Tecknaren del 2
Författare: Baggen Datum: 2004-07-16 14:42:16
Kategori: Heterosex
Läst:
4 052 gånger
Betyg: 2.6 (184 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
En fantasi av Baggen
På söndagsmiddagen när Håkan gör ett ärende ned till affären ringer telefonen. Maria svarar.
En damröst i andra änden säger.
- Jag söker Håkan, finns han inne?
- Nej, han är ute ett ärende, vem kan jag hälsa ifrån?
- Hälsa att Eva från Lövnäs har ring och be honom kontakta mig. Viktigt ärende.
Samtalet avslutas. Maria känner svartsjukan växa inom sig. Vem är den kvinnan som har viktiga ärenden till Håkan.
När Håkan kommer innanför dörren säger Maria med vass ton:
- En Eva från Lövnäs har ring, sade att det var viktigt. Du har inte nämnt något om henne tidigare. Har du någon annan kärleksaffär på gång?
- Nej, det finns ingen annan än DU som jag håller av. Eva är en ungdomsvän från den tiden jag bodde i Lövnäs. Hon har ett problem med ett förhållande som jag kanske kan hjälpa henne med. Saken kräver stor sekretess, kan skada båda allvarligt om den kommer ut.
- Får väl försöka tro på det då, talar du inte sanning så lämnar jag dig.
Håkan tar telefonen och ringer Eva. Kommer efter några minuter ut och frågar:
- Eva vill träffa den här mannen på neutral mark. Då han bor här så undrar de om vi kan ställa upp, på lördag, så att de kan få tala med varandra med ”vittnen” i närheten. Mannen i fråga är en bekant till dig?
- Kan väl gå för sig, svarar Maria lite småsurt. Bara det inte förstör vår teckningsstund på kvällen.
Håkan går in och avslutar samtalet.
På lördagsförmiddagen åker de tillsammans ned till stationen och möter Eva.
Maria lägger genast märke till Evas figur, smal och ”trendriktig” men också oron inför mötet med mannen. De åker till Håkans bostad och dricker förmiddagskaffe.
Klockan elva ringer det på dörren och Maria öppnar. Utanför står pastor Frid.
- Hej Maria, finns Eva här hos er?
- Välkommen, stig in, inte visste jag att det var du som skulle komma.
- Aldrig vet man var vägarna möts, säger Frid.
De går in i rummet till Håkan och Eva. Talar med varandra en stund innan Eva och Frid drar sig tillbaka för enskilt samtal i vardagsrummet. Värdparet ordnar i lägenheten utan att störa. Vid ett-tiden knackar Maria på dörren och frågar om det passar med en bit mat.
Eva kommer ut med svarta ränder i ansiktet, tårar har fått ögonskuggan att rinna, Frids ögon är glansiga, men milda, kinden pryds av ett par läppstiftsavtryck. Båda verkar glada.
- Hej vad ni ser ut, ni kanske bör uppsöka tvättstället innan maten, säger Håkan.
De tittar på varandra och ler, går sedan till badrummet och ordnar utseendet.
Efter maten säger Eva:
- Tack för att vi fick komma till er och klara upp det här. Jag skall stanna här tills i morgon, om det finns något hotellrum ledigt. Vi har lite mer att klara av, men det vill vi göra utan att störa er.
- Hotellrum, säger Maria, kan du inte låna min lilla lägenhet över natten, jag sover i alla fall här?
- Tack det var vänligt, skall vi acceptera erbjudandet Pelle, säger Eva vänd mot Frid som nickar bifall.
- Ni kan väl stanna en stund och dricka eftermiddagskaffe innan ni går. Vara våra gäster ett tag? Har ni gått husesyn och sett på vår bostad?
- Tack vi stannar en stund i gemenskapens namn, säger Pelle.
Under Håkans ledning går de runt och tittar i huset, Vardagsrummet har de redan sett, ateljén får besök, med visning av några naturmotiv. Övriga utrymmen beskådas också.
När endast sovrummet återstår ropar Maria att hon behöver hjälp i köket.
- Titta vidare ni medan jag ser efter vad hon vill.
Maria får den hjälp hon behöver och skall sedan gå ut med avfallspåsen till soptunnan.
När hon passerar sovrummet ser hon att Eva och Pelle hittat ”det intima ritblocket” och tittar på teckningarna. Hon fångar Håkans uppmärksamhet och visar på vad som hänt.
Hon känner en krypande känsla i kroppen när de ser sina gäster intresserat studera bilderna.
En oro som sprider sig till de intima delarna.
Håkan går in i rummet där Eva står med ritblocket i handen.
- Vad tycker ni om vårt boende?
- Sjyst villa, kommenterar Eva, Du tecknar bra, bilderna är jättefina.
- Ursäkta, säger Pelle, ritblocket låg framme, det var inte meningen att spionera.
- Vår försummelse, inget att be om ursäkt för.
Eva står med en bild i handen föreställande Håkan sittande på en stol och Maria, vänd med ryggen mot honom, sitter i knäet. Båda nakna och med hans lem djupt i hennes slida.
Hennes fingrar drar isär blygdläpparna och visar allt som kan ses. Hans händer söker brösten och munnen hennes nacke.
- Vilken bild, den ger mig oro i kroppen, säger Eva. Tänk att kunna göra något så fint av en sådan situation. Hur lång tid har den tagit att teckna?
- Roligt att du gillar den. Tiden ligger på tre ”sittningar”, ungefär en kvart åt gången och lite mellantid för justeringar och komplettering. Obekväm ställning att teckna i, men annars inte så dumt.
- Kan jag få köpa den, skulle vara häftig att ha i sovrummet?
- Privat och sekretessbelagd. Jag tror inte att Maria skulle vilja vara ”utställd” hos andra.
- Var inte så säker på det, men den här bilden är inte till salu, i varje fall inte originalet. Kommenterar Maria som just kommit in i rummet.
- De övriga bilderna hur lång tid tog de att teckna?, Eva är frågvis
- Från tio minuter till halvtimmen beroende på motiv.
- Sluta nu, säger Pelle, man kan tro att du vill handla med erotisk konst.
- Men jag tycker bara att bilderna är sköna och blev nyfiken.
Vid kaffet på eftermiddagen säger Pelle:
- Jag kanske borde ge en förklaring till mitt handlande när Håkan kom på mig med att hota Eva med kniv eller våldtäkt för ett halvår sedan. En handling som jag ångrat mycket.
Jag hade blivit uppsagd från jobbet på grund av rationalisering, Supit mig alldeles för full och när sedan Eva inte ville ”ligga” med mig slog humöret över. Tack Håkan att du kom just då och stoppade handlingen. Tack också för att du åter ordnat kontakten mellan oss så att vi kan fortsätta att vara tillsammans.
- Visst skulle jag velat legat med dig, säger Eva, men det var inte lämplig vecka.
- Hur kom du in i församlingsverksamheten, frågar Maria?
- Jag bara stack iväg från Lövnäs. Rädd att bli polisanmäld, var så att säga på rymmen. Kom hit och satt på torget när en man från församlingen kom och erbjöd rum för natten. Blev sedan kvar där och inser nu att jag mer eller mindre hjärntvättades av propaganda. Fick en pastorstitel och blev fånge i verksamheten. Min uppsägningslön var ett bra tillskott för församlingen. Nu, när jag ”vaknat upp”, tänker jag lämna församlingen på något sätt. Ursäkta mig Maria hoppas att jag inte skadat dig.
- Ingen fara, jag var påverkad av dess verksamhet innan du kom. Funderar också på att lämna, nu när jag har annat ställe att bo på.
- Det är ditt fria val hoppas jag, säger Pelle, lycka till.
Vid femtiden ger sig gästerna av. Skall handla några saker innan varuhuset stänger.
Maria och Håkan blir ensamma hemma.
- Eva och jag blev riktiga väninnor på den här timmarna, skulle vilja träffa henne mera. Pelle är ju riktigt trevlig, när han inte är pastor Frid utan sig själv.
- Jag var lite spänd över hur mötet skulle sluta, säger Håkan. Men efter lunchen har det varit riktigt trevligt. Tänk vad Eva verkade intresserad av våra teckningar.
- Verkligen, när de såg på den fick jag känslor i intima delarna, ja det kryper faktiskt fortfarande. Kom så går vi in i sovrummet.
Nakna sätter de sig åter på stolen framför spegeln, denna gång utan ritblock. Låter lemmen glida in i slidan och rör sig sedan rytmiskt tillsammans. Njuter av att se på sig själva och når efter en stund klimax.
- Riktigt skönt att slippa ritblocket och bara få ge sig hän åt varandra, säger Håkan.
- Det var skönt nu, men vi kan ju alltid välja hur vi skall ha det. Uppeggande att stå modell också. Lova att jag får göra det i fortsättningen också.
- En sådan bra modell kan jag inte neka. Det är uppeggande att vara tecknare ibland.
Kvällen förflyter i lugnets och kärlekens tecken.
Nästa dag, vid elvatiden, kommer Eva tillbaka med nyckel som avtalat.
Håkan är nere i city och ordnar ett par saker. Damerna slår sig ned i köket och pratar.
- Tack för att ni har ställt upp för oss så att vi har återförenats. Vi har båda vuxit på det här halvåret och är mer mogna för ett förhållande nu, säger Eva.
- Roligt att kunna ställa upp för andra så att de kan få bra. Var kvällen i går trevlig?
- Skall sanningen fram så måste vi prova på det där framför spegeln, båda var vi lika ivriga.
- Ni också, det tände till i våra kroppar när ni såg våra bilder.
- Maria, jag vill fråga dig om en känslig sak. Tror du att Håkan kan ställa upp och teckna av mig på en nakenbild? Skulle du tillåta det?
- Inte mig emot, vi får fråga Håkan när han kommer.
En kvart senare kommer han hem. Lägger ett paket på bänken och säger:
- Det gick bra med repron. Saken är klar.
- Bra, Eva frågade om du kunde teckna av henne liknande våra bilder, ville ha en att ge till Pelle. För min del är det klarsignal.
- Tillåter Maria så går det väl bra.
Eva och Håkan går till sovrummet. Lämnar dörren öppen.
- Välj hur du vill ha bilden, tänk på att det måste vara bekvämt för att orka med att stå modell hela tiden. Säger han.
Eva börjar ta av sig kläderna. Tittar då och då på Håkan som sitter och väntar med ritblocket.
Tar av B-H och trosa med en, kanske omedveten, erotisk gest. Sätter sig på sängkanten med ena foten under andra benets knä. Visar sig helt öppen för tecknaren.
- Kan vi prova den här ställningen, frågar hon.
- Sexigt, säger Maria som tittar in genom dörren, den blir bra, Förför inte min man är du snäll.
Han fattar pennan, tecknar av konturerna. Brösten, mindre än Marias, pekar uppnosigt fram med styva vårtor. De slanka låren för blicken upp till skötet med lätt ansad hårväxt. Springan skymtar halvöppen därunder. Efter att ha fyllt i lite detaljer säger han en kvart senare:
- Kom och titta om den duger.
De båda damerna tittar gemensamt på bilden. Godkänner den efter ett par kommentarer.
- Orkar du teckna en till, frågar Maria, skulle vilja ha en med Eva och mig tillsammans. Om hon tillåter det?
- Låt gå, säger Eva, kan väl inte skada på något sätt.
Maria klär av sig, går fram till Eva och de ställer sig i en inte helt oskyldig intim position. Åter fattar han pennan och tecknar av de nakna damerna. Den ena lite mullig och den andra smal och kurvig.
- Bli avritad med en naken kvinna, det trodde jag aldrig att det skulle ske, men det känns inte så konstigt. Säger Eva.
- Kanske är vi lite BS båda två. Men håll stilen som modell nu.
- Bilden klar, säger Håkan, kom och titta. Blev lite svårt att koncentrera sig som ni bar er åt.
Maria ger Eva en kyss som besvaras .
- Tack för att du ställde upp på bilden. Rolig att ha i samlingen.
De klär på sig och går till köket för att ordna med en matbit. Håkan går in till datorn och skannar in de nya bilderna. Kopierar på laserskrivaren, för att dela med sig.
Pelle kommer vid tvåtiden, har varit och packat lite saker på förläggningen.
- Åker med till Lövnäs, har saker att ordna upp där. Måste till det gamla jobbet och få ut arbetsbetyget så att jag kan söka ny plats. Kommer tillbaka i veckan. Får ligga över hos Eva.
- Du skall ha för att ligga över, säger Eva, akta dig så att jag inte sätter mig på dig.
Kommentaren utlöser ett gott skratt. Håkan hämtar paketet i köket. Ger det till Eva som med förundrad min öppnar det och finner en stor kopia av ”sittningen” .
- Du ville så gärna köpa den i går. Varsågod. Originalet är vårat men kopian är din.
- Ni är inte kloka, den här i stort format och de andra bilderna som tecknades i dag. Tack kamrater, hoppas att kunna ge igen senare, säger Pelle.
Det tackar värdparet och går till stationen för resa hem till Lövnäs.
På måndagskvällen ringer telefonen:
- Hej Eva här. Pelle fick inte ut något arbetsbetyg från det gamla jobbet.
- Va! Säger Håkan. Vad är det för fel då?
- Återanställd, det var brist på kunnigt folk. Vi bor ihop ett tag och ser hur det går.
- Lycka till, vi ses.
På fredagens möte i församlingen avtackas pastor Frid, då han skall övergå till verksamhet på annan ort. Han hämtar sina saker från logiet. Maria lämnar nyckeln till den lilla lägenheten med besked om att hon flyttat till Håkan.
- Vila i frid, du gamle pastor Frid, jag tror inte att jag saknar den rollen mera, säger Pelle när de övernattar hos Håkan och Maria.
- Vi har tänkt att förlova oss till Mickelsmäss, roligt om ni kommer och gästar oss i Lövnäs.
- Ni också! Samma tanke här, men vi har inte bestämt datum. Kanske kan vi fira tillsammans.
Hur deras förhållanden utvecklades sedan är en annan historia som ej har nått författaren.