Infångad
Jag vet att den är lite lång, men tänkt som en del av flera, så ge gärna kritik. Min första gick ju inget vidare, så jag är kanske inte särskilt bra på det här.
-----------------------------------------------------------------------
Det var kyligt ute och hennes andedräkt blåste tillbaka i hennes ansikte i takt med att hon sprang. Den mörka kvällen, musiken i öronen och blicken i marken gjorde att hon blev innestängd i sin egen lilla värld.
Framför henne närmade sig gångtunneln som hon fortfarande efter alla dessa år kände smått obehag inför att gå igenom. Lamporna var alltid trasiga och graffitin på väggarna var ny från vecka till vecka. Hon stannade femtio meter innan och hämtade andan. Såg sig flämtande omkring men det var helt tyst och stilla, inte ens en hundägare var ute. Hon suckade till och började springa igen och kom in i tunneln. Blicken fäst på mynningen på andra sidan. Skorna krasade i krossat glas när hon kom ut på andra sidan och såg parken ligga framför henne.
Lite längre fram under en lykta satt två mörka gestalter på en parkbänk. Hon saktade in stegen något och funderade över andra möjliga rutter men skakade sen på huvudet och fortsatte, det var säkert bara ett par tonåringar med varsin öl ändå. Men när gestalterna reste sig när hon kom närmare och tittade åt hennes håll ångrade hon sitt beslut och saktade av till gående. Tveksamt kände hon att hon ville vända men vägrade samtidigt vara rädd och begränsa sin värld. Hon började springa igen och med blicken stadigt fäst i marken sprang hon förbi dem, och hennes spända hållning slappnade av något när inget hände.
Hon vred på huvudet och tittade bakåt och insåg att de vänt sig om och tittade efter henne. När hon vände huvudet framåt igen fick hon nästan tvärstanna för att undvika att springa in i ytterligare en man som stod på gångvägen framför henne. Hjärtat dunkade vilt och hon letade efter något tecken som kunde säga henne att situationen inte var farlig.
”Vackra flickor som du ska väl inte vara ute ensamma i mörkret så här” sa han lugnt, och trots rädslan ville hon nästan skratta till. Världens löjligaste replik. Skrattet fastnade dock i halsen när han tog ett steg mot henne och spände ögonen i henne. ”Vi är på väg till Åkervägen, vet du var det ligger?” undrade han, och hon slappnade av igen. Hon gav en snabb vägbeskrivning och förväntade sig att han skulle kliva ur vägen och låta henne gå, men han stod tyst kvar och studerade henne. ”Är det något mer du vill veta?” frågade hon, nästan sarkastiskt, och gjorde en rörelse som för att gå runt honom. Han tog dock ännu ett snabbt steg mot henne och stod nu alldeles framför henne.
Rädslan återkom igen och hon backade ofrivilligt ett steg. Han log och tog ett steg till mot henne. Hon backade igen och skrek till när hon insåg att hon backat rakt in i famnen på en av de två män hon tidigare sprungit förbi. Han la snabbt handen över hennes mun och den andra armen om hennes hals och axlar och höll henne hårt.
”Nej”, sa den förste mannen mjukt. ”Vi vill nog inte veta något mer. Och vill vi det så lär du märka det”.
Mannen som stod bakom henne var lång och stor och höll henne hårt om hals och mun. Hon tvingades stå på tå med huvudet bakåtlutat och hade inte mycket utrymme att kämpa emot, men hon gjorde sitt bästa och krängde med överkroppen och sparkade honom bakåt på smalbenen, något som inte verkade ha minsta effekt på honom.
Den förste mannen tittade bakom henne och tilltalade en av de två. ”Får jag den” sa han och blev räckt en tänd och alldeles glasklart hemrullad joint av något slag. ”Okej hjärtat”, sa han, ”här är läget. Nu är du vår. Du kommer göra som vi säger, och om du bara lyder oss så kommer det här inte bli obehagligt för dig. Inte så värst i alla fall. Väljer du att inte lyda kommer vi tvinga dig till det, och då blir obehaget större. Det är helt ditt val. Och det första du ska göra nu, är att röka den här”.
Hon lyssnade till honom med stigande panik när det gick upp för henne vad det han sa innebar. Hon skakade frenetiskt på huvudet och förnyade sina försök att ta sig loss, körde en armbåge bak i revbenen på mannen som höll henne, så hårt hon kunde, vilket möjligen resulterade i att han lutade sig bakåt något, men han släppte inte.
Den förste mannen tittade roat på henne. ”Är du säker på att det är den här vägen du vill gå?” frågade han. ”David kommer släppa dig nu, och du kommer stå kvar, tyst och stilla. Ok?”
Hon svarade inte, av givna skäl, men blängde på honom och stillnade. Om han trodde att... Mannen bakom henne släppte greppet över hennes mun, men höll kvar handen om hennes hals. Hon stod tyst och väntade på att han skulle frige henne helt, och när han gjorde det gjorde hon en helomvändning, knäade honom hårt på låret och smet vid sidan av honom ut mot gräsmattan.
Tre steg hann hon, sen blev hon infångad igen. Hennes händer kopplades bakom henne och återigen trycktes hon tätt mot den större mannens kropp. Hon gnällde till av frustration och rädsla och vände blicken mot han som talat för att se vad hon kunde förvänta sig nu. ”Din dumma lilla...” sa han och smällde till henne över kinden med öppen hand, inte särskilt hårt, men tillräckligt för att det skulle svida. ”Gapa nu”, sa han. ”Halsbloss. Du vet hur man drar halsbloss väl?”
Hon övervägde att vägra igen, men öppnade munnen och drog snabbt in lite rök och höll den i munnen. Sen släppte hon ut den igen. Mannen suckade lite. ”Du gör det så svårt för dig själv” sa han och gav henne en ny örfil, hårdare den här gången. Hon ryckte till, blundade och drog på nytt in röken, ner i lungorna den här gången. Mannen som höll i henne la sin hand över hennes mun och näsa och tvingade henne hålla den inne tills hon började kämpa emot hans hand för att få luft. De upprepade detta ett par gånger och när hon till slut öppnade ögonen igen var världen suddig och mjuk.
Mannen bakom henne släppte hennes händer och hon svajade till men stod kvar. Han la en hård hand om hennes nacke och drog henne med sig efter den förste mannen som gick längs med gångvägen upp mot en parkering. Viljan att fly hade förminskats och delvis ersatts av en slags luddig känsla av... var det tillfredsställelse? Hon visste inte riktigt, men välkomnade frånvaron av rädsla och traskade på med handen om sin nacke. Väl framme lyftes hon in i baksätet på en SUV och med män på båda sidor om henne fanns ändå inga flyktchanser, så när de band en svart trasa för hennes ögon accepterade hon bara tyst.
När bilen väl stannade rycktes hon ur sitt halvt insomnade tillstånd, men vad det nu är var de gett henne behöll sitt grepp om henne, och det var med mer nyfikenhet än något annat hon försökte kika under ögonbindeln. Med en hand om sin överarm och en annan runt sin nacke drogs hon bryskt med nerför en trappa och in i vad som lät som en ekande korridor. Hon började bli irriterad på de hårda tagen, vad trodde de att hon skulle kunna göra NU tyckte hon, och vred sig surt i det hårda greppet. Mannen som höll henne skrattade lågt, och släppte faktiskt efter något.
När ögonbindeln drogs av henne stod hon i mitten av vad som verkade vara någon form av boxningssal. Vikter och halvt förfallna maskiner kantade väggarna, och i ett hörn fanns en boxningsring som sett bättre dagar. Mannen som pratat med henne stod framför henne, och han som hållit i henne anade hon bakom, men den tredje såg hon inte till.
”Välkommen” sa den förste mannen släpigt. ”Det här är vår... lekstuga. Och nu är du vår leksak.”
Hon borde ha varit rädd. Åtminstone räddare. Men drogen de gett henne trubbade av de känslorna och den överskuggande känslan nu var nyfikenhet. Nyfikenhet och... upphetsning? Det HADE ju förekommit fantasier, fick hon erkänna. Fantasier om hjälplöshet, hårda tag, flera män på en gång. Hon skulle lyda dem beslöt hon, om det nu var för att hon ville, eller för att hon bara ville undvika risken för att utsätta sig för mer bestraffning visste hon inte riktigt.
Mannen framför henne tycktes ana hennes föresats och drog lite på munnen. ”Duktig flicka” sa han. ”Jag är Simon. Bakom dig står David. Och Lukas förbereder lite. Nu ska du ta av dig kläderna.”
Hon tvekade lite och fick en hård knuff i ryggen. Irritationen bubblade upp igen och hon vände sig halvt om och blängde på mannen bakom. Han stirrade uttryckslöst tillbaka och höjde handen igen, och hon skyndade sig att dra av sig jackan. Tveksamt fumlade hon med resten av kläderna tills hon stod framför dem i bara trosorna, BH bar hon sällan.
Simon svepte uppskattande med blicken över henne. ”Trevligt”, sa han. ”Vi har tydligen valt väl”, och trots utsattheten och osäkerheten kunde hon inte låta bli att känna en stöt av stolthet och rätade lite på sig. Hon var mer än nöjd med sin kropp och hade i vanliga fall inget emot att visa upp den.
”Trosorna också”. Hon tvekade igen, men hade sinnesnärvaro nog att kliva ett steg åt sidan för att undvika samma hårda knuff i ryggen. Mannen bakom skrattade förvånat till och även Simon log mot henne. ”Du kan bli rolig” sa han uppskattande, och hon förvånade sig själv igen med att bli stolt. Hon klev ur sina trosor och kämpade mot lusten att korsa armarna över brösten, en gest som hon gissade inte skulle bli väl mottagen.
Simons leende försvann och hans blick hårdnade. ”Dags att leka”, sa han. ”Jag har redan talat om reglerna för dig. Du kan lyda oss och få ut något själv av det, eller trotsa oss och bli tvingad. Våra intentioner är dock inte i första hand att göra dig illa, vi är mer än beredda att göra detta till en trevlig upplevelse även för dig. Men du ska göra det vi säger åt dig att göra, utan trots eller tvekan, för vi kommer bestraffa dig om du inte är uppmärksam. Har du förstått?”
Hon nickade svagt. Hon hade redan bestämt sig för att lyda dem, men trots drogen så bultade hjärtat på henne igen av rädsla för vad lydnad innebar. Allvaret i situationen återkom med full kraft, och hon riste till i ett försök att skaka känslan av sig. Inget skulle bli bättre av att hon fick panik här och nu, och strax övertog drogen sitt luddiga inflytande på hennes känslor.
”Bra”, sa Simon. ”Sug av David nu.”
Hon frös till en sekund, men vände sig sen emot den store mannen bakom sig. Osäkert såg hon honom i ögonen och väntade på att han skulle reagera, men han stod bara still och tittade tillbaka. Hon tog ett tveksamt steg mot honom och sträckte händerna mot hans skärp, hela tiden med uppmärksamheten riktad mot hans händer. När han lät dem hänga längs sidorna knäppte hon upp hans skärp och byxor och lät dem falla ner en bit, och fortsatte sen med kalsongerna. Han stod fortfarande still och visade inte med en min vad hon skulle göra, eller att han reagerade på det hon gjorde, så hon ställde sig på knä framför honom och riktade uppmärksamheten mot hans kuk. Långsamt smekte hon sina händer upp längs med insidan på hans lår, över ljumskarna och upp på hans mage. Ner igen, och så drog hon sin hand lätt över hans kuk och ner runt hans kulor som hon mjukt greppade. Hon lutade sig fram och andades nära honom och såg med tillfredsställelse hur det långsamt började rycka i hans kuk. Nu var hon fullt fokuserad på det hon gjorde och hade släppt alla andra tankar. Med en hand greppade hon om honom och tog honom mjukt i munnen. Hon sög till lätt om toppen och lät tungan glida runt och över ollonet medan hon kände hur han styvnade. Hon fortsatte suga försiktigt medan hon lät läpparna glida långsamt upp och ner bara en liten bit på honom. När han la ena handen i hennes hår och höll henne om bakhuvudet fortsatte hon med lugna mjuka tag längre och längre ner på honom, utan att öka intensiteten. Hon samlade saliv och blötte ner honom så att hennes läppar kunde glida obehindrat. När hon lät sin hand följa samma rörelse som munnen blev hon belönad med ett lätt stön, och uppmuntrad ökade hon trycket en aning och sög lite hårdare. Hon lät sin mun och sin hand glida hela vägen upp, svepte med tungan över ollonet, och på baksidan av hans kuk på vägen ner igen. Hon kände hur hans hand knöt sig i hennes hår, och koncentrerade sin behandling på toppen av hans kuk, sög och slickade och lät handen imitera munnens rörelser på resten av hans längd. Hon hade alltid älskat att suga, att göra det skönt för den hon var tillsammans med, att känna makten i att kontrollera någons upplevelse, och lätt förvånat noterade hon att hon faktiskt njöt av den här här gången med och att hon började bli våt.
Lätt pressade han med handen om hennes bakhuvud och indikerade att han ville att hon skulle gå djupare. Hon lydde och tog honom djupare i munnen för varje gång hon rörde sig neråt. Hon sög samtidigt som hon spände läpparna runt honom, och svepte igen med tungan runt hans ollon när hon nådde toppen. Nu flämtade han tyst varje gång hon gick i botten, och ökade trycket mot hennes huvud för att hålla henne nere. Hon blundade och lät honom styra henne, lät honom försöka få henne att ta honom djupare, slappnade av och kämpade mot instinkten att resa upp huvudet för att få luft. Då och då släppte han efter något på trycket så hon fick dra ett andetag, men ju mer inne han blev i sin upplevelse, desto längre blev det mellan gångerna och hon fick anstränga sig för att få upp huvudet. Han gled med kuken ner mot hennes hals nu och hon fick tårar i ögonen, saknade luft och började kämpa emot. Han höll emot, till synes likgiltig för hennes obekväma situation, och just när hon började få panik och kämpade emot honom med händerna släppte han efter något så hon hann ta ett andetag, men tryckte sen ner henne över sig igen. Han upprepade scenariot ett par gånger, och hon gjorde sitt bästa för att följa honom tills hon återigen fick för lite luft och tvingades kämpa emot, när han plötsligt höll henne still, långt nertryckt, och hon kände hur hans kuk började pulsera i hennes hals och hur han kom länge i henne. Hon svalde desperat och hörde hans dämpade stön medan han fortfarande höll henne nere, och det började svartna för hennes ögon innan han äntligen släppte upp henne.
Fler noveller av samma författare
Hej
Har läst infångad. Tycker du skriver bra så du är definitivt bra på detta.
Har läst en del noveller där kvinnor hamnar i utsatta situationer som detta. Är detta en fantasi som kvinnor brukar ha? Känns så främmande att någon skulle fantisera om att bli utsatt för tvång så här.
Hälsningar
W