Hembygdens lockelse
Berit kör in på vändplanen på den lilla skogsbilvägen. Hon parkerar bilen och kliver ur. Med en smäll slår hon igen bildörren. Ett tecken på att hon är riktigt förbannad. Hon har bett sin man att följa med henne och plocka hallon. Men han vill inte utan i stället skall han åka med killarna i fotbollslaget. Tyst för sig själv muttrar hon: Va fan skall man ha en man till när han inte har tid med något gemensamt.
Fredag kväll var han inne i stan med grabbarna på kontoret och tog en öl. Han kom inte hem förrän klockan ett på natten. Då väckte han henne och ville vänslas. Då fick han bara se hennes bakdel i sängen och blev ordentligt avsnäst. Han sluddrade och luktade öl och fylla. När hon skulle veckohandla på lördagen var han för trött att gå med. Men när hon kom hem hade han orkat titta på teve och dricka ett par öl. Stämningen resten av dagen hade inte varit uppsluppen. När hon nu på morgonen föreslog att de skulle ut i skogen och plocka hallon var de omöjligt. Han skulle åka med grabbarna på fotboll. Efter tio minuter satt hon i bilen på väg bort.
Nu en halvtimme senare står hon här i berget med en hink i handen. Hon har alltid älskat att vara uti i skogen. Att vid en liten eld få se in i de fladdrande lågorna och känna tystnaden. Att få tugga på ett par smörgåsar och känna doften och smaken av en kopp kaffe. Men i ilskan åkte hon iväg utan något, bara för att komma bort. Hon kastar en blick upp mot berget där hallonbuskarna finns. Då slår det henne att det lär också finnas björn här. Hon ryser vid tanken. Snabbt ruskar hon av sig obehaget och går upp i berget.
Hon hittar flera buskar med stora fina hallon. Hon blir så ivrig att alla bekymmer rasar av henne. Det har gått flera timmar och hon har fått sin hink nästan full. Men nu börjar hon känna suget i magen efter något att äta. Hon reser sig upp och då ser hon att hon inte är ensam i berget. Sådär en tjugofem meter bort reser sig en man. Han ser sig omkring. När han får syn på henne vinkar han. Tveksamt vinkar hon tillbaka. Hon har alltid varit blyg inför främlingar. Det känns särskilt så här när hon är ensam uti i skogen.
Den främmande mannen kommer fram mot henne. Han skrattar glatt räcker fram en hand till hälsning och säger:
- Knut, men inte bofink.
- Berit, säger hon samtidigt som hon fattar hans hand.
- Det är verkligen en strålande dag här uppe i berget.
Förvånansvärt att det inte är flera människor här.
Det får henne att tänka på sin man och hon kommenterar litet torrt:
- Många ligger väl hemma bakfulla.
- Tror du det? Det är väl synd i så fall.
För att dölja morgonens dåliga humör ler hon och säger:
- Ja, det är verkligen en härlig morgon och roligt att
plocka bär. Man blir glad när man tittar ner i hinken
och ser resultatet.
- Ja, du har ju hinken nästan full. Du måste ha flinka
fingrar.
- Det är ju inte första gången jag plockar hallon.
- I min ungdom plockade jag också mycket bär. Men sedan
jag för många år sedan flyttade till storstan har det inte
blivit så mycket. Men det är roligt.
När han har sagt detta tittar hon i smyg på honom och funderar över hans ålder. Det är svårt att gissa. Han ser egentligen inte så gammal ut. Men han har några rynkor i ansiktet och ett silverglänsande hår säger henne att han nog rör sig mellan femtio och sextio. Förmodligen mer än dubbelt mot hennes egna tjugofem.
- Nu skall jag söka reda på min ryggsäck och mina övriga
pinaler och ta kafferast. Ska inte du också ha rast?
- Nej jag har inget med mig så jag får vänta tills jag
kommer hem.
- Jag tycker det roligaste är när man får sitta vid en liten
eld och njuta av stillheten.
Hon tycker nog samma sak men starten på dagen gav inte henne
den möjligheten. Han ser på henne och säger frågande:
- Gör mig gärna sällskap. Jag har en macka till dig också.
Visst skulle hon gärna göra honom sällskap. Han verkar ju mycket trevlig. Tveksamheten gör att hennes svar dröjer. Då ser han leende på henne och fortsätter:
- Det skulle vara trevligt med sällskap under rasten.
Hon ser på honom. Hans varma leende samt att han är för gammal för att göra något raggningsförsök avgör:
- Ja, tack en liten stund då.
Hon följer honom till hans ryggsäck och andra pinaler. Han har bland annat ett liggunderlag som han bjuder henne att sitta på. Medan de pratar gör han en liten eld. Sedan plockar han fram en termoskanna med kaffe, en stor flaska mineralvatten samt smörgåsar. Han sätter sig vid hennes sida och bjuder henne att ta för sig av smörgåsarna. Medan de äter berättar han om sig själv.
Han kommer ursprungligen från byn där hon bor. Som sjuttonåring lämnade han byn för trettiosju år sedan. Han har sedan dess bott i en större stad. Under de senaste fem åren har han hyrt en stuga i byn för några semesterveckor.
Han tycker om att komma tillbaka till sin gamla hemort. Här har han alla minnen från sin barndom. Det är ett fåtal människor kvar från den tiden. Men bara att vandra i skogarna är en lisa för själen.
Sedan frågar han henne om hennes liv. Hon berättar att hon är gift sedan tre år tillbaka. Som nybliven lärare är hon ledig under sommaren. Hennes man är smått fotbollsgalen. Därför blir hon mycket ensam under sommaren.
- Ja jag förstår, fotbollsänka med andra ord.
- Tråkigt när de blir så inbitna. Hur han kan lämna en så
trevlig flicka förstår jag inte.
- Jag har väl tänkt att om vi får barn skulle han bli hemma
mer och allting förändras.
Hon biter sig i läppen och undrar vad hon sagt. Bör hon vara så öppenhjärtig mot en främling.
De fortsätter att prata medan den lilla elden sprakar. Samtalet flyter lätt. Hon trivs i hans sällskap. Solen skiner från en klarblå himmel och det blir varmt. Han tar av sig sin jacka. Under t-shirten ser hon att han har en begynnande kulmage. Även hon tar mod till sig och tar av sig sin jacka. Den tunna blusen hon har under avslöjar att hon inte har någon behå. Brösten med de utstående vårtorna syns tydligt under det tunna tyget. Hon ser hur han sneglar mot hennes barm. Den första känslan är blygsel. Men han visar en taktfullhet som gör att hon känner en lätt berusning över att vara beundrad.
Deras samtal flyter på och allt känns så lätt. Men värmen blir väldigt påträngande. Bägge har stövlar som blir mycket varma i solen. Han tar av sig sina och hon följer efter. När hon reser sig upp följer hans blick hennes kropp. Hennes byxor med utanpåfickor är litet bylsiga. Men han kan ändå urskilja hennes runda rumpa. Han känner sig lätt virrig i hennes närhet. Hans egna byxor känns varma och trånga. Han måste göra något för att testa henne och frågar:
- Blir du generad om jag tar av mig byxorna. Jag skulle så
gärna vilja sola benen ett slag.
Hon blir litet konfunderad men svarar:
- Ja visst det gör inget.
De fortsätter att prata men efter en stund säger han:
- Oh, vad skönt när benen får både luft och solens värme.
Lufta gärna benen du också.
- Törs jag det?
- Ja, för en gammal man behöver du inte vara rädd.
- Det ser så skönt ut så ok.
Först när hon har skjutit ner byxorna kommer hon på att hon har en rätt liten spetstrosa på sig. Men då är det för sent att ångra sig.
Medan de ligger och pratar vänder han sig på sidan mot henne. Hon ser hur hans blick sveper över henne. Men istället för att bli generad känner hon sig uppskattad. Så smått börjar hon undra vad som rör sig i hans hjärna.
Han ser framför sig en mycket vacker kvinna. Snart känner han hur något börjar växa i kalsongerna. Det går inte att dölja och kanske njuter han av att visa att han är karl.
Hon ser vad som händer men låtsas att inte märka något. I stället känns det spännande. Vad kommer att hända?
Värmen och hennes närhet gör honom lätt virrig. Men det ger också ett visst mod. Han sträcker ut en hand och smeker med baksidan över hennes kind. I stället för att dra sig undan fattar hon hans hand och kramar den. Hans mod stiger och han flyttar sig närmare henne. De har nu kommit så nära varann att de känner varandras andedräkt. Deras ben möts i en svag tryckning. Hans ena hand smeker utanpå blusen över hennes bröst. Hennes ben känner hans påle som nu är i full resning.
Det är inte bara solens värme som gör dem heta. En annan hetta stiger i deras kroppar.
Hans hand smyger sig upp under blusen upp mot hennes bröst.
När han når upp till kullarna kupar han handen över dem. Han kramar och nyper i vårtorna. Hon lägger en hand över hans nacke, rufsar om håret och kramar. Närheten föder begär efter ännu mera närhet. Snart ligger kropparna mot varandra.
Hans ben kryper in mellan hennes. Med låret känner han värmen från hennes underliv. Hon känner hans påle mot sin mage. De styr inte längre vad som sker. Begäret och lustan har helt tagit över. Han söker hennes mun för en första kyss. Hans händer fortsätter vandringen över hennes kropp.
Han lyfter henne så att hon kommer över honom. Hans läppar far sökande över hennes ansikte och hals. Händerna kupas över hennes runda skinkor och kramar. De gnider sina lår mot varandra. Han får upp knapparna i henne blus och når brösten med läppar och tunga. Hon har blivit lika ivrig som han, tar tag om hans t-shirt och drar den av honom. Bägge ligger nu med nakna överkroppar, hud mot hud. Han för in händerna i hennes trosor och kramar den nakna rumpan. När han skjuter trosorna neråt hjälper hon honom och sparkar dem av sig. För ett ögonblick sätter hon sig upp drar ner hans kalsonger. Han hjälper henne genom att lyfta på baken. Bägge har samma mål i sikte.
Hon fnissar till och tar ett par runktag på hans stålta påle. Med uppsträckta händer gör han en gest till henne att komma över honom. Hon lägger sig ner så att de nakna kropparna kommer tätt tillsammans. Hans händer far smekande över hennes rygg för att stanna på hennes skinkor. Han kramar dem samtidigt som han viskar:
- Dom måste vara gjorda för mina kupade händer.
- Ja, de är bara för dig, viskar hon tillbaka.
När hans hand söker sig in under hennes mage lättar hon på underlivet så att han kommer åt. Han kupar handen över venusberget och kramar. Ett finger söker sig in till de inre läpparna och den lilla känselknappen. Blod strömmar till och allting under hans hand växer. Hennes lusta blir hans och även kuken växer.
Med brösten tryckta mot hans barm vilar hon på honom. Hon får ner bägge sina händer mot hans underliv.. Med den ena kramar hon hans pung, med den andra tar hon ett fast grepp om kuken. Deras ansikten möts i kyssar och smekningar. De ligger länge och bara känner på varann. Men hon vill fortsätta. Med sin hand för hon kuken mot sitt hål. Hon för kuken fram och åter över fittan innan hon sjunker ner över den. Med händerna över hennes rumpa hjälper han henne att komma in. Med kuken helt inkörd vilar hon stilla över honom.
Som klistrade vid varann ligger de helt stilla. Solen värmer deras kroppar och förstärker deras lusta. Att bara ligga helt stilla och känna varann, han i henne och hon om honom, ger en känsla av ro. De ligger länge och bara njuter av varandras närhet. Ingen har bråttom att komma till slutet. Vägen blir den första stora njutningen. De kommer varandra nära, inte med ord utan med känslor. De läser av varandra med ögon och leenden, med händer som smeker och kramar. Men hela tiden stiger lustan i deras kroppar och kommer att kräva ett explosivt slut.
Hon kommer till en punkt där hon vill ha mer. Med kramande rörelser spänner hon slidmusklerna. Han känner de mjölkande rörelserna runt kuken. Samstämmigt börjar de arbetet med underliven. Hon kramar hans kuk och han går sakta in och ut i henne. Deras händer blir mer aktiva. Hans händer går från hennes nacke över ryggen, rumpan ner till hennes lår, för att åter med ett fast grepp om rumpan pressa sig in. Hennes händer kramar hans huvud, naglarna river hans axlar och nedåt där hon kommer åt. Deras ögon ler inte längre, de stirrar uppfordrande på varann. Munnarnas mjukhet har förvandlats till hårda käftar som hugger mot varann.
I ejakulationens första smärta pressar han sig upp och in i henne och ropar:
- Jag kommer, jag kommer, här får du!
- Ja, ja, jag vill ha!
Av hela sin kraft trycker hon sig ner över honom. Han sprutar sin säd djupt i henne. Hon tar emot den med stor tillfredsställelse. Hela tiden medan han tömmer sig håller de om varan med ett stadigt tag. Med flåsande andedräkt, kind mot kind når de målet. Tysta vilar de ut. Sedan kan han inte låta bli ett försök till skämt:
- Det blev mer än hallon i hinken i dag.
- Ja, du kanske fick en förankring i hembygden.
- Hur menar du?
- Ja, jag har inget skydd.
- Oh, det borde jag ha tänkt på, vad gör vi nu?
- Ta det lugnt, vi ligger kvar och njuter av dagen.
Det har blivit sen eftermiddag innan de tar farväl för dagen. Men de har kommit överens om att hon skall hälsa på honom i hans stuga. Det gör hon nästan varje dag de kommande veckorna. Han spar inte på krutet utan skjuter salut varje gång hon kommer. Hon ställer gärna upp som måltavla.
Fler noveller av samma författare
mmm en underbar historia men man skulle gärna vilja veta hur övriga träffar gick och vad som hände med hennes man och om där blev nått resultat av alla deras möten :-)