Ön. 5.
Författare: lorden Datum: 2016-08-27 18:52:00
E-post: lordensbox@gmail.com
Läst:
32 492 gånger
Betyg: 3.4 (15 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit
© Lorden all rights reserved
Minna, en ung rik bortskämd societets fru råkar i sjönöd. Att önska något ogjort, eller viljan att kunna leva om dagen och välja en annan väg har vi nog alla känt någon gång. Minna känner så ofta och önskar mest av allt att vem som helst förutom Nisse hade kommit till hennes undsättning där ute i skärgården.
Trevlig läsning, hoppas jag.
Ön. 5.
Tacksam, efter att ha fått lov av Nisse att gå in i en dusch så fort de kom hem ifrån Bullen, stod Minna och lät det värmande vattnet strila ned för kroppen.
Tacksamt hörde hon också hur Pettson gick hem under tiden hon stod under det strilande vattnet, fast mindre tacksamt hörde hon hur Nisse kom in i badrummet och gjorde sitt i toaletten. Men det störde henne inte så mycket, inte längre. Hon var mest glad för att hon kunde göra sig ren ifrån alla rester som männen hade lämnat både i och på henne hos Bullen.
Så fort hon hörde Nisse visslande lämna badrummet tog hon tvålen och gjorde vad hon kunde för att få alla rester att försvinna ned i golvbrunnen.
Minna hoppades att dagen skulle vara slut när hon torkade sig efter duschen, att Nisse inte skulle vilja hitta på något mera, utan att hon skulle få lov att lägga sig i sängen och sova. Men för att vara på den säkra sidan tog hon, smått svärande, salvan han gett henne och smörjde in både fittan och ändan.
Hennes förhoppningar steg när hon gick ut ifrån badrummet och såg att det var släckt i hela huset förutom i sovrummet, och när hon gick igenom hallen mot sovrummet hörde hon tydligt hur Nisse redan snarkade där inne.
Minna tvärstannade. Hon stod helt tyst och lyssnade på de tunga snarkningarna ifrån sovrummet. Hennes blick drogs mot kläderna som hängde vid ytterdörren och fastnade på Nisses rock.
Med tassande steg smög hon fram till rocken och förde ned handen i fickan, och drog efter andan när fingrarna rörde vid nyckelknippan.
Utan att tänka efter slet hon ned rocken ifrån kroken och låste upp ytterdörren. När hon ute på farstukvisten, halvt snubblande ned för trappan drog rocken runt sin nakna kropp hörd hon Nisse nyvaket ropa inifrån huset,
”Du, vänta! Men va fan!?”
Minna sprang så fort benen bar ned mot bryggan och båten.
”Stanna! Stanna säger jag!” hörde hon Nisse vråla uppifrån huset, men hon stannade inte, utan rusade ned för backen mot bryggan och höll på att inte hinna stanna när hon med stora kliv tog sig ut mot båten.
”Stanna! Vänta tills jag får tag i dig! Stanna, din jävla slyna!” vrålade Nisse uppifrån skogen, och Minna hörde hur han kom plöjande genom den.
Flämtande efter luft och med darrande fingrar tog hon upp nyckelknippan ur rockens ficka och försökte desperat lista ut vilken av nycklarna som gick till båten, samtidigt som ljudet av Nisse, skrikande och svärande, kom allt närmare bryggan.
”Fan!” svor hon när den första nyckeln inte passade, och,
”Fan!” svor hon igen när den andra inte heller gjorde det.
Minna visste att om Nisse skulle hinna fram till bryggan innan hon fick igång båten skulle han inte bara klappa henne på huvudet och säga,
-Bra försök gumman, kom så går vi och lägger oss.- utan det skulle bli något mycket värre.
”Fan fan fan!” svor Minna när den tredje nyckeln inte heller passade, och när den fjärde och sista nyckeln vägrade att slinka in i låset i samma stund som Nisse kom fram till bryggan skrek Minna,
”Neeeeej!!” och slängde nyckelknippan in mot stranden och såg hur landade i vattnet med ett plask, och sjönk sedan med en suck ihop i båten.
”Satans olydigt fruntimmer!” väste Nisse när han flåsande kom ut på bryggan iförd endast kalsonger och en strumpa.
”Inte i fem minuter kan man vända ryggen till innan du hittar på nått jävelskap! Upp ur båten!” sa han ilsket och sträckte sig ned i båten och tog tag i Minnas arm, och drog henne ur båten och upp på bryggan.
”Rocken!” sa han och viftade med handen framför henne.
Det både hördes och syntes att han var riktigt arg och Minna vågade inte annat än att göra som han sa. Hon drog av sig rocken och räckte huttrande fram den till honom.
”Förlåt.” viskade hon, men var inte säker på om han hörde henne eller inte, för så fort han tagit emot rocken pekade han ut i vattnet där nycklarna hade hamnat och sa,
”Nycklarna!”
”Va?” nästan stammade Minna och såg ut över det kalla mörka vattnet.
”Hämta nycklarna!”
Huttrande med armarna slagna om sig gick Minna in mot stranden och bort till stället där hon trodde nycklarna hade hamnat.
”Kvinnfolk! Allt ska man behöva säga två gånger för att de ska fatta.” hörde hon Nisse surt muttra bakom sig när hon försiktigt doppade ena foten i det kalla vattnet, och bet ihop tänderna för att inte tjuta till av kylan.
”Laga mat kan hon inte, och knappt suga kuk ordentligt. Vad fan ska jag ha dig till egentligen!?” sa Nisse medan Minna med hårt sammanpressade tänder vadade ut i vattnet till stället där nycklarna låg.
Hon böjde sig ned och trevade med handen utmed botten samtidigt som hon hörde hur Nisse fortsatte med sitt muttrande på stranden bakom henne.
”Ingenting kan hon! Jo, ställa till med jävelskap, det kan hon! Jag kommer ju hinna dö flera gånger om innan hon har lärt sig någonting!”
- Ja, gör det, snälla! - tänkte Minna med skallrande tänder och kände plötsligt hur fingrarna gled över nycklarna på botten.
- Yes! - tänkte hon och skyndade sig upp ur det kalla vattnet och höll fram dem till Nisse. Hon började med att möta hans blick men hans bistra min fick henne att slå bort blicken.
”Upp mot huset!” sa han surt och tog nycklarna ifrån henne.
Nisse hade slutat att muttra, men Minna kände på sig att han inte var mindre arg för det. Oron över vad som skulle hända när de kom tillbaka till huset gnagde i henne, och oron blev starkare ju närmare huset de kom. Just nu ångrade hon sig att hon hade försökt rymma. Hon hade bara handlat, utan att tänka efter först. Utan någon som helst plan, och det hade gått åt skogen.
- Och nu kommer han säkert få mig att förstå att det var dumt gjort, och försäkra sig om att jag inte gör det igen. - tänkte hon och blinkade bort tårarna.
- Jag måste vara smartare. Tänka efter först. Ha tålamod. -
”Där, plocka en knippa.” sa Nisse plötsligt och pekade mot ett vildvuxet fält med brännässlor.
Oron över vad som skulle hända när de kom fram till huset exploderade i Minnas kropp när hon såg på brännässlorna. Hon mindes ifrån när hon var liten hur de sved och brände i skinnet när man rörde vid dem, och hur hon av mamma hade fått Salubrin för att lindra svedan, och hon hade hållit sig borta ifrån dem ända sedan dess.
Minna ville fråga vad han skulle ha nässlorna till, men lyckades inte få fram orden. Hon gick fram till nässelsnåret och sträckte försiktigt fram handen.
”Aj!” tjöt hon till när det brände till på handen, och hon drog snabbt tillbaka den. Hon stod en stund och gned sig där nässlan bränt henne innan hon försiktigt förde fram handen igen, och nu aktade sig noga för att inte röra bladen.
Nisse stod helt tyst bakom henne medan hon plockade av nässlorna. Han följde hennes former med blicken och det ryckte till i kuken på honom. Ilskan över att hon hade försökt rymma började att lägga sig, men han fast besluten om att lära henne en läxa, så hon inte skulle få för sig att göra om det, och för att påminna henne om vem det var som bestämde på ön.
”Det räcker.” sa han när Minna hade handen full av nässlor, som hon var mycket noga med att hålla i stjälkarna, och hans hand gled ned i kalsongerna och rätade till sin svällande kuk när han med blicken på hennes bara rumpa gick efter henne upp mot och in i huset.
Så fort de kom in i huset gick gick Nisse ut i köket och drog fram en kökspall mitt på golvet.
”Lägg nässlorna där.” sa han och pekade på pallen innan han gick ut ifrån köket igen.
Minna gjorde motvilligt som han sa, för hon började ana vad han hade i tanken, och när hon såg nässlorna ligga på sitsen rös hon gnyende till i hela kroppen och utan att hon tänkte på det knep hon ihop skinkorna.
”Rymmer man får man ta sitt straff. Sätt dig!”
Nisses bestämda röst bakom sig fick Minna att hoppa till. Hon stirrade ned på pallen och nässlorna, tog ett litet steg fram emot den.
”Du, snälla, jag var dum, jag vet. Jag lovar att inte göra om det, säkert. Du behöver inte få mig att sitta där, jag kommer inte att göra om det igen, säkert!” sa Minna med en tydlig desperat ton och vände sig om mot honom.
”Du, var lite hygglig nu, jag stack inte, och hämtade nycklarna igen, du, snälla!”
Hon såg upp mot honom med en glansig bedjande blick, och med skinkorna hårt sammanpressade.
”Sätt dig.” sa Nisse bestämt utan att röra en min med blicken fäst i hennes.
Minna började flacka med blicken och det glansiga i ögonen blev snabbt till tårar som trillade ned för kinderna. Hon såg lite suddigt hur Nisse höll en smal käpp i handen och hur han långsamt lät den svänga fram och tillbaka.
Minna såg sig själv över axeln, ned mot pallen, och bet sig hårt i underläppen.
En sista bedjande blick upp mot Nisse, som utan en min stirrade tillbaka mot henne hann hon med innan hon gnyende långsamt sänkte sig ned mot pallen och nässlorna.
”Aiij!” tjöt Minna när nässelbladen nuddade skinkorna och instinktivt rest hon sig upp igen.
”Aiij!” Rappet ifrån käppen kom snabbt och träffade rakt över hennes båda bröst.
”Sätt dig, och säg tio gånger att du inte ska rymma igen!” sa Nisse lika bestämt som innan.
”Va?!” snyftade Minna med tårar rinnande ned för kinderna och med båda händerna trycka mot sina skinkor.
”Sätt dig! Sa jag!” röt Nisse till, och ren förskräckelse satte sig Minna ned på pallen igen, och tjöt till när nässlorna brände i skinkorna.
”Aiij! Jag ska inte rymma igen!” pep hon och reste sig lika hastigt igen.
Rappet ifrån käppen kom lika snabbt och lämnade en röd linje rakt över hennes bröst.
”Aiij!” snyftade och hulkade Minna och försökte se bedjande upp emot honom.
”Börja om igen. Sätt dig och säg att du inte tänker rymma igen tio gånger!”
”Men! Jag var dum, jag vet! Det räcker, jag har fattat nu, du!” Gnydde Minna och försökte se bedjande upp emot honom med tårarna trillande ned för kinderna, men hans bestämda min gav henne inget hopp alls.
Långsamt, och med ett långdraget gnyende sänkte hon sig ned mot pallen igen, och när de bara skinkorna sjönk ned över nässlorna tjöt hon,
”Aiij! Jag ska inte rymma! Aiij! Jag ska inte rymma! Aiij, aiij, aiij! Jag ska inte rymma!”
Trots att hon försökte kunde hon inte hindra sig själv ifrån att resa sig ifrån pallen, och rappet som träffade brösten fick henne nästan att tappa andan.
”Börja om, Sätt dig och säg att du inte tänker rymma igen tio gånger!” sa Nisse bestämt.
”Jag kan inte! Det går inte! Jag lovar att inte göra om det, snälla, jag lovar och svär! Jag gör vad som helst, snälla du, inte mer.”
”Igen! Sa Nisse utan att göra en min.
Det brände och sved i båda skinkorna. Minna ville för allt i världen inte sätta sig på pallen igen, men Nisses bestämda ton och käppen han höll i sin hand fick henne att tvinga sig ned mot pallen igen, och med ett högt tjut följt av en häftig inandning nästan skrek hon,
”Jag ska inte rymma igen!” tio gånger samtidigt som hon skakande i kroppen krampaktigt höll sig kvar på pallen.
Det kändes som om nässelbladen brände sig igenom skinnet. När hon för tionde gången sagt att hon inte tänkte rymma igen for hon upp ifrån pallen och båda hennes händer var snabbt bak på hennes skinkor, och hon kände hur värmen strålade ifrån där nässlorna hade bränt henne.
”Nå, tänkte du göra om det? Tänkte du rymma igen?” frågade Nisse.
Minna svarade inte, utan skakade bara snyftande på huvudet och såg ned i golvet.
”Som jag har sagt innan, här är det jag som bestämmer, och du som lyder. Eller hur?”
Minna nickade och stod skakande och lät tårarna falla mot golvet.
”Bra, hämta fotbanden nu.” sa Nisse.
Utan en minsta tvekan kilade Minna iväg och hämtade fotbanden Nisse hade låtit henne vara utan när de åkte till Bullen.
Så fort hon kom tillbaka med dem in i köket sa Nisse,
”Sätt på dem.” Snyftande böjde sig Minna ned och låste fast dem runt sina vrister.
Hon var säker på att han skulle ta fram kontrollen och bara väntade på att känna hur halsbandet drogs åt, och att hon skulle vara tvungen att sära på benen. Men istället sa han,
”Då går vi och lägger oss.”
Tacksam för att slippa mer idag gick hon efter honom in i sovrummet. Hon satte sig försiktigt ned på sängen, rädd för att lakanet mot de svidande och brännande skinkorna skulle göra det hela värre, och med ett svagt gnyende lade hon sig ned.
Hon såg hur han tog av sig den enda strumpan han hade på och hur han drog av sig kalsongerna. Hans kuk var inte styv, men klart svullen. Längst fram på toppen glänste en klar droppe, och Minna insåg oroligt att det kanske inte alls var över för ikväll, och när hon såg honom ta fram kontrollen blev hon helt säker.
Minna började sära på benen innan halsbandet drogs åt, men särade inte tillräckligt mycket för strax därefter kände hon hur halsbandet började dras åt och hon drog isär benen mer och mer och började till slut bli orolig att hon inte skulle kunna sära dem tillräckligt mycket.
Hon drog en lättnande suck när hon såg hur Nisse lade ifrån sig kontrollen, men kunde inte hindra sig själv ifrån att tyst snyfta när han närmade sig sängen med sin svällande kuk i sin hand.
När han klättrade upp i sängen och ställde sig på knä mellan hennes särade ben med handen runt sin svällande kuk så sköljde en våg av maktlöshet genom Minna. Hon ville dra ihop benen, ville knuffa bort honom ifrån sig. Ville inte känna hans tunga kropp över sig.
Hennes blottade oskyddade fitta fanns där framför honom, bara för honom att använda.
De delar av skinkorna han kunde se var ilsket röda och fulla av små knottrar, och han såg tydligt hur huden var svullen. Ett plötslig våg av samvete sköljde igenom honom, och han började tycka lite synd om henne.
- Kanske gick jag för långt. Hon kommer att känna av de där skinkorna i flera dagar. Hon skulle ju aldrig ha fått igång båten i vilket fall som helst, jag hade kunnat straffa henne på ett annat sätt. - tänkte han och såg upp mot hennes ansikte, och möttes av två rödgråtna ögon med en något trött och ängslig blick.
Nisse svalde, och släppte greppet om sin kuk, och lade sig ned bredvid Minna, och förde försiktigt ned handen mellan hennes särade ben.
Minna ryckte till när hon kände hans fingrar nudda blygdläpparna och drog häftigt in luft genom näsan när fingrarna letade sig in emellan dem.
Hon knep ihop ögonen och munnen blev till ett streck när de började glida upp och ned. Hade hon kunnat hade hon pressat ihop benen allt vad hon kunde för att han inte skulle kunna komma åt, men nu låg hon där hon låg, oskyddad, och utan möjlighet att hindra honom ifrån att ta på henne. Ett svagt gnyende var allt hon orkade med i protest när Nisses ena finger letade sig in i henne och hon spände sig inför vad hon misstänkte skulle komma, fler fingrar som trängde sig in, som grävde sig djupt in i henne och som skulle göra henne öm och känslig. Men fingret fick inte sällskap utan det bara cirkulerade mjukt och långsamt strax innanför hennes öppning. Hans hand låg tungt vilande över hennes fitta utan att göra något större väsen av sig, och spänningen i Minnas kropp började långsamt att avta.
”Du vet att den tillhör mig nu. Din uppgift är att bära på den, sköta om den och håller den redo för mig och min kuk.” Orden gick som en stöt genom Minnas kropp, trots att Nisses viskning i hennes öra knappt var hörbar.
”Den är min nu, och jag gör vad jag vill med den. Jag äger dig.” viskade han med samma låga ton och förde samtidigt in fingret en liten bit till.
Minna knep ihop ögonen ännu hårdare och flämtade tyst till.
- Nej! - tänkte hon som i protest, men kunde inte tvinga bort den konstiga känslan i kroppen som hans ord framkallade. En del av henne ville skrika, slå och sparka sig fri ifrån honom, men en annan del, som hans viskande ord plötsligt hade väckt till liv, ville slappna av och tyst bara göra honom till lags, för att det någonstans i den delen av henne fanns en känsla av att det var det rätta att göra, och hon tvingades motvilligt, med en kraftig flämtning, att inse att hon själv njöt av det.
Hans hand lättade och fingrarna gled upp mellan blygdläpparna, och Minna snyftade till när de mjukt gled över klitoris.
- Åh Gud! - tänkte Minna flämtande när Nisses mjuka fingrar cirkulerade runt klitoris. Hon var fullt koncentrerad på vad han gjorde och kunde följa varje liten rörelse han gjorde med sina fingrar. Känslan av att vara oskyddad och hjälplös fanns fortfarande kvar, men den hade gått ifrån att vara nästan outhärdlig till uthärdlig och tankarna på att hon var hans ägodel och att han nu låg och smekte hennes blottade fitta precis som han ville fick pulsen att nästan rusa i kroppen på henne.
Hans fingrar letade sig in i henne igen, och hon kände hur de lätt gled in och hörde hur det klafsade till när han drog ut dem.
- Åh Gud! - tänkte hon igen och kände hur kinderna blossade av skammen över att hon blivit kåt av hans ord och behandling.
Hon ryckte till i kroppen när Nisses fingrar återigen gled upp över klitoris och utan att hon tänkte på det öppnade hon munnen och började andas med djupa tunga andetag när Nisses fingrar stannade kvar och cirkulerade runt. Hennes höfter började gunga fram och tillbaka, och Minna snyftade till varje gång fingrarna gled över hennes svullna klitoris.
Hon kände hur pulsen först steg, för att sedan nästan stanna upp helt, hur fittan drog ihop sig, och Minna hörde sig själv först stöna samtidigt som hon pressade fittan upp mot Nisses hand och kände med ryckningar i hela kroppen hur orgasmen kom i vågor, och sjönk snyftande tungt ned i sängen när den började ebba ut och vred bort huvudet för att inte Nisse skulle se tårarna som föll ned för hennes kinder.
Det sista Minna mindes innan hon somnade var hur Nisse tryckte på fjärrkontrollen så hon kunde föra ihop benen igen, men också hur hon hade särat dem något när hon hade känt honom lägga sig tätt intill henne och känt hans hand glida ned för hennes mage, och hon somnade med hans hand tungt vilandes på fittan.
Minna vaknade med ett ryck av att något trycktes emot hennes mun. Hon öppnade sömndrucket ögonen och såg Nisses kuk rakt framför ansiktet.
”Morgonrutin.” sa han där han stod bredvid sängen, och pressade kuken mot hennes läppar igen.
Minna särade på läpparna, halvt sovande och halvt vaken, och kände hur kuken gled in i munnen. Hon måste ha sovit djupt, för hon hade inte hört honom gå på toaletten, och det hade han. Det kände hon både på doften och smaken av hans kuk, och en lite rynka uppenbarade sig mellan hennes ögon., men hon sög lydigt och lät tungan glida utmed ollonet, och det dröjde inte länge innan hon kände hur han svällde och hur kuken började bli styv.
När sömnigheten övergick mer och mer i vakenhet började den svidande känslan i skinkorna göra sig påmind. Hon kände fortfarande av kontakten med nässlorna, men inte lika mycket som igår.
”Mmmm. Skönt med en avsugning på morgonkvisten. En perfekt start på dagen.” sa Nisse lite hest och flyttade sig närmare sängen, vilket resulterade i att kuken gled in längre i Minnas mun.
Hon kände hur den fortfarande höll på att svälla där längst bak i hennes mun, och trots att hon inte riktigt var vaken än kom hon ihåg hur han vill bli avsugen.
Hon tog ett djupt andetag och förde sedan fram huvudet emot honom. Ollonet retade henne längst bak i munnen och hon kunde hindra sig själv ifrån att hosta till, men drog inte tillbaka huvudet, utan fortsatte att pressa in mer av hans kuk.
Minna lyckades inte få in hela kuken innan Nisse plötsligt sprutade, och förvånat kände hon och hostade till när den första strålen av sperma träffade henne långt bak i svalget.
”Åhhh!” stönade Nisse och lät de följande strålarna följa samma väg som den första innan han drog ut kuken ifrån hennes mun och med ett fast grepp om den mjölkade ut de sista dropparna och lät dem falla ned över Minnas särade läppar, och såg nöjt hur hon slickade upp dem med sin tunga.
Medan Nisse tog på sig kläder såg han på Minna med en något bister och bekymrad min, där hon låg med ryggen mot honom i sängen. Bullen hade haft kvinnfolk hos sig på sin ö så länge han kunde minnas. Innan Doris kom hade han haft en annan asiat, och innan henne en till, men vart de tog vägen visste inte Nisse, de bara försvann en dag, och nu hade han Doris. Nisse visste inte hur han bar sig åt, men Bullen lyckades alltid hitta kvinnfolk som betedde sig som just kvinnfolk. Fromma, lydiga och duktiga på att både laga mat och suga kuk, och att städa fixa och feja likaså.
Nisse knäppte byxorna och stod helt stilla en stund och såg fundersamt på Minna.
- Varför lyckas alltid Bullen medan jag har oturen att hittar ett kvinnfolk som är kass på det mesta av kvinnogörat. - tänkte han, och gick sedan muttrande mot sovrumsdörren, och tryckte surt på fjärrkontrollen, och han hörde ett svagt protesterande bakom sig när han lämnade sovrummet.
Minna krånglade sig upp ur sängen med en tyst svordom, och stapplade mot toaletten med lätt särade ben.
”Ah!” utbrast hon när den kalla toasitsen gav en kylande effekt mot hennes ömma och svidande skinkor. När hon spolat vände och vred hon på sig för att i spegeln kunna se om nässlorna hade lämnat några spår efter sig, och hon svor igen när hon såg den ilsket röda nyansen och hur de såg lite svullna ut. Hon rotade runt i badrumsskåpet för att hitta något att lindra svedan med, men det enda som fanns, förutom hennes egna salva som hon fått av Nisse, var två tandkrämstuber, varav den ena var tom och en flaska billigt rakvatten. Inget av de skulle ha någon större lindrande effekt på hennes svidande ömma skinkor, och hon tog ut sin salva och började smörja in fittan med en uppgiven suck. Med fingrarna inkörda i fittan för att smörja ut salvan slog tanken och känslan ifrån gårdagskvällen henne som en tung blyklump, och hon drog häftigt efter andan. Hennes fitta, som hon stod och smörjde in för hans skull, för att han lätt skulle kunna köra in sin kuk när han fick lust till det, var inte längre hennes, den var hans. Hans att nyttja och använda när helst han behagade, hon bara bar omkring på den och såg till att den ständigt var brukbar och tillgänglig.
Minna snyftade till, hulkade, och tårar började att trilla ned för hennes kinder. Och hon lyfte blicken och såg på sig själv i spegel och mötte sina egna tårfyllda ögon.
- Inte bara fittan, utan hela jag. - tänkte hon och blundade hårt, och förde försiktigt bak handen för att även smörja in arslet, ifall han skulle vilja ta henne där istället.
”Jag vill ha frukost!” hörde hon honom ropa utanför, och hon skyndade sig att smörja klart och lägga tillbaka salvan i skåpet, torkade tårarna och sköljde av ansiktet med kallt vatten.
- Var stark Minna, ge inte upp. Du får inte ge upp!- tänkte hon och stapplade snörvlande ut ifrån badrummet.
Nisse satt tillbakalutad i sin fåtölj framför tv:n och zappade mellan kanalerna. Inget fångade hans intresse, för så här dags på dagen hade inga sportsändningar börjat. Men även om det hade funnits någon sport, så hade han haft svårt att koncentrera sig på den, han var fullt upptagen med att klura ut hur han skulle få Minna att lära sig bete sig som ett riktigt kvinnfolk, precis som Bullens kvinnor gjorde, och han hade börjat få en plan.
”Jag vill ha frukost!” ropade han, och zappade vidare.
Det tog en stund innan Minna kom ut ifrån toaletten och ställde sig i dörröppningen till vardagsrummet, och när hon gjorde det såg han hur rödmosig och tårögd hon var, men han låtsades inte bry sig om det.
”Kaffe och macka. Svart kaffe.” sa han, och flyttade tillbaka blicken mot tv:n, och zappade vidare, men så fort Minna vände sig om flyttade han tillbaka blicken mot henne igen och hennes runda höfter och de lätt särade benen fick det att pirra till i skrevet på honom.
- Ska nog tömma mig i dig ett par gånger idag. - tänkte han och log.
Minna ställde sig mitt i köket och såg sig omkring.
- Kaffe och macka. Svart.- tänkte hon, och kliade sig i huvudet, och gick sedan bort mot kylskåpet.
Smör hittade hon på en hylla i kylen, men inget bröd. Hon öppnade skåp efter skåp och hittade till slut en limpa i skafferiet där andra allehanda förpackning och påsar stod.
Hon bredde snabbt två mackor och tittade sig sedan omkring igen.
- Kaffe, men det finns ju ingen kaffeautomat! - tänkte hon ilsket och började öppna skåp efter skåp igen på jakt efter något som skulle kunna vara en kaffeautomat.
När hon inte hittade något ställde hon sig med båda händerna mot diskbänken och drog djupt efter andan, för att försöka lugna ned sig. Hon visste att om hon skulle behöva be Nisse om hjälp skulle han säkert straffa henne för det, och det skulle kännas, både i kroppen och i knoppen.
- Tänk, tänkt, tänk! - tänkte hon, och började slita upp skåp efter skåp igen, och fick plötsligt se en röd burk som det stod kaffe på med stora bokstäver.
- Yes!- Hon slet fram burken och öppnade locket, och stod och stirrade ned i burken på det bruna pulvret som låg däri.
- Jaha, och sen då?- tänkte hon fundersamt, och såg sig om i köket igen, utan att hitta något som pulvret skulle kunna passa i.
- Varför har han ingen kaffeautomat! Så jävla enkelt! In med muggen, tryck på knappen, kaffet kommer, och sedan drick! Fan!- svor hon i sitt huvud och ställde ned burken på bänken med en duns.
”Kom inte och säg att du inte kan göra kaffe!”
Minna hoppade till av Nisses bitska röst där han plötsligt stod bakom henne i köket.
”Öh, jo, men, nä.” stammade Minna och kände hur magen drog ihop sig av oro över vad han skulle hitta på.
Nisse kom snabbt fram till henne och Minna tjöt till när han mellan sin ena tumme och sitt ena pekfinger fångade hennes ena bröstvårta och nöp till.
”Du är ju fullständigt hopplös kvinna! Se här, jag ska lära dig hur man kokar kaffe, men jag visar dig bara en gång, och sedan ska du ta mig fan kunna det själv nästa gång! Så jävla svårt är det inte!” sa han och släppte taget om Minnas bröstvårta och böjde sig ned och tog fram en kaffekittel ifrån kastrullskåpet.
”Man tar en kaffekittel, den här.” sa han och höll upp kaffekitteln framför ögonen på Minna, som stod med glansiga ögon och masserade sin ömma bröstvårta.
”och sedan häller man kallt vatten i den, och vatten finns i kranen här. Man bara vrider på den blå kranen så kommer det kallt vatten, tada!” fortsatte han sarkastiskt och hällde i vatten i kitteln.
Minna fortsatte att massera sin ömma bröstvårta och bet sig i underläppen för att han inte skulle se att den hade börjat att darra. Hon kände sig liten och ynklig, och ju mer han pratade på, desto mer darrade underläppen, och klumpen i halsen var otäckt nära att förvandlas till tårar.
”Sedan tar man lagom med pulver, så här mycket ungefär, och häller det i kitteln.” fortsatte han, och gav henne en snabb sur blick.
Hennes blanka ögon, som snabbt blinkade och de något uppdragna axlar sa honom att hon snart skulle brista ut i gråt, men han låtsades som om han inte såg det.
”På med locket och sedan på spisplattan. Sätt på spisen genom att vrida på denna knapp, och sedan vänta tills det börjar att sjuda.” sa han och satte handen mot bänken bredvid spisen och trummade otålig med fingrarna mot bänkskivan.
Nisse sneglade mot henne medans han väntade på att kaffet skulle sjuda upp, och han hade svårt att inte se på hur hon tankspridd masserade bröstvårtan han hade klämt åt och hur den hade styvnat och nu stod rakt ut ifrån hennes bröst, och Nisse fick en idé.
”Nu sjuder det, då lyfter du av kitteln och låter kaffet stå och dra i ett par minuter. Glöm inte att stänga av spisen, det gör du med samma knapp som du satt på den med.” sa Nisse och lyfte av kitteln ifrån spisen och stängde sedan av plattan.
”När sedan kaffet har stått en stund är det bara att försiktigt fylla en kopp med det nykokta kaffet.” sa han och gick bort till städskåpet.
Minna stod och kämpade emot tårarna som ville börja trilla ned för hennes kinder. Hon ville inte att han skulle se att hon var ledsen och att hon kände sig värdelös. Med långa djupa andetag försökte hon återfå kontrollen över sig själv medan hon tittade på kaffekitteln som stod framför henne.
- En kaffeautomat är mycket enklare! Jävla svin! - tänkte hon trotsigt och svalde hårt.
”För att du ska bli påmind om att göra bättre ifrån dig.” sa Nisse och ställde sig framför henne, och innan Minna hann reagera hade han tagit tag i hennes ena bröstvårta och dragit ut den en bit och klämt fast en klädnypa i den. Minna tjöt till när nypan klämde åt, och tjöt till igen när nästa klädnypa nöp åt runt hennes andra bröstvårta.
”Så där.” sa Nisse och petade retfullt till den ena klädnypan med fingret.
”Aiij!” utbrast Minna och förde upp sin ena hand som skydd för bröstvårtan. Nisse var snabb, och lappade till hennes hand med handflatan, och det klatschiga ljudet och den lite svidande känslan i Minnas hand fick henne att flämta till.
”Låt bli.” sa Nisse och vände sig om och gick ut ifrån köket och in i vardagsrummet, och när han satt sig i sin fåtölj igen ropade han,
”Jag vill ha frukost!”
Minna såg ned på sina bröstvårtor som satt hoppressade mellan klädnypornas käftar. Det brände och sved i dem, och med en min som tydligt talade om hur mycket hon ogillade den känslan tog hon kaffekitteln och hällde försiktigt kaffe i en kopp, precis som Nisse hade sagt att hon skulle göra, och med lätt särade ben stapplade hon sedan försiktigt in till honom med koppen i ena handen och mackorna på ett fat i den andra.
Rädd för att hon skulle drabbas av fler straff bestämde hon sig för att göra vad hon kunde för att inte göra honom missbelåten igen, så när hon kom fram till honom och höll fram koppen och fatet så var vek hon ned blicken och såg ned i golvet istället för att möta hans blick.
Utan att säga något tog Nisse emot koppen och fatet, och pekade mot golvet bredvid fåtöljen. Minna förstod vad han ville att hon skulle göra så hon satte på knä bredvid fåtöljen med en dold ogillande suck.
Nisse tog en av mackorna ifrån fatet och ställde sedan ned fatet med den sista mackan på golvet framför Minna. Minna, som också var hungrig, sträckte fram handen för att ta upp mackan, men hann inte fram till den innan Nisse med barsk röst sa,
”Nej. Inte fören du får lov.”
Minna drog långsamt tillbaka handen och svalde svordomen som bubblade inom henne.
Hon såg ned på mackan som låg framför henne och hörde kurret inifrån sin mage och kände hur den drog ihop sig av hunger. I ögonvrån såg hon hur Nisse förde sin macka till munnen och hur han tog en stor tugga ifrån den.
”Mmm, god.” sa han, och tog en tugga till, som han sköljde ned men en slurk av kaffet.
”Du behöver träna på vissa saker, kvinnosaker.” sa han och tog en tugga till, och fortsatte med munnen full av macka,
”du är om jag ska vara ärlig rätt kass på allt som en kvinna ska vara bra på. Men det blir nog bättre tids nog.”
- Jävla slempitt! Jag dricker ju inte kaffe! Hur fan ska jag då veta hur man fixar kaffe?- svor hon för sig själv och bet ihop så att det knakade i käkarna.
”Men jag tror att det är en bra början för dig att lära sig vissa rutiner, övning och upprepning ger färdighet, det har jag alltid sagt. Men först frukost, varsågod.” sa han och stoppade in den sista biten av sin macka i munnen.
Snabbt, nästan så man kunde tro att hon var rädd att han skulle ändra sig, tog hon upp mackan ifrån fatet och tog en stor tugga av den, och innan hon hade svalt den första tuggan tog hon en till, och efter en kort stund var hela mackan borta.
”I den översta byrålådan i sovrummet ligger det en blå dildo, hämta den.” sa han när han hade slurpat i sig det sista av kaffet och ställt ned koppen på bordet.
Utan att protestera reste sig Minna ifrån golvet och stapplade ut ifrån vardagsrummet med sina lätt särade ben. Vad han skulle göra med dildon hade hon ingen aning om, men att hon på något sätt skulle bli inblandad i det hela var hon tämligen säker på, och det gjorde en aning orolig.
Nisse följde henne med blicken när hon gick ut ifrån vardagsrummet. Hans blick fastnade på den vickande stjärten, som fortfarande var rödflammig och svullen av nässlorna kvällen innan.
- Den måste fortfarande svida rätt rejält. - tänkte han med ett litet snett leende och kände hur kuken långsamt vaknade till liv när han framför sig såg hur hon hade kämpat med att hålla kvar skinkorna på nässlorna, trots att det måste ha bränt och svidit något alldeles extra.
När Minna kom in i sovrummet och drog ut den översta byrålådan drog hon en lättnande suck när hon såg den blå dildon. Den var helt normal. Inte någon monstruös klump, utan bara en helt vanlig dildo i normal storlek. Hon tog upp den och synade den noga, men kunde inte se att den skulle ha någon annan hemsk funktion än vad en vanlig dildo brukade ha. Efter att ha stängt byrålådan igen stapplade hon in till Nisse med den och höll fram den till honom, med sin egna blick sänkt i golvet.
”Om och när du har lärt dig att uppföra dig som ett kvinnfolk ska, kanske du slipper de där fotbanden. Då är de ändå rätt meningslösa för då har du lärt dig när du ska hålla isär benen. Ställ dig framför mig nu med händerna på huvudet.” sa Nisse när han tog dildon ifrån Minnas utsträckta händer.
- Du kan själv få ha fotbanden och en tung jävla kula hängandes i pungen om du inte passar dig! - tänkte hon ilsket, men hans ord ville inte riktigt försvinna inuti hennes huvud. De höll sig envist kvar, och tanken på att frivilligt behöva sära på benen för honom, när han ville, var på något sätt lockande. Hon skakade obemärkt på huvudet åt sina egna tankar och förträngde dem.
Minna såg i ögonvrån där hon stelt stod och stirrade ned i golvet bredvid hans fötter hur han förde in dildon mellan hennes ben och kände hur han särade på blygdläpparna med den.
”Som jag sa, övning och upprepning ger färdighet. Nu ska du få träna och lära dig dina rutiner och uppgifter här i huset, så du slipper undra vad du ska och inte ska göra, för att tänka ingår inte riktigt i kvinnogörat. Det är ni inte bra på ändå. Det är som att försöka lära en hund att fiska.”
Hade Minna sneglat åt hans håll hade hon sett ett litet roat flin sprida sig över hans ansikte, men hon var fullt upptagen med att bita ihop tänderna och tyst svära en lång ramsa för sig själv samtidigt som hon kände hur ilskan spred sig i kroppen.
”För att göra det hela lite mer intressant så ska du få träna på en annan sak samtidigt. Simultankapacitet är ni kvinnfolk dock bra på.” sa han, och Minna drog efter andan när han pressade in dildon djupt in i hennes fitta.
”Nu vill jag inte se den glida ur. Bra träning för fittan. Jag vill ha den trång och skön.” sa han och lutade sig tillbaka i fåtöljen med ett belåtet flin.
- Men va fan! - tänkte Minna och knep ihop fittan allt vad hon kunde.
Nisse såg hur hon spände sig och hur hon med en bister min stod och stirrade stelt ned i golvet, hur hennes sammanpressade läppar rörde sig och hur hon ideligen blinkade med ögonen.
”Först har vi morgonrutinen, den har du redan lärt dig, det är bra.” sa han och såg roat hur en rynka började att formas uppe i hennes panna.
Minna knep ihop så gott hon kunde, men kände hur dildon långsamt började att glida nedåt.
- Fan ta dig! - tänkte hon, och tog i ännu mer.
”Efter morgonrutinen vill jag ha frukost. Lyssnar du?” sa han.
Minna nickade, och kände hur dildon fortsatte att långsamt glida ur henne.
- Fan, det går inte! - Minna tog i så att hon nästan skakade.
”När jag sedan går ut så är det din uppgift att diska, städa och tvätta, hålla huset rent och.” Längre hann inte Nisse innan dildon med ett duns hamnade på golvet mellan Minnas särade ben.
Minna hann knappt inse att hon hade tappat dildon innan Nisse hade lutat sig fram och med ett enda snabbt ryck dragit bort den ena klädnypan ifrån hennes bröstvårta.
”Aiiij” tjöt Minna till när känseln i bröstvårtan plötsligt kom tillbaka, och hon blinkade frenetiskt med ögonen för att inte tårarna skulle falla när Nisse retfullt masserade den ömma och svidande bröstvårtan mellan sina fingrar.
”Jag ville inte se den glida ur sa jag.” Sa Nisse och satte tillbaka klädnypan över bröstvårtan.
Minna gnydde till när den klämde åt och bet ihop tänderna, och såg hur Nisse böjde sig ned och tog upp dildon igen.
- Men snälla! - tänkte hon när hon kände hur han förde upp den i hennes fitta igen.
”Du får knipa hårdare.” sa han och lutade sig tillbaka i fåtöljen.
Minna bet ihop och knep så hårt hon kunde om dildon. Det sved fortfarande i bröstvårtan och ett svagt väsande ljud hördes ifrån henne när hon häftigt andades genom sina sammanpressade tänder. Hon kände hur hon började att skaka i kroppen. Trots att hon försökte slappna av och bara koncentrera sig på att spänna musklerna i fittan så kunde hon inte, utan ju längre tiden gick desto fler muskler i kroppen blev spända, och hon kände i lätt panik hur dildon långsamt började att röra på sig igen.
”Som jag sa, när jag inte är hemma så är ett kvinnfolks uppgift att hålla huset rent och snyggt.” fortsatte Nisse, och såg roat hur dildon långsamt började att glida ur henne igen.
”Maten ska stå på bordet när jag kommer hem, och du sitter bredvid mig, på golvet, och äter ifrån din tallrik framför dig, men inte fören jag ger dig tillåtelse till att börja äta.”
Nisse tystnade med blicken fäst på dildon, som centimeter för centimeter gled ur Minna, trots att varje muskel i hennes kropp var helspända.
Minna skakade kraftigt på huvudet när hon såg hur han förde upp sin hand mot klädnypan och tog i allt vad hon kunde för att hindra dildon ifrån att glida ur, men innan dildon hade hunnit landa på golvet hade Nisse ryckt bort klädnypan, i samma stund som dildon med en duns träffade golvet tjöt Minna högt.
”Aiiiij!”
”Jag kan inte.” snyftade Minna och gnydde när Nisse masserade hennes ömma bröstvårta.
”Övning och upprepning ger färdighet.” sa Nisse lugnt, och klämde fast klädnypan runt bröstvårtan igen och böjde sig ned och tog upp dildon ifrån golvet.
- Nej, jag orkar inte! - tänkte hon desperat när hon kände hur dildon gled upp i hennes fitta igen.
Hon knep ihop direkt, men kände med en gång att det inte fanns någon större styrka kvar i knipmusklerna. De stod mest och darrade, utan att dra ihop sig speciellt mycket. Dildon började genast att långsamt glida ur och Minna stod grymtande och skakade på huvudet med vetskapen om att det snart skulle svida och bränna till i en av hennes redan ömma bröstvårtor.
”När jag sitter ska du sitta bredvid på golvet. När jag duschar ska du tvätta mig, och du vet redan att du ska vara redo att användas när som helst. Salva har du så det räcker ett bra tag framöver. Vad har jag nu sagt? Upprepa.” sa Nisse.
Minna kände hur dildon snabbare och snabbare började glida ur henne. Nästan med panik i rösten grymtade hon,
”Öh, morgonrutin, fan! Frukost, städa och fixa, helvete jag orkar inte! Fan, öh, Mat, äta på golvet, sitta på golvet. Skit fan helvete! Sitta bredvid, tvätta dig, alltid vara användbar!!”
Dildon gled ur med ett plopp och Minna hann precis dra efter andan när Nisse drog bort de båda klädnyporna ifrån bröstvårtorna på en och samma gång.
Minna tjöt högt och kunde inte längre hålla tillbaka tårarna. Nisse reste sig upp och gick bakom henne. Minna hörde hur han drog ned sin gylf och hur hans byxor föll ned mot hans fötter.
”Böj dig framåt.” sa han hest, och Minna böjde sig snyftande framåt och satte händerna mot fåtöljens sittdyna.
Knappt hade hon ställt sig tillrätta innan Nisses kuk trängde in, och han med ett fast grepp om hennes höfter hårt började stöta sig in och ut i henne.
”Lär dig rutinerna utantill och sköt dem, så slipper jag straffa dig.” väste Nisse flåsande.
”Lika bra du vänjer dig, för det här är vad jag ska ha dig till.” sa han och tryckte in kuken hårt och fick Minna att nästan tappa både andan balansen.
Han grymtade till och tryckte sig in djupt i henne, grymtade till igen, och sprutade med händerna hårt kramandes om hennes höfter.
Minna kände hur han slaknade och gled ur henne.
- Din jävel! - tänkte hon och snörvlade, men drog häftigt efter andan när han plötsligt drog ned henne på knä på golvet och med ett fast grepp om hennes hår drog henne mot sin halvstyva kladdiga kuk.
”Sug rent.” sa han hest och andfådd, och tryckte kuken emot Minnas läppar.
- Iyack! - tänkte hon, och såg med en grimas på det kladdiga och glänsande ollonet innan hon öppnade munnen.
Lite senare, när Nisse visslande stod nere vid båten och lastade i nät såg han en annan båt komma in i viken. Han skymde solen med handen, och svor tyst.
”Bengtsson. Vad fan vill han?”
”Tjena Nisse! Här, ta emot!” ropade Bengtsson och slängde över en reptamp till Nisse på bryggan.
Nisse fångade vant repet och knöt fast Bengtsson båt.
”Vad gör du så här långt in i skärgården? Har du åkt vilse?” Frågade Nisse och log illmarigt åt Bengtsson.
”Nää, inte jag inte. Har varit inne och handlat lite. Du, har du sett alla båtar ute på fjärden? De letar tydligen efter något. Någon jänta som har seglat bort sig.” svarade Bengtsson, och gav Nisse en plirande blick.
”Hörde förresten, öh, av Bullen, att du fått kvinnfolk i huset.” Fortsatte Bengtsson och titta upp genom skogen och upp mot huset.
”Mmm.” svarade Nisse, och såg oroligt ut mot fjärden.
”De växer inte på träd här ute vill jag lova. Bullen importerar ju sina, hur lyckades du locka med en donna hit ut? Du är ju inte rik menar jag!” sa Bengtson med ett skratt och såg först på Nisse, och sedan även han ut mot fjärden.
”Mmm, nä.” svarade Nisse frånvarande utan att släppa havet med blicken.
”De går iland på alla öar och har skallgång. Säkert här till kvällen eller nått.” sa Bengtsson och nickade ut mot fjärden.
”De tror hon har lyckats ta sig iland på någon kobbe och sitter där och huttrar som bäst nu.” fortsatte Bengtsson.
”Mmm.” svarade Nisse.
”Öh, du, vi här ute håller ihop vet du. Vi är inte som de där landkrabborna där inne, vi håller ihop och hjälper varandra, grannsämja vet du.”
”Mmm.” Nisse släppte inte blicken ifrån fjärden en enda sekund och hans tankar snurrade fort inne i huvudet på vad han skulle göra ifall de kom och sökte igenom hans ö.
”De har hittat tjejens båt, så de vet ungefär i vilket område hon kan tänkas sitta. Ute vid mig kommer de aldrig. De går inte att simma så långt utan att både frysa ihjäl och drunkna på vägen.”
Nisse släppte fjärden med blicken och såg på Bengtsson.
”Vad menar du?”
”Äh, lägg av nu. Vi vet båda två vem du har där uppe i stugan. Bullen skvallrade om att du plockat upp något bortseglat kvinnfolk ute på fjärden, och mig veterligen så har bara ett kvinnfolk lyckats med den bedriften de senaste åren. De kommer hit och söker igenom din ö, hittar jäntan, och ställer en massa frågor. Roligare kan man ha. Men som sagt, grannsämja, här ute hjälper vi varandra, vet du.” sa Bengtsson med ett flin.
Nisse såg oroligt ut mot fjärden igen, och sa surt,
”Vad har du för plan, för det låter som om du redan har en.”
Minna ryckte till där hon stod och höll på med att skrubba tallrikar rena i diskhon när hon plötsligt hörde fotsteg ute på farstukvisten.
- Men fan! Du kan väl inte mena att jag ska ha mat klar redan! - svor hon och kände ur pulsen steg, och tankar på vad Nisse skulle kunna hitta på för straff till henne bara för att maten inte var klar snurrade runt i skallen på henne, och gjorde så att pulsen steg ännu mer.
Men när dörren öppnades, och hon hörde honom prata med någon, stelnade hon till och sneglade in under köksbordet och höll nästan på att krypa under och gömma sig där.
Minnas händer for först upp mot brösten, och sedan ned en bit igen, för att återigen föras upp mot brösten, för att till slut långsamt och uppgivet sjunka ned utmed sidorna när Nisse och Bengtsson kom in i köket och såg på henne, och hon såg ned i golvet och kände sig väldigt naken inför Bengtsson stirrande blickar.
”Ser man på! En sådan vacker varelse! Du kan du Nisse!” sa Bengtsson med ett skratt, och gick fram till Minna.
”Bara till allt lugnat ned sig. Bara till de ger sig av igen.” sa Nisse torrt, och såg hur Bengtsson greppade Minnas ena skinka med handen.
”Fast och fin. Som en julegris.” sa Bengtsson och flinade.
Minna stod helt stilla, stel som en pinne och vågade inte flytta blicken ifrån kvisten i trägolvet hon hade fixerat den på. Inte heller när Bengtsson hand flyttades ifrån hennes skinka till hennes ena bröst flyttade hon blicken, men när hans hand kramade åt runt bröstet började hennes underläpp att darra.
”Hörde du. Bara till de gett sig av. Kom ihåg det Bengtsson!” sa Nisse igen.
”Jaja, inga problem. Du vet var hon finns. Bara att komma och hämta hem henne sen.”
Minna slet blicken ifrån kvisten i golvet och sökte oroligt efter Nisses blick.
- Bengtsson! Han som Doris hade varit vid och, vad snackar ni om? Vadå gett sig av, vem vadå? Ska jag iväg? Inte med Bengtsson! Nej, Gud nej! - tänkte hon i panik.
”Du följer med Bengtsson ett par dagar. Det blir bäst så.” sa Nisse och gick fram till Minna och låste upp halsbandet och fotbanden hon hade på sig, och gick sedan ut i hallen och tog ned en av sina rockar ifrån hatthyllan.
”Kom nu stumpan så går vi.” sa Bengtsson och klappade till Minna på skinkan.
Ute i hallen höll Nisse fram rocken till Minna, och medans hon med en stor klump av oro i magen tog på sig den, sa han,
”Gör bara som han säger, så kommer allt gå bra. Jag vill inte få höra när jag hämtar dig att du varit olydig.”
Minna hann inte öppna munnen för att fråga varför eller protestera innan Nisse öppnat dörren och Bengtsson föst ut henne genom den.
”De ger nog upp snart ska du se. Grannsämja!” ropade Bengtsson över axeln, och följde Minnas vickande rumpa med blicken där han gick efter henne ned mot båten, och det riktigt lyste i ögonen på honom av förväntan.
Fortsättning följer…
Av Lorden, någonstans i Sverige, den 15 Juli 2016
lordensbox@gmail.com
www.lordens.net
Fler noveller av samma författare
När kommer nästa del i denna underbara samling?