Läkarrummet

---

---

Det var lugnt på psykiatrisk avdelning denna fredag eftermiddag. Maria och Jonas var på kontoret och arbetade medan överläkaren och professorn hade gått hem. I rummet brummade det från datorerna och det låg papper med medicinlistor spritt på bordet. Vid fönstret stod en bäddsoffa som användes till avslappning när jouren var mindre stressande. Marias vita läkarrock hängde på stolsryggen och fickorna bulade ut av små böcker samt telefonen som användes till att be om råd av kollegorna. Egentligen borde Maria tagit hem för en timme sen men i starten på det nya arbetet var det svårt att veta när man var klar. Jonas hade precis dikterat journalen på en av de nya patienterna mens Maria satt och uppdaterade en medicinlista på datorn. När Jonas sträckte på sig visades den nedersta delen av hans magmuskler. Han bar en blå stram tröja under läkarrocken. Doften av hans parfym fick Maria att rysa av välbehag. Jonas var ST läkare och Maria hade precis börjat AT: n. Första dagen på det nya jobbet visade Jonas Maria runt och han blev hennes tutor. Han berättade om arbetet med psykiskt sjuka personer och vilka patienter hon skulle vara extra försiktig med. Innan Maria startade hade hon aldrig varit i kontakt med sinnessjuka personer. Hon fick ett larm påsatt. De långa gångarna skrämde henne. Allt Jonas sa kändes spännande och han fick henne att skratta åt sin egen bekymring.

Tystnaden efter dikteringen medförde att varenda rörelse på stolen kunde höras. Jonas och Maria satt bredvid varandra trots att det var 4 datorer i rummet. Stolarna stod nära. När Jonas la ner diktafonen på bordet nuddade han Marias arm. Det ilade till i magen. Varför hände det varje gång? Han vände stolen mot Maria och såg på henne.
- Egentligen borde du gått hem för länge sen.
Påståendet fick Maria att hoppa till. Hon blev varm om kinderna liksom hon kunde bli när hon var tonåring. Jonas log. Det bildades små rynkor vid de svarta ögonfransarna.
- För min skull får du vara kvar.
Maria flinade tillbaka. Hon önskade att hon kunde komma med ett svar som fick Jonas till att skratta. Hon önskade att han rörde henne. Smekte håret, axlarna och brösten. Hon kunde inte få sig själv till att säga något. Det var som om han tagit makten över hennes kropp. Makten över hennes förmåga att formulera sig. För att bryta tystnaden valde hon att trycka på kontrollen som reglerade arbetsbordet. Hon ställde sig upp. Jonas la handen på Marias axel och värmen kittlade huden. Handen drogs ner över ryggen. Maria kände rysningarna igen. Hon var inte på arbete längre, men det kändes så förbjudet att sitta på kontoret och rysa av välbehag. Vad tänkte han på?
- Jag ringer till avdelningen och ser om det är något att göra.

Jonas tog telefonen och blinkade till henne innan han gick ut. Maria kunde inte förstå hur hon kunde reagera så mycket på alla de fåniga sakerna han gjorde. Varenda gång han såg henne i ögonen fick hon den bubblande känslan. Hon blev fuktig i underlivet. Njöt över att inte hela tiden var den som bestämde vad som skulle göras. Njöt av att släppa kontrollen och låta Jonas bestämma, bestämma om det skulle hända något. Ville han eller inte. Maria gick ut på gången. I ett av rummen bredvid kontoret stod en säng som användes till sinnessjuka personer som behövde komma i bälte. Bältet var i brunt läder och remmarna hängde på sidan av sängen. Just nu var det ingen på avdelningen som hade behov av att bli fastspänd. Det smattrade från fönstret och dropparna gjorde ränder på glasrutan. Flera gånger hade Maria gått bältestilsyn på patienter som ville skada sig skälva eller andra. Bältet spändes om magen och kunde också sättas fast om handlederna och vristerna. Hur skulle det vara att ligga där? Maria lade sig i sängen och blundade. Hon visste att dörren in till läkarkorridoren var låst och larmad så att inga patienter skulle komma in till datorerna. Hon visste att hon var ensam i rummet. Det kändes förbjudet att ligga i patientsängen. Förbjudet att ligga vid sidan av remmarna som användes att hålla fast våldsamma patienter så att de kunde tvångsmedicineras. Förbjudet att njuta doften av läder. Hon flyttade fingrarna till byxlinningen. Smekte klitoris ovanpå tyget. Kände hur läpparna blev våta och kinderna varma. Hon förde in pekfingret for att fukta fingrarna. Hon var mjuk och svullen. Förde fingrarna i cirklar över klitoris, andades djupare. Maria släppte ut håret och öppnade översta knappen på sin skjorta. Blundade. Hörde vattendropparna smattra på rutan. Kände hur fukten rann ned på innersidan av benet.

Från korridoren hördes hur larmet blev avstängt och dörren öppnades. Maria hoppade upp från sängen och gick tillbaka till kontoret igen. Kinderna brände. Jonas kom in i rummet och log när han tittade på Maria. Hans ögon var blanka och fick något farligt över sig. Maria kunde inte röra sig utan blickade tillbaka på Jonas. Det var som om hans uttryck fixerade henne.
- Maria, det är inget på avdelningen nu.
- Skönt…
- Jag vet vad det är du vill ha.
Jonas sa orden långsamt. Rösten var bestämd. Det var som om han plötsligt beslutat sig för vad han ville göra. Maria slickade sig om underläppen. Hon kunde inte svara. Jonas tog fatt i Marias hand, rörde med tummen i handflatan och förde fingrarna till fingerspetsarna. Maria kände hur hjärtat bultade. Värmen spred sig från innersidan av låren och upp i nacken. Jonas kysste Marias panna, kysste ögonlocken och kysste läpparna. Tungan var mjuk och lekfull. Kysste hennes hals. Maria kunde inte göra något. Det var som alla celler vibrerade. Huden ändrades och varje kyss kändes som en explosion av hormoner. Kåtheten bubblade i magen. Jonas smekte Marias bröst ovanpå tröjan. Bröstvårtorna styvnade.
- Gå ut i omklädningsrummet och gör dig ren, beordrade Jonas.
Maria gjorde som han sa. Hon var allt för våt för att börja argumentera mot att han dominerade henne och gav order om vad hon skulle göra. Hans blick hade fått henna att bli helt svag i kroppen. Det var som om kroppen tvingade henne att följa varenda uppmaning han kom med. Hon ville ha mer. Vattnet var kallt och fick alla håren på armarna till att resa sig. Bröstvårtorna var små och mörka. Jonas ställde sig med händerna i kors och såg på henne. Maria kunde se hur han njöt av hennes kropp. Han kysste henne och särade på blygdläpparna med sina fingrar.
- Du är helt klar.
Jonas tog en handduk och virade den om Maria. Han förde henne in i arbetsrummet igen och låste dörren. Handduken lagde han på skrivbordet.
- Sätt dig här!
Maria följde uppmaningen. Rummet var ljummet. Jonas höjde bordet så att Marias ben var i samma nivå som hans ansikte när hon satt på skrivbordsstolen.
- Du är vacker.
Tungan var varm. Han slickade kring könsläpparna, på klitoris. Andetagen blev tyngre, hon stönade.
- Du är min… Jag kan göra med dig som jag vill…
Jonas såg upp i Marias ögon och hon kände att han hade rätt. Just nu skulle hon gå med på allt han föreslog. Hon var helt klar till att bli tagen. Jonas sänkte bordet.
- Ställ dig på alla fyra!
Maria ställde sig på knäna ovanpå bordet. Jonas tog kontrollen och inställde bordet så det var helt i nivå med hans lem. När han fyllde henne stönade hon högt. Hon njöt varenda stöt. Rörde på klitoris i cirklar. Jonas smiskade med handen på skinkan. Maria kände att hon kunde komma när som helst.
- Håll dig tillbaka! beordrade Jonas. Jag är inte färdig ännu.
Maria vände på sig så hon satt på bordet framför Jonas. Han såg henne in i ögonen. Bruna ögon med svarta fransar. Varenda gång han fyllde henne kände hon hur hon kom närmare och närmare.
- Jag kan inte hålla mig längre…
Maria kände hur hon försvann in rytmiske rörelser. Hela kroppen öppnades. Kände hur Jonas kom inne i henne och det var som om hans vätskor höjde henne ännu högre.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Läkarrummet	Kinky	2.2	29/8-15

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.