Bygderomantik del 1
Författare: Baggen Datum: 2004-07-10 15:10:24
Kategori: Heterosex
Läst:
9 441 gånger
Betyg: 2.7 (247 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Lördagskväll på lantgården Solberga, ett par veckor före midsommar.
Veckans arbete avslutat och middagen står på bordet.
- Johan och Rakel, ska ni till dansen på ladugolvet efter Petters lada i kväll, frågar husfar Isak.
- Jo, svarar Johan, vi ska väl ned när det är första gången för året. Spelmans Lars och Durspels Pelle ska ju svara för musiken. Det kan bli fart på dansen med dessa spelmän.
- Jag hörde att Spelmans Eva fick barn för en tid sedan. Tänka sig, nästan exakt nio månader efter bröllopet.
Lars verkar att ha handlag med mer än en sorts stråke. Säger Rakel
- Det var ett bröllop att minnas, kommenterar husmor Marta. Undrar när vi får ställa till med något sådant för Johan eller Rakel.
- Skulle Ni ställa till med något sådant för mig. Jag är ju inte er riktiga dotter, bara fosterbarn och piga.
- Du har ju varit som en dotter i huset sedan 10-års åldern. Blivit som barn i huset, säger Isak.
- Ja, vi har ju varit som syskon, lekt ihop och delat på allt, säger Johan.
- Ha det så trevligt då, Ungar. Marta önskar dem en trevlig kväll.
En timme senare är Johan och Rakel på väg mot dansplatsen. Vägen är ett par kilometer lång. Cykeln skramlar utför långbacken. En lång utförslöpa, säkert 200 meter. Rakel har nästan svårt att sitta kvar på ramen framför Johan när färden går över vägens stenar. Det går bra och en stund senare står de vid träffpunkten.
Dansen är igång. Tjugotalet av bygdens ungdomar har anlänt. Där är bl.a. Dräng-Anders, Skog-Holger, Håbo-Fia, Sjöbo-Lena och ” Kronbruden”. ” Kronbruden” är ” tjänstedam” för bygdens karlar. Öknamnet har hon fått för de kronor hon begär för sina ”tjänster”. Vid c:a 40 års ålder och mor till 2 barn är hon ännu ”i tjänst”.
I pojkarnas lag går flaskorna runt med hembränt. Ynglingarna blir kavata och vältaliga. Flickorna som fått sig ett ”smakprov” viskar och fnittrar. Väntar på att bli uppbjudna.
Vals, polka, schottis och hambo avlöser varandra. Ett försök med modedansen Onestep vållar problem.
Framåt kvällen tar spelmännen en paus. Rakel ser sig omkring. Där under ett träd står Skog-Holger och , Håbo-Fia. De kramar och kysser varandra ivrigt. Rakel känner ett stänk av avundsjuka, önskar att själv få uppleva denna närhet. Sjöbo-Lena kastar blickar efter Johan, som dock inte verkar intresserad. Han står och pratar med några pojkar från grannbyn.
Rakel går upp en bit i skogen för ett privat ärende. Hukar sig ned bakom några buskar. När hon är klar och skall resa sig upp kommer Dräng-Anders och ” Kronbruden” gående uppför stigen. De stannar i en glänta ett tjugotal meter bort. Hon faller på knä och löser upp hans byxor. Tar fram den halvstyva lemmen och behandlar den som en slickepinne. Resultatet blir snabbt en praktpjäs, stor som hammarskaftet i smedjan.
Hon drar upp sin kjol och lägger sig på rygg i mossan.
- Kom in i mig nu, viskar hon.
Han lägger sig mellan hennes särade ben, fattar sin lem och skjuter in den i skötet.
Får ett par ben runt sina lår och möts av ett roterande underliv.
Rakel tittar tyst på det älskande paret, känner en oro i kroppen som ej har drabbat henne tidigare.
För sin hand mot skötet och masserar kärleksknoppen. Skälver efter en stund i en orgasm.
Hon väcks till sans av ett halvkvävt stön från ” Kronbruden” som rister i hela kroppen av behandlingen. Han tar ett par kraftiga tag innan han sjunker ihop över sin kvinna. Blir liggande en stund tätt ihop.
- Du är den bästa karl jag känt, säger ” Kronbruden”.
De ordnar sina kläder och går ned till dansen.
Rakel väntar tills de försvunnit ur synhåll och följer sedan efter. När hon kommer ned träffar hon på Johan som säger:
- Hej Lillan, jag har letat efter dig, tänkte bjuda upp dig till en hambo, var har du varit?
- Uppe i skogen på ett privatärende, men blev förhindrad på återvägen. Och sluta kalla mig Lillan!
- Ursäkta mig det gick av gammal vana. Förhindrad sa du, berätta.
- Inte nu med allt folket omkring, kanske senare. Nu går vi och dansar den där hambon du pratade om.
Efter dansen trampar Rakel snett på en gren utanför dansbanan. Faller nästan, Johan lyckats fånga upp henne. Hon haltar av en lätt stukning.
- Kom, vi får kyla av vristen så att det inte blir värre., säger Johan.
Han bär henne på starka armar till en bänk bredvid en liten källåder i skogskanten. Sätter varligt ned henne.
- Ta av dig strumpan så lägger jag på ett avkylande förband.
Tar av sig snusnäsduken som han har om halsen, blöter den i det kalla vattnet och lägger om den skadade vristen.
- Hu, va kallt, men det hjälper mot det onda.
De sitter en stund under tystnad. Till slut säger han:
- Ska vi ta och dra oss hemåt, Din fot lär väl inte tåla flera danser i kväll.
- Jag vill inte dra dig härifrån, har du inte sett hur Sjöbo-Lena kastar blickar efter dig.
- Jo, med jag är inte intresserad av henne, tycker inte om allt skvaller som ränner med.
Han hämtar jag cykeln. Med Rakel på pakethållaren trampar han vägen hemåt. Kommer till Långbacken, där blir det stopp. Han kliver av, Rakel flyttar över till sadeln. Johan drar henne och cykeln uppför backen.
Hon har lagt sin arm om hans hals för att få stöd. Han har armen om hennes höft för att få mera kraft att skjuta på uppför backen. Tätt ihop strävar ekipaget uppför. Uppe på krönet av backen säger Rakel:
- Stanna till ett ögonblick.
Han stannar, vänder sig mot henne, får även den andra armen om halsen, dras intill hennes ansikte tills deras läppar möts. En första kyss för båda, lite trevand och blygt. Ändå med värme och åtrå.
- Jag såg Skog-Holger och Sjöbo-Lena vänslas vid dansen och ville själv prova hur det känns.
- Smakar för mera, säger han, får jag en till?
De står och vänslas en stund. Kysser varandra, händer som söker kropparnas former, närhet.
Fortsätter sedan hemåt.
Det är mörkt i fönsterna på Solberga. Johan parkerar cykeln i portlidret.
Rakel haltar lätt på vägen till dörren, med Johans stöd går det dock utan problem.
Tysta går de in i huset. Smyger för att inte störa. Röster hörs från kammaren där gammelfolket har sin sovplats.
- Isak, skall vi ta ett Lördagsskjut. Ungdomarna är ju inte hemma än på ett tag, dansen har inte slutat.
- Jaså, vill du ha ett skott i busken. Får väl se om min bössa kan ge dig tillräckligt.
- Det brukar väl gå bra, mitt lopp är välsmort.
Johan och Rakel hör sängbotten knaka innan de smyger upp till sina rum på vinden.
- Johan kom in till mig om en stund så skall jag berätta för dig vad jag såg vid dansen.
- Kommer om fem minuter, skall bara ta av lite ytterkläder.
Rakel går in på sitt rum. Tänder fotogenlampan på bordet. Drar för gardinerna för fönstret.
Tar av finkläderna, går naken innan medan hon hänger upp lördagsklänningen och ordnar i rummet.
Hinner lagom dra på den knälånga nattsärken innan det knackar försynt på dörren.
Hon öppnar, Johan ger henne tecken att lyssna. Nedifrån bottenvåningen hörs ett pustande och stönande.
- Nu är dom allt i farten, säger Johan när de har stängt dörren. Men vad det du ville berätta.
- Först vill jag fråga Dig ett par saker. Lova mig att svara ärligt vad Du än tycker. Det är viktigt.
- Jag lovar, fråga Du bara.
- Är Du intresserad av Sjöbo-Lena, Hon kastade eldiga blickar på dig?
- Jag är inte intresserad av traktens ”nyhetsförmedling” skall Du veta.
- Är det någon annan bland bygdens flickor som Du vill ha?
- Ja, en kvinna på 20 år, plikttrogen, och ärlig. Om jag törs säga det så är det DU!
- Det menar Du inte. Älskar Du Lillasyster?
- Älskar. Jag vet inte vad som menas exakt med det ordet. Jag tycker mycket om dig. Vill dela mitt liv med Dig. Räcker det? Förresten är du inte riktig Lillasyster. Du påpekade själv att du är fosterbarn hos oss. Vi står inte som syskon i prästbetyget om du kan förstå vad detta innebär då jag skulle vilja vara din man.
Men vad var det du ville berätta.
- Jag gick upp i skogen i ett privatärende. Då kom Dräng-Anders och ” Kronbruden” gående uppför stigen.
- - - - - - - - - - - -.
Rakel berättar. Påverkad av berättelsen och vad som händer i bottenvåningen frågar hon:
- Får jag prova ” Kronbrudens” behandling på dig?
Hon faller på knä inför honom, drar av byxorna, möts av en halvt stående lem. Fattar den med handen och drar ett par prövande tag. För den sedan till sin mun och låter läppar och tunga leka på den. Ståndet växer till storleken på smedjans storhammarskaft. Efter ett par minuter rycker det till i lemmen. Han kan inte hålla sig längre, hennes mun fylls av säden. Hon sväljer ..
- Ursäkta, det var inte meningen att fylla din mun. Men var har Du lärt dig det där, ärligt talat.
- ” Kronbruden” rådgivning, hört när hon berättat sina kärleksknep för andra. Aldrig provat förut.
- Det var skönt det du gjorde, men hur skall vi göra med Dig så att det blir bra.
- Jag vill inte släppa in en man i mig förrän jag är förlovad, men DU får gärna komma och smeka mig. Jag skall visa vad som är skönast.
Hon drar av nattsärken, står där naken i lampans svaga sken, visa upp sin kropp.
Går nära mannen, fattar hans hand, för den till brösten.
- Känn på dem. Massera gärna eller smaka på.
Johan gör det mer än gärna. Drar henne till sig. Lägger händer om stjärten medan munnen begärligt suger på brösten. Händerna vandrar över hennes kropp. Smeker låren. Når dess insida. Stannar sedan på det hårtäckta venusberget.
- Gör så här. Hon fattar hans hand och för den till kärleksgrottans mynning. Fukta dina fingrar och för dem sedan hit till ”kärleksknoppen” Massera den.
Ledd av hennes instruktioner smeker han henne till orgasm. De avslutar med att häftigt krama och kyssas.
- Jag tror att det är sovdags, säger hon, kan du inte sova hos mig i natt?
- Gärna, skall bara undersöka en sak först.
Han öppnar dörren och lyssnar. Nedifrån hörs bara snarkande i två tonlägen.
Sovdags, Han kryper ned hos sin kvinna. Tätt intill varandra, utan kläder och med handen på hennes bröst sluts de in i sömnens rike.
Väckarklockan ringer, Dags att gå ut och ta hand om djuren på gården.
Hon stänger av ringningen. Vänder sig om och omfamnas av två starka armar.
- God morgon min kvinna, har sömnen varit god?
- God morgon min man, Tack underbar. Kan vi inte ligga och njuta av varandra ett par minuter innan det är ladugårdsdags?
Efter några minuter går de upp. Klär sig och går gemensamt ut till morgonens arbete. Rakel haltar lite lätt på den ännu ömmande foten, men tillsammans klaras sysslorna.
När de kommer in har husmor Marta frukosten klar och far Isak sitter redan vid bordet.
- God morgon, säger Isak, Var dansen trevlig, natten god och morgonen härlig.
- Det kan far skriva upp, svarar Johan, Trevlig på dansen och natten med en flicka.
- VA! Har Du fått ihop det, med vem, om jag får fråga? Isak och Marta liknar nästan fågelholkar i ansiktet.
- Tja, en trevlig kvinna i passande ålder, arbetsam, har vad jag vet inte haft någon kavaljer förut, kanske vi kan bli föräldrar till våren. Om hon vill ha mig.
- Stopp ett tag, vi vill veta vem hon är innan du går för långt! Isak är bestämd i orden.
- Rakel, Du som känner henne. Tror du att hon vill förlova sig med mig i midsommar?
- Det blir bra tycker jag.
- Kanske vill hon också gifta sig med mig till hösten?
- Skall jag svara för henne så blir det ett JAA. Orden kommer med ett leende.
- Sakta i backarna, manar Isak, tala nu om för mor och mig vem det är. Vi vill väl också ha ett ord med i laget.
- Hon har just gett mig ett ja på både fråga om förlovning och äktenskap.
Isak och Marta tittar frågande på varandra. Fattar först ingenting. Så säger mor:
- Menar du Rakel? Gifta dig med din syster? Är du inte klok som har sådana idéer?
- Rakel är ju inte min riktiga syster. Ni tog henne när Tant Ida avled för 10 år sedan. Hennes far åkte till Amerika innan Rakel ens var född. Det bör inte vara något problem. Jag vet vad hon går för och vill satsa min framtid ihop med henne. Känt för henne under lång tid, men då trodde jag att syskonskap skulle hindra oss. När hon sedan påtalade att hon bara var fosterbarn fattade jag beslutet att försöka vinna henne.
- Rakel, får vi höra din version, frågar Isak.
- Johan har varit en god bror mot mig. Omtänksam, beskyddande och snäll. Ärligt talat har jag inte tänkt på någon annan som jag skulle vilja ha till äkta make.
- Ja då är det väl bara att lyckönska er. Men nog blev vi lite snopna över valet. Bygdens nyhetsförmedlare lär ju få något att springa runt med.
- Vi håller tyst till midsommardansen och talar om det själva så behöver hon inte, säger Rakel.
De beslutar sig för att åka med Kör-Kalle och köpa ringar på Tisdagen.
Med på vagnen är också deras kamrater, alla med ärende till bruket.
När de stiger av går alla åt samma håll, stannar vid guldsmedens butik. Tittar förvånat på varandra.
- Skall vi hit allihopa? Vad är på gång, undrar Håbo-Fia.
- Skaffat fast abonnent och slutat med lösnummer, säger ” Kronbruden” med en varm blick på Dräng-Anders.
- Jag har valt min fostersyster till livskamrat, kommenterar Johan.
- Jag skall ha barn med Håbo-Fia, lika bra att vi förlovar oss, säger Skog-Holger.
- Vad Sjöbo-Lena får mycket att göra i sin ”nyhetsförmedling” säger Dräng-Anders.
- Vi säger inget förrän på dansen i midsommar, hon får missa de stora nyheterna. Talar om det själva i stället. Kanske kan vi ge henne en läxa.
- Bra ide’ Johan. Hon kommer att rasa över uteblivet skaller.
Midsommarafton. Traktens befolkning samlad vid Petters lada.
Danslekar för de mindre barnen. Gammaldans för vuxna.
Under en paus stiger tre par ungdomar fram till spelmansestraden. Johan fattar ordet:
- Vi är några här som har nyheter att tala om för er. Kärlek och förlovning hör ofta sommaren till. Årets par är inte bara ett utan tre.
Tystnaden lägger sig över platsen. Alla lyssnar nyfiket.
- Jag vill härmed tala om att jag och Rakel, min fostersyster, har beslutat att vandra livets väg tillsammans. Vi har levt i många år som goda kamrater och vill nu vandra tillsammans på äktenskapet väg Sjöbo-Lena tittar förvånat, missad nyhet.
Skog-Holger tar till orda:
- Jag och Håbo-Fia har gått tillsammans ett tag. Nu när vi väntar tillökning så har vi förlovat oss idag.
” Kronbruden” tar till orda:
- Även Dräng-Anders och jag har förlovat oss, Har länge önskat ha ett fast förhållande och har nu funnit en god livskamrat. Vill samtidigt tala om att ” Kronbrudens” affärsrörelse är nedlagd, Inga flera ”lösnummer” till salu.
Sjöbo-Lena sitter stum. Alla nyheterna ute offentligt, inget att tala om i stugorna.
Bäst hon sitter där kommer Storgårdsdrängen fram och frågar:
- Vad är avgiften, jag hörde att du skulle överta ” Kronbrudens” lösnummerverksamhet?
- Vad Fa-an säger du, lösnummerverksamheten, det var det värsta jag hört. Att du inte skäms!
- Ursäkta, det går så mycket löst prat. En kan ju inte lita på allt som sägs.
- Lyssna inte på skvaller säger Sjöbo-Lena.
- Jaså, det är klart, det var ju inte från dig denna gång.
Ett skratt breder ut sig bland de närmast stående när Sjöbo-Lena smyger undan.
Storgårdsdrängen får en flaska systemsprit av pojkarna.
- Det gjorde du bra. Här får du den avtalade ersättningen.
Danskvällen gick vidare utan att något skvaller hördes från Sjöbo-Lena.
Väl hemkomna till det numera gemensamma sovrummet säger Rakel:
- Johan, kom och lägg dig. Loppet är välsmort och väntar på ett premiär skott i busken.
- Visst min älskade Rakel, Min ”bössa” är laddad och klar.
Rakel lägger sig på sängen med särade ben.
- Kom in med en gång, jag vill inte vänta längre.
Johan lägger sig. Hon tar hans lem och för den till skötet. Han trycker på för att komma in.
Det tar emot lite i början nu första gången, men glider sedan utan problem.
De känner hur den fyller henne. Hon möter hans rörelser med ett roterande underliv och kramande slida.
Efter ett några minuter når båda sina orgasmer och sjunker utmattade ned i sängen.
Kryper sedan tätt intill varandra och somnar.
Fler noveller av samma författare
