Fars dag
Prolog
Carro såg på det gamla pianot. Hon hade liksom inte tänkt på det tidigare, men nu skulle det ut. Mamma Gunilla hade ärvt det efter sin moster och sagt i alla år att det skulle ge henne en anledning att lära sig piano medan pappa Ulf på samma sätt i alla år att det aldrig skulle hända och att de borde kasta ut det. Tillslut hade Carros mamma gått med på det och nu skulle det ut. Problemet bara, hur får man ner ett piano från andra våningen i huset där de bodde?
Carros kompis Sarah hade löst det.
”meh det kan ju pappa göra!”
Carro tänkte på Sarahs pappa George. Jobbade som polis och var typ kroppsbyggare. Rätt snygg, såg typ inte ut som en pappa ens. Inte som någon av de andra papporna i kompisgänget i alla fall. Inte som Ullis, Carros, Anjas eller Simones farsor. De var alla lite äldre och liksom plufsiga. Men Sarahs farsa… okej, för det första var han svart ju, för det var ju Sarah med, men det var inte det. Han var värsta ung, bara 39 år till skillnad från Carros egen pappa, Ulf var 53 år och såg mer och mer ut som en gubbe. Även om Carro så klart älskade sin pappa så var hon avundsjuk på att Sarahs farsa var ung och hängde med i teveserier och vad som hände och sånt. Anjas farsa var också rätt så ung, 40-nånting, men han var också plufsig och hängde inte alls med. Så var George snygg också. Vältränad. Hängde ofta på gymmet och Carro hade stirrat mer än en gång på hans vältränade kropp de fåtal gånger hon varit hemma hos Sarah. Han hade haft tajta t-shirtar och hon hade kommit på sig själv med att fån glo.
Sarah hade typ sagt till Carro och Anja och Simone att de måste sluta göra bort sig.
”Asså tänk på morsan! Lite pinsamt när ni glor helt öppet på farsan jue! Hörde till och med hur hon sa något om det till honom igår efter att jag gått och lagt mej!”
Efter det hade det inte blivit så ofta att de hängde hemma hos Sarah. Men så hade Carro nämnt det där om det stora pianot och om hur det hade bråkats hemma om hur de skulle bli av med pianot. Sarah hade lovat att hon skulle fråga George om han kunde hjälpa till. Carro tyckte att Sarah var lite konstig för hon pratade ofta om sin pappa som George och inte som pappa.
George tryckte in knappen till dörrklockan och hörde hur den rang inne i huset. Han var glad över att få ta ett piano till yngsta dottern, Cherrie. Sarah var nog inte intresserad av piano, men det fanns hopp för Cherrie. Fast den här söndagen i början på oktober kändes jobbig att anstränga sig, när det väl kom till kritan. Han hade genast sagt ja när Sarah frågat om han inte kunde hjälpa hennes kompis föräldrar att bära bort ett piano och sedan hade han kommit på att Sarah skulle fråga om de inte kunde få pianot, men nu kändes det besvärligt. Mest för att han skulle upp tidigt dagen efter och jobba 6 dagar i sträck i radiobil. Polisyrket tog på krafterna, särskilt när han inte fick chansen att träna så mycket.
Hans tankar bröts när dörren öppnades av Carro, Sarah kompis. Hon såg lite sömnigt på honom. Han försökte hålla emot men blicken halkade kort ner över hennes linne, hennes stora bröst. Hur kunde en 17 åring ens ha så stora tuttar? Hon log nu mot honom när han såg tillbaka upp på henne, förläget eftersom han förstod att hon förstod vad han tittade på. Hennes bröst som var lediga och lösa innanför hennes linne. Hon var söndagsslappt klädd i gråa mjukisar och vitt linne utan behå.
George harklade sig.
”Hej Carro, det var länge sen jag…”
Han avbröt sig när Carro sträckte sig upp mot honom i en kram och fast att George själv hade tunn dunjacka och en hoodie på sig så kände han hennes stora tuttar pressa sig mot honom.
”Heeej George! Länge sen! Här för pianot? Mamma och pappa är värsta tacksamma, asså så schysst av dej att hjälpa…”
George kände sig förlägen och svagt upphetsad av att känna tonårspattarna mot kroppen och han föste henne något hårdhänt ifrån sig.
”På tal om… har du pappa hemma? Jag vill inte stressa men jag ska till gymmet senare…”
”Så klart! Hulken…!”
Carro hade sagt det och blinkat mot honom och bitit sig i underläppen och George genomled kval medan kuken svällde lite i jeansen och igen inte kunnat låta bli att glo på den unga blondinens bröst där bröstvårtorna putat genom tyget mot honom, lockat på honom.
Men Carro hade svängt om och så hade hon ropat på hennes pappa Ulf som kommit upp ur källaren, och sedan hade Carro sagt hejdå och försvunnit upp på övervåningen.
Ulf hade frågat om han inte ville ha lite kaffe innan och fast att han försökt tacka nej så hade det inte gått när också mamma Gunilla hade uppenbarat sig i hallen och trugat med sin nybakta sockerkaka. Han såg på Carros mamma Gunilla varifrån de stora brösten kommit. Gunillas hela uppenbarelse togs över av de stora brösten som fyllde ut en rosa blus. George bet sig ofrivilligt i överläppen medan blicken halkade igen, ner i urringningen och över de mogna brösten som var inklämda i en spetsbehå som gjorde tydligt avtryck genom det tunna blustyget.
Gunilla log stort mot honom när hans blick kravlade sig upp från djupet av hennes bröst och såg inbjudande på honom, fuktade läpparna med tungspetsen. Hon var säkert 10 år äldre än George, men hon åt honom med blicken. Med Carro hade han med nöd lyckats hålla stånd och fantasier borta men med Gunilla gick det inte. Kuken spände i jeansen medan han satte sig och han kunde inte låta bli att fantisera om att ha henne framför sig. Carros bystiga mamma på knä med hans kuk i munnen och sedan mellan tuttarna. När han ändå tänkt det, såklart skulle Carro stå bredvid, lära sig av sin mamma och så hade han patt-knullat mor och dotter och sprutat i deras ansikten. Han svalde hårt och fokuserade på Ulf. Såg på hans svällande ölmage. George var säker på att Ulf inte hade förstånd nog att ta hand om frugan och vara tacksam över hennes behag. George knep med låren runt sin hårdhet. Hur tog han själv vara på sin fru? Han hoppades att Liza var med på noterna ikväll.
Efter kaffet och den goda kakan hade Gunilla gjort som sin dotter och pressat sina stora bröst mot George i en stor kram och tackat för hjälpen. Hon hade sett lite sorgsen ut när hon sagt att hon nog skulle sakna pianot och att hon var glad för att det hamnade hemma hos någon som hennes dotter kände.
George hade tyckt synd om henne, fått lite dåligt samvete och sagt att Gunilla såklart var välkommen när som helst att komma och spela eller bara titta på pianot om hon ville. Gunilla hade skinit upp och gett George en blick som fått honom att rysa av upphetsning innan hon försvunnit iväg och George hade hoppats för allas bästa att hon aldrig skulle komma på besök.
Så hade George och Ulf gett sig på uppgiften. Pianot. George hade frågat om Ulf visste vad det vägde.
Säkert 50 kilo, mer! De hade mätt det och gjort förberedelser med rep och remmar. Det stod på hjul vilket skulle underlätta men det skulle ner för en trapp som vred sig 180 grader och det var ju det svåra. George erbjöd sig att gå framför pianot, att hålla emot medan Ulf styrde och höll i det med remmar.
George hade velat skylla vad som sedan hände på Ulf, han hade ju trots allt tappat greppet, missbedömt hur tungt pianot faktiskt var. Men det gick inte att skylla på Ulf, George kunde bara skylla på George. Kanske ville han skylla lite på Carro, men det kunde han inte heller. Nej felet var hans, helt och hållet. Synd att det slutat så jävla illa!
Det som hade hänt var följande. George kom ihåg det i detalj, han hade tränat upp sig på sånt under sina 12 år inom polisen. När de stod där och band fast remmar i pianot så hade badrumsdörren öppnats och ut hade Carro kommit. Runt sig hade hon haft ett himmelsblått badlakan virat, knutet strax ovanför brösten och slutat högt upp på låren. Hon hade lett mot George och han hade tittat efter henne när hon passerade och gick in på sitt rum. De där låren… försvann upp under handduken, hennes putande bak… jisses! Han var plötsligt glad över att Carro och de andra av Sarahs kompisar slutat kom hem till dem. Fresterskor!
”Är du klar? Jag tror vi kan baxa ner pianot nu, om du tror du orkar… jag är lite rädd att jag inte gör det… du får inte skada dej George!”
”Oroa dej inte Ulf, jag tror nog jag kan hålla emot. I värsta fall så blir det kaffeved av pianot men då är det borta i alla fall!”
”Haha, om du säger det så!”
Så hade de rullat fram pianot till kanten av trappan. George hade ställt sig framför pianot i trappen. Tydligt hört Ulfs ord och tydligt svarat själv.
”Beredd?”
”Japp! Kör du!”
”Okej…”
Ulf hade tryckt på sedan utstött
”Jävlar, akta!”
Samtidigt hade George sett det, i ögonvrån och han kunde inte låta bli att titta, fast han borde inte ha tittat.
Där till vänster. Dörren till Carros rum på glänt. I ljuset av en lampa stod hon. Spritt språngande naken med en handduk virad runt huvudet och armarna höjda, arbetande med handduken för att torka håret.
Han såg hennes stora tuttar snett framifrån. Stora, rosa vårtgårdar, spretande styva vårtor… Hon stod med ögonen slutna, såg ut att njuta av att vara naken och ensam, förutom att dörren var svagt på glänt. George andades stötvis genom sin öppna mun, han märkte det inte själv, kom bara ihåg det i efterhand. Ner över hennes mage, ett hull som bara framhävde hennes kvinnliga former, en lite putande mage och så ner över… en snabb blick på hennes bulliga fitta, skåran, rakade läppar…
”…akta! …George!?”
Sedan ett högt brak och en våldsam smärta och så sjönk han ner i medvetslöshet. Pianot hade skenat. Ulf hade inte kunnat hålla emot och George hade i det avgörande ögonblicket tittat åt ett annat håll, på Ulfs dotter, på hennes nakna kropp och så hade han fått det tunga pianot över sig.
Förutom att han slog i huvudet så hade han brutit båda armarna. Efter två veckor på sjukhus fick han komma hem, men med båda armarna i gips. Sjukskriven, hans fru fick mata honom. Inget jobb, inget gym, knappt något sex med Liz.
--
Farsdag
Sarah, Carro och Ulrika satt på deras stammiskafé och drack latte och muffins. Carro och Sarah var lite bakis efter fredagskvällen medan Ullis var lite hemlighetsfull om sin fredagskväll. Både Sarah och Carro var förundrade över förvandlingen som Ullis genomgått efter att hon blivit av med oskulden tillsammans med tomten inne på varuhuset. Sarah gissade mest om att Ullis låg en hel del medan Carro hade lite mer direktinformation. Den där läraren tillexempel. Ullis hade i en svag stund berättat om när stränga magister Karlsson knullat henne på katedern.
När Carro retat henne hade hon försvarat sig
”Asså Carro, jag vill läsa på universitet någon gång, som syrran, men då behöver jag bättre betyg, alla medel tillåtna…”
Sedan hade Ullis och Carro knullat Karlsson och sedan matteläraren Holmén. Carro hade oförglömliga bilder fastbränt i minnet av hur Ullis tog för sig av lärarna. Men det är en annan historia… Hon misstänkte nu att Ullis kanske spenderat fredagskvällen mellan lakanen med någon av dessa män… eller någon annan. Hon skulle försöka pressa Ullis när hon blev ensam med henne.
Sarah pratade om en snygg kille som pressat sig mot henne på dansgolvet.
”Asså, jag kände ju typ hur hård han var direkt, kuken bah knacka på där bak och han tog tag om höfterna på mej och tryckte kuken mot rumpan. Men ja e ju ingen slampa så han fick inget!”
”Ingen slampa!? Vaffö fick Gabriel komma till direkt då, han behövde bara lyfta på ögonbrynen så stod du på knä med kuken i mun…!”
”Haha! Asså vafaan Carro, du skulle ju hålla käft… Ullis, lyssna inte på hon, det va inte direkt så det gick till…”
”Såå, jag ljuger? Du stod inte på knä på dansgolvet me hans dase i munnen och sög? Blunda och såg ut att njuta värsta mycke?”
Carro log hånfullt mot Sarah som skruvade på sig medan Carro triumferade och Ullis såg nyfiket på. ”Kom du inte fram till mej å sa att du skulle överge mej och att du skulle hem till Gabriel och låta han knulla dej… ’Åh Carro, jag e sååå kåt, måste ha han i mej!’, kommer jag ihåg fel, du sa inte så?”
”Äh käften…!” Men så skrattade Sarah och berättade själv hur skönt det var med Gabriel, att han var precis så bra som de hade hört.
”Ska ni göra nått för era farsor imorrn då?” Ullis verkade vilja lämna ämnet tyckte Carro. Hon ville nog inte ha några frågor om sin fredag, gissade Carro. Det gjorde henne bara ännu mer nyfiken.
”Vaddårå, va händer i morgon?” Sarah rynkade lite på ögonbrynen.
”Meh, det är ju farsdag! Farsans dag! Jag brukar baka en kaka och typ ge han en slips. I morrn får han rutiga strumpor, för jag tror inte han gillar slipsar egentligen”. Ullis såg på Carro och sedan på Sarah. ”Ni då, brukar ni inte fira farsdag?”
Sarah ryckte lite på axlarna utan att säga något.
”Jag brukar ge farsan frukost på sängen”, Carro rodnade lite, sedan erkände hon. ”Jag brukar höra hur morsan suger av farsan på farsdag, jag väntar tills de är färdiga, sen när morsan är på toa så kommer jag med kaffe och smörgås”. Carro blev kall. Varför hade hon sagt det? Hon skämdes ju över det, att hon visste. Hon hade råkat komma på dem en gång för tre år sedan när hon först kommit med frukosten. Råkat öppna dörren utan att knacka med en bricka i händerna. Skrikit ’Grattis på farsdag!’ Innan hon sett att nått va fel, hur morsan inte syntes och hur det var en stor kulle över farsan, under täcket. En kulle som rörde på sig upp och ner. Hon hade flytt.
Men hånskratten hade uteblivit. Ullis hade sett storögt på Carro och Sarah hade sett ännu mer bedrövad ut.
”Asså, va ere Hannah, du ser helt sad ut…”
Sarahs ögon tårades genast när Carro sa det. Genast kände hon hur ledsen hon var. Stackars pappa George!
”Asså… ja det är pappa… han är så deppig sen olyckan, kan typ inte göra nåt jue längre. Inte jobba och inte gymma som han ju älskar. Å så hörde ja hur han och mamma bråka om att dom inte knulla längre typ, asså ja vet inte men de gräla typ som dom skulle skiljas”. Sarah kände att fast hon inte ville så trillade en tår ner i latten.
Ullis la snabbt armen om henne. ”Det tror ja inte, Sarah … kanske du ska göra nåt speciellt för han på fardag då…”
”A men va skulle det va då typ? Ja har inga pengar å han kan ju typ inte gör nåt ändå…”
”Kan du inte ta han på bio eller nåt…” Ullis ryckte lite på axlarna medan hon strök Sarah tröstande över ryggen.
”Hallå! Lyssna du inte, ja har ju inga pengar!”
Sarah kände hur hon blev arg. Jävla Ullis! Helt okänslig!
Hon såg på Carro, det var nåt. ”Va säger du Carro, va ska jag göra?”
Carro såg på Sarah. Tanken växte i henne. Hon tänkte på sin kompis pappa, på George. Hur han stirrat på henne strax innan olyckan, han hade sett henne naken och hon hade känt sån skuld efteråt. Hon hade ju lämnat dörren öppen med flit, inte tänkt så mycket, bara tyckt att det var spännande. Och så precis innan braket så hade deras ögon mötts, George hade glott som om ögonen skulle ploppa ut sedan hade pianot brakat ner över honom och Carro hade känt dåligt samvete.
”Asså ja vet inte Sarah men…” hon drog ut på det. Hur sjukt var det här? Hon hade fantiserat om George. Det hade alla kompisarna gjort. Hon blundade kort och såg sen både på Ullis och på Sarah. Sa det.
”Asså vi kanske kan… knulla han…”
”Asså hur sjuk är du!” Sarah såg upprört på henne.
”Ja, asså bara som tröst typ, för att han har det svårt liksom… han är ju fett snygg…”
”Asså det är MIN pappa du pratar om här…”
Carro såg vädjande på Ullis. Kunde hon inte hålla med eller dra nåt skämt? Var hon inte skyldig att hjälpa till, efter den där första gången, när Carro varit med och knullat Magister Karlsson? Hon till och med sparkade till Ullis.
”Det är rätt Sarah, som Carro säger. Han är snygg… jag har fantiserat om han…” Ullis började rodna.
”A jag vet, ingen nyhet att ni brukar glo på han, men ska ni knulla han också…”
”Du sa ju själv att han e helt deppig, vi skulle göra det en gång bara jue, ba fö att muntra upp han… ja e nyfiken på hur en svart kuk e också…” Carro rodnade igen samtidigt som bara orden fick fittan vibrera och fukta sig.
”A säkert helt stor kuk…” orden kom från Ullis och var inte likt henne. Hon hade verkligen förändrats.
”Asså, nu e ni sjuka på riktigt. Det där är typ helt fördomsfullt och rassigt, asså myten om att svarta ska ha stor kuk… tänker ni inte på att ja e svart också…”
”Okej, förlåt då, men ja e verkligen nyfiken på hur det skulle va… asså se ut typ, me en svart kuk i fittan…”
”Vi kan höra med Anja om hon vill va med också, hon har ju typ snackat mest om din pappa…” Ullis skruvade på mobilen.
Ullis kände hur blodet pulserade ner mellan benen. Hon kunde knappt tro att Carro föreslagit det, men nu när det var ute… hon ville verkligen att det skulle bli av. Alla gångerna med Torsten hade gett henne smak för spänning, och hon tyckte som de andra att George var sjukt snygg. Vältränad och ett fint leende och hon var nyfiken, hon också, på hur kuken var, hur den skulle se ut… men hon vågade inte säga det som Carro… eller lite, att den var stor, hon skämdes nu över tanken men trodde det ändå.
Spännande också att göra det igen med sina vänner, som när hon blivit av med oskulden där i varuhuset med Tomtens stora stake. Simone var bortrest men Anja skulle nog inte banga.
Sarah tänkte på det. Tände på det. Hon ville inte erkänna det. Men att hennes vänner skulle knulla hennes pappa… det var rimligt. Det var säkert vad hennes pappa behövde, det var vad han förtjänade. Hon hade blivit rädd när hon hört hennes pappas och mammas samtal genom väggen. Pappan som undrade varför de inte hade sex längre och mamman som erkänt. Att det var konstigt att ha sex när pappan var helt invalid. Att hon inte tände på det. Det hade brutit ut i gräl. Men om kompisarna nu ville… Hon såg det framför sig, hur hon sa att hon hade en överraskning och hur hon sedan satte på pappan en ögonbindel och släppte in sina vänner medan hon själv gick ut. Eller till ett annat rum. Hon ville nog höra när de knullade hennes pappa. Hon försökte tränga undan tanken men det tände ju henne lite.
”Okej, om ni menar det… han behöver ju knulla…”
”Ja kan ta me ett blue pill… om han inte skulle förstå sitt eget bästa… ba fö att hjälpa han…”
”Blue… vaddå?” Sarah såg på Ullis. Hon hade blivit så annorlunda efter gubben med stora kuken. Tomten.
”Ja, Viagra asså. Jag tog det hos min morfar, typ. Vi ger han ett i en drink typ å så står han sen, sten hårt!”
”Typ från din morfar?” Ullis rodnade, tydligt att hon dolde något. ”Om du tror det är bra så…”
---
George såg sin kära Liza lämna huset. Hon skulle träffa några väninnor. Sarah hade tydligen sagt åt henne att hon hade en överraskning till sin pappa på farsdag. George hade pressat Liza. De hade haft ett bråk som han skämts över efteråt, där han undrat varför hon inte ville ligga med honom längre. Men det var orättvist. Han hade ju varit så nere efter olyckan och när det väl skulle till så hade han inte fått upp den och sedan hade Liza gråtit och sagt att hon var så ledsen över vad som hänt. Så när hon sa vid lunch på söndagen att hon skulle ut med sina väninnor så hade George frågat och tjatat när Liza inte svarat, orolig att det var något och tillslut så hade Liza sagt att Sarah hade en överraskning och att on lovat att inget säga. Så hans fru hade varit arg och sårad igen när hon gick ut genom dörren för att ’vara borta några timmar’ och George hade bett om ursäkt och skämts. Det var ju bara så ovanligt att Sarah hade en överraskning. Inte ovanligt, det hade aldrig hänt.
Så prick klockan ett hade Sarah kommit ut från sitt rum. George hade suttit framför teven i mjukisarna som han fått hjälp av sin fru att dra på sig på morgonen och i vitt linne och hoodie med öppen dragkedja. Armarna var fortfarande gipsade från armbågarna och ner efter att båda handlederna brutits under pianot. En vecka till.
”Pappa… jag har en liten överraskning… för att jag älskar dej och tycker synd om dej och för att jag typ vill… muntra upp dej…”
George såg på sin dotter. Hon skruvade på sig och såg nervös ut. George hade tänkt invända mot att Sarah tyckte synd om honom, han tyckte inte om det, som att han var svag, men han kom av sig när han såg hur nervös hon var.
”Sitt kvar här… du ska få en liten drink först…”
George såg efter sin dotter medan hon försvann ut i köket. George drack nästan aldrig alkohol, men nu tyckte han faktiskt att det kunde vara gott, även om han inte riktigt visste vad han tyckte om att få en blandad till sig av sin dotter.
Efter en stund kom hon tillbaka med en gul drink med ett rosa sugrör i och ett litet paraply av trä och papper. Hon hade en till sig själv också.
”Asså, skååål pappa! Drick allt, det är första grejen av överraskningen… asså ja lovar du kommer gilla den…”
George undrade vad det kunde vara för överraskning när den gjorde Sarah så nervös. Han tänkte det samtidigt som han sög i sig av drinken. Den var ganska söt och god, förutom en väldigt besk eftersmak. Det var naturligtvis bismaken av mortlad Viagra, men det kunde ju inte han veta. Han var mest glad över att hans dotter ansträngt sig för en gångs skull så han sög i sig allt av drinken och ignorerade den äckliga eftersmaken som växte i munnen.
Sarah drack sin drink snabbt också som om det skulle göra henne lugnare och sedan sa hon
”Okej George, blunda nu! Det kommer va lite konstigt men jag ber, pappi, lita på mej, det blir bra sedan!”
George såg ingående på sin dotter. Vad menade hon. Han anade lite oråd, särskilt som han kände hjärtat bulta hårdare i bröstet och hur andra pulsslag plötsligt tickade lika hårt, nu i ljumskarna. Han försökte slå undan den tanken och det gjorde naturligtvis att det ryckte till i kalsongerna. Det var inte lämpligt, han borde avbryta. Men i stället slöt han ögonen.
Något knöts om hans huvud, täckte ögonen. Sedan hörde han något rassla, en kedja lät det som, men det var för konstigt, men sedan kände han det runt midjan och sedan runt överarmarna och han var på väg att protestera. Ännu mer när något lindades runt hans fötter och sedan drogs åt. Han var plötsligt fängslad.
”Bli inte rädd nu men du ska få lurar på!”
Hans dotters sista ord innan skvalande popmusik tog över lurarna.
”Grattis på farsdag, Pappi!” och så kände han hur hans dotter tryckte en blöt puss mot hans kind, sedan lurar. Sedan panik och utrop. För sedan kände han hur två händer och han hade ingen anledning ännu att tro att det var någon annan än hans dotters händer, smekte honom över bröstkorgen, ner över magen vidare över låren. Darriga, nervösa händer.
forts följer...
Fler noveller av samma författare
Det blir nog ett härligt knull. Skulle vilja läsa lite mera om lärarna, och andra personer som nämns i dina noveller! Härligt med kåta 17 åringar!!!