Cybersex? Nej tack! IRL? Ja tack!
Författare: Liten Häxa Datum: 2004-07-25 21:31:35
Kategori: Heterosex
Läst:
3 637 gånger
Betyg: 2.8 (168 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
-Å Skåne ska vara platt! morrade jag när jag kämpade på med cykeln, uppför backen.
Det var fredag och en alldeles underbar högsommardag. Jag var på väg på ett litet ”bus”. Jag skulle spana på min spännande chattvän ”Mr M”. Han hade ingen aning om att jag var på väg, jag visste inte ens om han var hemma.
Vi träffades på chatten för drygt ett halvår sen och hade haft många roliga och mysiga stunder ihop. Jag föll pladask för honom, när han stormade in i mitt liv, med sin tokiga humor. Snabb i tanken och i fingrarna. Jag fick precis det motstånd som jag så väl behövde. Efterhand ändrades tonen, mailen blev alltmer sensuella, sms:en tvetydiga. Också var det telefonsamtalen…
Men nä! det där var ju inte min grej, upptäckte jag. Hur säger man det då, utan att stöta bort honom? Jag tog sats och försökte berätta vad jag kände. Det kändes som ett nederlag att inte kunna ge det som önskades. Men som den gentleman Mr M var, så backade han ett par steg och vi hittade en nivå, där vi båda trivdes.
Den här morgonen hade jag fått ett litet infall, får det ibland. Vi hade inte hörts av sen veckan innan, men jag visste att Mr M:s familj var i sommarstugan på Öland och att han var ensam hemma för att fixa med huset.
Jag trampade på med cykeln och kollade upp på gatuskylten: Japp! Rätt gata. Hjärtat bultade hårdare ju närmre målet jag kom. Jag höll på att få hjärtstillestånd när jag såg en brunbränd man som gick runt i en trädgård och fixade. Mr M!
Utanför hans hus bromsade jag in och tjoade till: Ursäkta mej! Det ska finnas en ridskola här, är jag på rätt väg?
Mr M vände sej om och började gå mot mej.
-Javisst! Kör bara rakt fram här och sen under viadukten, sen ligger det på höger sida. Det tar max tre minuter att cykla.
Vilka ögon!! Skärpning! sa jag till mej själv.
-Ok! Tack, snälla! Jag skyndade mej att sprattla igång cykeln igen och fortsatte mot ridskolan. Jag visste ju mycket väl var den låg. Där hade jag varit massor av gånger tidigare. Men nu hade jag i alla fall fått se min chattvän, men han hade ingen aning om vem jag var. Hehe!
Uppe på ridskolan gick jag runt och kollade in nyförvärven och pratade lite tävlingar med dottern i familjen. Jag funderade hela tiden på hur jag skulle avsluta min dag. Det var väl inte mer att göra, än att stanna till hos Mr M på vägen hem och ge sig till känna, tänkte jag.
Flickorna på ridskolan hade plockat jordgubbar, så jag köpte ett par liter som jag ställde i min cykelkorg.
Det kittlade till i magen när jag styrde ut från gården. Det här var spännande! Jag bestämde mej för att improvisera när jag kom fram. Men ibland överträffar verkligheten fantasin! Väl ute på grusvägen, hände det! Framhjulet slirade i gruset och jag föll som den lilla flodhäst jag är!
-Helvete! morrade jag. Blodet sipprade från knät… Å då kom jag på det!
Framme vid Mr M’s hus, stannade jag till igen. Min vän kom precis ut ifrån huset med en öl i handen.
-Hej igen! sa jag. Skulle jag kunna få låna din toalett?
-Javisst! Har du gjort dej illa?
Jag ställde min cykel och haltade upp mot trappan, där M stod.
-Kanske dags att presentera sej? sa han och sträckte fram handen. Martin heter jag, stig på.
Jag presenterade mej som Camilla. Inne på toaletten tvättade jag av såret och satte på ett plåster. Martin väntade ute i köket.
- En öl kanske? undrade han.
- Tack gärna, svarade jag Jag öppnade ölen och drack ett par klunkar.
- Fräck tatuering du har, sa Martin. Nåt japanskt?
Min hand for upp till min axel och strök över min lilla bild.
- Ja, faktiskt! Styrka betyder den.
- Aha! Jag känner en tjej som också har nåt sånt, tror nästan att hennes också står för….
Så avbröt han sig och tittade på mej.
- Camilla sa du? Stämmer det verkligen?
- Nja…nästan i alla fall…
- Lägg av! Är det du häxan?
Hjärtat bankade och jag kände hur jag rodnade.
- Japp! Det är jag! Martin tog ett par steg fram mot mej och kramade om mej.
- Du är ju knäpp! Vad gör du här? Fan va kul att se dej!
- Men jag har ju varnat dej, log jag. Vi tittade på varandra och hela mitt väsen började bubbla, alla dessa ord som blivit sagda under månaderna som gått. Alla fantasier vi berättat för varandra. Nu stod vi där, mitt emot varandra. Nåt konstigt kändes i luften.
- Du har skum på hakan, sa Martin.
- Ta bort det då, svarade jag. Bråkdelen av en sekund undrade jag varför jag sagt så, men Martin böjde sej fram emot mej och strök sitt finger över min haka. Hans pekfinger följde min underläpp.
- Dej har jag längtat efter…. sa han. Jag tittade honom i ögonen och kände mina knän sviktade.
Martins hand smög bak i min nacke, värmen spred sej i min kropp. Försiktigt drog han mitt huvud närmre sitt.
- Får jag, undrade han.
Jag kunde inte svara, men mötte hans läppar med mina. Med sin tungspets särade han mina läppar. Lite trevande lekte han med min tunga, sög in den i sin mun. Jag besvarade kyssen och la armarna runt om honom. Vad är det som händer, blixtrade det genom min hjärna.
Vi tittade på varandra.
- Precis så gott som jag tänkt mej, sa jag. Martin sa ingenting, bara tittade på mej. Så kysste han min hals, mina armar. Han tryckte sitt ansikte mot mitt bröst och så ställde han sig på knä. Martin lyfte försiktigt på mitt linne och lät sin tunga leka runt min navel. Jag lutade mej mot köksskåpet för att inte tappa balansen, eftersom jag tyckte att världen började snurra.
Jag lät mina fingrar leka sig igenom Martins mörka hår, när han la sitt ansikte mot mina shorts. Omedvetet tryckte jag mej försiktigt mot honom. Blodet dundrade i mina ådror och jag tänkte på allt han berättat att han ville göra med mej. Mitt förnuft la av när jag kände Martin leta sig innanför mina byxor. Jag ställde mej bara lite mer bredbent.
- Så len du är… sa han och tittade upp på mej med blanka ögon.
- Nyrakad dagen till ära, svarade jag. När Martin drog av mej shortsen flämtade jag till. Jag som längtat så!
- Kom, sa han och tog min hand och visade in mej i ett rum där det stod ett skrivbord och en säng.
- Gäster ska vara i gästrummet, sa han och drog ner mej i sängen. Hans händer smekte hela min kropp, hans mun lekte och utforskade. Det här var precis lika underbart som jag drömt.
Mina händer gled över Martins rygg, letade sig innanför hans byxor och jag lyckades få honom att glida ur dom. Hans stolthet blottades. Jag la varligt handen om den och kröp neråt. Min mun slöt sej om hans ollon. Martin kröp runt och särade på mina ben. När jag kände hans tunga börja leka med mej tappade jag nästan andan. Det kittlade till i hela kroppen och jag kände hur våt och svullen jag var. Efter en liten stund la jag mej på rygg igen.
- Kom, viskade jag. Martin gled in i mej och jag undrade om det kunde bli skönare än så här. Han rörde sej sakta in och ut. Jag pressade mej mot honom, tog tag i hans skinkor. Mina naglar rev längs hans rygg, men han bara log.
Så ökade han hastigheten, tryckte sej hårdare och hårdare mot mej. Min kropp gick upp i en båge och jag ville skrika.
Martin stönade till och jag kände honom komma inuti mej. Sekunden efter kände jag det flimra till i huvudet och hela min kropp skakade.
Martin kysste mej på pannan.
-Så skönt, sa han.
-Mmm, svarade jag och kände mej plötsligt blyg. Vi låg en stund tätt omslingrade och bara njöt.
-Får man bjuda på en dusch? undrade Martin.
- I ditt fina badrum? Jatack. Sen blir det jordgubbar, sa jag. Jag har med mej.
- Å jag har vispgrädde i kylen, skrattade han.
Denna lilla berättelse är till en speciell liten vän. *pluttar vispgrädde på din nos*
Fler noveller av samma författare
