Fröken Millas känsla för perspektiv
Ibland behöver man komma ifrån för att få lite perspektiv. Det rådet fick jag av en kompis när vi satt på puben en kväll och dryftade livets problem. Mitt problem var det som analyserades med hjälp av gott öl och mitt problem hette Hanna och var min dåvarande flickvän. Vi hade varit tillsammans i cirka fem år och förhållande hade gått lite i stå och jag kände att jag inte nådde fram till henne, och hon kände säkert samma om jag hade frågat henne; vilket jag inte gjorde. Vi hade glidit ifrån varandra men vi var för fokuserade på arbetslivet och intressen, egna och gemensamma, för att se att det som var oss sakta tynade bort; men så såg jag inte på vår situation den där på kvällen när jag satt med min gode vän och i förtroende berättade hur jag mådde. Något var fel men jag kunde inte sätta fingret på vad, och det var då han gav mig rådet som fick mig att boka en resa till London, fyra dagar som skulle ge mig en liten paus och få tänka; Lite pub, lite shopping och varför inte en fotbollsmatch, även om jag inte är något hängivet fotbollsfan så är fotboll på plats i England en upplevelse.
Hanna var inte överförtjust över att jag bokade en resa till London med så kort varsel men hon protesterade inte mycket heller; antar att hon just där och då kände att det skulle bli lite skönt ändå. För att slippa diskussion så sa jag att jag och min kompis skulle åka; vilket inte var sant.
Jag hade tur och fick tag på en sen avbokning och var i London knappt en vecka senare. Biljetter till fotbollsmatchen var det ingen idé att ens försöka med, men det spelade mindre roll. Jag hade tagit med mig en bra bok som jag tänkte avnjuta på diverse olika kaféer och sena kvällar på någon mysig pub. Våren var i fullgång i England och solen gassade; tidningarna i kioskerna på Gatwick skrev att det vankades värmebölja och att kommande vecka skulle kunna komma att slå alla tidigare värmerekord.
”´scuse me, is this seat taken?” Jag tittade upp och såg in ett par stora mörkblå ögon. Jag satt ensam i en soffgrupp, en trappa ned, på ett Starbucks längs Oxfordstreet.
”Eh… no”, svarade jag och lade till ett, ”please”, och visade med handen att det var ledigt.
”Thanks”, Hon ställde ned en kopp som var toppad med fluffig grädde. Ett par shopping påsar hamnade i soffan. Hon satte sig bredvid dem och pustade ut.
”I don´t care what the song says, maybe my boots where made for walking, but i seriously doubt that my feet where”. Jag skrattade och nickade igenkännande.
Jag kände att jag var tvungen att säga nått; “So many shops and so little time”.
”Yeah! And Oxfordstreet is so long”.
“How was they thinking when they planned it right?” sa jag med en ironisk blinkning.
“I know right!” Hon greppade min ironi och jag belönades med ett leende som matchade solen på himmelen utanför.
Hon svepte undan det blonda håret som ramlat fram när hon satte sig. Hon lyfte koppen från bordet och sippade på den varma drycken. En pust av choklad smekte förbi min näsa där jag satt. Själv tog jag en mun av mitt kaffe och funderade på om jag skulle säga nått mer eller återgå till boken.
Jag slapp ta det beslutet själv.
”I´m Milla”. Hon sträckte fram sin hand.
Jag tog den och presenterade mig och sedan hamnade boken på sätet bredvid mig, och det var knappt att jag kom ihåg den när vi lämnade Starbucks två timmar senare för att äta en sen lunch.
Jag fick reda på att hon var Holländska och bodde i Amsterdam. Hon var gruppchef för en IT-Support på ett större företag i hemstaden, varvid mina fördomar mot personer som arbetar med IT och hur de ser ut kom på skam, och hon var nybliven singel och hade rest till England för att döva separationsångesten med det enda botemedel som hjälpte när man var nedstämd, enligt henne; shopping.
Jag berättade, ärlig som jag är, att jag levde i ett förhållande men jag nämnde inte anledningen till att jag rest till London; det kändes inte rätt att berätta för en främmande människa om mina och Hannas problem. Milla hade sina egna problem och då ville jag heller inte betunga henne med mina.
Vi åt en pratig lunch och efter det skildes vi åt utanför Primark som var Millas nästa mål för dagen. Själv gick jag vidare och satte mig på en pub och läste några kapitel.
Det var senare på kvällen och jag stod utanför en restaurang som serverade indisk mat och läste på menyn; jag var inte jättehungrig så jag tänkte tillåta mig själv att strosa runt en stund först längs smågatorna som skjuter ut från den stora oxfordpulsådern.
”I ate here last night, and it was great”. Jag ryckte till från mina menydrömmar, där jag stod och provsmakade maten i munnen, och mötte Millas blå ögon för andra gången på samma dag.
”Well i…” började jag men hon avbröt mig.
”Wanna join me? I really enjoyed your company at lunch and it´s so boring to eat alone… please”. Hon böjde ned huvudet, sköt ut underläppen lite grann och fladdrade med ögonlocken.
Jag accepterade med ett leende.
Middagen blev lyckad på alla sätt och vis. Maten var precis som Milla sagt tidigare, fantastisk och servicen var verkligen toppklass. Jag kände mig verkligen ompysslad där jag satt och fick vin och mat serverat mig.
Det enda som vann över maten var sällskapet. Milla sprudlade av glädje och hennes klingande skratt värmde mig och hon öste på med roliga arbetsanekdoter och rappa ordvitsar. Jag är inte någon nybörjare på engelska men i hennes sällskap kände jag mig lite grann som när jag första gången i fjärdeklass stammade fram de främmande ljuden.
”Oh! Before i forget”. Hon satte handen för munnen som hon just fyllt med mat. ”I found this really nice shirt today that would fit you perfectly”. Här fick jag in min första kil i Millas coola, världsvana fasad; “So”, sa jag eftertänksamt,”you have been thinking of me since we left each other earlier today?”
Hon stannade upp mitt i tuggandet och jag såg en rodnad, som inte kunde skyllas på vinet och värmen inne på restaurangen, blossa upp på hennes kinder.
Hon fann sig däremot snabbt; ”Yes, i guess that i did”, sa hon och såg ut som om hon precis insett att hon faktiskt gjort just det och att det förvånade henne lite.
”Just teasing”, sa jag snabbt. ”Where did you find it?”
“Oh! It was at Primark actually. You´ll find it at the mens section. Here I took a picture of if in case I would run in to you along Oxford”. Hon visade bilden. Hon hade rätt den skulle faktiskt passa mig. ”Now you know what to look for!” sa hon och lade ned telefonen i fickan igen.
Jag kände ett litet stick av besvikelse. En del av mig hade hoppats att hon skulle föreslå att vi skulle göra sällskap dit dagen efter, så att hon kunde visa mig. Det måste ha synts på mig.
”I can help you find it if you want to?”. Det trevande tonfallet gick inte att ta miste på; en dörr som öppnades på glänt.
”I´d love to”.
”It´s a date then”. Milla log stort och släppte ned axlarna. Nu märkte hon av hettan från de röda kinderna och fläktade sig lätt med ena handen. ”Is it me or is it quite hot in here?”
”Oh! It´s definitely you… that is hot”. Det kändes som en billig kommentar men jag kunde inte låta bli, dessutom hade vinet låst upp mina läppar och jag hann inte hejda mig.
Milla brast ut i skratt och hennes kinder blev om möjligt ännu rödare. När hon sansat sig lutade hon sig fram över bordet och viskade; ”Thanks, you too”.
Här kom jag, för första gången denna kväll, att tänka på Hanna där hemma. Vi hade fortfarande ett förhållande även om det stundtals kändes som att det var på upphällningen och att vi sprang om varandra. Det kändes fel på något sätt att sitta och skratta tillsammans med en annan tjej. Jag sköljde ned den bittra smaken av att känna mig som en förrädare med en mun vin, och gjorde slut på maten på tallriken.
Andra gången jag kom och tänka på Hanna den kvällen var på mitt hotellrum.
Milla hade ställt sig tätt intill mig och kyssen hade bara hänt. Det var inte förrän vi stått där en liten stund och kelat med varandra som jag insåg vad som hände.
Jag mindes inte hur vi hamnat på mitt hotell över huvud taget. Det kändes som att tiden sedan restaurangen passerat i dunkel dimma.
Oavsett så slog det dåliga samvetet till när Hanna klev in i mitt undermedvetna; det här var inte rätt mot henne. Djupt inom mig önskade jag att jag också varit singel som Milla. Det hade varit enklare då.
Milla måste ha känt av mina tankar i hur jag förde mig i kyssen för hon slutade och tittade upp på mig.
”Milla.. I…”, började jag.
”I know”, viskade hon. ”I just got the impression that it wasn´t very good at home. Sorry”
“Don´t be sorry. It´s not good but…”
“I know that you are a good guy. I took a little advantage of you. Sorry”.
“That’s ok. I wasn´t so hard to lure I guess”.
“No, you came quite easy. But don´t take that the wrong way”.
“I guess that tells me something huh?”.
Milla fick en busglimt i ögonen; “You know. There is a saying in Holland that what you don´t see hasn´t happened”. Jag tittade frågande på henne.
Milla gick till sängen och öppnade sin väska och drog fram en svart scarf som hon haft på sig tidigare på dagen. Hon vek den några gånger på längden och sa åt mig att ställa mig med ryggen mot henne. Jag lydde och undrade vad hon hade i kikaren.
Milla knöt scarfen runt mitt huvud och täckte mina ögon.
Hon snurrade på mig; ”Do you see me?”
”No”, svarade jag och nu anade jag var hon var på väg. Jag skulle kunna ha stoppat henne nu. Hade jag varit den 100%-iga good guy hon nyss sagt att jag var så hade jag gjort det, men samtidigt berättade hela denna situation något för mig. Att jag hamnat i den och lät den fortgå talade sitt enkla språk.
Jag kände Millas läppar mot mina, varma och våta. Jag mötte hennes tunga med min och vi tog upp kyssen där vi avslutade den för en stund sedan. Jag kände hennes händer smeka min rygg och axlar. Jag började smeka hennes kropp och letade mig ned mot hennes rumpa.
Milla började knäppa upp min skjorta mellan kyssarna och jag hörde hur den föll på golvet någonstans i riktning mot sängen. Milla krängde något i famnen på mig och sedan hördes två dunsar och jag misstänkte att Milla var barfota nu. Milla drog sig ur min famn och lämnade mig stående. Ett lätt frasande ljud, ett zip, tyg som drogs mot hud, ett svagt knäppande, ljudet av tyg som faller på golvet. Sedan var hon tillbaka i min famn igen.
Jag kände hennes nakna bröst mot min överkropp, hennes bröstvårtor var styva och petade mot min hud. En pirrande känsla tog form i magtrakten på mig och en välbekant värme spred sig i kroppen. Mina händer utforskade hennes nakna kropp. Hon var varm och luktade blommigt av liljekonvalj.
”Remember… what you don´t see…”. Mina byxor knäpptes upp och drogs ned. Jag hjälpte till och klev ur. Strumporna gick samma väg som byxorna. Ett par flinka fingrar gled innanför resåren på mina boxer som långsamt drogs nedåt tills de gick strumpornas väg.
Så var Millas läppar vid mina öron och viskade; ”This is my way to say thank you for a lovely dinner”. Läpparna försvann från mina öron och nästa gång jag kände dem var när de slöts runt mitt ollon. Milla fuktade toppen med läppar och tunga och började sedan suga med långsamma rörelser. Hon tog sig tid och varierade djup och tempo. Stundtals stannade hon upp för att leka med tungan runt och på ollonet. Jag stod och njöt och andades tungt.
Milla reste sig och en liten röst inom mig skrek; ”Nej fortsätt”. Men jag sa inget.
Hennes hand letade upp min och hon ledde mig till sängen. Hon hjälpte mig upp i sängen och sa åt mig att lägga mig ned. Jag hörde hur hon drog av något och snärtade iväg det i rummet. Sedan kände jag hur hon kom krypande över mig. Hon lekte över min kropp med tunga och läppar; från mina fötter upp hela vägen tills vi möttes i en kyss. Hon stannade bara en gång på vägen och det var för att ge mig en djup avsugning ända in till roten.
Hon flyttade upp och satte sig gränsle över mitt ansikte och jag kände hur hennes sköte trycktes lätt mot mina läppar. Jag behövde inte mer invit än så utan sträckte snabbt ut tungan och kände efter; hon var bullig och renrakad vid, i alla fall vid vad jag trodde var, blygdläpparna. Lite mer letande och jag kände var springan var och jag sköt försiktigt ut tungan lite mer och gled ned emellan läpparna. Hon smakade salt; en blandning av svett och könssaft.
Jag slickade henne sakta , kände mig för, lekte från sida till sida, lyssnade efter hennes reaktion för att veta när jag var på rätt spår.
Milla stönade och började jucka sakta vartefter jag upptäckte hur hon ville ha min tunga. Jag sträckte upp armarna och letade efter hennes bröst med händerna; de var redan upptagna av hennes egna händer som masserade brösten men hon lät mig vara med på ett hörn i masserandet.
Milla reste sig och jag kände i madrassen hur hon flyttade sig mjukt i sängen. Så kom hennes ben på varsin sida om mina lår och en mjuk hand omslöt roten på min kuk som slaknat något. Med mjuka rörelser fick hon nytt liv i den och jag kände att hon med den andra handen började trä på en kondom. När hon var klar var hon snabbt uppe över mig och lät mig sjunka in i henne. Hennes andhämtning ökade för varje gång och hon gungade ned och upp igen och jag lade händer på hennes höfter och följde med i hennes böljande rörelser. Snabbare och snabbare red hon och jag fick svårare att parera hennes rörelser eftersom jag inte såg något. Efter en stund stannade hon utan förvarning upp och började gnida fram och tillbaka samtidigt som hennes andning övergick till stönanden och plötsligt skrek hon till. Hon gned sig frenetiskt fram och tillbaka och gnydde utdraget. Så slutade hon tvärt som hon börjat och sjönk ned över mig.
Jag kramade om henne och rullade runt så att jag hamnade över henne. Vi kysstes passionerat samtidigt som jag fumlade med ena handen för att komma tillbaka in i henne. Hon skrattade och hjälpte mig med en hand.
”I wanna see you”, sa jag och gjorde en rörelse mot ögonbindeln.
”If you see me then i happened”, sa hon varnande.
“I don´t care”, viskade jag.
Jag tog av ögonbindeln och våra blickar möttes. Millas hår liknade solstrålar där det låg utspritt bakom henne på den vita kudden. Hennes blå ögon glänste av åtrå. Jag började sakta jucka in och ut ur henne. Milla följde med i mina rörelser och juckade emot. Jag kände mig vild och stark. Jag kunde ligga här hela kvällen och det skulle aldrig ta slut. Men så var det förstås inte. Millas motjuck förde mig snabbt mot min gräns och jag gav snabbt upp tankarna på att detta skulle bli en utdragen historia. Jag bestämde mig för att hoppas på fler stunder med denna underbara kvinna och ökade tempot. Milla sa något på, vad jag tror var, holländska och jag tittade frågande på henne.
Hon kom på sig själv; ”Fuck me, fuck me… harder”, flämtade hon fram.
Det var droppen för mig. Det finns två saker som får mig att komma snabbt och det är bakifrån och sedan när en tjej ber mig att knulla henne; jag kan inte hålla mig hur gärna jag än vill, det är som kryptonit för stålmannen.
Jag började knulla Milla som jag aldrig knullat någon annan förut. Milla slutade att jucka emot och tog bara emot mina stötar och hejade stönande på. Någon sekund senare fick hon sin belöning; jag formligen exploderade i henne. Darrningen från orgasmen satt i under flera minuter och det dröjde en lång stund innan det slutade rycka i min vän.
Milla bytte hotell dagen efter. Hon checkade ut från sitt och flyttade in i mitt rum och de följande dagarna gick i njutningens tecken.
På morgonen dagen då hon skulle åka hem vaknade jag och fann att hon lämnat rummet tidigt. Väskorna var borta. Inget spår syntes av henne.
Jag kände mig besviken att jag inte fick chansen att säga hejdå och ge henne en kram och tacka för de dagar som varit, och för att hon givit mig ett nytt perspektiv på saker och ting i mitt egna liv där hemma.
Det var på toaletten som jag hittade ett spår av henne i form av en handskriven lapp; Thank you! Miss you already. Sedan stod en mailadress och en blinkande smiley. Jag förstod då att det var en dörr som stod på glänt; bollen var hos mig om jag skulle öppna den eller inte…
Fler noveller av samma författare
