Tunnelbanan

Tunnelbanan

Jag heter Lena och är en 59 årig stockholmskvinna, som sedan länge arbetar som sjuksköterska på ett av våra större sjukhus i staden. Mitt liv är nog ganska typiskt för en förvärvsarbetande kvinna i övre medelåldern. Jag är gift sedan 35 år med Gunnar. Vi har två vuxna barn och tre underbara barnbarn, som betyder allt för mig. Vårt äktenskap har väl, som så många andras, efter många år tillsammans gått i stå. Tyvärr är min man numera mer intresserad av öl och fotboll än av mig och det var länge länge sen vi hade sex. Jag försöker hålla mig i trim motionerar och klär mig piffigt – ja jag ser nog 10 år yngre ut än jag är. Trots mina försök att vara vacker och sexig märker min man inte detta, och alltför sällan ger han mig en komplimang eller en klapp på kinden. Nej jag vill absolut inte skiljas eller skaffa en älskare. Mina begär och min längtan efter sex och ömhet får jag försöka klara av själv med hjälp av handen och spännande chatt med främlingar. Längre än så vill jag inte gå som trogen fru, mor och mormor.

Nu vill jag berätta vad som hände en morgon på väg från jobbet i somras

Det är en varm sommarmorgon och jag har precis gått av mitt nattpass på sjukhuset. Går in i omklädningsrummet tar av mig mina vita bomullsbyxor och blus liksom bh, trosa och strumpor. Är ensam och kan utan blygsel vara helt naken Lyfter mina mogna bröst framför helpegeln och njuter av spegelbilden. Ja dom är fortfarande vackra med sina mörka vårtgårdar och tydliga vårtor. Jämför ibland med mina jämnåriga väninnor i bastun. Åren har varit rädda om mina fylliga bröst, och dom är fortfarande spänstiga.

Jag går in i duschen, låter det heta vattnet strila ner över min solbrända hud, tvålar in mig länge brösten magen, nedåt, ja ner. MMM så gott att låta tvålen leka därnere över blygdbenet, ner längs läpparna, öppnar låren mer och låter tvålen smeka läpparna - först mjukt sen hårdare. Det löddrar alltmer och jag för tvålen mellan läpparna. Den hala tvålen smeker så underbart mmmm. Fortfarande inga ljud från omklädningsrummet. Tar mod till mig för in tvålen mellan läpparna och låter den hala tvålen leka i mig. Gud så hal, så len, ja nästan lika underbar som en ådrig ung manslem. Jag kramar tvålen med min slida så att den ploppar fram. För ner handen trycker upp den med fingret igen, och då möter mitt finger min känsliga punkt - ja min kärleksknapp Smeker över smeker runt, smeker den, smeker mjukt, sen alltmer hårt samtidigts som mina slidmuskler kramar tvålen. MMMM så underbart Nuu NUUUU, oooh OOH, JAA NUUU - känner hur min kropp spänns i ett lyckorus, som säkert varar i 30 underbara sekunder. Försöker dämpa mina lyckoskrik. Slappnar av låter tvålen glida ur mig och ploppar ner på golvet. Jag låter varma duschstrålar strila skönt över min hud skölja bort allt tvållödder.

Jag går tillbaka in i omklädningsrummet, tar den mjuka frotehandduken och låter den smeka min våta kropp som ett underbart efterspel. Tar på mig min vita lilla spetstrosa och den tunna spetsbh:n, som knappt täcker mer än bröstens nedre halvor och vårtgårdarna. Ja mina vårtor kan tydligt skönjas genom bh:n. Sminkar mig moget kvinnligt body-lotion, ögonskugga, rouge, rosa läppstift och en skön rosenparfym. Drar på mig mina tunna hudfärgade stay-ups med 50-tals söm sen den nya ljusa tunna sommarklänningen - oxå 50-talsmodell knälång, vid och ganska urringad. Sticker ner mina fötter i de högklackade röda lätta sommarskorna. Kammar sist ut mitt blonda solblekta axellånga hår. En sista blick i spegeln mmm helt ok.
Tar handväskan och promenerar ut i den varma morgonsolen. Jag njuter av den vackra morgonen och fågelsången på min väg till tunnelbanan. Känner jag mig verkligen mogen, vacker, lycklig och nöjd efter leken i duschen. Nej ska jag vara helt ärlig mot mig så är jag inte nöjd - känner att min kropp längtar… den vill mer.

Går mot tunnelbanan så där lagom trött efter nattpasset smånynnar. Tänker på leken i duschen - hur jag lekte att duschtvålen var en underbart skön manslem. Varför tänker jag inte på Gunnar, men det var ju så länge sen vi hade skönt, och att det då hela tiden var på hans villkor. Nja duschen var ingen helhjärtad ersättning för en riktig lem, men ändå mycket bättre än en lek med min impotenta man. Ja jag får leka mer i dushen så här, och det var ju så eggande att man kunde bli upptäckt.

Gud så mycket folk på väg till tunnelbanan. Typiskt så här i rusningstid. Det blir säkert trångt i vagnen hoppas bara att det är de nya tågen. Jag tar rulltrappan ner. Oj så mycket folk på perrongen Ställer mig i trängseln bland andra morgonresenärer. Där borta kommer tåget. Aj då, ett av de gamla skraltiga tågen. Det stannar dörrarna slås upp några resenärer passerar ut innan jag tillsammans med alla andra knuffas in i den redan överfulla vagnen.

Inga sittplatser! Jag blir inträngd mot dörren på andra sidan och känner kroppar tryckas mot mig - främmande kroppar, okända män och kvinnor. Tåget rullar igång in i tunneln. Då, plötsligt stannar det med ett ryck och ljuset släcks – det blir helt svart. Där står vi i mörkret, och jag känner främmande kroppar mot mig.

Känner en främmande kropp tryckas mot min rygg min rumpa och mina lår, men gud det är ingen vanlig tryckning i trängseln. Jag känner en hård lem tryckas mot min rumpa och en röst som viskar på bruten svenska ”Tyst inga ord”. Känner en grov hand på min mage vandra uppåt krama mitt högra bröst genom den tunna klänningen, fingrar som greppar min ena vårta genom det tunna tyget och nyper till. Men gud, varför reagerar vårtan så på beröring. Den avslöjar ju hur min kropp svarar på beröringen, den ger en signal att jag vill. Men gud, jag är ju gift, har vuxna barn och små barnbarn. Jag är en skötsam kvinna - en kvinna som många tycker är lite pryd. Varför reagerar jag så här som en sköka, som en nymf ja som ...

Min eriderande vårta ger tydliga signaler till den okände mannen att jag vill. Känner läppar leka med mitt högra öra och en tunga slingra sig in i min öronmussla. Gud vad gör jag, vart är jag på väg varför skriker jag inte? I stället trycker jag mig mot lemmen, gnider mot den. MMM den är grov och stor. Känner händer dra upp min vida klänning och en grov hand krama min ena skinka Och sen den hesa rösten ”Svanka damen öppna låren bättre...”.

Hör hur dragkedjan bakom min rumpa zippas ner och känner en grov nej inte bara grov - en enorm lem smeker mitt ena lår - och sen rösten ”Svanka bättre hora”. Jag lyder som i trans. Troskanten dras åt sidan och ett grovt ollon möter mina sladdriga blygdläppar, som redan gjort sig beredda genom att fyllas av blod och som smörjts av mina slidsafter. Jag känner hur min kropp vill – den vill att jag ska ta emot denna främling. Känner denna hingstlem - ja nästan brutalt stötas upp i min kärlekstunnel. Jag drar mig inte undan - nej gud min kropp besvarar stötarna, min slidmuskel smeker den ådriga lemmen, min livmodersmun välkomnar slutligen det blålila ollonet ja kysser det med sina läppar vid varje stöt. Ja gud, han juckar och jag svarar i ett allt hetsigare tempo, Och så plötsligt ett hest MMMM från den okände, och lemmen rycker, sprutar ut sin vita säd i mitt inre. Min kropp svarar - den krampar. Jag suckar men tyst och lyckas dämpa mitt njutningsskrik. Känner lemmen dras ut och min klänning falla ner. Där i mörkret försöker jag i smyg rätta till trosan. Hör den hesa rösten bakom mig viska ”Hoppas du är frisk kvinna”. Jag nickar och viskar ett Ja!

Ljuset återvänder, tåget rullar igång. Ser mig runt - där står flera män av olika nationaliteter. Undrar, vem kan det ha varit. Men ingen av deras blickar avslöjar och bara en vet. Tåget stannar vid nästa station - min station. Jag kliver av, känner hur det rinner längs låren. Hoppas ingen ser ingen och anar. Syns det på mig vad jag varit med om? Gud vad har jag gjort, vad har jag varit med om. Slår bort mina skammliga känslor tänker istället ”Lena, du är 59 år var ingen martyr längre. Njut av livet, ta vara på möjligheten och grip lyckan”.

När jag kommer hem tittar jag i väskan. Där ligger en handskriven lapp. Du är skön, vill du mer ring då… åsså ett mobilnummer. Inget namn bara mobilnumret.

Fler noveller av samma författare

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.