Medicinen, del 1
Författare: norrlandcenti Datum: 2016-07-11 14:56:57
Läst:
69 114 gånger
Betyg: 4.2 (28 röster) 16 medlemmar har denna novell som favorit
Nästa!
Jag gick snabbt fram till luckan, och sa mitt namn och personnummer.
"Jag är här för att träffa Dr Eklund, ett återbesök".
Kvinnan i luckan tittade ner på sin skärm och sen upp igen.
"Tyvärr är han ledig denna månad, men vi har en vikare som du ska få träffa, Dr Silva. Du kan gå in direkt, hon är ledig nu.
"Ok, det är lugnt jag ska bara ha ett förnyat recept på min medicin" svarade jag och gick in i den lilla korridoren. Jag visste vart undersökningsrummet var, längst in, förbi provtagningsrummen.
Där stod också Dr Eklunds vikarie och väntade på mig. En mörkhårig kvinna i 40-årsåldern, förmodligen av spansk börd (Silva, visst låter det så?)
"Är det Markus?"
Jag nickade och visades in på rummet. Hon väntade till dess jag satt mig och gick sedan förbin min stol till sin plats. Hon luktade svagt men gott av mysk.
"Ja det är alltså jag som är Dr Silva, men du kan kalla mig Veronica. Få höra, vad kan jag hjälpa dig med?" undrade hon och tog fram ett anteckningsblock.
"Nej, jag ska bara be att få förnyat recept av min medicin, för utbrändhet"
"Jag ser att du har Venlafaxin föreskriven, tycker du att det fungerar bra?"
"Ja, faktiskt. Jag mår mycket bättre när jag tar medicinen, men nu börjar den vara slut alltså.."
"Inga sidoeffekter, det är ju inte ovanligt?" fortsatte hon.
"Nja, eller jo, men det är ok"
"Berätta, vilka?"
Nu hade det gärna fått vara Dr Eklund istället. Att prata om problem med sexlivet – eller libido som det brukar heta på doktorspråk - är ju lättare man till man än inför en kvinna i ens egen ålder.
"Bara en, egentligen. Jag känner att det dämpar eh..sexlusten."
"På vilket sätt?"
"Ja, alltså...jag är inte lika lätt upphetsad som tidigare och har ibland svårt med utlösningen.."
"Svårt, på vilket sätt?"
"Ja det känns liksom lite mindre och jag ståndet är inte lika ihålligt som tidigare?
Veronica nickade fundersamt, öppnade sin laptop och fyllde i vad jag förmodar var journalen. Jahaja, nu ska det stå om mitt stånd i journalen också.. om bara Dr Eklund hade varit här.
"Det är som sagt inte ovanligt med biverkningar, och just venlafaxin kan ha den här effekten på både kvinnor och män."
"Och även om minskad libido (där kom uttrycket)inte på något sätt är farligt, är det ju samtidigt inte roligt. Är det säkert att du vill ha ett förnyat recept?"
Jag tittade upp på henne.
"Jamen, det funkar väldigt bra i övrigt. Och vad skulle i så fall alternativet vara?"
Veronica tittade ner i sin dator ifen och skrev in några snabba kommandon. Uppenbarligen sökte hon efter något.
"Jag har just hört talas om ett nytt medel...som kanske kan...vänta ska vi se...jo här är det"
"Det heter Plido och tidiga studier visar att det har ungefär samma positiva effekt som Venlafaxin, minus det du just nu nämnt".
"Men det har säkert andra bieffekter isåfall?" undrade jag tveksamt.
"Ja förmodligen, som sagt det är ett ganska nytt preparat, men ändå säkert. det har testats på över 2000 patienter och just nu släppts på marknaden. Det finns egentligen bara en bieffekt registrerad, och den gäller enbart 10 procent av patienterna".
"Och det är?"
"Det är faktiskt den motsatta effekten mot vad du beskriver. Ungefär 10 provent av patienterna har upplevt en förhöjd sexlust, i de flesta fall mycket måttliga".
Jag tittade på henne igen.
"I de flesta fall?"
Doktorn ler och gör en liten paus innan hon fortsätter:
"Ja det finns också registrerat nåt enstaka fall där libidon blivit väldigt stark. men det är fortfarande ett roligare bieffekt än den medicin du har, eller hur?"
Markus möter hennes blick lite förläget, men nickar sedan.
"Ja, jag kan väl prova kanske..."
"Det tycker jag, svarar Veronica och reser sig upp."
"Nu har ju inte detta medel dykt upp på våra lokala apotek ännu, men om du vill skulle du kunna få en provkarta på 10 tabletter och så träffs vi om en vecka igen och gör en liten utvärdering, låter det ok?"
** **
Det var lite nervöst att stoppa första tabletten i munnen. Men precis som Doktorn sagt så stod det inga egentliga bieffekter listade på bipacksedeln, och det skulle ju bara vara en vecka. Kände han sig konstig var det ju bara att sluta och återgå till Venlafaxin.
Efter han ätit frukost hade han så gott som glömt bort medicinfunderingarna och dagen fortsatte precis som normalt.
Ingen huvudvärk, inga svettningar och inga andra bieffekter märktes av.
Det var skönt att gå och lägga sig. Markus somnade nästan ögonblickligen.
** **
När han vaknade på morgonen var det efter en god natts sömn. Mycket god. Det var faktiskt länge sen han sovit så gott och länge. Den långa natten gjorde också att han var ordentligt kissnödig och han reste sig för att gå på toaletten. Morgonståndet gjorde sig påmint, pricis som det kan vara när man är riktigt kissnödig.
Han lade sig i sängen igen en stund innan det var dags att göra sig klar för dagen. Han stoppade tablett nr 2 i munnen och slöt ögonen igen.
Morgonståndet ville dock inte riktigt ge vika, och det förvånade honom. Till det slog honom, det var väl inte så att...?
Kanske skulle han till och med prova sin...libido...på egen hand. Med den förra medicinen kunde han visserligen både onanera och få utlösning, men det tog sin lilla tid ibland. Kanske var det dags att prova?
Och visst.. han kände hur hans kuk reste sig snabbare än på länge. Det var som om den vaknat ur en dvala. Inte jättetydligt men visst var det en ny, starkare känsla.
20 minuter senare var han på väg. Jominsann lusten var starkare. Och utlösningen starkare var än nånsin, iallafalla så länge han kunde minnas. Han var alltså en av de tio procenten.
Det var lugnt på jobbet, och Markus kom på sig själv att bli sugen på att läsa lite till,men han la band på sig.
Markus hade svårt att koncentrera sig på projektmötet som leddes av Mia, en blond tjej med fylliga br... med glasögon och kontorsdräkt menade han..
Vad var det som hände?
** **
Fjärde dagen. Fjärde tabletten och historien upprepade sig. Han vaknade med ett rejält morgonstånd, och nu visste Markus vad som krävdes för att få ner pålen.
Kuken var känsligare men ståndaktigare än nånsin, och Markus hade börjat inse att han liksom tolkade omgivningen på ett kåtare sätt. Hans blick föll på kvinnor som passerade och han kunde inte låta bli att fundera på hur de såg ut under kläderna. Det minsta han såg bröstvårtor avteckna sig under t-shirt eller blus så ville kuken resa sig och när han lyssnade på sina kvinnliga kollegors samtal kom han på sig att se deras munnar, hur de slickade sig runt munnen, hur fukten dröjde sig kvar på läpparna, hur tungan...
Han insåg.
Han mådde hur bra som helst, men tillhörde definitivt de tio procenten som hade sexuella biverkningar...som stregrades hela tiden.. och det var tre dagar kvar till dess han skulle på utvärdering.
Han slog numret till vårdcentralen.
Nej, det skulle inte gå att få en tidigare tid. Dr Silva var fullbokad hela veckan och det var många på kö.
"Men kan ni hälsa henne att det gäller utprovningen av medicinen, och biverkningar?"
"Jag kan lämna ett meddelande, men lovar ingenting", svarade sköterskan.
Det dröjde bara nån minut så ringde telefonen.
"Hej det är Veronica...Dr Silva. Är det bekymmer med medicinen?"
Han svalde.
"Ja, eller jag mår bra, men tillhör absolut de tio procenten?"
"Hur menar du nu?" undrade Veronica, och hörde han inte en munter underton i frågan?
"Jag har fått lite för stark sexdrift, den är liksom på hela tiden, och jag undrar hur jag ska göra i fortsättningen?"
"Ok, men kom till vårdcentralen i morgon bitti då så får vi titta...får vi samtala om det".
"Ska jag ta medicinen som vanligt på morgonen, jag vet inget om..."
"Jo, det är viktigt. Fortsätt med medicineringen som vanligt så får vi se hur vi gör sen. Jo en sak till, jag tror att det är bra om du inte...gör något åt biverkningen innan du kommer hit, det är viktigt att du inte ejakulerar även om det skulle kännas så.. "
** **
Men bara två tabletter kvar på provkartan stirrade Markus på sitt kön. Det stod upp i givakt och nästan värkte i sitt blodfyllda tillstånd. Det var bara 30 minuter till dess han skulle vara på vårdcentralen och han fick kämpa mer än vanligt för att inte börja runka. Istället duschade han kallt och tog på sig ett par åtsittande kalsonger så att inte kuken skulle gunga eller skava för mycket mot byxorna. Det behövdes inte mycket retning för att den skulle komma igång.
** **
Han meddelade i luckan att han var här, och sköterskan sa att Dr Silva var redo, men att hon var i det första undersökningsrummet istället för på sin mottagning.
Markus tog ett djupt andetag och steg in på rummet. Där satt Veronica och väntade. Hon hade satt upp sitt svarta hår i en hästsvans och läkarrocken smet åt kring hennes ganska runda, latinska former. Markus hade inte märkt det tidigare, men hon passade väldigt bra i läkarrock, och att rocken nästan var ett nummer för liten gjorde ingenting, tvärtom...
"Hej Markus, få höra, vad är problemet?"
"Det är medicinen, som sagt. Jag känner av biverkningarna ganska tydligt.."
"På vilket sätt?"
"Jag blir så lätt upphetsad. Det är som om min kropp bara väntar på signaler.."
"Vilka signaler?"
"Jamen det är det som är problemet. Jag behöver inte mycket för att tolka det som sexuellt, och det kan ju vara ett problem i vardagen"
"Även i vardagssituationer?"
"Ja, jag kan inte låta bli att tolka väldigt vanliga saker sexuellt."
"Så du menar att det skulle räcka med att..." Veronica sträckte på sig och lät ena handen svepa över hennes bröst, och genom det stramade tyget kunde han tydligt se bröstvårtan...hjälp hade hon ingenting under läkarrocken?"
"...nån skulle göra sådär så skulle du börja bli upphetsad?"
Hon tittade på Markus med halvöppen mun och han hörde hur hon drog in luft mellan hennes kyssvänliga läppar i väntan på Markus svar.
Och reaktionen lät inte vänta på sig. han kände hur kuken reste sig i byxorna och var glad för att de tajta kalsongerna någorlunda höll saker på plats...
"Öh...ja", stammade han fram och vek undan med blicken. Var det med flit hon gjort sådär, eller övertolkade han bara situationen?
"Men du har hållt dig till den ordinerade dosen?"
"Absolut"
"Och när började, det att kännas så här?"
"Redan dag 2, och sen har det bara blivit starkare för varje dag".
"...och när det känns så...vad vill du göra då?"
"Vill och vill, det blir liksom ett måste att... tillfredsställa sig själv.."
Markus svettades, och kände att samtalet inte hjälpte honom att lugna sig heller.
"Är det så att det är just att tillfredsställa sig självsom du börjar längta efter..?"
Veronica böjde sig fram så att klyftan i öppningen på hennes läkarrock blev tydligare.
"...eller..jag kanske ska be dig ställa dig upp, så får jag kolla körtlarna så att du inte har nån allergisk reaktion...innan vi går vidare"
Markus ställde sig upp som hon sa. De tunna chinosbyxorna putade betänkligt men han försökte låtsas som ingenting. Det här var pinsamt värre.
Doktor Silva kände med sina händer runt halsen, bakom öronen och kring nyckelbenen. Hennes bröst var bara decimeter från hans bringa och han kunde känna den svaga doften av mysk igen...hennes doft. Tankarna virvlade och han hade svårt att tolka de signaler som hennes händer sände ut. Hennes rörelser fortsatte nerför kroppen och över hans ljumskar..
"Nej...jag känner...ingenting som kan... (hennes händer råkade snudda vid hans pung gång efter annan och nu kunde han inte dölja sitt stånd längre)...verka som om det är något farligt med medicineringen.
Hon satte sig ned igen, och Veronica tog fram en ny karta ur sin skrivbordslåda.
"Vi gör så här. Jag tycker det är lite för tidigt att utvärdera medicinen ännu. Visserligen har du tydlig en biverkning, men det kan också vara så att det är ett sk insättningsproblem som går över med tiden. Jag föreslår att vi provar ytterligare en vecka med Plido, och du har haft 10 mg nu, men jag förslår att vi provar att öka dosen till 15 under veckan och så kan vi ha ett avstämningsmöte nu redan om ett par dagar... vad tror du om det"
Markus hade nästan svårt att tänka klart. Syntes inte hennes bröst tydligare genom tyget nu...som om bröstvårtorna dragit i hop sig?
"Ja, men..." började Markus, men hann inte långt.
"Jo en sak till, förutom att du tar tabletten så skulle jag vilja att du lyssnar på ett avslappningsband, och ser om det kanske kan bli en bra kombination...har du något sådant hemma?
"..oh... nej jag tror inte det.."
"Ja då ska du få låna ett av mig" fortsätter Dr Silva.Har du en mailadress kan jag skicka över ljudfilen direkt.
Hon får den och skickar iväg filen.
"Du kan lyssna på ljudfilen varje morgon, efter att du tagit tabletten. Sen får vi se ..vad det får för verkan"
** **
Morgon igen. Markus känner sig stark och pigg. Han har sovit gott igen. Markus tar tabletten tar fram mobilen och lägger sig sedan på sängen ljudfilen från doktor Silva i lurarna.
15 mg. Det är 50 procent mer än de andra provtabletterna. Markus hoppades att Veronica hade rätt, att det var en fas som skulle gå över, och inte att den redan starka driften skulle bli 50 procent starkare...
Avslappning. Ja det kanske funkar. Markus kom på sig själv att konstatera att han mått väldigt bra de senaste dagarna. Pigg, alert och helt utan andra biverkningar än att han känt sig kåtare än vanligt...väldigt mycket kåtare.
"Välkommen till Veronicas avslappningsstund" hörde han i lurarna. Veronicas? Var det hon själv som gjort en avslappningsövning??
"Under tio minuter ska du nu helt koncentrera dig på dig kropp...och din andning. Stäng av alla andra tankar och kommer tankarna ändå så välkomna dem men låt dem passera. Värdera inte. Fundera inte...låt dem bara komma och gå...
... ligg ner och låt tankarna vandra...känn dina fötter, dina vader....dina ljumskar...din mage..känn hur värmen sprider sig och du fylls av ...lusten att utforska din kropp..."
Vad händer? Markus tyckte med ens att Veronicas röst var hesare, tjockare, mer angelägen. Han hörde hur hennes andning blev tydligare på bandet.
".. du ser en kvinna framför dig...en mörk kvinna som ler mot dig...du ser hur hon låter sina händer smeka efter sina sidor, över sina höfter, över sin mage, och du ser hur hon njuter ...ohhh...av...det."
Hörde han just ett stön? Eller var det Markus fantasi som spelade honom ett spratt.
"...dina tankar vandrar medan du ser kvinnan sätta sig grensle över en stol, naken. Du ser hur hon...smeker sina händer upp efter benen, på insidan låren och till slut upp mot sitt kön...aahhh".
Nu var det ingen tvekan. Doktor Silva spelade in en ljudfil där hon uppenbarligen själv är upphetsad. Eller så spelade hon väldigt bra.
Hursomhelst fungerade det. Markus kuk hade nu rest sig i full vigör och resten av avslappningsstunden blev allt annat än slappt om man säger så. Han kom samtidigt som kvinnan på bandet och frågan var vem som kom hårdast..
** **
På kvällen hade han bestämt sig. Han var tvungen att ringa och prata med Veronica. Dels för bandet som han lyssnat på (två gånger till om han skulle vara ärlig) och dels för att lustkänslorna han känt denna första dag var ännu starkare än tidigare.
Dagen på jobbet blev en ren plåga, med Mia som föredragande på projektledarmötet hade han svårt att göra vad hon sa för alla tankar som kom vad han ville göra med henne och för henne och han kom på sig själv att surfa runt på nätet och hans upphetsade hjärna belönade honom gång efter gång.
** **
"Jag skulle behöva prata med Doktor Silva igen" sa han uppfodrande när han slagit vårdcentralens nummer.
"Det går faktiskt inte, hon är helt fullbokad idag, kanske kan du prata med en annan läkare?"
"Nej, det måste vara henne, kan du lämna ett meddelande att hon ska ringa upp igen?"
Och mycket riktigt.
Bara nån minut senare ringde telefonen igen.
"Hej, det är doktor Silva igen. Fortsätter problemen?"
"Fortsätter! Ditt avslappningsband har inte gjort saken bättre om man säger så..."
"Hur menar du... kan du beskriva situationen, och försök vara så detaljerad som möjligt?" svarade hon professionellt, men nu var han nästan övertygad om att hon retades.
"Tabletten och bandet där du stönar...jag är nästan konstant upphetsad nu.. jag tror vi måste avbryta behandlingen..?"
"Ok, vi gör så här, du kan komma nu i afton...jag bereder plats i min kalender... och jag måste be dig precis som förra gången att... eh låta bli att tillfredsställa dig själv även om du känner att det pockar på...jag vill kunna kontrollera effekten själv.."
Kontrollera själv? Vad menade hon?
"Men du vet ju hur..."
"Ja men som läkare så behöver jag göra en egen bedömning.. och jag tror att du kommer att bli väldigt nöjd själv med att du väntat...jag tror att vi ska..."
Han hörde hur hon tvekade innan hon fortsatte
"...försöka få svar på en del...inträngande...frågor...
** **
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
För oss med alldeles för högt testosteron, är detta något man fått lära sig leva med. I längden är det både jobbigt och pinsamt, men stundals rätt underbart ... :-) Tack för en fint skriven berättelse!
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Knasigt, roligt och välskrivet. Klar femma och ser fram mot fortsättningen