Regissören
Regissören
Regissören frustade och spottade ut lite kaffe över tidningen i ett mellanting mellan en fnysning och ett skrockande, han visste inte riktigt själv. ”Kulturmannen är död” var rubriken på en debatt som rasat de senaste veckorna och han undrade vilka de var de här människorna, vad ville de? Den klassiska kulturmannen hade dött, han som omsvept av sin egen konstnärliga storhet kunde bete sig som ett svin mot alla kvinnor i sin närhet, få sex för sin blotta existens och ständigt vara relevant för att han var en människa med kuk som skapade konst.
Regissören såg på sitt armbandsur och insåg att han var sen ner till dagens repetition. Nåväl, det var honom de väntade på så egentligen var han inte sen. Det började ju när han kom. Han skulle tillsammans med den kreddigaste uppkomlingen bland nya regissörer och manusförfattare, Moa Existens, sätta upp hennes nyskrivna pjäs om fyra unga kvinnor i storstan på stadens största teater. Kreddig va? han skrockade igen. Hon var på väg upp och såklart samtidigt på väg ner. Han däremot hade frodats i regissörsmyllan i 30 år och satt orubblig på sin plats, sa han sig.
Han såg sig själv i spegeln framför och drog pekfingret över hans utsökta käkben och log prövande med sin vita tandrad mot spegeln, sporrade sig till stordåd. Tvådagars stubben rispade under fingrarna. Han var lång och senig och hade en tidlös framtoning, ingen kunde bedöma hans ålder och knappast inte till de 53 år han hunnit fylla. Det är för att jag är för evigt, tänkte han. Hans isblåa ögon hade satt många uppstickare på plats, förfört mången dam i sina dar. Han log en sista gång mot spegeln och slickade sig om läpparna. Reste sig och gick ner till den lilla scenen där skådespelarna väntade.
De var fyra till antalet, utplockade av honom och den andra regissören Moa från en audition riktad till elever på scenskolor runt om i landet som av sina rektorer pekats ut som särskilt intressanta. Nu skulle rollerna besättas. Det var en roll som hade mest repliker och mest ut levnad och djup. En roll som speglades i den rollen och två roller som var mindre framträdande.
Regissören visste redan vilka som skulle få vilken roll, men han skulle hålla på det, behålla makten över valen i det längsta. Det hade alltid gagnat honom. Han var välkänd för att polera fram nya stjärnor i svensk teater och film och han var en dröm för de flesta att jobba med, såväl kvinnor som män. Han hade sett direkt att Alva var en sådan pärla, ännu grumlig men efter hans omsorg skulle hon poleras fram och glänsa som guld och diamanter. De andra tre var Sabina, Hanna och Frida. De två första var habila skådespelare men skulle inte slå på det sättet. Det gjorde de lättare tillgängliga för hans preferenser i livet, men då också mer ointressanta. Frida skulle kunna spela på stora scener, men aldrig komma att hyllas som Alva, efter att Regissören väglett henne.
De stod uppradade på scenen när han kom ner tio minuter efter utsatt tid. Arbetet var uppdelat mellan Moa Existens och Regissören så till vida att de en dag var där tillsammans, och två dagar vardera stod själva för regin. Regissören hade redan börjat irritera sig på Moa som försökte mästra honom och dessutom hade mage att säga emot i diverse frågor och han ångrade redan att han gått med på uppdraget. Han hade inte kunnat motstå att delta när den nu mest omtalade unga manusförfattaren hört av sig och sagt att hon ville ha honom som mentor i sitt stora projekt, men hon hade tydligen inte fattat vad det gick ut på och hur han bäst kunde hjälpa henne. Hon hade blivit förbannad på honom då han berömt hennes yppighet fast att han lagt fram det som en ordvits och hade efter det blängt på honom på ett jävligt bajsnödigt sätt. Han hade hoppat av och ägnat sig åt sin kommande film om det inte varit för Alva. Han måste få polera henne på sitt alldeles eget sätt. Hon skulle vara perfekt som oskulden i hans kommande drama, om hon bara började samarbeta mer tacksamt och mottagligt. Sabina var ett bra exempel på vad han var ute efter, men hon var så uppenbar. Hon rodnade förläget när han såg på henne med sina intensiva ögon.
”Såå, mina damer, ställ upp er på en linje så här. Vi har kommit fram till Förfööörelsen! Karaktärerna försöker bottna i sin sexualitet och nerven som börjat vibrera i deras själar. Pojken som de ser på ett nytt sätt. Var börjar den känslan? Den börjar i skötet! Det är där tyngden ska ligga! Så ställ er stadiga i er själva, slut ögonen och bli era sköööten! Vi börjar med en uppvärmning!”
Regissören snörde av sig sina skor och gick tyst ut på scengolvet. Han såg lystet på de fyra unga kvinnorna. De var alla klädda i de scenkläder som stycket i pjäsen hade. En vit långärmad t-shirt som satt tajt över kroppen utan behå under, en vid vit kort kjol som slutade strax under rumpan, svarta trosor, vita knästrumpor och svarta skor. De blundade allesammans och han såg att åtminstone Sabina bottnade i sitt sköte, för hennes bröstvårtor hade styvnat och stretade envist genom den tunna tröjan.
Sabinas föräldrar var från Iran. Hon hade långt svart hår, nu uppsatt i en hästsvans. Hennes hy var gyllenbrun. Hon hade små bröst, som alla tjejerna, och långa slanka ben. Regissören var så glad, för trots Moa Existens omtalade nyskapande, så hade de fyra unga skådespelarna som valts ut samma eviga utseende som alla dessa nyrekryteringar hade. Slanka med toppiga bröst och putande rumpa.
”Läs Violetts monolog tillsammans!”
Han gick fram till Hanna och ställde sig precis framför henne. ”Nu bara Hanna!” Hanna ryckte till när hon märkte att han stod så nära, men hon öppnade inte ögonen. I stället använde hon sin klara stämma till att läsa monologen som hon övat in.
Violetts karaktär trånade efter Pojken men var osäker på hur hon kunde få honom.
”Låt hennes längtan bottna i skötet!”
Regissörens lem svällde i kostymbyxorna i takt med att Hannas bröstvårtor tvekande började peka ut genom tyget i tröjan. Han förde upp handen under kjolen på Hanna och smekte henne upp längs insidan på låret. Hanna ryckte till och kom av sig, men vågade ändå inte öppna ögonen.
”Fortsätt bara där du var!” Regissörens fingrar sökte sig med en lätt smekning upp mot Hannas sköte. ”Känn in Violetts längtan…” Hans fingrar smekte upp över Hannas kön och han kände hennes värme genom trosorna. Hon stakade sig en aning men lyckades förvånansvärt väl hålla rösten stadig. Han ökade trycket över hennes blygdläppar en aning och började smeka över hennes kön. Hon var uppenbart våt. Han la en hand på hennes höft som stöd lät långfingret glida mellan hennes blygdläppar. Vätan var tydlig genom bomullstrosorna. Hennes andning blev mer ryckig.
”Nu alla samtidigt!” Alla tog vid och Regissören smekte upp mot Hannas klitoris innan han tillslut drog bort handen och gick över till Frida. Han ställde sig nära, bakom henne och blåste lätt över hennes nacke.
”Frida, börja läs Elviras monolog!”
Frida hade naturligt blont lockigt hår som gick ner till axlarna. Hon hade fräknar och intensivt blåa ögon. Hon skulle göra sig på film eller i teveserier i framtiden. Knappast på Regissörens konstnärliga nivå, men hon skulle definitivt bli populär. Hon hade stört bröst bland dessa små toppiga bröst och bredast höfter. Hon såg ut som en svensk sommardröm.
”Alla tillsammans!” Hans tog ett steg närmare så att hans halvt erigerade kuk snuddade vid hennes rumpa och så la han händerna på Fridas mage. Frida ryckte till, men fortsatte läsa. Regissörens händer vandrade upp längs Fridas sidor och omslöt hennes bröst genom tröjan. Han smekte dem underifrån och upp över bröstvårtorna som han tog tag om och nöp lätt i. Frida vacklade till och hennes rumpa pressades mot hans erigerade lem som spratt till och la sig tillrätta mellan hennes skinkor. Han hjälpte henne på fötter men släppte inte hennes bröst. Han masserade och skruvade istället hennes bröstvårtor mellan sina fingrar.
”Bara Frida!”
Med en något grumlig röst tog Frida upp monologen. Regissören gled ner med handen över magen mot den unga skådespelarens fitta men hann inte fram innan monologen var slut. Han tog ett steg tillbaka.
”Bra! Nu tar vi Rosas monolog. Alla tillsammans!”
Med kåtheten nu dunkande mellan benen och i bröstet gick Regissören fram till Sabina. Försatsen vätte sig genom både kalsonger och kostymbyxor. Han ställde sig framför henne. Hennes små bröstvårtor såg ut att försöka slita sig genom hennes tröja. Han såg lystet på hennes fylliga läppar och lyckades med nöd och näppe avhålla sig från att kyssa dem. I stället la han handflatan på hennes mage. Hon ryckte till och öppnade kort ögonen och såg på honom och log snabbt ett gulligt leende mot honom innan hon slöt dem igen. Det retade honom naturligtvis, men han visste att hon redan ville ha honom.
”Bara Sabina!”
Han tog tag om hennes ena skinka under kjolen samtidigt som hon ensam läste Rosas monolog och la den andra handen kupad över Sabinas sköte som brann av hetta. Han pressade handen lätt neråt och kände och hörde hur hennes blygdläppar klibbade mot varandra. Hon flämtade till och kom av sig.
”Alla samtidigt!”
Han smekte hennes fitta genom trosorna. Han måste känna henne! Han lirkade trosan åt sidan och pressade upp ett av sina långa bananfingrar i hennes slidmynning. Han kände att hon hade låtit fittbusken sitta kvar och fantiserade om den svarta busken som kontrast till hennes gyllenbruna hud. Han blev både ännu kåtare och lite förargad över att hon avbröt dialogen och stönade när hennes plaskblöta sköte omslöt hans finger. Hennes fittmuskler kramade om det. Kuken värkte och han ville böja henne framåt och knulla henne bakifrån, men det fick vänta. Det var inte henne han skulle knulla, det skulle han ändå. Inte nu.
Han drog ut fingret och så var Rosas monolog slut. Sabina gav ifrån sig en tung suck som retade Regissören av någon anledning.
”Bra tjejer! Jag känner att skötet är med er nu!” Han skrockade inombords över sin egen lustighet.
”Noires dialog! Alva börjar.” Han gick fram till Alva och ställde sig helt nära henne så att han kunde känna hennes andetag mot sitt uppknäppta skjortbröst. Hon var så vacker. Blek vit hy och rödblont hår som gick ner till brösten. Smala läppar och grönmelerade ögon som satte omvärlden i gungning. Smal kroppsform och en nästan pojkaktig framtoning. Fast rumpan putade lite mer och de små oskyldiga kullarna som var hennes bröst talade om att hon ändå var en kvinna, om än ung sådan, bara 19 år fyllda. Det var henne han ville forma kring sig. Henne han skulle polera, samtidigt som han knullade henne, dresserade henne i älskog. Fullborda henne som skådespelerska och kvinna!
”Alla samtidigt!”
Han la sin nu kåtdarrande hand på insidan av hennes lår, strax under där kjolen slutade. Han kände hennes kalla hud under fingrarna men hann bara någon centimeter upp under kjolen mot den efterlängtade fittan som han ville ha över alla andra fittor. Alva slog bort handen, utan att öppna ögonen och utan att sluta läsa monologen. Han studerade hennes ansikte. Ingenting hade förändrats, utom en lätt rynka mellan ögonbrynen. Nå hon ville vara svår. Han tog det som en invit. Kuken gjorde kullerbyttor i byxorna. Han la handen rakt på hennes sköte den här gången. Han hann knappt nudda fittan innan handen slogs bort igen med en ljudlig smäll och han stirrade in i Alvas iskalla ögon.
För ett ögonblick såg de bara på varandra utan att någon av dem vek undan med blicken. Sedan närmade sig monologen sitt slut och Regissören tog några steg tillbaka.
”Bra! Nu känner jag att ni är varma! Då börjar vi dagen. Från början. Jag vill att Alva och Sabina prövar inledningen, den mellan Noire och Rosa.”
Alva blängde på honom. Det var de minst attraktiva rollerna, men någon bestraffning behövde hon.
Efter en stund ägde hon även den rollen. Han kunde inte låta bli att låta sig beundras av henne och snart var de inne i det där samspelet som han bara kunde nå med dessa naturliga talanger. Han såg att även hon njöt och han undrade varför hon skulle göra allt så svårt. Varför kunde hon inte släppa igenom honom, ge honom den där musen så skulle han ge henne skådespelets förlösning. Varför kan inte du bara vara regissör? Han visste inte vad i honom som frågade och slog förargat undan tanken. Det räckte om han fick knulla henne en gång så skulle han ge henne allt sen. Det var han värd. Det var ju för konsten!
<>
När de var klara för dagen så försvann Alva snabbt från teatern. Han såg efter henne när hon gick med bestämda steg utan att se tillbaka på honom eller säga hejdå. Istället dröjde sig Sabina kvar. Hon la en hand på hans arm och tryckte sig lätt mot honom. ”Skulle jag få prata med dig, kanske på ditt kontor…?” Hon log ett bländande vitt leende mot honom som talade om att det vankades ung fitta om han bara ville. Men han skulle vänta med henne. Lämpligt kunde vara att knulla henne efter premiären, när hon hamnat lite vid sidan av strålkastarljuset och behövde tröst och vägledning. Att ta för sig redan skulle bara vålla bekymmer och kanske riskera hela projektet.
”Mm, Sabina, vet du, jag är… upptagen. Men vi kan höras på telefon eller ta det på onsdag. Ja, onsdag blir bra!” Sabina såg sårad ut. ”Du var väldigt bra idag, det vill jag att du ska veta. Lyft fram den där sköra sidan lite mer så kommer du ge till den här pjäsen något alldeles extra!”
Sabina sken upp och gav honom en kram. Kuken reagerade i otakt med hans taktik och reste sig och spände mot hennes kropp. Hon kände det och tryckte sig mot den.
”Så ja, jag menar det. Jag har faktiskt lite bråttom. Vi ses på onsdag!”
Han lirkade sig ur hennes armar och gick utan att se sig om mot sitt kontor. Halvvägs där hade kuken ännu inte lagt sig och han styrde om sina steg i riktning receptionen. En ny mus fanns i hans tankar.
<>
Teatern hade just stängt, det var inga kvällsföreställningar. Han stack in sitt huvud i receptionen som skötte bokningar och biljettförsäljning på plats. Där satt 26 åriga Lovisa. ”Har du inte gått hem ännu Lovisa?” Regissören såg lystet på den bystiga kvinna han snart skulle spetsa på sin kuk. ”Hur har det gått idag?”
”Eh… oj! Hej! Jo men det har gått bra! Vi har sålt mer än i går och…” Lovisa kom av sig då hon antagligen upptäckte att det inte var så intressant det hon hade att säga. Hon var i alla fall uppenbart nervös över hans närvaro. Han hade pratat lite med henne tidigare. Han hade fascinerats av henne som kontrast till de tjejer han skulle ta sig ann i teatern. Hon hade en frodig kropp med breda höfter och stora, tunga tuttar som svajade i hennes vita blus. Lovisa jobbade halvtid på teatern. Hon var nästa kategori neråt i skådespelarvärlden. Hon hade sökt scenskolan flera gånger hade hon berättat, men aldrig kommit in. Samtidigt spelade hon på en amatörteater och hoppades att det skulle leda till att hon kunde utvecklas och bli antagen på skolan.
Regissören hade såklart uppmuntrat henne även om han visste att det var lönlöst. Hon hade helt enkelt inte förutsättningarna. Hon var söt, men hon var inte vän som de andra, söt och sinnlig som de andra. Hon var lång och kurvig och därför inte ämnad för de stora rollerna.
Hon beundrade Regissören mycket såklart, det hade båda konstaterat. Hon högt och med rodnande kinder, han tyst och självklart. Nu satt hon ner i den mjuka kontorsstolen och skötte det sista pappersarbetet för dagen. Regissören drog igen dörren bakom sig och hjälpte henne dra för draperiet som skulle täcka biljettluckan. Han såg hur hon rodnade blygt i hans närvaro.
”Hur går det för dig på teatern du spelar på?”
”Åh! Jo det går bra! Vi ska snart sätta upp en ny pjäs, jag ska söka igen till våren, scenskolan alltså, jag tror att jag blivit bättre av allt arbete vi gör, tror du det kan vara så? Förlåt för att jag babblar! Jag förstår om du inte har tid, jag ska inte hålla dig kvar!”
”Det är ingen fara, jag tycker om att följa med i din följetong, jag tror på dig!” Regissören blinkade med ena ögat mot henne och hon fnittrade exalterat och överdrivet och rodnade ännu djupare. Han kunde inte låta bli att se djupt ner i hennes urringning och fantisera om att massera de där stora, tunga pattarna.
Han ställde sig bakom henne för att dölja sitt stånd och för att ha kontroll över situationen. Därifrån hade han också en perfekt vy ner mellan brösten. Hon var klädd i en vit blus som spände hårt över en spetsbehå som lyste genom tyget och som omgav dessa stora bröst. På underkroppen bar hon en svart pennkjol som slutade strax över knäna och där under såg han till sin egen förtjusning att hon bar ett par blommönstrade svart strumpbyxor.
”Du kanske kan visa mig?” När han sa det stirrade han intensivt ner mellan brösten.
”M-menar du det?! Skulle jag kunna visa… skulle du kanske kunna ge mig tips… alltså helt snabbt, några saker jag undrar över bara… jag…”
”Vi kan kanske hjälpas åt…” Regissören tog ett steg närmare Lovisa och stod nu så att hennes kind bara var några centimeter ifrån hans erigerade kuk som putade i en båge i kostymbyxorna. Han hörde hur hon svalde ljudligt. Rodnaden på hennes kinder hade spridit sig ner över nyckelbenen och ner mellan brösten. Ett kort ögonblick möttes deras ögon i den nedsläckta datorskärmen framför dem på biljettdisken. Båda visste vad som skulle hända. Hennes bröstkorg hävdes snabbt under hennes tunga andetag.
”Jag kanske kan ge dig några tips och du visar mig, ger mig… Jag kan presentera dig för en vän till mig, hon som satte upp Julie senast? Vi ska träffas nästa vecka och jag skulle kanske kunna presentera dig eller be henne gå och se er föreställning…” Medan han sa orden som förlöste alla sådana här situationer lät han ena handen glida upp över hennes kind och med hans ledning så pressade hon sin kind mot hans hårda kuk och gned den över hans storhet.
”Skulle du vilja det?”
”Jaaa…”
Med hennes kind vilande mot hans hårda kuk, lät han handen glida ner från hennes kind, ner över halsen. Hennes hud var het som eld under hans fingrar. Han lät fingrarna glida rakt ner i urringningen och in under blusen. Han kramade om hennes spetsbehåbeklädda bröst i ena handen. Hon flämtade till.
”Visa mig…”
Med darrande händer började hon knäppa upp blusen och när den var uppknäppt så hasade hon ner axelbanden och behån gled ner så pass att hennes stora, rosa bröstvårtor blottades. De stönade i kapp. Hans fingrar omslöt hennes blottade bröst och han skruvade hennes stora bröstvårta mellan fingrarna. Hon kved svagt och andades med halvöppen mun. Med den andra handen drog han ner dragkedjan i gylfen och hävde med tummen ut kuken i det fria så att det kåtkladdiga ollonet låg mot hennes kind.
”Jag har pojkvän…”
”Sch! Det blir bra…”
Han la handen på hennes kind och hon vred huvudet och lät ollonet försvinna in mellan hennes läppar. Hennes heta tunga mötte hans ollon och smekte dess undersida. Regissören stönade högt och Lovisa sög in hela ollonet i munnen.
”Runka den!”
Lovisa lydde och hennes ena hand började runka skaftet samtidigt som hon diade ollonet med sina stora, fylliga läppar. Regissören fortsatte att massera de stora, härliga tuttarna. Men han ville ha allt. Naturligtvis ville han det.
Kuken gled ur munnen på Lovisa då Regissören sträckte sig ner över henne och drog upp kjolen över hennes lår. ”Sära benen!” Hon lydde och en matchande spetstrosa blottades under strumpbyxtyget. Han tog tag i tyget på strumpbyxorna och ryckte med en snärt sönder dem i grenen. Lovisa flämtade till i en kort protest.
Regissören rätade på sig och böjde sedan utan förvarning bak ryggstödet i kontorsstolen så att Lovisa blev halvliggande i stolen.
”Gapa för min kuk, jag vill knulla din mun!”
Lovisa gapade och Regissören lät återigen kuken försvinna in i munnen på Lovisa. ”Runka och sug kuken nu!”
Lovisas lilla hand började återigen runka skaftet och suga in så mycket av kuken hon kunde. Regissören sträckte sig fram och drog spetstrosan åt sidan. Lovisas svullna och slätrakade blygdläppar blottades för henne. Det enda hår hon hade där nere var en brun liten tofts på venusberget. Regissören lät pek- och långfingret glida i hennes skåra och sedan pressade han in båda fingrarna samtidigt i hennes trånga fitta. Han hörde och kände hur hon stönade kring hans stora konstnärskuk.
Han juckade lätt i munnen på henne och Lovisa tog följsamt bort handen samtidigt som han började knulla henne med tunga stötar i munnen. Det ilade i pungen och han lyckades undgå impulsen att spruta i munnen på henne. Han måste få tränga in i hennes fitta med, gärna spruta henne full. Markera att hon var hans nu.
”Res dig upp och luta dig mot disken! Jag måste få komma in i dig, Lovisa!”
Lovisa reste sig på skakiga ben och Regissören tog plats bakom henne. Han drog upp kjolen över hennes stora, runda rumpa. Den var så inbjudande! Hennes släta, svullna fittläppar glänste mellan skinkorna! Han siktade in sitt spjut och lät ollonet försvinna in i den våta skåran. Lovisa stönade högt. Regissören tog tag om hennes skinkor, särade på dem och såg från hennes anus ner på kuken som försvann in och ut ur henne. Åh, vad hon var skön!
Han tog tag om hennes bröst bakifrån och stötte kuken allt hårdare i henne. Lovisas fittmuskler kramade om hans hårda lem. Hon var på väg mot orgasm, precis som han.
”Vänta, rid mig!”
Regissören drog sig ur och satte sig i kontorsstolen. ”Sätt din härliga rumpa på min kuk och rid mig!”
Lovisa backade bak och Regissören styrde kuken rätt mot hennes fitta som åter omslöt honom. Han tryckte henne lätt i ryggen så att hon lutade sig framåt och han såg hennes underbara röv studsa upp och ner över hans sprängfärdiga kuk.
”Nu kommer jag i dig! Rid hårdare!” Regissören slog med handflatan på den ena stora skinkan så att den vibrerade. Lovisa stönade. Han lät ett nytt slag falla. Han kände hur hennes fittmuskler kramade om hans kuk och det kastade honom över kanten. Med ett tungt stön sprutade han henne full med sin stora sats.
Lovisa red honom ännu hårdare och kastade kroppen bakåt. Hon smekte sig själv över klitoris och kom sedan i en djup orgasm och blev sedan sittande med kuken fortfarande djupt in borrad i musen. Sperma sipprade fram och rann längs kukskaftet ner över pungen på Regissören och droppade ner i hans kostymbyxor som han ännu bar kring anklarna.
Lovisa gled av honom.
”Sätt dig på huk och slicka rent Regissörens kuk!” Lovisa löd och började suga på hans pungkulor och slicka upp efter skaftet samtidigt som sperma droppade ur fittan på henne ner i heltäckningsmattan.
Regissören reste sig ur stolen mumlandes ”Alma” och sedan ”du får visa mig på onsdag, kan du det? Bra! Jag är sen till Grand det var jag och en journalist som skulle… Du ÄR verkligen bra Lovisa.”
Han lämnade en flämtande Lovisa på knä i det lilla receptionsutrymmet, med sönderrivna strumpbyxor och kläderna helt i oordning. Alma, tänkte han. Varför, Alma?
Fler noveller av samma författare
