Den vita kaninen - Kapitel 10 - Morgonstund
Något kittlar Eriks näsa och han kommer långsamt till medvetande. Solen lyser in genom fönstret i hans sovrum och det är väldigt varmt under täcket. Ljudet av småfåglar någonstans där utanför når in till lägenheten och han kan höra en bil som startar.
Sedan lägger han märke till Victoria. Hon sover tätt intill på hans arm. Hennes hår klibbar mot hans kind och kittlar Eriks näsa. Han ler för sig själv. Hon andas tungt och snarkar till lite för varje andetag. Hon är väldigt söt där hon ligger och vilar med huvudet tätt mot hans axel och med en arm över hans fortfarande ömma bröstkorg som känns alldeles klibbig av svett. Hennes smink från igår sitter kvar och maskaran är lite utsmetad. Hon rynkar på näsan när han rör sig lite, så han bestämmer sig för att ligga kvar. Hennes nakna kropp ligger tätt mot hans och han kan känna hennes puls mot sin arm.
Det måste ha blivit väldigt sent innan de gick och lade sig, tänker Erik. Nu verkar solen stå högt på himlen, men han når inte telefonen för att se vad klockan är. Det pirrar och sticker lite i armen och han skulle behöva få loss den, men han vill inte riskera att väcka Victoria.
Erik gäspar och vänder långsamt på huvudet. På kudden bredvid vilar en tatuerad fot med rosa naglar. Hanna ligger tydligen och sover vänd åt andra hållet och hon har kastat av sig täcket. Erik tittar ner längs hennes nakna kropp. Han studerar hennes tatueringar en efter en och låter blicken vandra längs kroppen. De långa låren, det rakade underlivet, magen och till sist brösten som häver sig långsamt för varje andetag.
Hon verkar sova djupt så Erik tittar upp i taket och drömmer sig bort. Han tänker på det han fick vara med om igår. Alla intryck och känslor blandas i en strid ström och han styvnar i takt med minnena. Det välbekanta morgonståndet känns tryggt på något sätt. Han ler när han tänker på Angelica, Jenny och sedan på Hanna och alla männen hon lekte med. Plötsligt slår det honom och hjärtat hoppar över ett slag.
Evelina! Han hade ju sett Evelina på klubben precis innan de gick!
Han känner sig plötsligt helt förlamad och paniken kommer smygande. Hur ska han kunna tackla det här? Kommer hon att berätta för någon på kontoret? Nej, det verkar inte troligt. Hon verkar alldeles för blyg för det. Men kanske? Tänk om hon såg när han knullade med någon? Hur ska han kunna se henne i ögonen efter det?
Plötsligt grymtar Victoria till och vänder sig om. Armen kommer fri och hon drar med sig täcket så att det äntligen blir lite svalare. Hanna måste ha vaknat, för plötsligt känner han en sval hand mot sitt lår. Han tittar försiktigt ner och möter Hannas sömndruckna ögon. Det rosa håret är otroligt ruffsigt och han kommer ihåg att de duschade alla tre i morse innan de gick till sängs. Hon blinkar till några gånger och sedan sprider sig det underbara leendet över hennes läppar. Det får honom att lugna ner sig lite. Han besvarar hennes leende och tankarna på Evelina skingras snabbt.
Hanna för upp ett finger mot sina läppar och tecknar åt honom att vara tyst. Sedan tar hon försiktigt tag i hans kuk och reser den upp. Hon håller den i handen en stund och bara känner på den – utforskar den med både ögon och fingrar. Hanna känner och klämmer på ådrorna längs skaftet och smeker lätt med ett finger på undersidan av ollonet. Erik är hård nu. Hon ler igen när hans kuk rycker till lite i hennes hand.
Hon naglar fast hans ögon med sina och börjar att runka kuken både långsamt och försiktigt. Det pirrar till i honom och han flämtar när hon försiktigt ökar takten ett par gånger för att sedan sakta ner igen. Hon fortsätter så och det blir bara skönare och skönare. Den långsamma rörelsen känns som tortyr och Erik vill ha mer nu, men hon bara fortsätter. Långsamt, långsamt, fortfarande med ett leende och blicken stadigt fäst på honom. Hon slutar inte förrän den första droppen av hans försats sipprar ut och får ollonet att blänka till i solljuset. Då släpper hon greppet och sätter sig långsamt upp. Victoria grymtar till igen och mumlar något om gråsparvar i sömnen när Hanna försiktigt kryper upp till Erik.
Hanna flinar åt Victorias osammanhängande mumlande medan hon lägger ett ben över honom och gränslar hans underliv med de långa, slanka låren. Hon fattar tag i kuken och för in den i sig. Hon är inte så våt, så efter ett misslyckat försök tar hon hjälp av lite saliv som hon stryker ut över ollonet med handen. Han ryser till när värmen omsluter honom medan hon sakta trycker sig ner över honom.
Det svider till när hon retfullt drar med en nagel över såren på hans bröst. Sedan lutar hon sig fram och lägger sitt huvud sida vid sida med hans. De mjuka brösten trycks mot hans bringa när hon lägger sig tillrätta och viskar i hans öra.
– Lugn och fin nu Erik. Jag vill ha dig för mig själv en stund, så väck inte Vickan. Ligg bara helt stilla så ska du få känna på något trevligt.
Erik lägger försiktigt händerna kring hennes midja. Då skakar hon långsamt på huvudet och för upp hans händer ovanför hans huvud och håller fast dem där. Sedan börjar hon att rida honom. Det går om möjligt ännu långsammare än tidigare och det är otroligt skönt. Erik märker hur hon blir våtare nästan genast och snart glider hon lätt. Han känner hennes glatta slidmuskler trycka hårt mot honom där nere varje gång hon omsluter honom. Hon håller hårt kring hans handleder och pressar ner hans armbågar mot sängen med sina underarmar. Så lägger hon pannan mot hans och tittar in i hans ögon.
– Är det skönt? Viskar hon medan hon fortsätter att rida honom.
Erik nickar till svar.
– Hur skönt?
– Mer. Jag vill ha mer, viskar han tillbaka.
Det är svårt att inte stöna nu. Han biter hårt i läppen och darrar till.
– Icke då. Det är jag som bestämmer.
Hanna flämtar till men fortsätter i samma vansinnigt långsamma tempo. Hon biter tag i hans örsnibb och håller kvar. Han skälver till igen och känner att han är på väg att komma. Då stannar hon plötsligt upp. Hon ligger helt stilla en stund. Känslan av att vara på väg att komma avtar snabbt och när han slappnar av börjar hon om igen.
– Såja. Duktig kille. Inte ett ljud nu.
Så fortsätter hon och efter den sjunde gången är Erik i upplösningstillstånd. Varje gång han är på väg att komma stannar hon upp och det känns som att han håller på att sprängas. Det brusar i öronen av spänningen och blodet som strömmar i hans huvud. Hannas tajming är osviklig och hon lyckas ta honom precis fram till gränsen varje gång innan hon pausar en kort stund för att sedan fortsätta i samma långsamma tempo. Hon reser sig upp och ler brett när hon ser hans våndor. Han är röd av ansträngningen nu och han skakar svagt i hela kroppen. Hon fortsätter att plåga honom så en lång stund.
– Att ni orkar, hörs det plötsligt från Victoria som vänder sig om och sömndrucket lägger huvudet i handen och gnuggar sig i ögonen. Jag vill sova!
Hon ser sur ut, men samtidigt lite road.
– Bry dig inte om henne. Hon har alltid dåligt morgonhumör, säger Hanna och sträcker ut tungan åt Victoria. Sedan tittar hon tillbaka på Erik och lägger åter pannan mot hans.
Hon skjuter rygg på vägen ner och svankar på vägen upp så att vinkeln och trycket mot hans kuk hela tiden förändras och det känns outhärdligt skönt.
Erik svarar inte. Han önskar desperat att få komma och han skakar okontrollerat nu.
– Tycker du han ska få komma snart, frågar Hanna medan hon stannar upp ännu en gång.
– Den stackarn ser ut att behöva det, svarar Victoria och kväver roat en gäspning. Ge han vad han tål.
Då äntligen börjar Hanna rida honom hårdare. Hennes underliv slår hårt mot hans när hon gång på gång stöter mot honom och han exploderar i en orgasm som är så hård att det svartnar för ögonen. Sperman skjuter ur honom i långa kaskader och blodsmaken i munnen kommer smygande. Han sliter loss armarna ur hennes grepp och tar tag hårt kring hennes midja. Erik skriker högt rakt ut. Hanna hjälper sig själv den sista biten och smeker frenetiskt sig själv medan hon fortsätter att rida honom. Erik känner hur hon pressar ihop benen när hon kommer och plötsligt fattar hon tag om hans hals med den ena handen. Hennes orgasm är hård och kommer stötvis medan hon håller så hårt kring hans hals att han inte får någon luft. När den sista vågen släpper greppet om hanna lossar hon långsamt greppet och sjunker ihop ovan på honom.
Victoria ger Hanna en hård dask på ändan och reser sig upp.
– Tack för föreställningen. Men nu behöver jag kaffe, säger hon och masar sig iväg ut mot köket.
En stund senare sitter de i köket med varsin kopp kaffe. De är nakna alla tre och sitter och småpratar om gårdagen. Tjejerna fortsätter samtalet ungefär där de slutade i taxin igår natt och de pratar i munnen på varandra. Erik sitter och myser för sig själv medan han blåser på sin kopp och nyfiket lyssnar på samtalet. Victoria berättar om killen hon lyckades skrämma slag på och Hanna redogör för sin lekstund i detalj.
Efter en stund bestämmer de sig för att gå iväg till något café för att äta frukost och sedan gemensamt gå bort till Hanna för att hämta Victorias prylar i tid till hennes tåg går.
– Och när tänker du hälsa på mig Erik? frågar Victoria och ler sitt sötaste leende.
– Vill du att jag ska komma till Karlstad?
– Ja det vill jag. Vi skulle kunna hitta på något kul om du känner för det. Är du ledig nästa helg?
– Nix, det är han inte, svarar Hanna rappt. Han är bokad. Du får ta honom helgen efter. Nästa helg ska vi nämligen på fest. Han vet bara inte om det än.
Hon ler mot Erik som tittar förvånat på henne.
– Ska vi?
– Japp. Du ska följa med mig på en lite speciell fest. Jag ska berätta mer senare i veckan.
– Jaha. Det låter ju kul för er. Får man hänga med?, frågar Victoria trumpet.
– Självklart gullet. Ta med dig något svart och snyggt.
Sedan reser sig Hanna för att gå till duschen. Hon ler och pekar på stolen där hon suttit och säger:
– Torka upp efter dig Erik. Du har sölat.
På stolen ligger en stor fläck av mjölkvit sperma.
Klockan har hunnit bli halv ett på eftermiddagen när de tar farväl av Victoria vid tåget. Erik får en djup tungkyss och en hård kram innan det är Hannas tur.
– Det var trevligt att träffas Erik. Jag har haft det jätteroligt, säger Victoria när hon släppt taget om Hanna.
Erik ger henne väskan och hjälper henne upp för trappan in i vagnen.
– Detsamma. Jag ser fram emot nästa helg, svarar han och tar sedan farväl.
Tåget rycker till när det börjar rulla iväg. Erik och Hanna står kvar en stund och pratar. Hanna ska jobba i veckan och har en studiofotografering bokad. Innan de tar farväl av varandra bestämmer de att de ska höras av om några dagar.
På vägen hem grubblar Erik över Evelina igen och han känner sig dyster. Han bestämmer sig för att ta en sista tur på motorcykeln innan det är dags att ställa av den för vintern. Det borde pigga upp honom och kan kanske få tankarna på annat en stund.
Han hämtar skinnstället och hjälmen i lägenheten och sedan går han bort till garaget på Friggagatan för att plocka ut sin svarta Kawasaki. Den startar först på andra försöket. Han kör den inte så ofta längre och borde egentligen sälja den. Men det är skönt att bara åka ibland och rensa tankarna.
Han bestämmer sig för att ta en tur ut på Hisingen och tar Götaälvbron över vattnet. När han kommit ut på Hisingsleden i höjd med Volvo gasar han på, men farten hjälper inte tankarna på Evelina att skingras.
Han får en klump i magen när han tänker på att behöva träffa henne. Men han vet ju faktiskt inte om hon verkligen såg honom där på klubben, resonerar han med sig själv. Kanske borde han bara glömma det och låtsas som om ingenting har hänt? Å andra sidan känner han inom sig att hon nog faktiskt såg honom och att det var därför hon vände sig bort och försvann.
Men vad gjorde hon av alla människor där? Hon har ju verkat vara så blyg och försiktig. Kan han ha missbedömt henne så? Hon kanske är en helt annan typ än han först trodde?
Rädslan över att ha blivit påkommen blandas plötsligt med nyfikenhet på Evelina. Han kanske skulle försöka bjuda ut henne igen?
Fler noveller av samma författare
Härligt med ytterligare en del. Denna kändes dock lite kort. Lite som sista kapitlet i en bok som har flera delar Längtar redan till nästa del :)