Cafeet

---

---

Dave gick in på caféet, på ena långsidan av Davidhalls torg. Det var hans stamställe och han var ofta där för antingen dagens första kaffe eller lunch. Han gillade stället; lagom stort för att det i princip alltid fanns sittplats men ändå inte större än att man inte kunde överblicka det. Syftet var aldrig att träffa någon, men skulle man ändå dricka kaffe och äta kunde man ju lika gärna vila ögonen på något. Det var ofta snygga tjejer i 20-30 årsåldern bakom disken, som brukligt på den här typen av ställe. Besökarna ganska blandade, allt från studenter till karriärsmänniskor.

Dave valde snabbt en plats och hängde av sig vinterjackan över stolsryggen och satte ner ryggsäcken på stolen. Han skänkte en snabb tanke åt hur bra han hade det i livet; egen firma efter att ha jobbat för staten under nästan 30 år. Nu, drygt 50 år gammal men vältränad och med ett attraktivt yttre styrde han själv sin tid som han ville i sitt lilla företag. De flesta som inte lände honom trodde han var runt 35-40.

Han gick fram mot kassan och det var brunetten som stod där idag. Troligen 20-22 år, lagom sminkad så att man knappt uppfattade det utan en naturlig skön look. Hon var nog ny, han hade bara sett henne ett par gånger tidigare. Han kunde inte minnas att han pratat med henne.

"En ceasarsallad och en stor latte, med en extra shot" beställde han medan han to fram sitt medlemskort för att betala med sträckkodsläsaren.

Hon log mot honom och samtidigt som hon började knappa in beställningen i kassan så svarade hon "Här har vi en som vet vad han vill".

Dave log tillbaka och samtidigt som han slog bort en skamlig svarskommentar så svarade han skrattande "ja, det brukar ju bli bäst om man berättar vad man vill ha - då är det större chans att man går härifrån nöjd".

Han funderade på om han inbillade sig eller om hon rodnade. Han bestämde sig för att hon nog gjorde det och samtidigt kom Alexandra som var arbetsledare förbi och hälsade "Allt bra idag Dave? Ovanligt att se dig här en lördag?"

"Allt är bra idag Alex och oavsett dag så måste man ju få lite gott i sig, kanske gäller mer på helgen än i veckan rent av. Det är väl snarare du som jobbar för få helger om du inte ser mig här då".

Alexandra skrattade och drog undan en bit sv sin blonda lugg som trillat ner framför ansiktet. "Så är det kanske, hur som helst så skall jag vidare nu. Nicole här är ensam från nu och var snäll mot henne - det är henne första vecka". Alexandra log mot Dave när hon passerade bakom ryggen på Nicole, som tjejen som serverade honom tydligen hette.

Dave fick sin mat och när Nicole ställde fram kaffet så tittare hon honom i ögonen och sade "Latte med extra shot, enligt önskemål. Hoppas den smakar annars fär du komma tillbaka - som Alexandra sade är jag ny här men är utbildad Barista så hoppas att den är till belåtenhet."

Dave log och tackade och satte sig vid bordet och slog upp sin laptop. Kaffet var gott och han såg i ögonvrån Nicole titta mot honom så han höjde muggen mot henne och nickade belåtet, och ett leende besvarade hans gest.

Han läste lite på en rapport han höll på med för att se så han inte missat något när han kände telefonen vibrera i kavajens innerficka. Det var från Alexandra.

"Jag såg din blick och jag förstår dig, hon är fin. Hon är nog helt i din smak. Jag sade åt henne innan jag gick att du är en viktig kund för oss och privat bekant åt mig. Han känner nig pressen på sig så have fun... Men var snäll mot henne. I början i alla fall. :o)"

Dave log. Han och Alexandra hade känt varandra länge och delade vissa intressen, gott vin njutning och unga tjejer. Alexandra var bisexuell och Dave hade njutit mycket sv henne ihop med hennes flickvän men nu var hon singel igen och Dave hade funderat på att bjuda över henne för lite sex några gånger men det hade aldrig blivit av.

Han lade ner telefonen utan att svara Alexandra. Han tittade på Nicole lite mer ingående när hon dukade av några bord. Runt 170 lång, såg vältränad ut. Inte bara smal utan muskulös med seniga uthålliga muskler. Nog löpare eller något annat funderade han. Svarta tights på röda converse, och tightsen satt bra åt runt den tighta häcken. Svart skjorta och ett av caféets förkläde över. Skjortan uppknäppt i halsen, och håret uppsatt lite halvlöst/rufsigt.

När han ätit färdigt ich gjorde sig redo att gå kom Nivole fram emot honom, och började duka av. "Allt till belåtenhet?" frågade hon. Han undrade exakt vad Alexandra sagt och bestämde sig för att ta en chans. Samtidigt som Nicole lyfte hans tallrik där hon satt hans mugg med ena handen så tittade han henne in i ögonen och sade: "Ja, det var ok men jag brukar få rabatt här. Jag kommer tillbaka när du stänger och förväntar mig att du har håret uppsatt i en strikt hästsvans och att du har tagit av dig förklädet. Knäpp upp en knapp till i skjortan så tar vi det därifrån."

Det sista sade han samtidigt som han svepte jackan på sig och han tog henne helt off guard och han fick önskad effekt, hon darrade till på handen tippade tallriken och muggen föll till bordet och den sist skvätten kaffe rann ut. Han tittade på henne igen och sade med ett leende "hade jag velat att du spillde hade jag bett dig, förutsätter att du inte spiller efter stängning?"

Med blossande kinder svarade Nicole: "Jag ber om ursäkt och lovar göra mitt yttersta för att inte spilla när du kommer tillbaka".

Två minuter innan stängningsdags gick Dave in på caféet igen. Han noterade att Nucole inte hade förkläde på sig ovh skjortan var uppknäppt så stt den avslöjade kanterna på en svart spets-bh och håret var perfekt uppsatt i en stram hästsvans.

Hon log lite osäkert mot honom. Han log tillbaka "Jag ser att du serverar vad som beställs. Stäng och lås caféet, jag återfinns på kontoret sade han medan han med självsäkra steg gick in bakom disken. Bakom ryggen hörde han Nicole säga "det är ju enklast att servera det kunden beställer, störst chans med nöjd kund då".

Strax därpå kom Nicole in på kontoret där Dave ställt sig lutad mot skrivbordet. Nicole ställde sig mitt emot Dave, ganska självsäkert men hennes röst avslöjade viss nervösitet när hon tittade honom i ögonen och sade "Jag ber om ursäkt för att du inte fick rabatt, jag har förstått på Alexandra att jag borde förstått det när hon dels tilltalade dig med namn men även förklarade för mig att du var god vän och viktig stamkund. Jag är beredd att försöka gottgöra dig. För mig är det viktigt att Alexandra är nöjd så att jag får fortsätta här efter denna veckans provanställning".

Dave hade nu ett rejält stånd och gick runt och ställde sig bakom Nicole. "Händerna på skrivbordet, ihop med benen, fötterna i till varandra och svanka".

Nicole lydde honom direkt och samtidigt som hon kände hjärtat slå ett par extraslag förbannade hon sig själv för att hon nästan automatiskt gjorde som han sade. "Fan, min jävla kropp förråder mig".

Ljudet av hur en livrem drogs ut hällorna i ett par jeans hade hon aldrig hört, men hon förstod vad som hände bakom hennes rygg och blev knäsvag.

Det var helt tyst i rummet, Nicole förstod att det handlade om sekunder men det kändes som minuter.

Dave: "Hur gammal är du Nicole"?

Nicole: "24"

D: Civilstatus?

N: Singel

D: Förstår du vad som kommer att hända?

N: Ja, på ett ungefär. Men inte i vilken omfattning.

D; Erfarenhet av det sedan tidigare?

N: Inte med livrem men fått smisk med handflata, både när jag legat över ett knä men även när jag tagits bakifrån.

D: Tycker du om det?

N: *tystnad*

D: Jag ställde en fråga.

N: Jag funderar på ett bra svar. Ja, jag har gillat den ringa erfarenhet jag har av det, men är nervös och osäker för om jag klarar av det med redskap.

D; Jag förstår dig. Alexandra bad mig vara snäll mot dig, hörde du det?

N: Ja

D: Är det då rimligt att du är snäll mot mig?

N: Ja, det är det.

D: Du sade att det är viktigt att Alexandra är nöjd. Det är förvisso en bra inställning att chefen skall vara nöjd, men nu när vi är på tu man hNd och du har förstått att kag har en bra relation med din chef hade det varit begåvat av dig att även önska att jag var nöjd. Eller hur,

Nicole ville sjunka genom jorden, så jävla korkat hon hade uttryckt sig.

N: Förlåt, Jag menade inte att förolämpa dig. För mig betyder jobbet mycket och det var därför jag fokuserade på Alexandra, ett förvisso viktigt fokus men jag vet att kunden är det viktigaste inlåna loppet. Här inne är du förvisso inte min kund, men jag önskar göra allt i min makt för att du skall upplev dagens besök här bra. Oavsett om du framför positiv eller negativ feedback till Alexandra.

Tystnad igen, och utan förvarning drogs hennes tights och trosor ner till knäna.

Nicole darrade, till hälften av upphetsning och till hälften av rädsla. Hon visste att hon hade en ganska hög smärttröskel, men smärtan i sig gav henne inte så mycket egentligen. Däremot kände hon en njutning i att underkasta sig en mans önskan. Eller ja, egentligen en annan persons önskan oavsett om det var en man eller kvinna. Sålänge det var naturligt dominanta människor som verkade vettiga, inte till vem som helst bara för sakens skull. Och inför den här Dave kände hon någon form av trygghet och tillit till redan, trots att de knappt setts.

Det första slaget avbröt effekt hennes tankeverksamhet, och smärtan av en ganska bred livrem i läder som träffat perfekt över båda skinkorna fick henne först att tappa luften och sedan tjuta till, och utan att ha tänkt över det stod hon och vred sig med händerna över skinkorna.

Hon kände en stark hand ta henne i nacken och sedan hörd hon Dave med en låg behärskad röst "Tanken var att du skulle stå kvar med händerna på bordet, i samma position även efter slaget. Men jag var kanske otydlig när jag inte sade något. Och kag var väl kanske inte snäll heller trots att Alexandra bad mig om det. Mest så vi klargör nu; jag gillar Alexandra och lyssnar gärna på henne, hon har ofta bra idéer. Däremot bestämmer hon inte över mig och såvitt jag vet är du inte under hennes vingar för då hade saken varit i ett helt annat läge. Återgå till ursprungsposition. Jag är inte klar med dig men det du precis fick var dagens hårdaste, jag lovar. Och säger du stopp, ordet stopp, så lovar jag att sluta direkt. Och även om du sen ändrar dig och vill fortsätta så är ett stopp för mig ett stopp för den här sessionen. Så, återgå".

Nicole kände än mer trygghet av hans ord, och kände hur hon blev än fuktigare mellan benen.

Hon ställde sig med händerna på skrivbordet, fötterna tätt ihop och svankande så mycket hon kunde. Hon kände träffen bränna i skinkorna.

"Förlåt Dave, jag skall verkligen försöka. Tack för att du ger mig en ny chans. Jag är redo."

Denna gången han. Hon knappt avslut meningen innan livremmen träffade henens vänstra ben så spetsen vek sig runt låret och med en snört träffade högt upp på insidan av låret. Hon knäade till men stod kvar. I tystnaden som uppstod frågade hob om han ville att hon räknade slagen. Han tackade för frågan men sade att idag behövde hon bara fokusera på att stå kvar samt stoppordet, som han förvisso hoppades att hon inte skulle behöva för hans avsikt var att om än pressa och flytta gränser så aldrig gå över dem.

Nästa slag träffade i princip exakt på samma ställe som det första vilket renderade ett kvävt "ough" samtidigt som ett par tårar trängde sig på i hennes ögon. Tystnad och stillhet. Hon tittade snett bakåt och såg honom i höjd med hennes ben, ca en meter sidan om henne. Snaggad, 185 cm lång, otroligt vältränad för sin ålder som hon bedömde till runt 45. Ett par mörkblå jeans av märket G-star och en snygg kavaj som säg figursydd ut och avslöjade hans breda muskulösa ryggparti där han stod med ryggen snett mot henne, och ett par vältränade armad. Livremmen, en svart, var lindad ett par var runt hans hand och hängde nu ner längs hans ben. Nicole kände hur hon ville ha honom, vara till lags.

När hon vände fram blicken kom nästa slag, och nästa. Och nästa.

Dave njöt av Nicoles allt mer rodnande häck. Han slog inte så hårt nu, efter det första, men han visste att de kändes ändå. Och han visste att mängden skulle göra sitt till. Han räknade inte men stannade någonstans runt 20. Han ville inte förstöra eller knäcka henne. Han ställde sig bakom henne och med ett bestämt tag i hästsvansen drog han upp henne från den framåtlutade ställningen hon haft mot skrivbordet till att stå raklång.

"Sträck på dig, bak med axlarna och fram med brösten" sade han. Hon lydde direkt, han tog hennes armar och samtidigt som han sade ät henne att hålla dem raka så förde han dem bakåt, hon kände ett par handbojor av stål slås runt handlederna och stönade till av smärta, Dave drog livremmen i en ögla runt hennes armbågar och drog sedan åt så att armarna drogs intill varandra och axlarna sköts bak än mer.

Han svängde runt henne och tittade henne i ögonen. Hon vek ner blicken men hans ena hand tog henne om hakan och förde ansiktet uppåt så att blickarna möttes igen.

"Jag tänkte kolla hur det är, om du brukar spilla eller inte. Jag tänker mig att när du är redo hår du ner på knä och suger av mig. Om du känner dig för omtumlad eller att det här inte är något för dig ät det nu du skall säga paus eller stopp".

Nicole föll direkt på knä och tittade sedan upp mot honom med ett illvilligt leende: "Sit, jag vill gärna suga din kuk och jag uppskattar att du tror mycket om min muns förmåga, men med händerna på ryggen kan jag inte t fram din kuk. Snälla, vill du hjälpa mig?"

Dave skrattade. Det var gott gry i den här tjejen. Jan knäppte upp jeansen och drog ner boxershortsen tillräckligt för att hans grova kuk skulle komma fram. Han log åt hennes reaktion och tog samtidigt ett tG i hennes hår, varpå hon öppnade munnen. Hon mötte kulen med sin tunga, det var väl delvis för att hon ville göra det skönt för honom men även för stt försök stoppa honom från stt ta för sig för mycket för även om hon tyckte hon var duktig på att suga sä var hon inte van vid den här storleken,

Han styrde hennes huvud lite lätt inledningsvis men lät henne diktera villkoren. Hennes mun var varm, fuktig och skön runt hans kuk. Hon försökte t den längre in, men klöktes till lite och fick börja om, hon lät tungan smeka undersidan av hans kuk. Hon hade lite svårt med balansen med händerna bakom ryggen och axlarna värkte redan.

Dave bestämde sig för att ta över och började trycka på mer. "Ta emot vad du kan" sade han kort innan, innan han började pressa in sin kul samtidigt som han tog ett hårdare grepp om hennes hår. Han började munknulla henne, mer än att hon sög honom. Hon kände sig handikappad av att inte kunna hjälpa till med händerna, och tyckte det var skönt när han tog kommandot. Hon lämnade sig i hans händer även om han ville mer än hon kunde och hon klöktes vid flera tillfällen. Efter en stund, när saliven rann över hakan på henne så hörde hon hut han andades tyngre. Kuken växte lite till i munnen på henne och sedan med en fast hand om sitt bakhuvud kände hon hur han började tömma sin sats i hennes mun, och hur den salta satsen rann ner i halsen. Hon ansträngde sig för att svälja allt och inte spilla något.

När kulen gled ut henne mun tittade hon upp, och mötte Daves belåtna min och blick.

"Om 5 minuter vill jag ha en latte, take away, med extra shot. Vill du stannar jag här och pratar med dig, annars ser jag fram emot en fika imorgon där du berättar om dina intryck."

Han fick kaffet med ett löfte om att hon skulle rapportera under morgondagen, men att hon inte hade möjlighet att fika då hon var upptagen på kvällen och skulle jobba på dagen.

Alexandra hörde sin telefon plinga till. Mms från Dave. Hon öppnade det och log med en pirrande känsla i kroppen när hon såg en rödrandad häck med texten: "Du hade rätt angående att hon var min typ. Hon behöver 2 timmar lunch imorgon för uppföljningssamtal hos mig, hon vet inte om det än men hon är nog mån om att lyda sin chef, bara så fu vet. Går det att lösa att hon får längre lunch?"

-----

Kommentarer och synpunkter tas gärna emot på mail eller pm. Läs gärna min profil. Mr_d247@hotmail.com

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Cafeet	Age play	2.4	6/12-15

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.