon flämtar till och jag viskar åt henne att knäppa upp byxorna, innan jag river dem av henne!
Jag ser henne i profil och på extremt nära håll, men det räcker för att se att hon inser hur pinsamt det skulle vara, om hon stod utan hela byxor på perrongen. Hennes blick far bort mot perronghuset och hon försöker röra sig lite i sidled, så att ingen ser vad vi gör. Båset är gjort i orangefärgad metall, med persienn liknande väggar. Jag håller henne tryckt mot kanten, så att hon står innanför hörnet och min haka ligger på hennes vänstra, så att jag har full sikt över perrongen.
Hennes händer rör sig neråt. Hon knäpper upp byxorna i linningen. Något slags kombinerat knapp och kardborre system. Sekunden därpå är min hand innanför hennes trosa och jag har ett par fingrar tryckta mot hennes fitta. Hon kvider till, något högljutt och jag svarar genom att trycka upp fingrarna i hennes fitta, för att sedan börja pulla henne. Hon börjar skaka i min famn och jag ökar trycket; En hand om hennes bröst, en annan upp i hyskan på henne.
Hennes skakningar ökar och sekunden därpå genomströmmas hennes kropp av en jätteorgasm och hon sjunker ihop som en säck potatis i min famn. Lyckligtvis så finns det en bänk på insidan av båset, och jag lyckas med knapp nöd rädda henne från att sjunka ihop på marken och lyckas få ner henne på bänken istället.
Det tar inte många sekunder för henne att kvickna till, men tillräckligt för att jag hinner både förvånas och förundras över hennes snabba orgasm. ’Det måste vara värmen, eller så har jag hittat en riktig liten kåting!’, hinner jag tänka. En snabb blick över perrongen. Fortfarande ingen i närheten. Vad pysslar folk med egentligen??
Fan själv flyger genom huvudet på mig, och jag knäpper raskt upp min egen gylf och håvar fram kuken, som återhämtat sig från skogens vedermödor och åter står hård och redo. Jag förflyttar mig lite i sidled, så att jag fortfarande har utsikt över perrongen, men har kuken i huvudhöjd på henne. När hon ruskar till på huvudet och höjer blicken, så hör jag henne flämta till när hon inser vad hon har framför sig.
”Sug den, slyna” väser jag, onödigt hårt, ”sug den hård!” fortsätter jag och för den mot hennes läppar. Hon höjer blicken och vrålstirrar på mig. En häpen blick, men samtidigt både kåt och motstridig. Jag sänker ena handen om hennes bakhuvud och pressar huvudet framåt. Motvilligt så särar hon på läpparna, en skär tunga tittar fram och sekunden därpå så vilar hennes vänstra hand om min kuk. Hon lyfter en hand och greppar om kuken med van hand (?); smeker den sakta och drar förhuden bakåt, innan hon låter tungspetsen nudda mitt ollon. Det går som en stöt igenom min kropp och jag stöter in kuken i hennes mun.
Hon gurglar till, men kuken möter inget motstånd och glider lätt in över hennes röda läppar. Hon suger tag om den, precis som om det vore en polkagrisstång och jag känner hennes tunga glida runt den. Mede ett fast grepp om hennes nacke, så börjar jag pumpa in kuken i hennes mun. Inte lång stund går, innan jag släpper på greppet. Hennes huvud far fram och tillbaka av egen kraft; hennes sugteknik förbättras och trycket ökar därefter. Bägge hennes händer är nu lyfta. Hon knäpper upp mina byxor som sjunker till marken och hennes händer far in under mina kalsonger. Den ena finner och masserar lätt mina pungkulor, den andra masserar min stjärt och letar sig in mot mitt stjärthål.
Jag rycker till av förvåning och jag skriker nästan högt, men lyckas bita ihop och sänker istället ner bägge händerna och fattar tag om hennes huvud. Jag stöter mig längre och längre in i hennes mun; känner ollonet studsa mot hennes gomsegel på väg ner i halsen. Hon gurglar högt, som om hon håller på att kvävas, men det struntar jag i. Hennes grepp om mina pungkulor hårdnar och jag känner nästan hur det svartnar för ögonen av smärta, men sedan släpper hon greppet och jag känner hur jag glider igenom hennes gom ner i halsen på henne. Så djupt har jag aldrig kommit på Sara och när nu den här lilla hyndan trycker upp ett par fingrar till i rövhålet på mig, så kan jag inte hålla mig längre.
Med ett ljudligt stön så trycker jag av min sats rakt ner i gapet på henne. Hon, helt oförberedd på hur nära jag var, skriker till och försöker stöta bort mig. I det läget jag är, sprutar jag min säd in i hennes mun och ut över hennes ansikte och ner över de nu blottade brösten. Jag backar bakåt, i sidled och runkar ut de sista dropparna över perrongen vid hennes fötter, innan jag sjunker ner på bänken bredvid henne. Jag höjer blicken och möter hennes. Hennes ögon lyser och det droppar sperma ur hennes mun, ner på brösten, men hennes skära tungspetas är snabbt där och slickar i sig dropparna, som vore det ett livselixir.
Hon torkar bort sperma från brösten med handens baksida och torkar sedan av den mot mina byxor, som jag håller på att dra upp. Hon lutar sig fram mot mig och våra läppar möts i en passionerad kyss där tungorna dansar en vild flamenco. Jag känner smaken av min egen säd, som hon noggrant stöter in i min mun. När hon backar undan från mig, så tar hon tag om sina fallna byxor och drar upp dem, medan hon reser på sig. Hennes hand glider bakåt och uppenbarar sig igen med ett visitkort som hon håller upp framför mitt ansikte.
”Ring mig, så kan du få mötamin syster” säger hon och ler, innan hon vänder sig om och troppar iväg mot stationshuset. Jag ruskar på huvudet och undrar om det som hänt, verkligen hände, men hon är verklig där hon går och jag ser vilken otrolig sexig stjärt hon har. Jag ställer mig upp, knäpper byxorna och vänder mig om för att kolla när nästa tåg norrut ska komma. Det jag ser kommer som en chock. En bit bort, bakåt från där vi höll på, står två väktare och glor på mig. Två KVINNLIGA väktare. Den ena, en brunett i pagefrisyr, står och håller i en batong, som hon för upp och ner genom den andra, knutna handen. Den andra väktaren, en blondin med hår i hästsvans, står med ett konstigt leende på läpparna och med ena handen ner i byxfickan.
Hennes andra hand är lyft mot mig och hon signalerar att ’kom hit, grabben’ med ett par fingrar. När jag undrar vad som ska hända härnäst, så ser jag hur hon drar upp handen ur fickan och att ett par handklovar har uppenbarats sig. ’Det är inte möjligt’, säger jag för mig själv. Jag vet att det ligger ett rum i andra änden av perrongen. Ett arrestrum, eller förhörsrum, som en pundare sa en gång.
Med tunga steg börjar jag gå mot väktarna, som båda ler stort, på ett märkligt sätt mot mig. Det kommer bli en lång dag, känner jag…..