Lilla fröken får smisk
vi kommer innanför dörren och börjar den där, vid det här laget, bekanta processen. ryggsäcken på golvet nedanför hatthyllan, jackan av och upp på kroken, hälsa på en katt som sniffar på ryggsäcken, hälsa på andra katten som smugit fram för att sniffa och stryka mot byxbenet.
sträcker på mig, tar in rummet och försöker skaka den där knepiga känslan en får av att åka buss en längre sträcka. stelheten släpper lite, så jag ser mig om efter dig.
lite som att det redan blivit vana, så blir du klar med allt "precis kommit innanför dörren"-pillande ungefär samtidigt, så du kommer fram precis i tid för en lång kram, en kyss som blir lite hångel och ett par långa blickar som jag hoppas säger precis hur jävla starkt jag känner att jag älskar dig och är glad över att vara framme.
jag kysser dig igen, ditt huvud i händerna, och försöker få så mycket sagt med kyssen som jag bara kan.
jag släpper kyssen, utan att släppa ditt huvud med händerna. handflatorna mot käkbenet, tummarna på kinderna, kupar ditt ansikte och ser i dina stora, vackra ögon, och blir varm.
sakta lutar jag mig fram, av någon anledning lite smått nervös, men också väldigt upprymd. fast besluten, för det är lite nytt och om jag inte gör det nu så kommer det bara rinna iväg och jag kommer hitta på någon ursäkt.
mitt ansikte ligger nära ditt och mina läppar är nära ditt öra när jag viskar. "är du duktig och hämtar ditt halsband åt mig?"
jag hör en kort liten flämtning och känner kanske inte så mycket som jag märker att du blir lite mer spänd i kroppen, lite varmare och andas lite snabbare.
"ja, Herrn" hörs det, lite tystare än jag antagligen borde låta dig komma undan med, men vi har ju precis börjat, jag ska nog bli varm i kläderna innan jag blir sträng.
du går bort och flyttar på ngt i en hylla och kommer tillbaka med halsbandet i händerna. du håller upp det, och det märks att vi inte riktigt fått vana på det här. du är märkbart påverkad, både road, upprymd och, det måste nog sägas, redan kåt.
jag tar halsbandet utan att säga något. vänder och vrider lite på det i händerna så jag får ordning på hur det ska låsas, vänder och vrider i huvudet hur jag ska förklara för dig vad jag vill nu.
"vänd dig om", jag försöker få det att låta som ett lågmält kommando. du vänder dig om och lyfter duktigt hakan så jag kan sträcka mig fram och sätta halsbandet där det ska vara. jag lägger händerna lite lätt om dina axlar, kommer nära och säger ett lite enkelt "duktig" i örat på dig för att se hur det är med dig. du stönar till lite och tackar, tyst och utan ett "Herrn" eller annat ord.
jag låter det gå.
jag visar med händerna att du ska böja dig lite framåt. du står där, vid fotändan av sängen, vänd in mot lägenheten, och dig lätt framåt. jag lyfter lite lätt på kläderna som hänger ner över rumpan med vänster hand och lägger höger på en av skinkorna.
"jag lovade ju lilla fröken ordentligt med smisk, och sen var jag så taskig att jag aldrig gav dig något. så jag tycker vi ordnar det nu på en gång" säger jag, med mening lite högt, och sätter punkt på sista meningen med en lätt klapp på arslet med handen.
jag kommer närmre med kroppen och lägger en hand kring halsen på dig. jag går lite kort och tyst igenom vad som gäller, kollar så du vet att du får bryta när det blir jobbigt eller om jag gör något fel. jag säger att jag ska hålla koll på dig, att jag älskar dig, ger dig en puss på kinden och slutar låta snäll.
"var duktig nu och ta av dig kläderna", med bästa möjliga lagom elaka röst. du biter dig lite i läppen, med den redan genomkåta blicken, lite glansig och hungrig. du börjar sakta klä av dig på överkroppen- "vad säger man??" påminner jag dig plötsligt
"förlåt Herrn" får du ur dig, sänkt blick och lite skamsen
"bättre. du glömmer väl inte vem som är lilla fröken och vem som bestämmer va?"
"nej Herrn"
jag står fortfarande jämte, vid fotändan på sängen, och ser på när du sakta men säkert får av dig kläderna.
när du fått av dig så du har strumpbyxor, bh och trosor på dig, säger jag åt dig att det räcker. jag halvt visar, halvt kommenderar att jag vill ha dig ståendes på alla fyra i sängen, så fötter och rumpa sticker ut lite i fotändan. jag står bakom dig och börjar lätt och sakta stryka och klappa på din rumpa.
jag pratar inte, låter tystnaden och strykandet jobba åt mig, så jsg kan se och känna hur du blir lite spänd och nervös av förväntan.
jag lyfter handen från din röv, och ser på dig för att se hur du reagerar. du vrider huvudet bara lite åt sidan, uppenbart instinktivt.
"du tittar rakt in i väggen eller rakt ner i madrassen, ingen annanstans. ju sämre du beter dig desto snabbare åker skärpet fram, flicka lilla, så du får passa dig" ryter jsg till, högt, med skarpare och argare röst än vanligt.
när du rätat huvudet och svarat som du ska daskar jag till för första gången. inte så hårt, genom tyg och ganska mitt på, lite på utsidan, på höger skinka. du rycker till, inte för stt det gör ont antar jag, utan för att det är spänt, och det kommer plötsligt.
jag lägger lika snabbt en smäll på samma ställe på andra skinkan, för att ta vara på känslan som ligger i luften.
jag lägger snabbt tillbaka handen på rumpan, stryker och känner lite. tillbaka till att vara tyst.
jag smiskar lätt, lätt med handen plötsligt, små lösa klappar som sakta blir hårdare och hårdare, i en snabb takt. sakta sakta börjar jag värma upp både hand och skinkorna för vad som komma skall..
jag slår lite hårdare nu, men ändå inte hårt. klappar och smiskar i snabb takt, så en värme byggs lite på skinkan. plötsligt slår jag till hårt, precis där jag värmt. jag slår till två gånger till, hårt nu, fortfarande genom det tunna tyg som är kvar.
jag slår en gång till, sen stryker jag över skinkan, samma bekanta strykande som alltid. jag kollar till så allt är bra med min lilla slyna, säger åt dig att du är duktig och ger dig en ny order.
"ställ dig upp, här" säger jag och pekar framför mig. "ja Herrn" svarar du, nu lydig och kåt, så villig att vara i tjänst. "klä av dig resten" beordrar jag dig, och flyttar mig runt dig så jag kan sätta mig på sängen. medan du tar av sig underkläder sätter jag mig vänd mot bokhyllan, fortfarande med tshirt, jeans och allt som här till på mig. jag hasar upp på sängen tills jag nästan sitter med ryggen mot väggen, benen sträckta framför mig.
"kom nu lilla fröken, kom nu och lägg dig duktigt så jag kan ge dig ditt smisk" säger jag och gestikulerar lätt att du ska lägga dig över mitt knä. jag styr dig rätt, så du ligger med huvudet i fotändan. när du ligger på plats får du order om att hålla dig still som du ligger, med händerna sträckta framför dig och huvudet lagt mot madrassen med ansiktet vänt åt mitt håll.
sakta börjar jag samma uppvärmning på din nu nakna andra skinka. små klappar i snabb takt som blir hårdare och hårdare. märker huden på skinkan, gör den lite röd. plötsligt smiskar jag, lite ytligt, lite ovan i situationen. igen. och igen. och igen. inte särskilt hårt, inte likadant två gånger, testande. igen. igen. lite hårdare nu. lite mer välplacerat. igen, hårdare. jag smiskar lite hipp som happ över båda dina skinkor nu. hårdare nu, lite så det känns, men du känner fortfarande min armbåge vilande lätt mot ditt ben, så jag tar inte i.
jag stryker lite lätt nu över alla ställen jag träffat, tittar lite på dig för att se hur du mår, ser bara hur upprymd och kåt du är, hur du vill ha mer.
jag lyfter armen, och ner kommer en smäll. en till. en till. nu börjar de komma ganska fort, du kan inte riktigt hålla räkningen, och de är lite olika hårda, lite olika ytliga, lite olika teknik. en del svider, en del är tyngre, en del lite av båda. en strid ström av smisk sköljer ner över din nu varma rumpa där du ligger över mitt knä.
behandlingen fortsätter, med små pauser, jag smiskar min lilla fröken riktigt ordentligt, som en liten uppkäftig fröken förtjänar att smiskas. små klappar där det gör ondare att bli smiskad, tyngre och hårdare smällar där det inte är så farligt, hela tiden lite mer, lite hårdare, lite mer ont.
till slut får du order om att ställa dig upp. vänd dig om.
du står framför mig där jag sitter på sängen. jag börjar räkna upp saker du gjort som gjort mig missnöjd. lirkar ur dig saker du tycker du ska straffas för. lite då och då får du en stel, skarp och hård handflata på rumpan. du har fått en del smisk nu, det är ömt, varmt och det sprider sig i kroppen oavsett hur hårt du blir smiskad. så småningom har jag fått min lilla lista på dina dumheter och du får order om att ställa dig på alla fyra i sängen igen.
samma klappar, samma strykande, samma tystnad. jag lyfter handen. du väntar spänt. plötsligt kommer hårdaste smisket såhär långt, jag tar i nu, allt jag kan. handen stannar inte kvar, utan studsat av din rumpa direkt, och kommer tillbaka lika fort på andra skinkan, lika hårt. allt jag kan, koncentrerat i handflatan, rätt på din skinka.
igen. igen. igen. igen. igen. det hörs att du får ont. det hörs att det är mycket. igen. igen. jag tappar räkningen lite, missar siffran jag hade i huvudet. en sista smäll.
"sååå ja, har lilla fröken fått nog nu?" frågar jag
"ja Herrn" hörs ynkligt
jag väntar så många ögonblick jag kan innan jag rusar fram för att ge dig de vanliga ömhetsbetygelserna, kyssarna, kramarna och försäkrar mig om att du är okej.
Fler noveller av samma författare
Först tänkte jag att jag störde mig på avsaknaden av versaler i början av mening, och förkortningar som "ngt". Men sen insåg jag att jag inte gjorde det, för det passade med rytmen och berättelsen. Gillar det skarpt! Synd att sluta så tidigt dock, en vill ju veta vaf som hände sedan..