Prinsessan av Bagarmossen
Författare: melancholius Datum: 2014-10-23 00:26:19
Läst:
27 889 gånger
Betyg: 4.1 (16 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit
Detta är min första novell i jagform där en kvinna spelar huvudrollen. Tidigare här publicerade alster har känts relativt naturliga att skriva och utgår verkligen från mig själv och mina egna lustar, ja, en och annan verklig erfarenhet döljer sig naturligtvis också i texterna. Men detta tolfte novellprojekt visade sig vara svårt, mycket svårt.
Kärlek och lust kvinnor emellan är ingen fantasi jag ofta ägnat mig åt och jag läser sällan dylika noveller av andra skribenter heller, men det är ändå ett ämne som förtjänar en insats. Som en utmaning om inte annat. Läser man på diverse diskussionsforum och undersökningar så är detta en otroligt vanlig fantasi, både bland kvinnor och män i alla åldrar.
En stark sexuell laddning bor bevisligen i ämnet och nästan alla tycks alltså kunna ha glädje av den. För att finna en angreppsvinkel med någon slags verklighetsanknytning härrör den kvinnliga protagonisten och objektet för hennes lustar från mitt ex respektive en av hennes mycket söta rödhåriga väninnor. De var ofta mycket fysiska med varandra under vår tid tillsammans, så till den milda grad att jag ibland kände irritation, ja, till och med svartsjuka. Och svartsjukan, kära vänner, är som bekant en alldeles utmärkt litterär drivkraft!
Mycket nöje, önskar
Eder
//Melancholius
-----------
Prinsessan av Bagarmossen
Min vackre make sitter lutad över vårt köksbord, det lilla gråmålade köksbordet med knubbiga, fulsnygga tassar på benen. Han andas tungt och har gömt ansiktet djupt ned i sina korslagda armar. Håret är rufsigt och den sena eftermiddagssolen kastar ett orangegult ljus i tåtarna, det ser nästan ut som om kalufsen glöder. Denna till synes obetydliga och anspråkslösa köksmöbel är en stark symbol för oss, och har så varit ända sedan den dag vi slutade vara två singularformer var för sig. Den där välsignade eftermiddagen för fyra år sedan då han hjälpte mig bära upp det från containern på gården, när vi med gemensamma ansträngningar målade det med den enda färg jag råkade ha hemma och då han sedan sov över hos mig för första gången. Han flyttade aldrig in på riktigt, men blev liksom ändå kvar i min trångbodda lya, och i mitt liv. Vi är verkligen ett begrepp, han och jag, det har ingen någonsin ifrågasatt. Men nu är allting uppochner, han förtvivlad och jag mitt i ett kaotiskt sammelsurium av känslor. Glödhet, smärtande passion därute står i kontrast mot den vana tryggheten här inne. Men det finns i realiteten bara ett val, och det vet både han och jag.
Och så ringer det på dörren. Fan! Hon är tidig... Jag tar de hastigt packade väskorna med två veckors ombyten och det allra nödvändigaste. Det var väl lika bra, för här finns nog inte så mycket mer att säga ändå, just nu. Jag öppnar dörren och där, på andra sidan tröskeln, väntar mitt nya liv på mig med öppna armar.
---–---
Den digitala kartan är svindlande, en av mina absoluta favoriter bland den oändliga mängd webbtjänster som ständigt står till buds därute. Ena stunden så har man hela planeten i blickfånget bara för att, efter ett par snabba knapptryckningar, plötsligt befinna sig i Boston, Bangalore, eller ... Bagarmossen. Man kan sedan till och med virtuellt vandra längs med städernas gator, betrakta fjärran fasader och miljöer hemma ifrån soffhörnan.
Faktum är att hela jorden kretsar kring just Bagarmossen, för den som inte visste det. Jag har vid denna historias början aldrig satt min fot i den lilla 50-talsförorten själv, men den representerar vid detta tillfälle mina drömmars paradis. I en lång tegellänga mitt på Byälvsvägen bor nämligen en riktig prinsessa, på två trappor närmare bestämt. En rödhårig slank liten prinsessa som jag vet allting om. Hon vet nog nästan ingenting om mig, kan nog bara mitt förnamn på sin höjd.
Och så jobbar vi ju i samma butik, prinsessan och jag, en medelstor och ganska hipp möbelaffär i Stockholms innerstad. Hon började där bara några veckor efter mig och vi har sedan dess jobbat många pass tillsammans. Först hände ingenting, ... ingenting och ingenting. Sen hände allt på en gång. Jag trivs bra med jobbet, att hjälpa folk av alla de slag att hitta en passande bokhylla, fåtölj eller golvmatta. De flesta varor vi säljer håller hög kvalitet och priserna är överkomliga, jag tror faktiskt på det jag gör.
Men vissa dagar präglas naturligtvis av tristess, framförallt när det är tomt i affären. Så är det väl på alla arbetsplatser ibland och precis en sådan dag hände det. Förändring. Det var verkligen ödsligt i butikslokalen denna sena eftermiddag och två kollegor passade följdaktligen på att smita hem lite tidigare. Jag, Michael och prinsessan blev kvar, fast just då var den sistnämnda fortfarande bara en helt vanlig tjej, en trevlig arbetskamrat. Vi tog tillfället i akt och passade på att inventera accessoarbestånden och på butikens nedervåning stod en mängd soffor framme, utgångna modeller som skulle reas ut. Michael var kvar på uppe på gatuplanet och höll i kassan.
När vi stod inklämda bakom en tung brun och plufsig tresitssoffa för att komma åt en väggfast hylla full med blandade soffkuddar så ringer klockan på övervåningen. Det är tyst en stund och så ringer det igen. En kund. Vår manliga kollega är tydligen inte på sin plats. Den blivande prinsessan erbjuder sig att springa upp och tar då vägen förbi mig. Hon klämmer sig förbi för att komma ut och i och med detta stannar klockorna, helt utan förvarning. Jag skulle kunna skriva en hel avhandling om vad som sker i detta ögonblick, kroppsligen och mentalt, men ni får nöja er med en kortfattad beskrivning.
Den första kroppsdel som vidrör mig är hennes ena lår som hon skjuter fram en bit, framsidan av låret som snart pressas mot mitt. Hon väljer att passera vänd med ansiktet mot mig. Sedan kommer höften och magen glidande. Precis när det blir som trängst stannar hon upp för ett ögonblick, lägger en hand högt upp på min axel och ser mig i ögonen.
Ett mjukt leende infinner sig på hennes läppar. "Oj, vad trångt" är det enda hon säger med huvudet bara decimetern från mitt. Värmeutvecklingen mellan våra sammanpressade kroppar är enorm och momentan. Ljummen, kvinnlig andedräkt fläktar hastigt till över mitt anlete. Det kittlar till längs med nacken och ned för ryggen. De små toppiga brösten touchar mina pösiga helt lätt och hon låter armen dröja kvar på mig under bråkdelen av en sekund innan hon försvinner upp till nästa våning.
Jag ramlar handlöst ned i den överdrivet mjuka soffkolossen och blir halvliggande kvar där, en svår och plötslig matthet hindrar alla möjligheter till rörelse. En påtaglig hetta pulserar i de hudytor där hon nyss vidrörde mig med en sådan intensitet. Handflatorna är våta av svett och kroppen darrar lite. Vad sker med mig? En tråkig och seg dag - inventering, också långtråkigt - flyktig men distinkt kroppskontakt med min kollega - sedan total eufori...
Hon är kvinna och jag är kvinna. Det går inte ihop. Tankarna får inget fäste i huvudet, de bara slirar, som i en blöt halka... vått... det är alldeles plaskvått mellan mina ben, i trosorna! Vad i hela fridens namn händer här egentligen?!
Jag är gift med en man och straight som en precisionslinjal, det råder det ju inget tvivel om, för så har jag alltid varit. Pojkvänner har jag förvisso inte haft så många och mina tillfälliga förbindelser kan nog räknas på ena handens fingrar. Men de har alla varit män, manliga långa män med kraftig skäggväxt, breda axlar, stora händer och djupa röster. Det är ju det som är min grej.
Jag låter blicken svepa över taket ovanför mig. Skrovlig betong målad med kritvit tjock färg, bitvis lite slarvigt pålagd så att det gråa underlaget kikar fram i små gropar. Där bakom den vitmålade ytan står hon någonstans, min prinsesskollega och jag vill bara springa upp och trycka mig mot henne igen. Men den akuta svagheten i mina lemmar består. Jag skulle inte våga göra något sådant heller, för den delen.
"Jaha, här brinner flitens låga ser jag" konstaterar den ljuva varelsen sarkastiskt och glatt uppifrån trappan. Jag vet inte hur länge jag suttit där, men det måste ha varit en timme minst. "Men nu får du allt masa dig hem, för jag vill låsa och larma på. Vi ses på torsdag." På torsdag, ja, jag måste vänta ända till på torsdag innan jag får se henne igen. Hemska tanke.
Jag släpar mig långsamt hemåt till fots. Det är kallt ute och blåser rätt hårt, men jag kommer mig inte för med att knäppa min kappa. Jag är alldeles varm ändå, varm från huden och hela vägen längst in i hjärtat. Benen känns stumma och sega, som stelnat tuggummi. Doften av hennes hy är för alltid sparad i hjärnkontorets stora databas, subtil och flyktigt feminin. Jag andas genom näsan med slutna ögon för att frammana den, intimt sammanlänkad med en taktil känsla av hennes kropp mot min.
När jag kommer innanför dörren stormar min äkta hälft fram och ger mig en smällkyss mitt på munnen. Han är på sitt mest spjuveraktiga humör och har en omisskänligt pilsk glimt i ögat. Den blicken var ett huvudsakligt skäl till att jag föll för honom för flera år sedan, men just i denna stund blir jag bara irriterad. Kyssen är burdus och okänslig, saknar all finess.
Lök och tomater hackas i ett hypnotiskt tillstånd på köksbänken en stund senare. Kniven går monotont upp och ned medan tankarna dröjer sig kvar i ett trångt utrymme mellan en stor soffa och en väggfast hylla full med kuddar i möbelbutikens källare. Maken flyger på mig bakifrån och lägger armarna om min mage, precis som han gjort hundratals gånger tidigare.
Jag har alltid älskat hans handgripliga inviter till sex i köket, men nu vill jag bara vräka bort honom. Den följer samma standardschema idag också. En klistrig kyss i nacken, händerna flyttas sakta upp över magen och kupar om brösten. Så grymtar han till med brunstigt tonfall och klämmer hårt med händerna samtidigt som han trycker sitt skrev mot min bak. Så outsägligt förutsägbart. Så smygs ena handen ned för magen igen, innanför linningen på mina mjukisbyxor och trosor. Långfingret söker sig utsträckt ned genom pubisbusken och vidare ned i underlivets mjuka klyka.
"Ojojoj, här har vi värmt upp redan märker jag." Hans tonfall vibrerar av uppdämd kåthet, den stenhårda kuken pressas mot mina skinkor. "Vad har du hittat på idag? Har du varit en stygg liten flicka?!" Fan också, detta blir svårt att komma undan. Fittan är verkligen kalasvåt men knulla är det sista jag vill. Fattar instinktivt ett krasst beslut och går snabbt ned på knä. Halar fram den styva lemmen och suger hårt och hämningslöst för att undkomma ett samlag. Anfall är bästa försvar heter det visst. Jag vill på något medvetandeplan att mitt underliv skall vara rent och obesudlat, för hennes skull.
Och mycket riktigt, efter bara en knapp minut börjar han stöna och ofrivilligt jucka emot. "Unh, nej... ah, försiktigt. Jag kommer..." gnyr han. Men, jag smackar hänsynslöst och kraftfullt på kring den utspända ollonkanten med läpparna och bara sekunden senare börjar kuken rycka och den salta sega vätskan pumpas häftigt ut i munhålan. Jag äcklas och får bjuda till ordentligt för att kväsa de hulkningar som är på väg. Han vill alltid att jag sväljer, men det går verkligen inte nu. Släpper diskret ut sperman på köksgolvet genom ena mungipan och hoppas att han inget märker. "Jag går och tar ett bad" säger jag bestämt.
Jag ligger i badkaret med badrumsdörren låst. Vattnet är nästan outhärdligt varmt och det svider i skinnet om man rör sig för hastigt. Det brusar i rören från någon granne och det hörs svagt av ekande steg från trappuppgången. Jag har för ovanlighetens skull inget badskum utan min nakna kropp avtecknar sig tydligt i det blågröntonade vattnet. Försöker suggerera fram en detaljerad bild av en prinsessa, min nakna prinsessa. Detta är också mycket ovanligt, jag kan inte påminna mig att jag någonsin fantiserat så ingående om hur någon ser ut under kläderna, åtminstone inte innan man legat med varandra.
Små fasta bröst med mörka, vinröda, uppnosiga bröstvårtor, som hårda geléhallon när man tar dem i munnen. En platt sexig mage med en nätt liten navelgrop, perfekt att låta tungspetsen leka i. Baken vet jag nästan exakt hur den ser ut eftersom hon ofta haft tights på sig, något som jag aldrig tidigare riktigt reflekterat över förrän nu. Kanske att jag någon gång jämfört mig med hennes ben och stjärt på ett undermedvetet plan.
Och så fittan, hur ser den ut? Leker med ett antal olika tänkbara varianter. Ett kraftigt och bulligt venusberg som kontrasterar mot den i övrigt så smärta kroppen. Stora svulliga fittläppar som spänner mellan skinkorna. Alltid glänsande våt. Eller en stram högdragen fitta med markerade konturer, kanske inre blygdläppar som inte riktigt får plats där inne. Sådana som man kan suga in i munnen och dra i. Vad sjukt egentligen, har aldrig på allvar funderat på hur det skulle vara att ge en annan tjej oralsex. Nu gör det mig galen av upphetsning.
Duschmunstycket sprutar ut en underbar samlad kall stråle under vattenytan, rakt mot mitt njutningscentrum. Det ilar underbart därnere. Jag har satt mig på knä i min favoritposition, den som alltid gör så att jag kan komma flera gånger i rad. Med andra handen låter jag samtidigt två fingrar glida ut och in i slidan och ett i stjärten, det stramar så galet skönt. Orgasmen låter inte vänta på sig och är av det våldsamma slaget. Den hugger till i hela bålen, i en ljuvlig form av kramp. Jag kan inte hindra tårarna som bryter fram av alla känslor, köttsliga och själsliga omvartannat. "Är du okej därinne?" frågar maken oroligt. "Ja, ja visst" svarar jag och anstränger mig för att låta normal.
Jag vaknar på morgonen med härliga fjärilar i magen, det är torsdag nu. Äntligen! Kan ärligt säga att jag aldrig någonsin på detta vis längtat så efter att gå till jobbet. Och jag som normalt sett är så morgontrött, brukar få kriga för att vara på plats vid niotiden, studsar nu upp vid halv sju. Pigg som en lärka. Ägnar nästan två hela timmar åt att plocka ögonbryn, epilera benen, raka mig under armarna, tvätta håret och till och med raka bort könshåret. Det sistnämnda har jag inte gjort på flera år.
Avslutar toalettbestyren med att lägga en mycket ambitiös make, som samtidigt inte skall verka just ambitiös utan casual på precis rätt sätt. Väljer sedan kläder med största omsorg, hon ska se mig, måste lägga märke till mig! Det får bli favoritunderkläderna också, de olivgröna spetstrosorna med matchande BH. En liten dos parfym sätter pricken över i.
Vi kommer till butiken samtidigt och hjärtat far upp i halsgropen så fort jag ser henne. Bara för att vi rört vid varandra helt kort i en vardaglig situation, det låter löjligt när man säger det. Men hon är så vansinnigt vacker och sexig i en åtsmitande tunn grå ylleklänning med det röda håret uppsatt i svinrygg. Riktig klass. Hela dagen tassar jag omkring och hoppas på någon slags kontakt, men det är dessvärre rätt mycket kunder denna dag och jag lyckas inte riktigt få till något.
Men sent på eftermiddagen ringer hennes mobil. Någon kompis vill träffa henne efter jobbet och de bestämmer träff. Jag tjuvlyssnar uppmärksamt, låtsas vara uppslukad av en nyinkommen produktkatalog. De ska ses vid Odenplan. Det innebär förmodligen, eller högst sannolikt, att hon tar 4:an. Jag går ett par minuter före henne och pinnar på ordentligt för att komma fram till busshållplatsen utan att bli upptäckt. Låter en buss passera och står som "av en händelse" där när prinsessan kommer gående.
"Jaha, ska du också åt det här hållet?" frågar hon. Jag känner hur ansiktet drabbas av rodnad, bara av det enkla skäl att hon tilltalar mig härute i den civila miljön. Svarar svepande och det blir först lite stelt. När bussen kommer låter jag henne gå på först och sätter mig sedan på sätet utanför. Hon pratar på om ditt och datt, mest om jobbet. Har lite svårt att hänga med på allt eftersom dofterna som sprider sig kring hennes person är så berusande. Och värmen som strålar ut från hennes kropp är svårt upphetsande. När bussen svänger låter jag kroppen följa med lite extra åt hennes håll, så att våra lår ligger tätt emot varandra. Återigen börjar sekret utsöndras och väta ned trostyget, ja det blir så blött att det förmodligen bildas en fläck på byxorna, åtminstone känns det så.
Resan går alltför fort och vi är nu framme vid hennes destination. När hon reser sig sitter jag som förtrollad och beundrar hennes söta små örsnibbar. Gjorda för att nafsas på. Jag vrider mig lite åt sidan för att släppa av henne, men inte så mycket som jag skulle kunna. Hennes bakdel passerar precis framför näsan och jag får lägga band på mig för att inte gripa tag i den. Vrider nacken halvt ur led för att se det sista av henne genom bussens bakruta när vi åker vidare. Följer sedan med mot slutstationen, vilket är åt helt fel håll, men jag behöver få bearbeta allting och vill absolut inte gå hem.
När vi svänger upp på Valhallavägen har den sista passageraren förutom jag klivit av och nu måste något göras. Hasar ned en bit på sätet och låter handen slinka innanför byxlinningen. Fingrarna far omkring som tättingar i vätan där nere i det trånga tyget, det går för mig i en glittrande extas precis när bussen gör sin sista inbromsning vid Radiohuset. Går ut på darriga ben och slickar svimfärdig i mig mina egna safter från fingertopparna, som om de var hennes. Busschauffören blänger förbryllat efter mig.
Kommande månader skulle ägnas åt flitiga studier i det tämligen breda ämnet "prinsessans hela liv". Det är häpnadsväckande vilka risker jag var villig att ta för att få reda på betingelserna i hennes tillvaro, jag skämdes och var stolt över mina framgångar på samma gång. Jag lyckades läsa hennes fickkalender, merparten av SMS-inkorgen i mobiltelefonen, Facebookflöden m.m. Allt vid obevakade tillfällen på jobbet. Diverse sökmotorer på internet bistod mig sedan hemma genom att fylla i eventuella kunskapsluckor. Hade jag blivit påkommen med mitt snokande, då hade situationen varit lätt att hantera; bara att ta livet av sig direkt. Och mitt minne är ju inte precis känt för att vara skarpt, det kan både vänner och familj vittna om, men i detta fall fastnade all information utan upprepning. Märkligt.
Jag kunde snart till min stora lättnad konstatera att hon inte bor tillsammans med någon och ingen fast partner fanns heller för allt vad jag kunde bedöma. Lättnad till en början skall tilläggas, för en gryende sexuell svartsjuka började snart skjuta skott och slå sina mörka rötter djupt ned i mitt sinne. Varje helg ödslades bort på destruktiva tankar om hennes eventuella förehavanden ute i klubbsvängen, tankar som jag sedan med stor känslomässig möda försökte få bekräftade eller dementerade under efterföljande vecka. Fast jag ville ju egentligen inte veta svaren.
Männen är naturligtvis som flugor på henne tänker jag, krumbuktar sig och gör diverse upptåg för att få komma till. Och självklart får de komma till också, i vilket fall ett utvalt fåtal. En elit. Det gör mig illamående och deprimerad, min prinsessa ska inte ägna sig åt diverse främmande och tillfälliga kukar hur ståtliga de än må vara. Låta sig skändas och besudlas, den mjuka och tidigare så subtila andedräkten nedsolkad av unken spermalukt.
Självföraktet växer i takt med hur jag mer och mer börjar resonera som en taliban. Men mönstret upprepas om och om igen, med eller mot min vilja. Samtidigt som maken ligger och pockar på min uppmärksamhet i sängen, de ivriga händerna ständigt på väg mot mina nedre regioner, så far tankarna iväg till prinsessans lägenhet söder om stan. Skräckfyllda fantasibilder tornar upp sig. En ansiktslös man pressar sig in mellan hennes särade späda ben och utan att bry sig om att bereda henne någon som helst njutning, tömmer sig vårdslöst uppe i det delikata köttet. Hon för full för att förstå vad som händer, klänningen på trekvart. Jag vill bevaka och skydda.
Denna nedåtgående spiral nådde en slags omvänd kulmen när julen närmade sig på allvar. Firmafest. Jag känner mig själv tillräckligt väl för att förstå att jag inte borde gått dit. Verkligen inte lämpligt alls. Men naturligtvis kunde jag inte låta bli, karaktären klen och utarmad. Jag har väl aldrig heller sett en vackrare syn än min prinsessa med rosiga kinder och busig uppsyn, denna afton klädd i en makalöst snygg svart klänning. Ett par röda pumps och accessoarer för att markera den högtid som är i antågande.
Jag avfyrade utan kontroll trånande blickar mot hennes hörn av långbordet, gång efter annan, mellan silltråg, ostar och julmustbuteljer. Jag ville ju vara sådär avspänt flirtig, lite likgiltig och sval, men var inte förmögen. Försökte istället snappa upp alla eventuella signaler mellan henne och företagets manliga anställda. Jag iklädde mig den föga smickrande rollen som festens egen FRA-agent och den uppgiften skötte jag med den äran.
Allt eftersom kvällen blev sen så steg den lediga och uppsluppna stämningen, helt i samklang med de festandes alkoholintag. När långborden flyttades åt sidan till förmån för dans så blev det riktigt jobbigt. Prinsessan var i sitt esse och nu ordentligt rund under tassarna, mig hade hon förmodligen inte sett en enda gång. En meningslös skuggfigur i periferin. Den ena karlsloken efter den andra svassade fånigt framför henne och försökte inleda en dans, ja en parningsritual kort sagt. Precis som i mina hemska fantasier.
Det var vidrigt att beskåda, min svarta själ sjöd av avund och avsky. Juckdans och händer över hela den smäckra kroppen. När en av butikscheferna, gift och med ett nyfött barn därhemma skall tilläggas, slutligen lyckades eskortera henne av dansgolvet och mot avsides belägna toaletter så brast det för mig. Jag bröt in med våld och räddade hennes heder, likt en tapper korsriddare i de gamla sagorna.
Den arma prinsessan var så full att hon inte kunde stå upp och den grobianliknande chefspersonen avlägsnade sig till slut, högst motvilligt. Hans patetiska erektion avtecknade sig tydligt i byxfronten. Jag ryser till av tankar på vad som skulle kunnat hända här. Rideaun går upp och estraden är min, hjältinnan är redo att äntra scenen. Håller ömt hennes huvud i mina armar "Jag tror att vi ska ordna en taxi åt dig nu, vännen". "Mmm.." mumlar hon ynkligt till svar. Jag vill krama om henne så hårt att det knakar, men nöjer mig med att moderligt stryka över hennes utsläppta hårsvall. Hårstråna kittlar underbart mellan fingrarna. Nu finns ingen återvändo, jag är hjälplöst förälskad.
När jag efter viss möda väl hittat alla hennes ytterkläder och pinaler så kan vi så äntligen sätta oss i taxin, i riktning mot det grå konungarike som är beläget vid näst sista stationen på tunnelbanans Skarpnäckslinje. Taxibilen smyger tyst fram på snöbeklädda Stockholmsgator, det är svinkallt och nästan helt folktomt därute. I baksätet är det däremot varmt och skönt, doftar skinnklädsel och ung kvinna. Ljudanläggningen spelar någon förförisk musik från mellanöstern och ett nätt, men samtidigt tungt huvud vilar mot min axel. Håller hennes hand i min.
Det är som en dröm, men precis som den ovan nämnda bussresan så tar färden slut på tok för fort. Jag betalar för resan och hjälper mitt kungliga sällskap ut i den svidande kölden och upp i hennes blygsamma bostad. Den överförfriskade prinsessan rasar ned i sin säng innan jag hunnit sätta mina krafter emot och hon somnar nästan så fort kinden lagt sig tillrätta på kudden. Vet inte var jag ska göra av mig själv, men kan inte förmå mig att lämna den främmande lägenheten ännu.
Jag hjälper henne försiktigt av med jacka och ytterskor, men låter klänningen vara på. Hon vaknar inte, jämrar sig bara lite svagt i sömnen. Så lägger jag mig på sida bredvid henne och tjuvnjuter av den intima närheten. Smyger in näsan mot hennes öra och känner pulsen i den smäckra halsen slå sina dova slag mot mina läppar, en hand hamnar på hennes mage. Från att tidigare ha varit moderlig och omhändertagande så har nu pendeln slagit åt andra hållet. Kåthormoner duschas okontrollerat ut ur syndens körtlar, det sipprar fram hala safter i min skreva.
Skammen och lustan slår samtidigt i taket när jag med vilt hamrande hjärtslag låter handen vandra från magen och ned på ena låret, bara för att efter en liten stund låta den avancera uppåt igen, men denna gång in under klänningsfållen. Andra handen är krampaktigt placerad mellan mina egna ostadiga ben, jag skulle inte heller klara av att stå upp utan stöd i mitt nuvarande tillstånd. Och då har jag ändå inte druckit en droppe!
Lägenheten är mycket rörig, det ligger travar av böcker, tidningar och diverse klädesplagg på golvet och de flesta andra plana ytor. Prinsessan visar sig vara en riktig liten slarv-Maja. Detta djupt mänskliga drag får mig att älska henne än mer. Himlavalvet lyser svagt av gråviolett utanför fönstret och stora mjuka snöflingor har åter börjat falla. Med oändligt långsamma rörelser smeker jag med handflatan över hyn på min ofrivilliga sängkamrat, över erogena zoner men vågar inte avancera in under underkläderna även om det är det enda jag vill.
Klockan övergår sakta och omärkligt från natt till morgon. Friden störs av ett oroligt SMS från maken som undrar var "i helvete" jag håller hus. Ja, det är verkligen en berättigad fråga. Svarar helt sanningsenligt att jag är hemma hos en kvinnlig kollega, som fick i sig litet för mycket på festen. Får inget svar. Ger min älskling en lätt kyss på kinden innan jag slutligen går och tycker mig ana ett litet blekt leende på den sovandes läppar, men, det var nog bara inbillning.
Vardagen fortsätter sedan sin gilla gång, vi jobbar på och det är slitigt. Många kollegor är hemma i förkylningar och våra öppettider generösa. Inga naturliga tillfällen till umgänge med henne bjuds och uppgivenheten kommer krypande. Jag väntar nervöst på att hon någon gång ska kommentera festkvällens hemfärd, men det gör hon inte. Förmodligen var hon för utslagen redan innan vi lämnade festlokalen, och det är väl lika bra det tänker jag.
En positiv sak, mitt i all tristess, är dock min makes arbetssituation som nu kräver att han är på resande fot var och varannan vecka. Det är underbart skönt att slippa hans leda sextjat och efterföljande irritabla humör. Min egen kåthet har för övrigt checkat ut fullkomligt och mina självtillfredsställelseövningar ger ingenting längre, fittan snustorr och hyperkänslig på ett obehagligt sätt.
När vintern slutligen släppt greppet, till förmån för en trevande vår, så började hoppet att spira så smått igen. Vårkänslor, men på ett nytt sätt. Prinsessan och jag fick längre sammanhängande perioder av gemensamma arbetspass och bara känslan av att få vistas i samma byggnad gav upphov till en skön värme i maggropen.
Arbetsgivaren fick plötsligt för sig att visa lite konkret uppskattning för personalens digra insatser och bjöd hela gänget i just vår butik på en lyxig restaurang ute i skärgården. Hela dagen blev lyckad och det var verkligen trevligt att få åka båt ut bland öarna och sedan ta för sig av de dignande skaldjursfaten. Försökte att inte tänka för mycket, istället koppla av och bara vara. Hon var med på turen, min älskade prinsessa, men inte förrän efter middagen så fick jag kontakt med henne.
En liten terass på restaurangbyggnadens baksida blev föremål för ett efter-maten-häng. Stora soffgrupper med fleecefiltar och rejäla infravärmeanläggningar på plats så att man kunde sitta bekvämt, långt in i den råkalla aprilkvällen. Hjärtmusklerna knöt sig i bröstet när hon hamnade precis bredvid mig i den minsta av sofforna och drog en gemensam filt över våra knän.
Jag kunde inte förmå mig att delta i konversationen utan satt med en välbehagets gåshud över hela kroppen och bara lyssnade på sorlet som fyllde luften, som om det vore musik. Lät blicken glida över den mörka fjärden där utanför. Kände den älskades varma kropp mot min ännu en gång, andades vördnadsfullt in hennes atmosfär. Genomfors av pirrande vågor när hennes kropp ibland skakade till av klingande skrattsalvor. Blodet mjukt susande i huvudet av allt vin.
Så, nästan som om jag hållit i spakarna själv, som om en kärlekskrank marionettmästare med dold agenda hållit i trådarna, lutades hon successivt mer och mer mot mig tills hon slutligen låg i min famn. Jag lade rusigt armarna om hennes slanka men kurviga lekamen. Händerna började leva sitt eget liv i skydd av filtens konstgjorda tyg. Fingrarna kliade försiktigt längs med hennes underarmar och drog lekfullt i de små hår som växer på dem.
Jag möttes inte av protester, utan det lät snarast som om hon spann, som en katt. "Åh, vad mysigt det är" viskar hon tyst till mig, gäspar och sträcker ut kroppen. Måtte hon bara ligga kvar hos mig. Får inte resa sig och gå. "...nästan lika mysigt som hemma hos mig sist" fortsätter prinsessan diskret, men med ett lite klurigare och menande tonfall. Jag ser inte hennes ansikte så som hon ligger, men det är ändå uppenbart att hon nu ler stort. Blodet tjocknar i ådrorna och når snart fryspunkten. Själen känns som ett enda stort gapande svart hål. Hon får inte vända sig om nu! Om våra blickar möts så kommer jag ögonblickligen att förintas av skam.
"Du trodde väl inte att jag sov, va, gjorde du det?" Och så släpper hon lös en ringande silvrig skrattsalva. Jag vill bara försvinna... "Du är så mysig, Hanna, min favorittjej" säger hon vänligt. Hon lyfter sig upp en bit så att vi ligger kind mot kind. Det blir för mycket att ta in på en gång och när jag inte trodde att det kunde bli värre så slipper en liten fjärt ut. Liten och kort, men ytterst distinkt och ljudlig.
Prinsessan drabbas här av ett hysteriskt skrattanfall, hon viker sig dubbel och tjuter. Alla sällskap på den lilla terassen tystnar och vänder sig förvånat mot oss. "Jag tar samma drink som damen där, tack" skojar en äldre förfriskad gentleman bakom oss. Efter någon minut tystnar hon och kippar flämtande efter andan, bara för att några sekunder senare fortsätta sitt vrålgarvande, nu med fördubblad styrka och intensitet.
Jag hissar vit flagg och ser det allra sista av min forna stolthet lösas upp i luften. "Du är bäst!" stönar hon ansträngt fram och kysser mig flera gånger i ansiktet.
På vägen hem så håller vi om varandra hårt utan att säga någonting. Ytterligare en underbar taxiresa som tar slut precis när den börjat. Hela mitt väsen vrålar av förälskelse och jag vill åka 1000 mil med henne på detta vis, bara hålla om min prinsessa och se mörka skogar svischa förbi utanför bilens fönster. Men jag väcks bryskt upp av en häftig inbromsning.
Vi är framme vid mitt hus i stan. "Ja, godnatt då" säger jag förvirrat och uppgivet. "Godnatt då Hanna" säger prinsessan. Det gör fysiskt ont i mig att lämna kupén, men tack och lov hinner jag inte riktigt ut förrän hon har huggit tag i min arm och dragit mig tillbaka in. "Aaaj!" skriker jag, helt uppriktigt, för axeln hamnar i en konstig vinkel när hon rycker till. Men jag tystas direkt av hennes spänstiga läppar som pressas mot mina. Vi fastnar i en magisk kyss och jag är utom mig av lycka. Det spelar ingen roll om hon är man, kvinna, något mellanting, utomjording, troll eller vad som helst. Det är henne och bara henne jag vill ha.
"Se så, kila upp till din man nu" säger hon syrligt och klappar mig på magen. En sista innerlig kram hinner vi med och jag kan inte hålla emot längre utan viskar hest "...älskar dig" i hennes öra. "Back at ya, baby" får jag till svar. Jag sätter mig i trappuppgången och gråter stilla en stund, har jag verkligen förtjänat denna ynnest? När jag kommer upp ligger min make och sover. Vilken röta. Jag lägger mig oändligt försiktigt bredvid honom så att han inte skall vakna. Han vaknar såklart. Han säger inget utan ligger bara helt kallt med ryggen mot mig och börjar sakta att runka. Sträcker en hand in mellan mina lår och börjar pulla mig, pullar mig bara för sin egen upphetsnings skull. Och jag låter honom hållas, tycker synd om den stackarn. Han kommer nästan direkt med en trött grymtning och somnar igen, utan ett ord.
Nästa dag jobbar jag inte, men det gör hon. Jag står nervös utanför affären och väntar otåligt och när hon äntligen kommer ut så kastar jag mig över henne, som ett vilddjur. Vi skulle ta en fika var tanken och prata med varandra, på riktigt. En god tanke förvisso. Men någon fika kan det inte bli tal om, vi måste ha varandra nu! Efter 20 minuters olidligt plågsam återhållsamhet på tunnelbanan och en kort promenad kastar vi oss in i den lilla lägenheten, andra gången jag är där, men inte den sista. Och nu har hon städat ordentligt, för min skull.
Jag sliter av henne skjortan, som i en medioker mjukporrfilm från Hollywood, så att knapparna lossnar och klirrande studsar över parketten. Tar ett stadigt tag om hennes hår och drar henne våldsamt till mig. Kysser och suger på halsen och nacken så att det nästan smakar blod. Vi hamnar efter en kort brottningsmatch, jag är klart starkare visar det sig, mitt på hallgolvet bland skor och stövlar och fastän vi båda fortfarande har kläder på våra underkroppar så känner man tydligt den karakteristiska lukten av våt och villig fitta sprida sig. Det gör mig diaboliskt kåt.
Just där och då drivs jag av primitiva krafter och är inte förmögen att tänka eller reflektera, men nu när jag tänker tillbaka så kan jag frammana flera fragment och minnesbilder. Brösten var till exempel precis som jag föreställt mig dem tänkte jag. Geléhallon... Men de var avsevärt mer känsliga än mina och hennes uppkåtade gnällande när jag hungrigt sög och smaskade på dem drev mig till vansinne.
När jag äntligen avlägsnat den på mage liggande prinsessans sista klädesplagg, ett par vita fuktiga bomullstrosor, så dök jag ivrigt ned mellan hennes skinkor och tryckte in tungan i de mörka skrevorna. Det smakar svett från ljumskarna, fittsekret och rumpa, allt på en gång. Jag slickar besinningslöst över hela härligheten och driver in ett par fingrar i fitthålet. Reagerar på hur stark den känns, den glatta fittmuskulaturen, som om den kunde krossa min hand med lätthet.
När jag våldfört mig på henne en stund så övergår det brutala råa sexet i en mer kärleksfull och ömsesidig akt. Det känns inledningsvis konstigt att bli slickad och kysst av en så mjuk och följsam mun mellan benen, de få karlar som bjussat på oralsex har haft en häftig vispande stil och så sticks det ofta av skägstubb. Inte så skönt och jag trodde nog att cunnilingus var en rätt överskattad aktivitet. Men ack vad jag bedrog mig. Jag blir med ens en aning blyg, men detta är ju himmelskt när man väl släpper kontrollen, så som en avslickning är tänkt att vara. En kvinna vet, kort sagt.
Sex med min make eller andra män brukade vara en tjugo minuter, inklusive allt. Ett kort och oengagerat förspel och sedan in och ut tills sperman kom farande, i munnen, över brösten eller i fittan. Den manliga utlösningen det centrala, det enda viktiga. Och när den väl ebbat ut så var det roliga slut. Vilken lögn jag levt i. Min tjejsexoskuld kom att berövas mig under många långa timmar av våt och fantastisk samvaro där i Bagarmossen och det var bara början.
Vi låg sedan fullkomligt utmattade på varandra med svett och andra utsöndringar överallt i en mustig blandning. Och så började vi sakta prata, som vi tidigare tänkt göra på något fik, om framtiden och det praktiska. Inga lätta frågor. Men liggandes där med ett finger avslappnat parkerat mellan prinsessans sammetslena fittläppar och hennes underbara röda hår över mitt ansikte så var allt ändå så självklart; Hon skulle bli drottning och jag hennes prinsessa, kosta vad det kosta vill.
//melancholius
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Bra historia och bra skrivet! Gillar tilltalet, uttrycket "min prinsessa" som förmedlar förälskelsen väl och diskbänksrealismen med den runkande försmådde maken därhemma som inget vet. Tempoväxlingarna var också bra, även om det hade fått vara mer detaljer om sexet på slutet för min smak.
Jag råkade läsa denna, den första homo jag läst. Inte min grej alls. Men den fängslade mig och jag tycker den är välskriven. Bra gjort och det förekommer säkerligen i verkligheten, det har vi läst om i skvallerpressen, Hänt i vecket, mer än en gång. Bra!!! Ps. läser inte Hänt i vecket heller, men har en närstående som gör det.
Jag hör dig pejjen och respekterar dina åsikter. Men, för undertecknads del så ligger erotiska kvalitéer i så mycket mer än bara ren sex, när kläderna åkt av. Stor sexuell spänning kan också byggas upp av element såsom förväntan, osäkerhet, svartsjuka, tvetydiga budskap, fysisk (påklädd) närhet o.s.v. När starka känslor och sex verkligen hänger ihop.
Hoppas att du finner andra noveller, som kan erbjuda vad du söker.
//melancholius
Fint skriven och eggande. Skapar mycken förväntan
En iakttagelse är dock att det tog alldeles för lång tid innan de fick till det, så det hann bli lite tråkigt( läs kuken slaknade) och sen när det äntligen blev av så gick det så väldigt snabbt. Saknade det utdragna närmandet som uppstod i första kontakten i butiken vid sofforna. Typ
Men det är jag det :-)
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Mycket bra och välskriven novell. Gillar hur du bygger upp spänningen och skapar en väldigt hög inlevelse för att sedan låta berättelsen fullkomligt explodera.