En räddande ängel

---

---

Anna snurrade en lock av sitt blonda hår runt pennan hon höll i handen medan hon försökte koncentrera sig på att renskriva en beställning från en kund. Hon stod bakom disken i det lilla fiket hon som hon jobbade på och lutade sig fram, stödd på armbågarna för att ta en del av vikten från sina fötter.

Fast nu hade hon stirrat på samma mening på det skrynkliga pappret i minst 5 minuter. Hennes blick envisades med att smyga sig iväg för att titta ner mot rummets högra hörn där en ensam bred fåtölj stod inklämd bakom ett litet runt bord i mörkt trä. I fåtöljen satt den kund som hade stört hennes koncentration den senaste timme. En man som tycktes djupt försjunken i den bok han läste.
Anna sneglade på honom ur ögonvrån igen medan hon tuggade lite frånvarande på pennans skaft. Han måste vara i 40 års åldern, minst. Hans hår var mörkt brunt men hon kunde se att det fanns några silver strimmor i det. Det var egentligen hennes enda ledtråd till att han måste vara över 40 för annars såg han väldigt bra ut.. Han hade mörkt skägg som var välskött och som helt saknade silver. Han hår var långt och vågigt och hängde fritt kring hans axlar. Det fick henne att tänka på en krigare från vikingatiden. Hela hans utseende fick faktiskt hennes tankar att ta den vägen. Han var kraftigt byggd, hela hans kropp såg ut ett enda stort muskelpaket. Han hade en mörkt blå skjorta med ärmarna upprullade till armbågarna och hans underarmar var grova och seniga. Hon kunde inte ens tänka sig vad för sorts jobb han gjorde för att få den sortens muskler. Hon var iallfall hundra procent säkert på att han inte fått dem på nåt gym. Hans ögon hade en stormigt gråblå färg och hon hade hunnit tänka att de var väldigt vackra den korta stunden som de hade haft ögonkontakt när han beställde sitt kaffe. Men det som hade fångat hennes uppmärksamhet mest var nog hans röst..
Han hade en mörk, len röst som tycktes komma djupt nerifrån hans breda bröstkorg och hon hade aldrig hört någon tala med en sån röst förr.

Anna drog en djup suck och tvingade sig att titta ut genom fönstret istället. Snart skulle hon nog bli tvungen att ge upp den här sabla renskriviningen. Om det ändå hade varit lite mer att göra så det hade funnit nåt annat att tänka på!
"Du borde verkligen komma ut mer, det här är ju pinsamt" tänkte hon,
"ska det inte ens kunna komma in en snygg kille och dricka kaffe utan att du ska tappa huvudet totalt?!"
Hon rättade på ryggen och vände ryggen mot rummet samtidigt som hon knäppte händerna bakom huvudet och sträckte på sig så kotorna knakade.

"Ursäkta mig" Den mörka rösten bakom henne fick henne nästan att hoppa till men hon dolde det genom att hastigt snurra runt och dra ner tröjan en aning.
Han stod vid kassan med boken i ena handen och betalkortet i den andra.
Anna var nära att himla med ögonen åt sig själv, nerverna utanpå kroppen, minst sagt. Hon plockade fram det glada lättsamma leende som hon alltid använde med kunderna.
"Vad kan jag hjälpa dig med?" Hon la huvudet lite på sned och mötte hans blick.
Hans ansikte förblev allvarligt.
"En kaffe till, och om du kunde berätta vad klockan är?" Han såg på henne under mörka ögonbryn. Hon tittade ner mot sitt armbandsur medan hon slog in priset på kaffet med den andra handen.
" 25 kronor då, och klockan är halv 4" Hon slog in siffrorna på kortterminalen utan att titta upp. Han verkade inte vara typen som ville småprata med cafébiträden.
"När stänger ni?" Den mörka rösten fick henne att känna det som att nånting vibrerade inne i henne, nånstans i magtrakten.
"Klockan sju" Hennes tonfall blev glatt av gammal vana, den frågan besvarade hon minst 10 gånger per dag.
"Bra, då är det ett tag än innan vi måste säga hej då" Hans röst var lägre den här gången, nästan ett mumlande. Hon såg upp och undrade för en sekund om han faktiskt försökt skoja med henne. Deras blickar mötes och hon höjde lite frågande på ögonbrynen innan hon upptäckte att han såg minst lika förvånad ut som henne.

Thor kände hur han började rodna. Det började nånstans vid nyckelbenen och letade sig uppför halsen och snart skulle det synas i hans ansikte. Hade han sagt det där rakt ut? Han slog hastigt ner blicken och körde handen genom håret med ett nervöst småleende, mest riktat mot sina egna skor.

När han hade klivit in genom dörren till fiket hade han varit på det värsta humör man kan tänka sig. Han hade helt missbedömt hur lång tid mötet han varit på skulle ta, han älskade sitt jobb, att jobba som trädgårdsanläggare var ett tungt jobb, iallafall om man envisades med att sköta så mycket som det bara gick ensam. Men har man kunder så måste man ju träffa dem ibland. Han var rätt säker på att han skulle haft ont om kunder, han med sitt kantiga sätt och sitt allvarliga, lite hårda ansikte, om det inte varit för det faktum att han var väldigt bra på det han gjorde, den bästa faktiskt. Men det här mötet hade dragit ut på tiden och när han kom därifrån hade hans tåg gått, vilket betydde att vartenda byte längst vägen skulle bli försenat. Så han kom fram till att det bästa nog var att vänta och helt enkelt ta nästa tåg som passade ihop med alla byten igen. Men det innebar att vänta till kvart i 8. Och det hade han nog inte hållit så farligt, han gillade att vara utomhus och att gå omkring i lugn och ro några timmar och fundera på nästa jobb var inget han skulle haft så mycket emot. Om det nu inte varit så att himlen hade öppnar sig ovanför honom.
Så när han öppnade dörren till det lilla cafét med stora, mjuka fåtöljer och dämpad belysning så hade han varit blöt, kall och väldigt väldigt irriterad.

Han hade köpt sitt kaffe, muttrat nåt biträdet bakom kassan och satt sig i ett hörn med sin senaste bok om hur man bäst planerar för användning av vatten i trädgårdsanläggning. Men efter en stund så hade han kommit på sig själv med att titta upp varje gång det kom in en kund och flickan bakom kassan hälsade. Flicka och flicka förresten, hon var väl en kvinna. Hon såg ut att vara nånstans mellan 25 och 30 år. Hon hade långt ljust hår i en tjock fläta ner på ryggen, några slingor hade slitit sig precis runt hennes ansikte och ramade in det. Hon hade stora mörkblå ögon och en söt liten uppnäsa med fräknar på näsryggen. Hon talade med ljus, klar röst och gestikulerade mycket med händerna när hon pratade med sina kunder som om hon faktiskt kände dem alla. Men det som fångade hans uppmärksamhet mest var hennes leende, hon hade jämna, vita tänder och hennes läppar var ljusa, släta och fylliga. Och varje gång hon log så glittrade hennes ögon och hon fick små rynkor på näsryggen och en smilgrop blev synlig i var kind.
Han upptäckte att han skyndade sig att titta upp varje gång dörren öppnades för att få se henne le.

Så hade det blivit lugnt och hon hade stått vid disken med några papper och en penna. Hon hade lutat sig fram mot disken och tuggat på sin underläpp och petat omkring med slingorna som smitit ur flätat. Den ljustblå tröjan med fikets logga på hade halkat ner över hennes vänstra axel så man kunde ana hennes nyckelben vid ringningen och han kunde se axelbandet på hennes bh, den var svart och blank. Han kom på sig själv med att sitta med boken i ansiktet men med blicken riktad mot henne. Det var verkligen inget sexuellt utmanade med hur hon stod, men det var något omedvetet sensuellt över henne och ju mer han tittade dessto torrare blev han i munnen.

Det lilla fiket hade långsamt börjat tömmas på folk och han hade för en sekund funderat på om han faktiskt skulle göra ett försök att prata med henne. Hon verkade ju vara typen som inte hade något emot att prata med kunderna. Han hade rest sig upp och gått fram till disken ungefär samtidigt som hon hade börjat plocka undan pappren och sedan vänt sig om och sträckt på sig med ryggen mot honom. Han hade tappat all förmåga att tänka ut nåt vettigt sätt att prata med henne. Han blick hade fastnat på hennes kropp som sträcktes ut, armarna över hennes huvud, nacken som lutades bakåt så den ljusa flätan hängde ännu längre ner över ryggen som svankade så att hennes rundade bakdel pressade mot tyget i henne svarta jeans. Det fick honom att tänka på saker han inte borde tänka på, som om hon skulle bända kroppen bakåt på samma sätt om han kysste hennes hals, kasta huvudet tillbaka och sära läpparna på samma sätt men av njutning istället för av stress. Han kände det nästan som om tanken brände honom och fick blodet att rusa lite snabbare, det var för länge sedan han hade haft en kvinna. Han hade skyndat sig att rikta upp blicken mot hennes huvud och sedan bett om en kopp kaffe till. Och när det där vackra leendet riktades mot honom klarade han inte ens av att ge henne ett leende tillbaka utan gömde sig bakom sin vanliga mask av allvar.
Hon verkade inte ta illa upp dock, hon bara smålog och svarade på hans fråga om klockan och om stängning. Han njöt av att höra hennes ljusa mjuka röst tala till honom och när hon talade om att de inte stängde på 3 timmar till, tänkte han att han hade lite mer tid på sig där inne i hennes sällskap.
När han tittade upp så såg hon honom i ögonen med ett väldigt förvånat uttryck och han insåg att han hade sagt vad han tänkte, rakt ut.
Och här stod han nu och fumlade efter orden som en blyg skolpojke och klarade inte av att se in i de där stora mörka ögonen.
"Tack" Det enda ordet fick honom att slutligen lyfta blicken och se på henne.
Hon smålog rart mot honom. "Jag får inte gå hem förrän vi stänger, så det är skönt med lite sällskap, du är den sista som är kvar här" Hon lät faktiskt tacksam, glad att ha honom där.
Han harklade sig lite, kämpade för att inte låt kort eller brysk, det som var hans största problem när det kom till andra människor. "Ja, det här regnandet gör väl inte att folk vill röra på sig direkt" Det lät hårt i hans egna öron, som om han helst velat gå sin väg han med. Men om igen så verkade hon inte alls ta illa upp. Istället lutade hon sig fram på armbågarna igen, vilket gjorde att hon fick titta upp på honom under luggen.
"Så du är inte från stan, och du tar dig inte hem just nu. Det är det vanliga när det blir sånt här väder." Han nickade och tittade ner på henne. Han funderade på om hennes hud var så len som den såg ut, om den skulle kännas som siden under hans valkiga händer. Det nästan kliade i hans fingrar efter att får sträcka ut handen och smeka undan en av de hårslingorna som föll mjukt mot hennes kinder. Han harklade sig och undrade vad som vad fel med honom! Att plötsligt stå och nästan dreglade efter en ung kvinnan som han inte ens visste namnet på och som dessutom var minst 12 år yngre än honom.
Hon verkade totalt omedveten om hans tankar, hon skiftade från de ena foten till den andra och sökte hans blick. "Var är hemma? Om du inte tar illa upp att jag frågar?"
Hans allvarliga min stannade på plats när han svarade. "Utanför stan, norrut, 3 mil ungefär" Han räknade inte med att hon skulle veta var det låg, hans hus låg ensamt, långt till närmsta granne med den stora trädgården han anlagt själv och älskade av hela sitt hjärta. Ödsligt till, precis som han ville ha det, men just i det här ögonblicket kändes tanken på ett tomt mörkt hus inte lika lockande som det brukade. Tanken på nån att komma hem till kändes, iallafall för just precis nu, inte alls särskilt fel. Helst någon med stora blå ögon och ett glittrade leende.
"Ojdå, säg inte att du väntar på 32:an?" Hennes röst lät med ens bekymrad och hon rätade på ryggen. Han rynkade pannan och hans min blev mörkare. "Ja, hur visste du det? Och vad är problemet med det?"
Hon bet sig i underläppen och rynkade också pannan, men i medlidande. "Jag känner till det för jag har en kompis som åker åt det hållet varje dag. Och hon var in för en stund sen och nämnde att de lagt om turerna, så 32:an går inte längre efter 3 på helgerna så hon hade blivit tvungen att fixa skjuts med sin bror för att ta sig hem"
Han stannade upp helt för nån sekund medan han tog in informationen, sen drämde han näven i disken och vände sig bort. Han drog handen över ansiktet och svor till högt och ljudligt. Hur fan skulle han ta sig hem nu?

Anna såg på honom med stora ögon när det stod klart att han nu hade ett problem.
Och temperament också tydligen. Hon tittade lite avvaktande på han ryggtavla där han stod bortvänd från henne. Utan att hon riktigt tänkte på det så lät hon blicken vandra, från breda axlar och skuldror ner till smala höfter och förmodligen den snyggaste rumpa hon sett i sitt liv. Han hade ett par mörkt blå, nöta jeans på sig och den lite ljusare skjortan var nedstoppad i byxlinningen så hon kunde se ett enkelt svart bälte spänt om hans höft. Kraftiga lår, byxorna nästa nöta igenom vid knäna och sen ett par rejäla kängor av modell större. Han hade satt båda händerna vid hårfästet nu och lutade huvudet bakåt i frustration innan han drog händerna genom det långa mörka håret i en irriterad gest. Hon tyckte synd om honom, att fastna i stan nu, utan möjlighet att ta sig hem skulle kunna göra vem som helst uppgiven. Men hennes tankar envisades ändå med att påpeka att hans armar svällde av rejäla muskler när han spände dem och knäppte händerna bakom nacken när han tittade ner i golvet och vandrade fram och tillbaka på golvet framför disken. Hon tittade på klockan, 2 timmar till stängning, regnet öste fortfarande ner och inte en människa i lokalen förutom dom två. Hon öppnade munnen för att säga nåt men just i det ögonblicket ringde telefonen ute i köket. Hon tassade snabbt iväg och lyfte luren. I andra ände hörde hon sin chefs välbekanta stämma fråga henne om de var några kunder kvar.. Hon funderade bara en halv sekund innan hon svarade "Inte en kotte, regnet står som spön i backen, ingen vågar sig ut"
"Bomma igen och gå hem med dig, onödigt du ska behöva stå där och hänga i 2 timmar till! Ha en skön kväll och vi ses på måndag!" Anna nickade fast hon visste att chefen inte kunde se det samtidigt som hon tackade och önskade honom en trevlig kväll innan hon la på. Hon stod och funderade en liten stund. Killen ute i serveringen hade ett problem som hon skulle kunna ha lösningen på. Hon drog lite i guldkedjan hon bar om halsen medan hon tänkte igenom saken, det hon tänkte på var egentligen direkt oklokt. Men så tänkte hon på hans mörka röst som mumlade halvt för dig själv sekunden före hans hårda gråblå ögon såg in i hennes med ett nästan blygt leende långt där inne. Och hon fattade ett beslut. Hon gick tillbaka ut bakom disken. Han stod kvar där hon hade lämnat honom, nu med de kraftiga armarna korsade över bröstet. Just nu såg han verkligen ut som en krigare som klivit rakt ut ur en fantasyroman, en rejält förbannad sådan. Hon harklade sig lite för att få hans uppmärksamhet. Han tittade upp och verkade nästan glömt att hon också var där. "Ingen lösning på hur du ska ta dig hem?" Hon såg på honom och såg hur hans bröstkorg hävde sig när han drog en djup suck. "Dessvärre inte" Hans röst lät nästan som ett dovt morrande när han svarade.
Hon nickade lite för sig själv. "Vad heter du?" Han såg förvånad ut över frågan som kunde tyckas komma ur intet. "Thor" Hon nickade igen, såklart han gjorde!
"Thor, jag heter Anna och jag fick precis ett samtal från min chef att jag ska bomma igen och ta mig hem. Jag har en bil och jag ska åt samma håll som du, inte lika långt egentligen men.." Hon drog efter andan och harklade sig lite. "Vill du ha skjuts hem?"

Thor vände sig mot tjejen bakom kassan. Anna hette hon. Anna. Han prövade namnet i munnen en gång, lågt. Jo, det passade henne. Han såg på henne, hon fingrade med förklädet som hon hade knutet runt midjan och rodnade lite. Hon hade erbjudit sig att köra honom hem. Han gav henne en misstrogen blick. "Blir det inte till stora problem för dig?" Hon såg ner i golvet en sekund innan hon möte hans blick igen. "Inte lika stora problem som du verkar ha med att ta dig hem" Hon log lite snett och korsade armarna över bröstet på samma sätt som honom. "Ska jag köra dig hem, ja eller nej?"
Han kunde inte stoppa det, hans ansikte sprack upp i ett genuint leende och han kände verkligen för att bara ge henne en stor kram. "En räddande ängel, det är vad du är, min sköna!" Han tänkte inte utan bara gjorde när han fattade hennes hand, böjde sig över den och kysste hennes handrygg. Han kände hur hon stelnade till men hans läppar hade redan tryckts mot hennes hud och den kändes mjuk som sammet. Han kunde känna doften av henne, nån sorts tvål blandat med doften av kaffe och kanel. Och hur han än kämpade emot kunde han inte hindra sig från att dra läpparna över den mjuka huden en gång till innan han släppte hennes hand. Han såg upp på henne och det kändes som om han fått ett slag i magen. Hennes kinder hade fått färg och hennes läppar hade särats en aning. När han tittade på dem så fladdrade hennes tunga ut och vätte dem, förmodligen omedvetet. Hennes ögon såg nästan lite febriga ut men hon följde honom med blicken. Han slickade sig om munnen och tyckte sig kunna känna smaken av hennes hud. Han rätade på sig och försökte uppföra sig som att han inte blivit påverkad av en sådan liten sak som att kyssa hennes hand, Men sanningen var att han var påverkad, hjärtat bankade i i bröstkorgen och han kände sig varm.
Hon harklade sig och tittade bort men han kunde se hur hon smekte med fingrarna över den plats där hans läppar hade rört hennes hud.
Hon gick bort till dörren och låste den innan hon gick förbi honom in mot köket igen. "Jag ska bara byta om och hämta mina saker så drar vi sen" Hon tittade inte på honom när hon försvann. Han stod kvar och vägde från den ena foten till den andra medan han väntade på att hon skulle komma tillbaka.

Anna gick in i den lilla alkoven som de använde som omklädningsrum, nästan hela utrymmet togs upp av skåp som innehöll tröjor och förkläden. Hon drog den ljusblå tröjan över huvudet och slängde den i tvättkorgen följt av förklädet hon haft på sig som hade fläckar av kaffe och mjölk. Hon plockade ner sin egen tröja och drog på den innan hon vände sig mot spegeln som hängde på väggen och släppte ut håret ur flätan. Hon såg på sig själv i spegeln. "Vad håller du på med?" Hon såg uppfordrande på spegelbilden. Men sen bestämde hon sig för att sluta tänka så mycket. Hon bytte skor, lämnade de fotriktiga arbetsskorna under skåpet och drog på sig sina egna gympaskor. Hon tog ner sin skinnjacka från en krok på väggen och sedan sin svarta sportväska. Hon hängde den över axeln och vände den rätt så att trycket där det stod adidas hängde utåt. Hon tittade sig i spegeln en sista gång, mest för att vinna lite tid innan hon gick tillbaka ut mot serveringen. Det kändes som om tusen fjärilar fladdrade runt i hennes mage. Vad är det att vara så nervös för? Du ska bara ge nån skjuts hem påpekade hon irriterat för sig själv. Hon plockade upp nycklarna till dörren ur väskan medan hon gick och skramlade lite med dem i handen. När hon kom ut i serveringen stod han med ryggen mot henne och höll på att ta på sig sin jacka, han hade en rejäl jacka från fjällräven i en gråblå färg och hon hann tänka att den måste matcha hans ögon perfekt innan han vände sig om och såg på henne med den där allvarliga, nästan hårda blicken som av någon anledning gjorde henne svag i knäna.

Thor drog upp jackan ordentligt över axlarna just som han hörde henne skramla med något bakom honom. Han vände sig mot henne. Hon hade släppt ut håret och det låg som gyllene silke, blänkande och lite vågigt ner över hennes axlar. Hon hade på sig en roströd tröja under en svart skinnjacka. Han stoppade ner händerna i fickorna och slöt dem hårt. Hans hjärta ökade takten igen och han fick nästan problem att andas normalt. Han hann tänka, "Åh gode Gud, vad har jag gett mig in på?!" innan hon log det där rara leendet mot honom och han visste att han var förlorad. Han skulle göra allt i sin makt för att hon skulle vara nära honom såg länge det bara gick. "Jag måste larma, om du skvallrar för min chef att du varit närvarande vid det så ger han mig nog sparken" Hon flinade och blinkade åt honom. "Inte ett ord!" Han tyckte själv att hans röst lät så mörk och hård i jämförelse med hennes, till och med när han försökte skämta tillbaka med henne och han önskade, inte för första gången den här eftermiddagen, att han hade haft lite lättare att vara öppen och charmig med folk. Hon verkade förstå dock, för hon log bredare mot honom över axeln så hennes smilgropar syntes innan hon tryckte in ett antal siffror på en liten terminal vid dörren. När hon var klar hördes ett lågt pipade ljud och hon vände sig mot honom. Innan han hann förstå vad som hände hade hon lagt en av sina små händer på hans bröstkorg där jackan fortfarande hängde öppen. Hon pressade försiktigt samtidigt som hon fingrade med nycklarna med den andra handen och försökte se vilken det var hon behövde för att låsa dörren. Han stod helt stilla, som paralyserad och när hon tog ett steg närmare stod han kvar på samma ställe så hon hamnade precis under hans haka. Han drog in ett hastig andetag och doften av hennes shampoo fyllde hans näsa. Hon luktade som äppelblom. Hon såg upp och verkade bli väldigt förvånad över hur nära de plötsligt stod varandra. De fick ögonkontakt och hon rodnade rejält!

Anna stirrade in i hans ögon i en sekund medan hon kände hur det hettade i hennes kinder innan hon generat slog ner blicken. Hon stirrade in i hans breda bröstkorg och kunde se hur den översta knappen i hans skjorta inte var stängd utan visade upp en liten del av ett hårigt bröst. Hon såg på sin egen hand som låg kvar där hon lagt den när hon först försökte fösa honom mot dörren. Den såg väldigt liten ut mot hans kropp. Hur skulle det kännas att smeka fingertopparna mot den blottade huden precis under hans nyckelben? Hennes kinder hettade ännu värre och hon visste inte längre var hon skulle titta.. Hon vågade en snabb blick upp mot hans ansikte och han hade pressat samman käkarna hårt och han hade nåt i blicken som gjorde att det nästan såg ut som om den glödde. Om jag ställer mig på tå, skulle jag nå upp att kyssa honom då?
"Ehm, f-förlåt, jag.. Larmet. Larmet går igång om 30 sekunder, vi måste gå ut." Hon hörde själv att hon stammade. Han sa inget, bara såg på henne med allvarlig min men han vände sig om och gick mot dörren. Hon släppte ut ett andetag som hon inte vetat att hon hållit och följde efter honom.

Thor vände upp ansiktet mot regnet medan Anna stoppade nyckeln i låset och vred om. Det forsade ner från himlen och hans hår, skägg, kläder, hud, allt var dränkt på bara några sekunder. Kylan kändes välbehövlig och för en sekund kände han det nästan som om han var i kontroll av sig själv igen, men så hörde han henne skratta till brevid honom och när han vände blicken mot henne så stod hon vid hans sida med ansiktet uppvänt mot regnet på samma sätt som han. Vattnet forsade ner över henne och det blonda håret la sig platt och blankt mot hennes huvud och hals. Hon hade inte stängt sin jacka och hennes röda tröja hade redan fått en mörkare färg och klistrade sig mot hennes kropp så han tydligt kunde se varenda kurva hon hade. Han svalde hårt när han undrade vad hon skulle göra om han kysste henne nu. Tryckte henne tätt intill sig och trasslade in händerna i hennes blöta hår. Skulle hon misstycka? Eller skulle hon besvara kyssen? Öppna munnen under hans och låta honom smeka hennes tunga med sin. Han bet ihop om ett lågt stön när han kände kroppen reagera på hans fantasier. Det kliade i hans fingrar efter att få sträcka ut handen och röra vid henne. Men han höll dom hårt knutna i fickorna och såg på henne med en hastigt växande hetta brännande i magtrakten.

Anna lät regnet dränka henne in på bara kroppen, det fanns ändå inget som skulle kunnat hålla henne torr hela vägen bort till parkeringen där hennes gamla saab stod parkerad. "Min bil står här borta" Hon började småspringa genom regnet och han följde tätt efter henne. Han var verkligen inte det pratsamma typen tänkte hon lite stilla. Men det var nånting med honom. Hans blick och hårda ansikte och hans kraftiga muskulösa kropp gjorde honom respektingivande men ibland tyckte hon sig se nåt rart, nästan lite fumligt i hans sätt att röra sig eller se på henne. Fast just nu var det inget fumligt alls över honom. Han höll utan problem jämna steg med henne utan att behöva springa, han rörde sig snabbt och med säkra steg. Han var precis lika dränkt som henne och hans jacka var blank av regnvatten, hans skjorta var så blöt att det droppade från kragen och hans jeans klibbade mot hans kraftiga lår. Hans långa hår låg klistrat mot hans rygg och hon hann tänka tanken att han var förmodligen det sexigaste hon någonsin sett, innan hon stoppade sig själv. Hon sprang fram till saaben som stod ensam kvar på parkeringen, fler hade visst bestämt sig för att den här dagen skulle avslutas tidigare än vanligt.
Hon låste upp på förarsidan och hoppade in. Hon droppade vatten på sätet när hon ställde sig på knä med händerna på passarserarsätet och låste upp dörren. Han steg in innan hon hunnit dra sig tillbaka helt, ivrig att komma undan skyfallet. Hon lyfte vänster hand och försökte hålla balansen för att kunna rätta upp sig igen, men tappade den och fick sätta ner handen igen, den här gången på hans ben som nu befann sig där hennes hand nyss varit. Hon såg upp på honom med en ursäkt på tungan, men tappade bort vad hon skulle säga när hon kände hans värme genom det dyblöta jeanstyget. Han lår var hårt som sten och hans kropp hade värmt upp den blöta tyget inifrån. Han såg på hennes hand en sekund innan han lyfte blicken, hans ögon såg flera nyanser mörkare ut i halvdunklet i bilen. Hon såg på honom och märkte att hennes hår hade klibbat fast mot hans axel av den plötsliga rörelsen.

Thor andades inte riktigt normalt just nu. Hennes vänstra hand vilade på hans högra lår, den andra handen brevid hans vänstra ben. Hon höll sin vikt uppe på armarna eftersom hon inte fått ner knäna från sitt säte ännu och det gjorde att hennes vikt nu vilade mot honom. Ingen liten knappt märkbar smekning mot tyget, utan ganska ordentligt tryck mot musklerna i hans ben och hon var så nära att hans kunde känna hennes utandningsluft smeka mot hans kind. "Centrallåset fungerar inte" Hon lät lite andlös, som om hon just varit ute på en lång löparrunda när hon försökte förklara vad hon gjorde i hans knä.
Han harklade sig lite och hon tryckte ifrån igen, behöll balansen den här gången och krånglade ner sina fötter på bilgolvet. Hon satt nyckeln i låset och slog igång bilen. "Då så, då åker vi" sa hon glatt och han nickade till svar.

Ingen av dem sa nåt innan de tagit sig ut ur stan och kommit ut på landsvägen, Då vände Anna huvudet mot Thor och smålog lite. "Vad jobbar du med?" frågade hon lite försiktigt. "Trädgårdar" svarade han kort.
"Hur jobbar du med det då?" pressade hon vidare,
"Designar, planerar, anlägger. Sådana saker" Han mörka röst lät inte irriterad bara avlägsen. Hon kikade på honom i ögonvrån medan de fortsatte köra.

"Stör jag dig med mina frågor?" Thor ryckte upp huvudet och såg på henne. Hon trodde att hon störde, han lutade huvudet en aning bakåt och svor väldigt låg för sig själv. "Nej, du stör mig inte!" Hans röst vibrerade lågt. "Jag är ledsen Anna, jag är känd för att vara kantig och osocial, men du stör mig verkligen inte. Jag ber om ursäkt" Han harklade sig och sedan började han berätta om sitt jobb.

Anna lyssnade och lyssnade. Thor var bra på att berätta och förklara och efter bara en liten stund förstod hon att han verkligen brann för sitt jobb. Och hans mörka, lena röst som pratade om växter och träd och vattendrag med sådan passion fick henne att undra om han var lika passionerad på andra områden. Hon kunde bara tänka sig vad det skulle göra med henne om han lutade sig fram och viskade i hennes öra med den där rösten att han ville älska med henne. Bara tanken fick henne att rodna och hon koncentrerade sig på vägen för att han inte skulle märka nåt.

Thor kunde inte minnas när han senast kände sig så avslappnad tillsammans med någon och ändå så enormt spänd. Hon lyssnade när han pratade, ställde följdfrågor, gjorde det lätt för honom. Ändå kunde han inte hjälpa att han kände det som att han helst skulle vilja smeka undan det fuktiga håret från hennes hals och dra fingret över den lena, känsliga huden bakom hennes öra, Hur skulle hon reagera om han gjorde nåt sånt? Skulle hon dra sig undan? Be honom att sluta. Eller skulle hon börja andas tyngre, luta sig mot honom, låta små mjuka stön tränga ut mellan de där ljuvligt fylliga läpparna? Han rös till och kände hur tanken på att få henne att stöna, viska hans namn, fick honom att hårdna under det tunga, blöta tyget i jeansen.
Han vände blicken mot vägen och försökte tänka på något annat.
Han var så upptagen med att försöka hålla sina tankar ockuperade att han nästan glömde att säga till henne när hon skulle svänga av till höger, in på den lilla knappt synliga grusvägen som ledde upp till hans hus.

"Sväng här!" Anna hoppade nästan till av det lite bryska kommandot men slog igång bilens högra blinkers och svängde lydigt in på den lilla vägen. Hon körde långsamt in bland träden, vägen var blöt och lerig men det hade iallafall slutat regna. De fortsatte och plötsligt öppnade skogen upp sig mot en kulle, vägen slingrade sig uppför den och däruppe låg ett hus. Det var ett enplans hus som tycktes breda ut sig över kulle. På framsidan fanns en stor vacker, inglasad veranda. Huset var målat i en sorts grågrön färg som gjorde att det nästan smälte in i landskapet, knutarna och fönsterkarmarna var krispigt vita.Och runt om bredde en enorm trädgård ut sig, överallt växte det små dungar av träd och buskar, rabatter och odlingar. En del av träden var upplysta med dolda armaturer och överallt letade sig små bäckar fram, rann ner i dammar eller blev till vattenfall. Hon behövde inte fråga om det var hans hus. Hon stannade bilen framför huset och tvekade en stund innan hon slog av motorn. Hon visste inte riktigt vad hon skulle säga nu eller vad han tänkte på men trädgården utövade en underlig sorts dragning på henne och hon ville så gärna se den på riktigt, inte genom en bilruta. Hon sneglade lite försiktigt på Thor i ögonvrån, han satt med ena handen hårt knuten i knät och tittade ner på sina fötter. Hon visst inte vad hon skulle säga, så istället öppnade hon bara bildörren och klev ut. Hon gick fram till knuten på huset, där grusplanen slutade och gräsmattan tog vid och bara tittade ut över hans trädgård. "Han har gjort allt det här" tänkte hon och kände hjärtat slå lite snabbare i bröstet. Allt den här skönheten hade han byggt upp.

Thor tittade efter henne när hon klev ut ur bilen, utan ett ord. Han följde henne med blicken med en blandning av förvåning och begär. Hon ställde sig där ute och tittade på hans trädgård, hans liv, det han ägnade så mycket av sin tid åt. Han såg på hennes rygg där hon stod, helt stilla. Han öppnade bildörren och klev ut. Han gick långsamt mot henne och stannade bakom henne. Han tänkte på hur det skulle vara om hon vore här ofta, om hon vore hans. Då skulle han vara fri att lägga händerna på hennes kurviga höfter och dra henne till sig, trycka sig mot henne och lägga hakan på hennes axel och titta på sitt arbete tillsammans med henne. Han tog ett steg närmare samtidigt som fantasierna i hans huvud spann vidare allt snabbare. Han ville kyssa henne i nacken, smeka med händerna över hennes mage och låta dem glida upp och lägga sig över hennes revben. Trycka hennes lockande rumpa mot sig och röra sina höfter tills hon kände vad hon gjorde med honom. Han andades ut ett skakigt andetag när han stannade, precis bakom henne. Han stod så nära att skulle hon kliva bakåt bara nån centimeter så skulle hon stöta i hans bröstkorg. Han tyckte att luften kändes tjock av spänningen, kände hon det också?


Han såg henne darra lätt där hon stod framför honom, nu när de var ute ur bilens värme. Men hon verkade inte märka det själv. Hon stirrade ut över hans trädgård, över det komplicerade nätet av vattendrag och växter som han anlagt. Allting följde landskapet, dess höjningar och sänkningar. Han älskade sin trädgård, den betvingade inte naturen utan följde den, mjukt och stilla.
"Så vackert!" Hennes röst var full av förundran och hennes ögon glittrade i den hastig fallande skymningen. Hans hjärta svällde och han hade nog aldrig varit så stolt över allt jobb han lagt ner som han var i just det ögonblicket.
"Du fryser" viskade han nära hennes öra Hon slog armarna om sig själv vid hans ord, som en bekräftelse på att han hade rätt. En lätt rysning gick genom hennes kropp när hans andedräkt smekte över hennes öra.
"Kom" Han rörde vid hennes axel och gick sen mot huset. Han hörde hur hon följde efter honom utan ett ord. Han plockade upp sin nyckel ur jackfickan medan han gick. Han gick som vanligt mot ingången som gick genom hans verkstad, han använde sällan den stora huvudingången. Han satte nyckeln i låste och gav dörren en knuff med axeln så den gick upp. Han klev in och steg vant över travarna av virke och runt stora kar fyllda med jord för odling. Av gammal vana tände han inte ljuset, han kunde stället som sin egen fika. Han hörde henne flämta till när hon precis undvek att gå rakt på en bänk fylld med krukor. Han var på väg att vända sig om och be om ursäkt för att han glömt tända när hennes hand plötsligt smög sig in i hans. Han sa inget utan bara fortsatte framåt med henne precis bakom sig men hans hjärta började hamra i hans bröst när hennes varma, lena små fingrar letade sig in mellan hans egna grova, valkiga. Han satte ut handen och knuffade upp en dörr och så stod dom i hans kök.

Anna kikade över Thors axel in i köket. Det var stort med mörka skåp och bänksskivor runt hela väggarna och en väldig köksö i mitten med en spishäll. Hon steg inte fram brevid honom för då skulle han kunna se henne i ögonen och hon hade svårt att formulera en förklaring i sitt huvud till varför hon fortfarande inte hade släppt hans hand trots att hon nu kunde se väldigt bra. Han verkade tveka ett ögonblick, sedan sparkade han av sig kängorna utan att släppa hennes hand. Hon kunde inte låta bli att le lite innan hon petade av sina egna dyblöta gympaskor med tårna. Han tog ett steg in i köket och föste sedan henne upp framför sig, men höll henne fortfarande i handen. Hon tittade ner i golvet en sekund och såg på de vackra stenplattorna som täckte det, innan hon tittade upp och tog ett tveksamt steg framåt. Hon vände på huvudet och såg lite frågande på honom. Till hennes förvåning så log han, ett mjukt äkta leende som förvandlade hennes knän till gelé och fick hennes hjärta att börja dunka vilt i hennes bröst. Han nickade lite uppmuntrande och hon steg längre in i köket. Han stod kvar men sträckte ut armen så långt han kunde tills hennes fingrar gled ur hans grepp när hon fortsatte in i huset. Hon gick runt köksön och vidare in i det som var matplatsen. Ett väldigt ekbord stod mitt i rummet. Det var mörkt och åldrat och så ut att väga flera 100 kg. Över det hängde en väldig ljuskrona i svart smide med plats för ett 30-tal ljus. Hon tittade förundrad på den när hon hörde hans steg bakom sig. Hon vände på huvudet och såg på honom över axeln. Hans ansikte var allvarligt igen och han såg på henne under de mörka ögonbrynen. Han bar på två grå badlakan. Han sträckte fram det ena till henne och började sedan torka sitt eget hår. Hon stod still och höll bara badlakanet i famnen i några sekunder medan hon beundrade hur musklerna rörde sig under hans hud när han lyfte armarna och gnuggade håret för att få det torrt. Hon bet sig lite i underläppen och tänkte för minst femtionde gången att han var så snygg att det nästa var oförskämt.

Thor kastade bak håret för att få det ur ögonen och såg sedan på Anna som stod nån meter framför honom. Hon hade inte rört sig men när han såg på henne lyfte hon badlakanet mot huvudet och började torka sitt blöta hår. Han torkade sig i nacken och såg på henne lite i smyg medan hon krängde av sig sin skinnjacka som tycktes fått vad den tålde där ute. Och medan han tittade på så lyfte hon upp sin röda tröja så mycket det gick utan att dra den över bröstkorgen och försökte vrida ur den. Han stirrade som hypnotiserad medan mer och mer av hennes mage blev synlig när hon drog upp tröjan. Hon vred den och en skur av vatten droppade ur den. Så såg hon plötsligt upp på honom, först log hon lite men så blev hon lika allvarlig som honom. Han undrade om han för ett ögonblick om han skrämde henne. Han kände att hans blick just nu förmodligen speglade precis hur han kände. En het hungrig känsla dunkade genom hela hans kropp och han ville inget hellre än att röra vid henne. Hon lade huvudet på sned en aning och såg forskande på honom. Så släppte hon badlakandet och grep tag om kanten på tröjan. Sakta, sakta drog hon tröjan över huvudet. Det kändes som om hans ögon skulle tränga ut ur sina hålor, Hennes bh var lika blöt som alla hennes andra plagg, svart och blank mot hennes vita, fuktiga hud. Hon släppte honom inte med blicken medan hon lät händerna glida ner över magen och långsamt knäppa upp den genomdränkta jeansen. Hon drog ner dem över sina kurviga höfter, tryckte ner dem över låren och vaderna tills de låg i en blöt hög vid hennes fötter. Hon klev ur dem och lämnade både byxor och strumpor liggande där. Nu stod hon framför honom i en svart bh med matchande trosor i nån sorts modell som liknade väldigt korta, väldigt tunna shorts. Han kände det som att han inte kunde andas. Hon var så vacker att det nästan tog ont!
"Vill du att jag tar på dem igen?" Hennes röst var låg och mjuk men han kunde höra osäkerheten i den. Nåt med hennes fråga fick honom äntligen att röra sig. Han tog två snabba steg framåt och slog sina armar om henne, slöt henne inne i sin famn och tyckte henne hårt intill sig. Hon andades ut häftigt och lindade sina armar om hans hals under det långa, fuktiga håret.
Han andades in mot hennes hals, hon doftade rent av regnvatten. Hon flätade in sina små fingrar i hans hår, drog lätt för att få honom att lyfta på huvudet. Han såg ner på henne medan glöden i hans mage sakta steg till en rasande eld. Hon släppte hans hår och smekte med händerna över hans nacke, ner under den blöta skjortkragen, sedan uppför hans hals, tills hennes händer knäpptes bakom hans nacke. Hon drog lite försiktigt och han sänkte huvudet lite till, Så ställde hon sig på tå och pressade långsamt, långsamt sina mjuka läppar mot hans. Han tryckte sina händer hårt mot hennes svank och stönade lågt mot hennes mun. Han var övertygad om att hon satt eld på honom!

Anna mer kände än hörde honom stöna, ljudet vibrerade genom hans breda bröstkorg fick henne att rysa till. Hon smekte med fingrarna över det regnvåta, lena huden i hans nacken och kände hur han rös och pressade henne hårt mot sig samtidigt som hans mun öppnades mot hennes. Hon smekte med tungan över hans läppar innan hon lät den slinka in i hans mun och utforska. Hon kved lågt, han smakade av regnet och hans läppar rörde sig uppfordrande mot hennes när han vinklade huvudet för att få en bättre vinkel. Hon kände hur hans stora händer gled ner och tog ett rejält tag om hennes höfter och sedan lyfte han henne, till synes helt utan ansträning upp på bordet, satte ner henne och klev in mellan hennes knän. Hon stönade till, hon kunde inte hjälpa det! Hans kropp kändes varm som en ugn när han drog fram henne till bordskanten och pressade henne hårt mot sin kropp. Hans mun slet sig från hennes och vandrade istället nerför hennes hals, kysste och slickade. Hans skägg skrapade behagligt mot hennes hud och fick ilningar att rusa upp och ner för hennes ryggrad. "Du har förtrollat mig!" Han mörka röst, len som sammet, smekte hennes öra. Hans händer smekte hennes bara lår, upp mot hennes svarta hipsters och sedan ner igen. "Låt mig få älska med dig!" Hon stönade till och lät huvudet falla bakåt när han viskade i hennes öra, hon var redan så våt och svullen att det nästa gjorde ont.

Thor kunde höra sina egna hjärtslag i ögonen. Han slöt ögonen och andades in hennes doft. Hennes hud under hans händer var som silke och han grep om hennes lår och drog henne ännu närmare kanten, fick henne att luta sig bakåt på armbågarna så han kunde luta sig fram och begrava ansiktet mellan hennes mjuka bröst. Hon flämtade till och han lät tungan följa kanten på hennes svarta bh medan hans högra hand vandrade upp och började reta hennes ena bröstvårta genom det fuktiga tyget. Hon kved under honom och ljudet gick rakt till hans skrev, han pulserade, hård och het under tyget och jeansen blev obekvämare för varje sekund. Hon satte sig upp och fick honom med sig och med ett litet leende började hon knäppa upp hans skjorta. Han slöt ögonen när han kände hennes små, varma händer på sin bröstkorg. Hon öppnade skjortan helt innan hon lät sina händer börja vandra och han tyckte att det aldrig hade känts så fantastiskt att bli smekt av någon, någonsin.

Han var magnifik! Anna lät blicken vandra över honom där han stod, ögonen slutna och med skjortan öppen. Hans bröst var brett, muskulöst och hårigt, magen var platt och huden som spände över väl definierad magmuskler var fuktig av regnvatten. Det svarta bältet höll jeansen uppe på slanka höfter och under hans navel gick ett spår av mörk hår som försvann ner under byxornas linning. Han var utan tvekan det sexigaste hon någonsin sett. Hennes händer vandrade som av egen vilja över hans bröstkorg, smekte genom fuktigt hår och när hennes fingrar smekte över en av hans bröstvårtor drog han häftigt efter andan. Hon log lite innan hon gjorde om det samtidigt som hon tryckte munnen mot huden strax under hans nyckelben. Hans röst mullrade i bröstkorgen när han grep om hennes höfter och drog henne tätt mot sig, hennes lår pressades isär och låg nu trycka mot hans höfter. Hon kunde känna hur upphetsad han var genom hans jeans. Han rullad med höfterna och hon stönade till när hans hårdhet pressades mot henne, precis där hon behövde honom. Hans grova fingrar grep om tyget i hennes hipsters innan han pressade henne bakåt på bordet med sin tyngd. Hon la sig lydigt bakåt samtidigt som han drog av henne plagget. Hon hann precis krångla in händerna under ryggen och knäppa upp spännet på bh:n innan han knäböjde mellan hennes lår. Efter det tappade hon helt förmågan att tänka. Han kysste henne högt upp på lårets insida och hans skägg kittlade mot hennes hud medan hans händer grep henne om knäna och höll dem isär. När hans tunga svepte över hennes överhettade kön skrek hon nästan till och lät ögonen falla igen.

Han kände sig nästan vimmelkantig, hon var våt och varm och luktade rent och av åtrå. Hans svepte med tungan över henne igen och njöt av ljuden hon gav ifrån sig. Han tryckte tungan mot den uppsvullna lilla knappen ovanför hennes öppning och hon riste till i hela kroppen. Han gjorde om samma rörelse igen, och igen och igen tills hon vred sig i hans grep och hennes lårmuskler darrade under hans händer. Han själv var smärtsamt hård och han längtade efter att få pressa sig in i den där våta hettan. "Snälla, snälla" Hennes röst var mer ett kvidande än nåt annat. "Snälla, nu!"
Han gav hennes kön en sista långsam smekning innan han reste sig upp och såg på henne. Hennes kinder var röda och ögonen glansiga. Han smekte över hennes lår och såg på henne, hon var helt naken, bh:n hade halkat av hennes bröstkorg och låg brevid henne på bordet. Brösten var mjuka och hennes midja hade en vacker kurva inåt innan den svängde ut i breda, kurviga höfter som nu hade märken efter hans fingrar. Hennes blonda hår låg över bordet som en solfjäder bakom hennes huvud och hon flämtade svagt mellan fuktiga, kyssvullna läppar. Han stönade lågt och började knäppa upp sina jeans.

Det tog henne någon sekund att få tillbaka tankeförmågan men när han började knäppa upp sina byxor så satte hon sig upp och tittade på. Hans fingrar hakade fast i byxornas linning och hans drog dem över höften och drog boxershortsen med dem ner. Hon såg på honom med stora ögon. Hans lår var de kraftigaste hon sett på en man, muskulösa och hårda av arbete. Han andades tungt och lät ena handen smeka över sig själv, dra ett långsamt tag medan han såg på henne med glödande blick och slickade sig om munnen. Hon svalde hårt. Innan han hann göra nåt mer gled hon ner från bordet och sjönk ner på knä framför honom. Hon såg upp på honom under luggen och han hade inte släppt henne med blicken. Hon lutade sig framåt och tog tag om hans höfter som för att hålla honom på plats. Sedan lät hon tungan sakta smeka över huvudet på hans hårdhet. Ovanför henne hörde honom dra in luft häftigt. Hon log lite och tog honom sedan i munnen.

Han hörde ett högt kvidande och sekunden efter förstod han att det var han själv. Hennes mun var varm och våt och kändes som himmelriket. Hans höfter röde sig som av sig själv under hennes händer och när han kände hennes mjuka lilla tunga leka med honom inne i hennes mun kastade han huvudet bakåt och stönade med hårt slutna ögon. Det tog inte många sekunder innan han blev tvungen att trassla in fingrarna i hennes blonda hår och försöka dra henne ifrån sig, "Snälla!" Den hår gången var det han som bad. "Om du fortsätter är det här över innan det ens börjat!" Han hörde själv hur andlös han lät men han kunde inte få sig själv att skämmas eller ens bry sig. "Jag vill ha dig, nu!" Hon log vid hans ord innan hon reste sig och satte händerna mot hans bröst och fick honom att själv sjunka ner baklänges på det stora ekbordet. Han såg på henne med stora ögon när hon klättrade upp efter honom och gränslade hans höfter. Hon makade sig uppåt tills han kunde känna hennes våta hetta mot sin dunkade hårdhet. Hon log, lyfte på höfterna och fattade tag om honom med sin mjuka lilla hand. Nästa sekund gled han in i henne och hans mun föll öppen när hennes värme omslöt honom. Hon var trång och han fyllde upp henne totalt. Han utstötte ett ljud någonstans mitt mellan ett stön och ett morrande och grep hårt om hennes höfter. Hon satt still ovanpå honom med ögonen slutna. Han kämpade mot lusten att börja röra på höfterna utan lät henne vänja sig vid honom i sitt eget tempo. Och när hon väl rörde lite prövande på höfterna pressade han ihop läpparna och kastade huvudet åt sidan med ett kvävt läten. "Min Gud, Anna! Snälla, nu!"
Hon skrattade lite andlöst ovanpå honom men han kunde se hur glansiga hennes ögon var. "Snälla vad?" Hennes röst lät lekfullt retsam men hon darrade lätt under hans händer.
Hans röst mullrade lågt i hans bröstkorg, den lilla retstickan.
"Snälla, rör på de där vackra höfterna nu så jag få känna hur det känns när du älskar med mig" Han log samtidigt som orden lämnade hans mun för han kunde se vilken effekt det hade på henne. Hon bet sig i läppen och stönade lågt och sekunden efter började hennes höfter att röra sig över honom.
Han stönade nöjt och började styra henne med händerna och lyfta sina egen höfter för att möta henne.

Hon kände det som att hon skulle svimma, eller skrika högt. Eller båda kanske. Hans höfter rörde sig på det mest sensuella sätt under henne. Inga skarpa stötar utan ett mjukt rullande, samtidigt som hans händer pressade ner henne mot sig i ett nästan slött, flytande tempo. Han böjde på knäna bakom henne och tvingade upp henne helt på knä. Hon grep om hans kraftiga underarmar för stöd och trots att hon satt ovanpå honom styrde han totalt. Känslan var underbar och för varje mjuk rullning pressades hon djupt ner mot hans höftben och hennes klimax kom närmare och närmare.

Han såg upp på henne och njöt av den vackra, hjälplösa ljud hon gjorde varje gång han pressade sig djupt in i hennes kropp. Han var nära, så nära och han längtade efter att få släppa taget. Om hennes ljud var nåt att gå efter kunde hon inte vara långt borta heller. Han gjorde ännu en rullning med höfterna upp i henne och just när hon pressades ner mot honom flyttade han handen och tryckte sin tumme hårt mot hennes klitta. Reaktionen kom omedelbart. Hon kastade huvudet bakåt och stönade ut hans namn högt samtidigt som hon krampade runt honom och han spärrade upp ögonen med en hög flämtning när han föll över kanten. Hennes namn pressade sig ut mellan hans läppar i en kvävd viskning när han kom, kraftigare än nånsin tidigare i sitt liv.

Hon skakade i hela kroppen, skälvde som ett asplöv när orgasmen ryckte i henne. Hon sjönk ihop mot hans bröstkorg och försökte hämta andan. Under henne viskade han hennes namn, lågt, med bruten röst.
Hon gömde ansiktet mot hans hals och andades in hans doft. Han doftade av jord och vatten och frisk luft. Hans kraftiga armar kom upp och slöt sig om henne och hon kände sig varm, trygg och tillfredsställd.

Det tog någon minut innan hon lyfte på huvudet och såg ner på honom. Hans långa hår var fuktigt av både regnvatten och svett och han hade ett slött, tillgivet leende på läpparna. Han var oförskämt snygg!
"Hmm, värst vad du ser nöjd ut" sa hon och vilade huvudet i handen där hon låg ovanpå honom. "Mmm, jag har just älskat med en vacker kvinna ovanpå mitt matbord, vad har jag att klaga på?" Han lät så avslappnad och nöjd att hon började skratta. Han såg upp på henne och såg förtjust ut att han fått henne att skratta. "Ditt leende är det vackraste jag sett, och ditt skratt slår det nästan" Han la handen mot hennes kind medan han talade och hon undrade lite var den där kantiga, slutna killen från bilen tagit vägen. Hon rodnade lite och slog ner blicken när hans tumme smekte över hennes underläpp.

Han hade inte känt sig så avslappnad på länge! Hon satt kvar ovanpå honom och han kände sig inte obekväm eller generad. Han lät den handen som inte låg mot hennes kind smeka långsamma cirklar över huden på hennes rygg, han kände hur det gav henne gåshud. En tanke hade börjat bränna i hans huvud dock, nåt han ville fråga med som han inte visste riktigt hur hon skulle reagera på. Hon måste känt förändringen i honom för hon såg lite frågande på honom. "Hur är det?" Hennes röst lät med ens lite osäker och det sopade bort hans farhågor. Han ville inte att hon skulle tro att han ångrade nåt.
"Stannar du kvar över natten?" Han tvingade sig att möta hennes blick. Hon såg lite osäkert på honom. "Jag vill gärna att du stannar." Han började smeka över hennes rygg igen och lät värmen höras i hans röst. Hon slappnade synligt av och ett litet leende letade sig fram på hennes läppar. "Jag stannar gärna, bara jag inte blir ivägen" Han skrattade till, ett lågt mullrande i hans bröst som hon mer kände än hörde. "Inte ivägen, underbar!" Han pressade läpparna mot hennes nakna axel och hon fnittrade till.
Han lyckades sätta sig upp med henne fortfarande i knät, hon kändes liten i hans famn.
"Stanna!" Hon kunde höra leendet i hans röst.
"Ja, jag kan stanna kvar" Hon log tillbaka mot honom sekunden innan hon pep till när han helt utan ansträngning reste sig upp och höll henne kvar i famnen. Hon fnittrade och slog benen om hans höft och armarna om hans hals och kysste honom. Hennes läppar smekte hans sekunden innan hon öppnade munnen och lockade ut hans tunga att leka med hennes. Han morrade lågt åt henne och tog ett ordentligt tag om hennes höfter innan han gick mot sovrummet med henne i famnen.

Slut



Det här är min första novell som involverar sex så jag är väldigt tacksam för kritik och om ni inte grillar mig totalt så blir jag ju väldigt glad :)

Det kanske kommer en fortsättning, om det är så att det finns något intresse av det..

Tack för att ni tog er tiden att läsa! <3

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Lejonet från söder	Heterosex	4.3	26/2-14
En räddande ängel	Heterosex	4.7	14/1-14

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.