Från soldat till erövrare, del 17: Upptrappning
Från soldat till erövrare
Del 17
"Upptrappning"
eller
"Exitus acta probat?"
Martin var osäker på vad han egentligen hade väntat sig. Den här skolan och folket som bodde på den upphörde aldrig att förvåna, ja rentav förskräcka honom. Vad som fanns i källaren på skolan var dock något Martin trots allt inte väntat sig. Rummet var ganska stort. Ungefär 5 gånger 6 meter uppskattade han det till, lite snabbt. Utan fönster, så klart. Rummet påminde om en operationssal. Våtrumsmatta på golvet, vitt kakel på väggarna. Lysrör i taket. Den inredning som fanns var mestadels i rostfritt stål, blankt och orepat. Det fanns en golvbrunn i mitten av rummet. Först hade Martin trott att det faktiskt var en operationssal, men när han tittade lite noggrannare insåg han att det var det nog inte. Redskapen och möblerna förde snarare tankarna till en gymnastiksal eller snarare ett gym. Kombinationen med rummet i övrigt var mycket obehaglig. Där fanns något som påminde om romerska ringar, men ringarna var inte att hålla i. De var att spänna fast någon i. Dessutom fanns det motsvarande ringar i golvet. Läderremmar och spännen var ett återkommande tema på de flesta möblerna.
Vad han såg på, var inget annat än en tortyrkammare. Eller möjligtvis en mycket, mycket välinredd kammare för avancerade sexlekar. Eller, i värsta fall, både och. Skåpet på rektorns rum föreföll vara rena dockskåpet i jämförelse. Vad FAN var det för människa som sett till att bygga detta rum? Och vilka stackare hade fått vara här? Oavsett om det varit frivilligt eller inte. Martin vågade först inte gå in i rummet, så starkt var obehaget. Han hade sett rum användas för tortyr och de hade alla varit smutsiga, blodiga och improviserade. Det här... det var välplanerat och utstuderat. Kliniskt. På ett rullbord som annars återfinns på sjukhus, låg olika redskap prydligt uppradade. Lite som inför en operation. Verktygen var dock inte ämnade för operation. Det var förvisso klämmor, saxar och annat men de hörde till den högre skolan av sexuella lekar. Skåp med glasdörrar vittnade om analpluggar, dildos, bojor och piskor i ett mycket rikt utbud, pedantiskt placerade i storleksordning och efter användningsområde. Ordningen påminde om vad man borde kunna förvänta sig hos en mycket välsorterad och ordningsmedveten mekaniker, i hans verktygsskåp. Martin hade sett mycket, men det här tog helt klart priset.
Han funderade på Bertil, sin företrädare. Det kändes bara inte troligt att den gubben hade använt det här rummet. Låg man på den här nivån av... av... böjelser var det bortom slempropp och snuskgubbe, några av de egenskaper hans företrädare tillskrivits av sina före detta kollegor och elever. Hålet mot tjejernas duschrum låg mer i par med Bertils rykte och, för all del, ordningssinne på kontoret. Det här? Hans blod frös till is igen vid insikten. Nackhåret reste sig. Det här, det passade in på en person, som han lärt känna nyligen. Han bara kände det på sig, att hon hade något med saken att göra. Hur absurt det än verkade. Hennes vurm för sadism var helt klart på en nivå han aldrig tidigare mött, krigsherrar inräknat. Dessa drevs ofta av hat och var inte sällan väldigt avtrubbade. Inte som hon, som till synes njöt av att tillfoga smärta. Riktig smärta. Det fanns många frågor insåg Martin. Det jobbiga var, att för varje svar dök fler nya frågor upp. Han valde att inte undersöka rummet mer och lämnade det i det skick han funnit det. Nyckeln la han tillbaka där han funnit den.
Dagarna som följde var besynnerliga. Det var svårt att se på eleverna, lärarna och för all del Ellie utan att tankarna flög iväg. Till rummet i källaren, till de besynnerliga traditionerna och alla frågor som han ville ha svar på. Det fanns tre kvinnor på skolan som fick Martin knäsvag, av olika orsaker. Ellie påminde honom om Rummet. Om att de hade oavslutade... saker mellan sig. De förstulna blickarna från Louise hade en märkbar effekt på honom. Han brottades med känslor, något han svurit att aldrig behöva göra igen. Känslorna sket i det, märkte han. Alva gjorde allt för att driva honom till vanvett och få honom knulla henne lealös. Hon verkade inte äga ett par trosor längre, de flesta fanns i Martins ägo. Hon lyckades smita åt honom än det ena paret efter det andra. Martin höll på att bli vansinnig. Lust, känslor och funderingar slet honom åt tre olika håll. Om några dagar skulle Maria vara tillbaka, han såg fram emot det. Det skulle förhoppningsvis få bort Ellie från skolan.
Förvånansvärt fort kom första leveransen. Den dagen, när budet anlände, var Martin som ett barn på julafton. Han låste in sig på kontoret och öppnade med stor nyfikenhet kartongen. I den var en metallväska inpackad. Den såg ut som något en lönnmördare på film skulle kunna ha. Han flinade. Hans kontakt var uppenbarligen mycket välförsedd. Det låg utrustning i väskan som skulle få vilken underrättelsetjänst som helst barnsligt förtjusta. Det tog honom ytterligare några dagar att sätta upp allt där han ville ha det. När han var klar hade han full kontroll över vad som hände och sades på ett antal strategiska platser på skolan. Nu när gränser hade passerats, klev han medvetet över dom själv. Allt i jakt på hämnd och för att säkerställa sin egen överlevnad. Mot det som hänt men mot eventuella kommande utmaningar. Han var säker på att sådana skulle komma. Allt detta var emellertid bara försiktighetsåtgärder. Hans skarpa vapen i den kamp som uppstått skulle eventuellt, högst eventuellt, dyka upp senare. Inte snart nog ansåg Martin, men han visste att hon det han efterfrågat skulle vara användbart skulle det kunna ta lite tid.
Vardagen återgick stilla till en mer normal lunk. Maria kom tillbaka och till Martins lättnad försvann Ellie, åtminstone synbart. Den avstämning han höll med den återkomna rektorn skulle gå till historien som ett av Martins mest utmattande knull någonsin. Uppenbarligen var rektorn mycket svulten på sex och hon proppade i Martin en dos UPP-piller innan hon gick igenom vad som hänt. Händelsen med Alvas föräldrar la hon ingen större vikt vid. När avlämningen var klar fick Martin sätta på rektorn som länge och utstuderat att han stapplade därifrån, långt in på natten. Han kände sig utnyttjad och smutsig. Hade det inte varit för att rektorn krävt att han skulle göra precis allt arbete medan hon ägna sig åt att njuta, hade han hävdat att hon satt på honom. Av alla arbetsuppgifter han haft, hörde denna onekligen till den mer udda. Inte på något sätt oangenäm tvingades han mycket motvilligt erkänna. Sex var inget han var utan på skolan. Mer sex skulle det bli.
När Martin till sist fick ett rekommenderat brev hade han nästan glömt bort vad han bett om. Ur föll ett USB-minne med en lapp. Instruktionen på den var kort och kryptisk, det tog ett tag innan Martin kopplade. När han väl gjorde det hoppade hjärtat ett skutt av spänningen. Vad hade hans vän grävt fram?! Instruktionen på lappen var en referens till krypteringen som användes på USB-minnet. Det var uppsatt enligt ett system som Martin och hans vän sedan länge kände till och med informationen visste Martin precis hur han skulle dekryptera informationen på USB-minnet. När han till sist började studera innehållet på minnet började han skratta. Det överträffade hans vildaste förhoppningar. Inte bara i omfattning och användbarhet utan även vad han kunde använda det till. Hans ära, heder och välbefinnande borde med detta vara helt säkrat. Åtminstone på det formella planet. Krävdes bara att han spelade med i det smutsiga spel han dragits in i. Dags att släppa på det sista av den moral och etik han hade. När han väl bestämt sig för det, kände han sig upprymd och nästan lite busig. Med de känslorna kom kåtheten. Det var sällan han hann bli kåt, utbudet syntes större än efterfrågan. Nu villa han knulla, kom han hastigt på. Ett litet firande, för kommande strapatser.
Osökt kom han att tänka på Louise. De hade inte setts på ett tag. Han kollade upp vad hon gjorde. Hon hade lektion. Dagens sista, det var bra! Ett dubbelpass, tjugo minuter kvar. Perfekt, kunde inte bli bättre. Han gick till handfatet och vaskade av sig. Såg till att han var ren och fräsch. Inga kalsonger under arbetsoverallen. Sen tågade han med bestämda steg upp till lektionssalen. Tio minuter kvar. Fan! Orkar inte vänta, muttrade han för sig själv. Lyfte handen och landade den hårt på dörren i en knackning. Dörren öppnades och en förvånad Louise såg på honom, tillsammans med ett tjugotal likaledes förvånade elever. Martin handlade först och tänkte sedan.
"Vi har ett akut problem med vattensystemet, jag måste kika på det omedelbart. Det kommer att väsnas, så jag föreslår ni avslutar lektionen direkt!"
Louise såg fortfarande frågande ut men nickade.
"Ni hörde vaktmästaren. Samla ihop och lämna salen. Kom ihåg läxan!"
Eleverna var imponerande snabba. En kortare lektion var uppenbarligen något de inte tackade nej till och bara en halvminut senare var salen tom. Martin klev in och stängde dörren efter sig. Låste den i en snabb rörelse.
"Så vad..." började Louise medan hon plockade med sina papper vid katedern.
Mer hann hon inte säga förrän Martin var bakom henne och med ett fast grepp tog tag i hennes bröst bakifrån. Han kysste henne i nacken.
"Jag vill ha dig. Här. Nu!"
Det tog några sekunder innan någon reaktion. Under tiden hade Martin hunnit få upp blusen och tagit sig in innanför hennes BH med ena handen. Just när hans fingrar tog tag i hennes bröstvårta stönade Louise:
"Vad... Här?"
Martin som nu var utom sig av kåthet tog tag i Louise, lyfte och vände i en stark och bestämd rörelse upp henne på katedern. Hon såg fortfarande förvånat på honom. Han slet isär hennes blus så knapparna studsade och hon flämtade till av den hastiga och aggressiva rörelsen. Han drog upp hennes BH i en lika bestämd rörelse så att brösten föll ut. Händerna särade uppfordrande på hennes ben och kavlade upp kjolen. Hon såg roat på honom nu, men sa inget. Utan pardon slet Martin sönder hennes trosor när han kommit in så långt. Hetsigt men bestämt kavlade han upp kjolen mer på henne innan han dök ned på knä med ansiktet huvudstupa mot hennes blottade sköte.
Louise hann knappt supa in situationen innan Martins beslutsamma sätt och ivriga tunga kastade upp henne i luften. Hon blev explosivt kåt och stängde munnen hon öppnat för att säga något. La händerna på hans huvud och tryckte honom hårt mot sig, samtidigt som hon saxade benen om honom. Martin behövde inte arbeta många sekunder innan hon var våt och öppen. Han tänkte inte dra ut på tiden. Snabbt öppnade han overallen och drog några tag i sin hårda kuk. Riktade in den och stötte den hårt i Louise, så långt det gick. Louise stönade till. Snabbt, hetsigt och ytterst målmedvetet började han sedan knulla henne där hon satt på kanten av katedern. Båda flämtade tyst och ägnade sig helt åt sin egen lust och njutning. Deras blickar var fixerade vid punkten där deras kåta kön möttes och stöttes.
"Hårdare" flämtade kvinnan vars sköte var på gränsen till att brista ut i en flodvåg av lust och njutning.
Martin svarade genom att dra sig ur, vända på henne och kavla upp kjolen mer. Nu låg den som ett bälte över hennes midja och hon lät sig villigt läggas över katedern med baken mot Martin. Han drev igen in kuken i henne och slog henne på skinkan hårt och snabbt. Till skillnad från tidigare då Louise själv styrt och efterfrågat smisk, tog han sig friheten att göra det direkt. Utan att hålla igen. Louise hade inte längre kontroll över sin kropp. Den plötsliga smärtan tog henne över gränsen och hon kunde bara hålla sig i när orgasmen rev tag i henne. Det var något i det plötsliga och likaledes våldsamma i sexet som gjorde henne helt vansinnigt kåt. För att inte tala om platsen. Hon hade aldrig tidigare gått från noll till hundra snabbare. Det var med stor ansträngning hon inte skrek ut sin orgasm när den dundrade runt i hennes kropp. Martin i sin tur kände hur den krampande kvinnan som hans kuk befann sig i gjorde precis allt rätt för att ta honom själv över kanten. Med ett dovt morr stötte han en sista gång och stannade sedan kvar längst in samtidigt som han exploderade i henne. Han höll henne i ett hårt grepp, ena handen på hennes svank och andra på hennes axel. Lite som för att hålla henne på plats när han fyllde henne. De stod så en lång stund medan de kände hur deras orgasmer sakta klingade av. Till sist hördes bara deras andning, allt lugnare och tystare.
"Vi var visst kåta idag?" hördes Louises röst och hon såg bak mot Martin som fortfarande stod med kuken i henne.
Martin började sakta knulla henne, trots att han inte längre var helt hård. Det rann safter ur Louise när han gjorde det. Deras blandade safter. Hon såg på honom med den där roade minen, som han bara älskade.
"Mhm" var allt han sa.
Han fortsatte sakta röra sig i henne. Han hade ingen avsikt att knulla mer men kunde inte låta bli. Hon var skön, hon var sexig och hon var hans! För första gången kände han sig som en erövrare och inte en malplacerad soldat. Han flinade.
"Du är fin!"
Louise rodnade och slickade i sig komplimangen.
"Vi kan inte knulla i klassrum så här!"
Martin nickade och stötte lite extra hårt. Skrivbordet gnisslade till. Louise stönade till.
"Får du aldrig nog?"
"Jo. Ibland."
Ny stöt. Nytt stön. Martin som började bli hård igen skulle precis till att börja knulla igen på allvar då det plötsligt rycktes i handtaget på dörren. De såg på varandra i panik. De reagerade fort och tyst. Louise såg med ilska på Martin när hon insåg att hennes blus var förstörd. Ilska som sprack upp i ett belåtet flin. Hon tog på sig kavajen som hörde till och knäppte den. Martin som bara hade att bända in sin blanka och hårda mandom i overallen och knäppa den stod vid fönstret som han öppnat. Ur fickan drog han en skiftnyckel och han började banka på röret. Louise fixade till en hårtest som fallit och såg på honom frågande. Han nickade och hon låste upp dörren. Det hela hade gått imponerande fort.
"Glömde en sak" pep en elev och klämde sig in igenom dörrspringan.
Hon verkade inte lägga märke till den stämning och för all del doft som det öppna fönstret inte lyckats vädra ur på så kort tid. Martin och Louise utbytte blickar och båda flinade när de insåg att faran var över. När eleven hämtat vad hon kommit för och de var ensamma igen såg sig Louise om och knixade av sig sina söndertrasade trosor som hon med ett förtjust skratt la i Martins hand.
"Är det inte så hon gör, din lilla knulldocka? Nu har du ett par till i samlingen!"
"Hon är inte min..." började Martin irriterat och stoppade utan att tänka på det ned trosorna i fickan.
"Åjo" flinade Louise och sträckte sig mot honom och viskade i hans öra:
"När borrade du kuken i lilla Alva senast?"
Martin såg på henne misstroget. Retades hon? Hennes flin tydde på det.
"Det vet du, du var med och knullade som en besatt du med." sa Martin kort.
Louise rodnade men fortsatte retas.
"Säkert att du inte haft nån ny liten knullträff med henne? Du ränner ju kuken i allt som rör sig!"
Han kände hur en fälla gillrades. Kanske inte medvetet, men ändå. Ärlighet! Han drog sig till minnes Alvas förförelseförsök.
"Hon har försökt. Jag har... sagt nej. Jag är rätt sur på henne, som du kanske förstår."
Kylan i rösten var så påtaglig att Louise genast blev allvarlig. Hon såg på honom. Viskade.
"Har du någon plan där?"
Han funderade. Det var inga problem att säga att han hade det, men han ville inte avslöja för många detaljer. Inte här i alla fall. Ju mindre hon visste desto bättre.
"Jag har en plan. Den blev klar idag. Det kommer vara ett ickeproblem, tro mig. Inte direkt, men inom en snar framtid."
Hon såg bekymrad ut.
"Gör inget dumt."
Han såg på henne med allvar i ansiktet.
"Jag kommer bara se till att det blir slut på hot och falska anklagelser. Tro mig, ju mindre du vet desto bättre."
"Nu gör du mig orolig."
"Var inte det. Jag tar bara kontroll över situationen."
"Det är det jag är orolig över."
"Var inte det."
Martin log ett av sina mycket sällsynta leenden och det fungerande mycket avväpnade på henne. Hon log tillbaka. Klappade honom på skrevet och pussade honom på kinden.
"Tack för knullet vaktis!" viskade hon och försvann ut genom dörren, efter att hon blinkat åt honom.
Passningen var tydlig och Martin himlade med ögonen. Han återställde klassrummet och begav sig till sin bostad. Där skulle han ägna kvällen åt att planera sina motdrag. Han såg fram emot det.
Natten var sen när han till sist slog ihop laptopen. Han funderade på att gå all-in och mer eller mindre skicka en god portion av innehållet han fått, men insåg att det var en riktigt dålig ide. Det gällde att inte avslöja hur mycket han visste. Inte för han behövde bluffa, men han kom att tänka på Alva. Den information han hade skulle inte sänka bara hennes far. Nej, det blev ett testskott, för att se vilken reaktion han skulle få. Mailet han skickade innehöll ganska lite. Däremot skickade han det till Alvas fars privata epostadress. Den som var mer privat än den privata. Som bara användes för de saker som han uppenbarligen inte ville att någon annan skulle känna till. Inte ens hans hustru. I synnerhet inte hans hustru. Martin skickade dessutom mailet via en av de tjänster som funnits refererade till på USB-minnet han fått. Detta gjorde mailet så pass svårt att spåra att skulle sätta griller i mottagaren om han fick för sig att nysta i det. Nu ville inte Martin vara anonym, tvärt om. Det var bara ett sätt att testa vad mannen var kapabel till att göra och om han gick den vägen skulle det vara en markering att mailet inte gick att spåra. Nu var det bara att invänta reaktionen. Den skulle visa sig komma redan morgonen därpå. Samtalet var kort och koncist.
"Martin Andersson?"
"Ja"
"Ditt lilla svin. När vill du träffas?"
"När som helst. Ju förr desto bättre."
"15.00 idag?"
"Okej"
"Var?"
"På skolan så klart. Mitt kontor."
Klick. Martin log. Det var snabbt jobbat. Han hade förberett en slideshow på datorn. Det var allt som behövdes. Och ett par utskrifter. Nu var det dags att slå tillbaka. Självfallet gick planen inte som Martin tänkt sig. Alls. När klockan slog 16 och Martin var så arg att han kokade, kom en bil inkörandes på gårdsplanen. Kort därpå knackade det på hans dörr.
"Kom in!" röt en mycket irriterad Martin.
Han besinnade sig och tog på sig sitt stenansikte. Det var svårt att dölja förvåningen när dörren öppnades och Alvas mor stod där. Ensam. Martin gnisslade tänderna. Att inte komma själv utan skicka frun istället, som dessutom var sen kunde inte vara en tydligare signal. Gubbfan hade synat bluffen. Grejen var den att det inte var en bluff. Martin satt på fyrtal i äss ansåg han. Han studerade kvinnan framför sig och försökte låta bli att visa den avsky han kände. Dyra men irriterande smakfulla kläder. De visade frikostigt upp hennes rejäla byst och det var enkelt att se varifrån Alva fått sina former och sin skönhet. Faktum var att hon var riktigt vacker. Om det nu inte var för att hon stod för så mycket som Martin avskydde, hade han uppskattat vad han såg. Hon öppnade sin handväska.
"Min man fick förhinder, men ville prompt att jag skulle ge dig detta... personligen."
Hon räckte honom kuvertet. Darrade hon på handen? Martin såg först på det och sen på henne. Inte alls samma nonchalanta och självsäkra uppsyn som sist. Inte lika lätt nu när hon var ensam? Han kunde inte tygla sin nyfikenhet. Innanför låg en handskriven lapp, på ett enkelt papper.
"Du har inget på mig. Bra försök, men sluta innan det går illa för dig. Sista varningen. Du är ett kryp och jag krossar dig enkelt under foten."
"Dåliga nyheter?"
Han såg upp. Kokade inombords. Sa med låg och bestämd röst:
"Ja."
En kort paus innan han fortsatte:
"För din man."
Hon såg på honom. För första gången kunde han se oro, osäkerhet. Helt plötsligt försvann det skimmer av överklass och arrogans hon i Martins ögon haft omkring sig. För en kort stund var hon enbart... vacker. Hennes ansikte var allvarligt.
"Min man är ett svin. Han går över lik för att få vad han vill ha. Du har krökt ett hår på hans... jag menar vår ögonsten. Om han hotar dig, skulle jag ta det på allvar. Tyvärr."
Martin studerade henne. Hon menade allvar men han kunde ana spår av medlidande i hennes ansiktsuttryck.
"Har du någonsin funderat på om anklagelserna är sanna?" undrade han.
"Spelar det någon roll?"
"För mig spelar det en JÄVLA roll!"
Han lät hotfull, så pass att han noterade att hon ryggade tillbaka.
"Så du har inte haft din kuk i min dotter?"
Nu var det Martins tur att rygga tillbaka. Det var ju sant. Likväl var frågan väldigt offensiv. Han försökte se det ur deras perspektiv. Resignerade för ett ögonblick.
"Anklagelsen löd väl utan hennes vilja och inte hörde jag något om kukar."
"Har du knullat min dotter?"
Rösten lät uppfordrande.
"Med eller utan hennes vilja?"
Han kunde se hur hon höjde ögonbrynet lite. Det kunde tolkas som ett erkännande, det visste han.
"Hon skulle aldrig lägga upp sig för..."
Hon stannade av. Martin såg snabbt en möjlighet. Han mindes hur hon tafsat på honom. Han misstänkte att hon markerat sitt överläge där hos rektorn. Han visste dock vilka lystna blickar hon gett honom. Nu var situationen en annan. Ensam. Utan överläget. Han övervägde saken. Sådan mor, sådan dotter? Fanns bara ett sätt att ta reda på. Han reste sig. La händerna på skrivbordet och lutade sig mot henne.
"Så du menar att hon skulle vara bättre än sin mor?"
"Vad MENAR du med det?"
"Säg mig. Exakt hur våt är du mellan benen just nu?"
"Så säger man inte! Hur vågar du?"
"Ska jag känna efter? Skulle du vilja det?"
"Jag skriker! Polisanmäler!"
"Bara undrade. Det är ju rent... hypotetiskt."
Martin satte sig. Han spelade ett högt spel. Ryckte på axlarna, öppnade laptopen och öppnade presentationen.
"Det var menat för din man. Men eftersom han inte hade stake att komma, får väl du se det istället."
Med de orden tryckte han på 'play' och vände laptopen så hon såg vad som hände. Han kunde följa bildspelet i hennes ansiktsuttryck. Bilderna var noggrant utvalda och det bästa kom till slutet. Han kunde se hur hon sjönk ihop för var bild. Hur luften gick ur henne. Han var rätt säker på hur hennes make skulle reagera, antagligen med ilska. Hennes reaktion däremot, var svår. Till och med när hon stod där framför honom. När bildspelet var slut, slog han igen laptopen med en smäll. Hon ryckte till. Det var tyst. Han sa inget, väntade på hennes reaktion helt och hållet. Tystnaden tycktes göra henne nervös.
"Jag..." började hon, men tycktes behöva väga orden.
"Jag vet att min man är otrogen. Jag har vetat det länge. Vi har våra överenskommelser."
Hon lät först sorgsen men sedan blev tonfallet hårdare.
"Det där är inget som bekommer mig. Hans problem."
Plötsligt kände Martin sorg. För Alva. Det påverkade henne med. Hon hade syskon som hon inte visste om. En av bilderna var en födelseattest. Kunde den ondskefulle jäveln slänga sådana i ansiktet på Martin, kunde han göra samma sak tillbaka. Däremot tyckte han synd om Alva. För han misstänkte att hennes mor inte kände till det han inte tagit med i presentationen. Han hade tänkt hålla på den informationen. Att modern satt framför honom ändrade dock situationen. Han bestämde sig.
"Resonerar du på samma sätt när det gäller vem som är far till Alva?"
Orden fick henne att rycka till. Hon såg chockad på honom.
"Jag vet. Tro mig." Han sänkte rösten. "Tro mig, det du fick se nu är bara toppen av isberget. Din man hotade mig, och det rätt rejält. Han grävde fram saker han inte hade att göra med. Jag tänker INTE låta det passera."
Rummet var tryckt av stämningen.
"Snälla. Säg inget till dom. Gör det bara inte!"
Han var tyst. Nu skulle hon få svettas. Hon tycktes ha svårt att hantera situationen. Hon vred på sig.
"Vad som helst. Jag gör vad som helst. Vi var dumma. Alva kan vara rätt... fantasifull ibland."
Nu blev Martin irriterad. Hon borde försvara sin dotter, inte sälja ut henne. Han fortsatte sitt höga spel. Inspelningen när Alva försökt förföra honom senast var digitalt förbättrad och det var enkelt att knappa fram den på datorn. Han justerade volymen. När Alvas röst försvunnit var rummet återigen tyst. Han repeterade frågan han ställt tidigare.
"Med eller utan hennes vilja?"
Nu såg hon på honom. Han hade väntat sig ilska. Mothugg. Känslor. Vad han istället såg var något helt annat. Det han såg fick det att resa sig i byxorna på honom. Han såg åtrå. Lust. Det sista han trodde hon skulle göra, var precis vad hon gjorde.
"Vad säger dom? Sådan mor... sådan dotter?"
Hon lät nästan... stolt? Hon gjorde en rörelse så kavajen hon hade föll till golvet. Började knäppa upp knapparna i blusen. Såg på honom. Han sa inget. Gjorde inget. Hon skulle få göra allt, det var så säkert. När blusen var öppen drog hon upp kjolen och kort därpå låg trosorna på golvet med. Boots och stay-ups behöll hon på. De var av finare sort, så mycket såg Martin. Rakad var hon inte, så mycket såg han. Däremot välfriserad. Han följde henne när hon gick runt. Hon gick ned på knä och han vred stolen så att han vätte mot henne. Utan att lämna honom med blicken vandrade händerna över honom, hittade vad de behövde för att öppna overallen. Hon fick med viss möda fram hans stenhårda kuk. Bytte fokus. Såg på den kuk, som hennes dotter haft i sig, och sänkte sitt ansikte över den. Martin kvävde ett stön. En sak var säker, den här kvinnan visste vad hon gjorde och hade gjort det förr. Om Alva var en naturbegåvning så var det uppenbart varifrån den genen kom. Han undrade elakt för sig själv hur ofta kvinnan framför honom hade använt sig av den här förmågan för att få sin vilja igenom. I händerna på en mästarinna var Martin snabbt framme vid den punkt han visste skulle innebära en våldsam utlösning. Något hon förnam och med det slutade hon direkt. Såg på honom. Utan ett ord gränslade hon honom och sjönk ned över hans kuk tills han bottnade i henne.
"Sug!" löd hennes korta instruktion.
Med en flink rörelse knäppte hon upp sin BH och lät de fasta och näst intill överdrivet stora brösten falla ut ur sin fångenskap. Martin hade bröst över hela sig och attackerade dom vällustigt. Knådade dom hårt och ovarsamt. Det var första gången han hade ett par stora och uppenbart förbättrade bröst i händerna. Det kändes lite annorlunda. Men bröst var bröst och hans mun, händer och tunga visste vad de gjorde de med. Hon red honom snabbare och han kände att han skulle komma snart. Han behärskade sig och lät utlösningen komma helt ljudlöst. Han ville inte ge henne den tillfredsställelsen att veta att han kom. Utan samvetskval kände han hur kuken fyllde henne. Om hon kände hur han ryckte och krampade i henne visade hon det inte. Hon fortsatte en stund innan hon kom. Det gick fort och kom oväntat, men hon skrek till och föll framåt. Stannade till. Låg lealös över honom en stund innan hon klev av.
"Om det stämmer, valde hon en bra kuk att knulla", sa hon belåtet. Gör henne inte på smällen bara.
Orden kändes konstiga att höra, när kvinnan han nyss blivit knullad av klädde på sig sina kläder.
"Och säg INGET om det du just visade och sa till henne. Jag tar hand om min man. Okey?"
"Det avgör jag om du har gjort eller inte. Men jag har inte gjort något Alva inte vill. Tro mig."
"Jag tror dig. Problemet är vad min man tror"
"Det lämnar jag till dig att göra något åt. Du vet vad jag gör om du inte lyckas."
Hon nickade. Kort därpå var hon ute ur rummet. Martin drog in sin söliga penis och knäppte. Tvättade av sig. Sedan knappade han in vad han behövde och konstaterade att han placerat kamerorna perfekt. Filmen skulle bli perfekt. Som om han behövde mer material för att säkerställa sin hämnd. Dags för nästa steg. Alva.
Då såg han det. En indikation på att en av kamerorna med rörelsesensorer han placerat ut hade reagerat och filmat. Några av de kameror han placerat satt på ställen som bara var intressanta att filma om någon befann sig där. Som det nyupptäckta rummet i källaren. Det var med illa dold upphetsning han startade filmen. Först log han brett när han så gestalten. Sen blev han allvarlig. Svettig. Detta var inte vad han tänkt sig!
Fler noveller av samma författare
Ja, det är (eller var, nu har jag avslutat serien) min avsikt. Kul att du tycker det med, tack!