Sandras sjuka njutning
Författare: dressyrpiska Datum: 2017-06-01 15:05:05
E-post: tuktas.ordentligt@gmail.com
Kategori: Bdsm
Läst:
35 434 gånger
Betyg: 3.7 (4 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
Obs, hård dominions.
Sandra knäppte upp en knapp i blusen, för andra gången på några minuter. Hon kunde inte riktigt bestämma sig. Det var egentligen inte så att de där två knapphålen gjorde till eller från så mycket, utan var mer ett uttryck för den nervositet som sjöd inom henne. Hon kom också på sig med att knipa hårt med låren och att borra in de rödmålade naglarna i handflatan. Det sistnämnda lämnade små märken i huden som hon fascinerat tittade på, det förstnämnda hjälpte mer upp den stämning som fanns inom henne. En anspänning, nervositet, förväntan som fick henne att undra lite vad det var hon gav sig in på.
Det hela kändes väldigt främmande för henne och något hon aldrig skulle komma att berätta för hennes närmsta vänner. Men hon ville så gärna, var så nyfiken. Och hon skulle ju bara vara åskådare, så hur farligt kunde det vara?
Det hela hade börjat några veckor tidigare på ett diskussionsforum för kvinnofrågor, och då särskilt i ett forum för PMS och menstruation.
Tråden hade handlat om vilken typ av humör som var vanligast när PMSen slog in. De flesta hade sagt sig bli lite deppiga och sköra, men några, där i bland Sandra själv, hade tillhört de som mer var irriterade.
En av de andra kvinnorna, Eva led av samma problem och de två hade börjat prata via meddelanden om problemen, men sedan även hittat en del andra gemensamma nämnare.
Eva själv var 60 år fyllda och Sandra 42, och även om det inte var så stor åldersskillnad fann Sandra att Eva kändes som ett stöd man i bland kan känna från äldre och mer erfarna.
Eva själv led inte längre av sina problem men hade tidigare haft rätt stora känningar av det, och erfarenheterna av det delade hon gärna med sig. Inte alla, för vissa saker var mer som hintar och något om att det skulle hon ta senare.
Till slut föreslog kom förslaget om att ses över ett glas vin, vilket de gjorde en regnig tisdagskväll.
Eva visade sig vara en lätt parant dam, med ett gråsprängt svart hår satt i en stram tofs och med en anstrykning av make upp. Hon var klassiskt klädd i halvlång kjol, strumpor och enkla svarta pumps.
Hon hade rätt fylliga läppar och en rätt barsk uppsyn, men som mildrades då hon log mot Sandra.
De båda kvinnorna lärde sedan känna varandra på det sätt man oftast gör med nya vänner. Först lite trevande för att sedan, delvis med alkoholens hjälp, verkligen vilja berätta om sig själv.
Sandra berättade om sporadiska förhållanden med män, och om sin dotter hon hade på halvtid. Lite jobb såklart och intresset för konst.
Eva kontrade med en liknande historia, men med man och blivande barnbarn och ett intresse för att odla i deras väl tilltagna trädgård.
De kom så klart in på ämnet som fört dom samman, och efter en stunds diskuterande kom de in på det där lite känsliga ämnet.
Ja, speciellt känsligt var det inte, Eva var en rätt oblyg och rätt framåt kvinna, men som hon också poängterade det så kunde det lätt missuppfattas.
Med en viss eftertanke för att hitta rätt ord, så beskrev hon sedan hur hennes lynniga humör hade påverkat hennes äktenskap med Lars på ett negativt sätt, och få saker hon gjort, hade egentligen haft någon direkt effekt.
Det var inte för ens Lars själv kom med idén om att de skulle hitta någon annan att avreagera sig på än honom, då det var som värst för henne. Han föreslog helt enkelt en undergiven man eller kvinna.
Intresset för dominans hade de båda sedan innan, men inte utvecklat då de båda var mer eller mindre dominanta båda två. Det och att de var uppväxta i en tid då sådana saker inte var så självklara.
När saken sedan kom på tal fanns det helt andra möjligheter att få kontakt med sådana som kunde vara lämpliga kandidater.
Så efter det började de experimentera för att se vad som fungerade bäst. Och ganska snart tog de hem olika objekt för att prova.
De kom snart på att män var att föredra, Eva hade en tendens till svartsjuka just då hon led som svårast av sina problem. Därtill ordentligt undergivna och nästan desperata efter att få domineras. På så sätt var det lättast att kunna avreagera sig efter de behov de hade, utan att fokusera så mycket på den undergivnas behov och gränser.
Att sedan Eva inte hade några problem med PMS längre, då övergångsåldern kommit, gjorde ingen skillnad. De kallade regelbundet till sig undergivna för att det helt enkelt roade dom.
Sandra tittade ut genom bussfönstret i den höstgråa skymningen och såg leriga fält försvinna förbi och tänkte tillbaks till det där samtalet. Hon hade svårt att veta vad hon skulle tycka.
Å ena sidan beskrev kvinnan det som en symbios mellan behövande. Men samtidigt kunde Sandra inte komma i från den där känslan av utnyttjande, samtidigt som hon insåg att alla gör sina egna val och får stå för dom.
Kanske var det minnet från skoltiden, då hon allt för många gånger blev åskådare till mobbing.
Hon var själv inte den drivande parten, men väl en god åskådare och kunde inte sällan, lite så där i förbigående, plantera frön hos de som var mera drivande.
Men hon skämdes för att hon gjorde det. Men varje gång hon såg det ske, kom upphetsningen.
Speciellt en gång hade hon för alltid i sitt minne. Hela tjejgänget på kanske tolv personer lyckades ringa in det korta spinkiga mobboffret i deras klass. Det var kattens lek med råttan och alla var, förmodligen helt felaktigt, övertygad om att han hade smygtittat då de duschat.
Så det som skedde var helt rättfärdigt, enligt mobbens logik, och inte ens böner och tårar hade fått dom att uppvisa någon nåd.
Sandra hade sedan låst in sig på skolans toalett och onanerat och fått sitt livs, hittills starkaste orgasm. Men hon skämdes som en hund över sina känslor och hade jobbigt med dom en lång tid efter. Men ofta poppade det där upp, hon ville se. Vågade inte delta, men titta på. Och det var därför hon satt där på bussen och klämde låren hårt mot varandra och med en brännande klump av nervositet i magen.
Eva tog emot i vanliga jeans och blus. Sandra hade nog väntat sig lite mer exotiska kläder med tanke på vad som skulle ske. Möjligen kunde Evas svarta pumps ses som lite passande. Men mer var det inte. Det var först senare Sandra skulle inse att just det där med att inte klä upp sig var en viktigt maktdemonstration från Evas sida.
Huset hon klev in i var en traditionell, men väl tilltagen villa i vitt tegel. Det fanns fler villor runt om, men det var gott om utrymme och närmsta granne bodde ett hundratal meter bort.
Sandra visades in i huset och leddes ut till ett stort kök, där Eva sedan hällde upp lite vin till dom båda. En stund senare kom Lars och hälsade, men ursäktade sig med något diffust ärende och försvann vidare in i huset.
Lars var märkbart äldre, lätt fetlagd och utan speciellt mycket hår kvar på huvudet. Enkelt klädd i skjorta och jeans gjorde han inget direkt propert intryck. Sandra förundrades över hur vardagliga och osexiga de båda var. Ja Eva hade ju nån form av pondus, parant som hon var. Men det var också allt. Frånvaron av sexuell utstrålning och poriga kläder fick Sandra att pendla mellan besvikelse och upphetsning. Det fanns något med det som kändes extra realistiskt.
Eva satte ned glaset och tog till orda. "Jag förstår det kan kännas lite konstigt det här för dig, och känns det fel så är det ingen som tar illa upp om du vill lämna oss. Och vi kommer inte göra på något annat vis än vi brukar, men är det något du vill se, så säg bara till." Sa hon.
Sandra nickade bekräftande, varpå Lars kom till baks. "Svinet är här nu" Sa han kort och gick i förväg för att släppa in honom.
"Vi kallar dom alltid för svinet", det är liksom enklare så, sa Eva och visade ut Sandra i garaget, där det tydligen skulle ske. Väl ute stod redan en naken man på knä, på det flagnande betonggolvet. Mitt i rummet stod någon typ av bock med remmar, men det fanns också en soffa som Sandra sjönk ned i. Lars förde fram det vettskrämda svinet och placerade det över bocken. Remmar drogs åt och kroppen var nu hjälplöst fixerad med rumpan i vädret. Lars själv sjönk ned i en fåtölj bredvid Sandra. Eva däremot gick fram mot en bänk där flera olika piskor och spön låg uppradade och valde en smidig rotting. Sandra såg fascinerat på den. Ute å toppen var det en mörkare nyans, intorkat blod. Hon rös till.
Sandra hade inte haft någon större föreställning om hur saker skulle gå till. Hon hade kanske mer tänkt på den föreställning hon hade om människor som sysslade med sådana här saker, och då var kläder ett av dom. Där hade hon ju haft väldigt fel, även om hon inte såg det som någon nackdel. En massa lack och läder mitt i det här garaget hade förmodligen mest sett skrattretande ut.
Sedan hade hon nog sett något förnedrande framför sig, men hon hade inte tänkt på det här. Mannen framför henne fick ju stryk. De rapp Eva levererade med rottingen var knappast att beteckna som smisk. Redan de första rappen ritade ilsket röda ränder på mannens kropp, som vred sig av smärtan. Från munnen hördes det kvidanden.
Rapp efter rapp ven genom luften. Svinets hud blev allt rödare och hans stön hade övergått i skrik.
Sandra visste inte var hon skulle fästa blicken. Hon fascinerades så klart av hur märken växte fram. I synnerhet då Eva bytt till ett ridspö och siktade med det på piskad hud nere på låren. Men även svinets reaktion som stod skrivet i hans ansikte, fascinerade, i den mån hon kunde se. Sedan sneglade hon på Lars och såg att han satt och gned sig lite mellan benen. En bula på byxorna avslöjade vad han tyckte. Han blick var fäst på Evas ansikte. Hon följde hans exempel.
Evas ansikte avslöjade naket vad hon kände. Det pendlade från ilska och irritation, till rättfärdighet, men också tillfredsställelse då hon fått in ett rapp extra bra. Hon blottade lite av tänderna som ett rovdjur och andades tung. De fylliga brösten hävdes upp och ned av andningen och små svettpärlor började synas där i mellan.
Eva och Lars bytte plats. Han tog spöet och hon fåtöljen. Han svingade hotfullt redskapet för att göra svinet lite extra rädd. Eva själv, böjde sig fram och lyfte upp hakan på offret och fräste med elak tillfredsställelse "Nu djävlar ska du få stryk". Hon lutade sig sedan tillbaks, tog sitt vinglas i hand och slängde upp fötterna på bocken rakt framför svinets ansikte. Hon petade lite på det med spetsen på sina pumps.
Lars i sin tur böjde sig fram lite och beordrade svinet att säga tack, samt att be om mer, efter varje rapp.
Sedan återupptogs skådespelet, men med skillnaden att mannen på bocken gjordes delaktig. I anslutning till varje skrik kämpade han med "Tack så mycket, snälla slå mig mer".
Innan hade Sandra mest tänkt att pisk var smärta, och inte mer. Men nu började hon inse att den psykiska biten, med förnedringen var minst lika stor. Hon antog att drivkraften att underkasta sig en sådan här behandling i sig borde skapa stor skam. Men också det faktum att bara ligga där, ta emot och veta att man är helt i händerna på en annan person. Att där till behöva be om det. Sandra pressade låren hårt mot varandra och kunde inte hjälpa att upphetsingen rusade till.
Lars bytte till ett smidigt dressyrspö och fortsatte. Till skillnad från Eva hetsade han inte upp sig. Det var mer ett jobb han skulle göra. Men han gjorde det beslutsamt och med precision. Spred rappen från låren och upp till rumpan, för att sedan stanna till och ge flera hårda rapp på samma ställe med jämna mellanrum.
Toppen på dressyrspöet slog runt och borrade sig in i huden och efterlämnade mörkt röda, nästan svarta märken.
Nu kunde svinet inte hänga med i sitt rabblande, utan skrek så pass mycket att det började bli jobbigt.
Det tyckte tydligen Eva också, för med en gest avbröt hon Lars. "Det får bli pissebollen på den här" Sa hon och Lars nickade. Eva försvann ut ur garaget via en sidodörr ut i trädgårdden. Sandra tänkte att det måste höras rätt mycket utåt om nån skulle ge sig in på tomten. Sån tur rät så var det långt till grannar.
Eva kom tillbaks in med ett blå durkslag i handen. Nu blev Sandra än mer undrande.
"De här lagrar vi på för svin som inte kan hålla käften", Sa Eva, tog på sig en handske, och sedan plockade upp en skumgummi boll ur durkslaget. Sandra ryckte till av doften och förstod att de regelbundet marinerats i urin. Och nu låg där marinerade av intorkat piss. Svinets ögon var uppspärrade i något som liknande fasa och han bad om att få slippa när bollen kom allt närmare. Men han hade ju förtjänat den, så Lars höll upp munnen på honom. Och Eva pressade resolut in det motbjudande föremålet i munnen. De förslöt med ett par remsor silvertejp. "Det där blir mumsigt för dig", rundade Eva av och masserade has kinder för att stimulera utsöndringen där inne.
Nu tog även Eva en piska från hyllan och ställde sig mitt emot Lars, för att sedan låta rappen regna ned växelvis. Hon hade också valt ett smidigt dressyrspö, och ljuden från de två ven nu i luften med ett skärande läte. Svinets bakdel var nu intensivt röd och började mörkna mot svart, och här och där glittrade det till av blod som börjat tränga fram. Evas paranta rumpa var rakt framför Sandra, och hon kunde inte låta bli att njuta av utsikten. Hon såg trosorna avtecknas mot det slitna jeansyget.
Svinet där emot gav allt mindre ljud i från sig, och efter några elakt hårda rapp för att testa han, lät Eva och Lars sina spön vila. De ville förmodligen inte ha sitt offer avsvimmat.
Dock blev det snart ny fart på honom då Eva tog fram en flaska alkogel och sprutade på rikligt på de piskade områdena, för att sedan gnida in det med en grov borste. Sandra kunde inte annat än att imponeras över hur de kunde tänka ut elakheterna.
Svinet släptes loss och placerades på knä. Silvertejpen togs bort och det snuskiga skumgummit avlägsnades, men bara för en kort stund. En ny stinkande boll placerades i hans mun, och den här gången tog han den lydigt, men en extra tår rann ned för hans kind. Hans händer försvann bak på ryggen i ett par silverglänsande bojor.
Den första örtilen kom så plötsligt att Sandra ryckte till av den häftiga rörelsen. Ytterligare något nytt för Sandra. Hon hade alltid sett örfilar som något som liksom kom spontant. Här kom det, liksom pisket, helt systematiskt. Evas hand höjdes, slog till, gång på gång, med det enda avbrottet då hon rätade till svinets huvud så det skulle vara i den vinkeln hon önskade.
Hon lirkade ut pissebollen, och lät en stor spottloska landa i hans mun i stället. "Säg tack" fräste hon. Svinet lydde. Fler örfilar, mer spott. Sedan tog Lars platsen och fortsatte Evas arbete, Handflata som träffade kinderna, ljudet från spottloskorna och gråten från svinet. Sandra reste sig upp för att se bättre. "Ta en bild som minne" sa Eva och nickade mot Sandras mobil som hon lagt i från sig på soffan. "Kan jag filma i stället", undrade hon. "Ja ställ dig lite vid sidan om så kan du nog få en bra vinkel" Svarade Eva.
Svinets ansikte fyllde mobilskärmen och Sandra rullade i gång inspelningen. Den totala förnedringen och underkastelsen gick inte att misstolka, han försökte vrida huvudet åt sidan för att skyla sig, men eva var kvickt på plats och rätade upp ansiktet mot kameran igen. Passade på att lämna ännu en spottloska i hans mun och fick ett "Tack" till svar.
När Sandra var färdig med sin inspelning släppte Eva sitt grep om svinets huvud och ställde sig sedan bakom Lars, tätt inpå tryckte hon sig, och lät fingrarna smita om honom och plockade fram hans lem. Sakta började hon runka honom samtidigt som svinet fortsatte få stryk. De njöt uppenbart båda två av det.
Sandra tittade med en allt starkare upphetsning på skådespelet. Evas hand med de klarögda naglarna som gick fram och åter, och mannens tilltagande upphetsning samtidigt som örfilarna fortsatte utdelas.
Plötsligt slutade Eva runka, men satte sig raskt på huk och förde fram svinets ansikte mot sin mans nu stenhårda penis. Man såg att svinet inte var någon van kuksugare, eller ens gillade det. "Slicka rent" beordrade Eva, och Lars drog ett djupt runktag för att sedan föra tillbaks förbuden helt. Rikligt med för-sperma glittrade från ollonet och en hel droppe dinglade en stund innan de mötte den tuktade mannens tunga. Ollonet slickades rent från kladd och sedan kunde oralsexet börja. Det var den starkes rätt som gällde och det var inte orimligt att svinet tackade för sin behandling.
Efter en stund tog Eva över greppet runt ståndet igen och började runka. Justerade Svinet lite så det kunde stimulera toppen på ollonet medan hon lät handen glida fram och åter över sin mans styvnad. Kort där efter pumpades vit, kladdigt sperma in i den mottagande munnen. Lite kom dock å hakan, och Eva hjälpte även det kladdet in i munnen med en rask insats. "Svälj" kom ordern, och så klart svaldes det, inget annat alternativ fanns till hands.
Lars stoppade in sin nu slaknande lem och lämnade garaget, han hade ju fått sitt. Nu blev stämningen också lite lättare, det var ju kvinnorna som lärt känna varandra, Lars hade Sandra fått på köpet. Men även om han inte var nån sexbomb hade hans rena och oförställda kåthet gjort intryck på henne. Synen då den vita såsen fyllde den andra mannans mun, skulle hon bära med sig länge i minnet.
Eva hällde upp mer vin till dom, medan Sandra promenerade över till hyllan med alla grejorna och tittade nyfiket och försökte klura ut hur saker användes. Eva gjorde henne sällskap. Alla piskor och spön gick inte att missta sig på, men Sandra plockade upp några träföremål som var i hopbuntade med en enkel gummisnodd och tittade forskande på den.
"Vänta så ska jag visa", sade Eva och ställde ned vinglaset och tog de mystiska träbitarna från Sandra och puttade ned slaven så han fick den svartnande bakdelen i vädret. Han var fortfarande bakbunden så han fick vila med pannan mot betonggolvet.
Eva tog i sär prylarna. De visade sig vara två. Den ena var som två ribbor med ett gångjärn i ena sidan och en sprint i den andra. Hon tog resolut tag i svinets pung och slog i hop ribborna bakom hans testiklar. "Den fungerar ungefär som en sådan där påsförslutare" Sa Eva och fäste sprinten. Nu satt den känsligaste delen på mannen i ett tajt grepp och Eva kunde hålla upp dom till beskådan. "Håller du i andra änden, sa hon och Sandra hjälpte till.
Med andra handen så tog Eva upp den andra saken vilket såg ut som en liten svarvad batong, cirka tre decimeter lång, men med ena sidan snidad i lite halvt spetsiga piggar.
Eva slog sedan med den mot nötterna i klämman och demonstrerade effekten. Pungen som vanligen hade funktionen att bollarna i den skulle glida i väg då det kom ett tryck mot den, satt nu inspärrade och kunde inte undkomma. Eva slog upprepade gånger med båda sidorna, så Sandra kunde se både reaktionen och skillnaderna.. Sandra konstaterade nu nästan sakligt skillnaderna i smärta, men reflekterade inte längre över att det faktiskt var en människa som behandlades så.
De fortsatte att botanisera i hyllan och tittade på klämmor, och aggregat för att avge elström utan att fördjupa sig i det. Eva visade fram en sådan där spikmatta man kan ha och ligga på för att stimulera endorfinerna. "Man kan ju ta det man hittar i vardagen. Sätter man dom nypiskade på den här så mjuknar de snart. Speciellt om man sätter sig i deras knä också", småskrattade Eva och la tillbaks den underst i hyllan. Sandra fick då syn på vad som såg ut som en badtvål. En stor avlång med en liten ögla ingjuten i den. "Vad i hela friden är det här". Undrade hon. Eva skrattade.
"Kan du inte lista ut det?" Sandra skakade på huvudet. "Ska jag berätta eller visa" Undrade Eva. Sandra valde det sistnämnda. Hon ville se så mycket som möjligt. Eva försvann ut ur rummet igen. En stund senare återvände hon med en tillbringare med vatten och ett par skor. "Svinet, ställ dig på knä". Beordrade hon och ställde sig framför.
"Jag brukar ofta göra den här grejen. Det är så klart en väldigt symbolisk sak som är bra för svinen. De lär sig sitt värde. Men det är också praktiskt då jag gillar att ha på mig skor inne medan jag gör mig färdig för att gå ut, eller gå till jobbet".
Eva höll upp ett par ankelhöga skinnboots av lite högre modell. Kvinnligt men inte överdrivet sexiga. Klacken var grov, liksom materialet. Ett par skor som var gjorda för att användas ute. Vilket de också var. Inte så att de var leriga, lite stänk uppe på, men det mesta satt på sulan som Eva sträckte fram mot svinet, som direkt förstod sin uppgift och började slicka på den. Sandra såg fascinerat hur de våta tungan ritade streck där den gned bort smutsen från sulorna. Hon funderade på hur det kunde kännas, när munnen, det mest privata på något sätt, utsågs till nån form av avlopp där smuts och sperma hade en mer självklar plats än god mat och kyssar.
"Ja, typ så" Sa Eva och tittade på sulorna och tyckte de var hyggligt godkända. Det var ju mest en demonstration. Hon slog svinet demonstrativt ett par gånger i ansiktet och han tackade lydigt.
"Okej, låt oss säga att vi gjort det här, kanske snyggat upp hela skohyllan och med andra ord förpassat rätt mycket snusk och smuts in i munnen. Sedan vill vi ha oralsex, och då känns det ju inte så fräscht, så då…" Hon tog tag i tvålen, spottade ett par gånger på den och stoppade in den i svinets mun. Sedan började hon helt enkelt att munknulla honom med tvålen så det löddrade i mungiporna. Det såg rätt roligt ut och Sandra kunde inte låta bli att skratta och Eva log uppmuntrande åt henne.
När munnen såpats ordentligt fick svinet knäa bort till en golvbrunn och skölja munnen med vattnet ur tillbringaren.
"Så nu är han färdig att användas. Vill du börja, eller ska jag?" Undrade Eva och tittade med glittrande blick på Sandra som tvekade och visste inte hur hon skulle hantera den här situationen.
"Jag kan börja, så kan jag lämna dig i fred sedan" Sade Eva och började knäppa upp jeansen.
Åter igen virvlade känslorna inom Sanna. Att se Eva klä av sig nedtill, sätta sig bekvämt tillbakalutad i fåtöljen och sedan slänga upp låren på armstöden så hennes underliv var oblygt blottad. Hennes läppar ned till glittrade av saft och sedan svinet som kröp fram för att börja tjänstgöra.
Det var den råa och rena sexualiteten, och underkastelsen, maktförskjutningen som blandade sig. Sedan vetskapen att det var hennes tur här näst, var otroligt omtumlande.
Hon satte sig ned utan att släppa skådespelet med blicken. Mannen där med händerna ordentligt surrade på ryggen. Ingen rätt att tafsa och smeka, bara att tjänstgöra, alla ränderna och märkena på kroppen, som var själva grunden till förnedringen och underkastelsen. Några gånger puttade Eva bort honom och måttade några slag i ansiktet och skällde på han för han slarvat. Men efter en stund vred hon sig i en lång utdragen orgasm, och reste sig sedan nästan direkt upp, ungefär som om det bara varit ett toalettbesök eller liknande, som snabbt skulle avklaras.
Hon torkade honom ren i ansiktet från sina safter, en respektfull gest för Sandra, drog på sig trosorna men tog jeansen i handen och gick mot dörren.
"Ta god tid på dig, han blir kvar ett par timmar till. Tror Lars vill tömma sig en gång till och vi har en bekant en bit bort, vars fru slutat ha sex med han, så han ska nog komma hit för en tömning också." Sedan försvann hon ut.
En stund senare var Sanna i salig njutning. Hon hade aldrig upplevt det så här. Och efteråt kom hon att tänka på kombinationen som den avgörande faktorn. Allt det där råa som hon fick se innan, som talade så mycket till den där delen inom sig som hon skämdes så för. Men också svinets arbete. Han visste - med piskans hjälp, att behaga. Vanligen var annars oralsexet hon fick ett snabbt förspel på väg till samlag.
Hon insåg också att hon inte riktigt skämdes för det längre. Det fanns en kanal ut ur det och den kanalen var en parant kvinna vid namn Eva.
Kvällen där i garaget hade blivit lång. Efter ett par orgasmer så kom både Eva och Lars tillbaks. Medan Eva blev slickad så sög hon Lars, sperman däremot förpassades med en spott ned i svinets mun som lydigt tackade.
Strax därefter hade en annan man äntrat rummet och utan nått större omsvep trätt på en kondom och trängt in i svinets mun med ett väldigt grovt organ. Han halsknullade ilsket, som för att ta ut sin sexbrist där hemma, för att till sist stönande tömma sig. Innehålet i kondomen landade så klart i svinets tacksamma mun.
Sandra såg redan fram mot nästa träff med Eva.
Fler noveller av samma författare
Finns Sandra 0 Eva i verkligheten?