Det perversa ålderdomshemmet Del 3 Lite tvång
Dags för en ny del. Tack för kommentarerna, de uppskattas. Fick en kommentar om att skriva mer utförligt om sexakten. Det har alltid varit mitt problem och jag försöker skriva beskrivande men jag tycker att det är svårt att skriva utan att det blir larvigt och överdrivet och det vill jag inte.
Hoppas att ni kan leva med det.
Trevlig läsning.
Del tre
Två dagar gick och Jens jobbade på som vanligt. Han var rätt sugen på att hitta på en ursäkt för att kunna smita över till den andra avdelningen och tillbringa lite tid med Sofia eller Agnes, men han vågade inte. Han hade inte tvättat av Spidermanklockan och brukade ligga och lukta på den när han onanerade medan han tänkte på dem. Det mesta av fittlukten från Agnes hade gått bort men den förstärkte hans minne av vad som hade hänt.
Monika hade inte tvingat på honom något skitjobb sedan händelsen med Agnes. Hon hade kanske gett upp men han var skeptisk, hon förberedde säkert något extra jävligt mot honom, det kände han på sig. Anders började att bete sig lite underligt åt efter den kvällen de hade varit på puben med de andra grabbarna.
Det verkade nästan som om han undvek Jens och när de väl pratade med varandra kunde han inte titta honom i ögonen och var kort i svaren. Jens blev lite konfunderad men gissade att Anders kanske hade problem med hans före dettas familj. Han pressade honom inte. Vill han berätta så gör han väl det, tänkte Jens. Det var bara en och en halv vecka kvar av hans vikariat och han kände att tiden började gå fort nu istället för långsamt.
Han var lite orolig över vad Gunilla, hans handledare på arbetsförmedlingen, skulle hitta på. Hon skulle nog vara rätt sur över att Monika misslyckat med att få honom att sluta. Kunde hon hitta på något ännu värre jobb som han skulle få stå ut med? Skulle hon sätta käppar i hjulet så att han inte skulle kunna läsa till vårdare? Frågorna tärde på honom och han tyckte att han inte hade någon att prata med nu när Anders uppförde sig konstigt.
Jens fortsatte att jobba och umgås med gamlingarna medan han hela tiden hade öronen och ögonen öppna för att se och höra något mer om medicinen Zoloft. Men varje gång han försiktigt närmade sig ämnet när han pratade med de andra vårdarna blev de plötsligt fåordade och bytte snabbt samtalsämne. Han gav snabbt upp hoppet om att få något matnyttigt från dem och började istället försöka hitta information på annat håll.
Han kom på att den som definitivt borde veta mest var ju läkaren på Solgläntan. När Jens rast började gick han till doktorns kontor. Han knackade på dörren. ”Kom in”, hördes det inne från rummet. Jens gick in. Bakom bordet satt en svettig kort lönnfet man med pipskägg. ”Ja? Vad kan jag hjälpa dig med?” Sade han och tittade frågande på honom.
”Ja, hejsan! Jag heter Jens, jag tror inte vi har hälsat på varandra tidigare så jag tänkte...ja, att vi gör det innan jag slutar”, avslutade Jens lamt och kände sig dum över att han inte hade tänkt på vad han skulle säga innan han gick dit. Mannen flinade när han hörde Jens babbla på. ”Jaså, det är du som är Jens, jag har hört talas om alla roliga små jobb som Monika har hittat på åt dig,” Jens kunde inte undgå att höra den illa dolda skadeglädjen i hans röst.
”Och jag har utfört dem alla utan något klagomål också”, sade han med en viss stolthet, inte så att Monika har hört dem i alla fall, tänkte han dock för sig själv. Mannen skrockade medan han reste sig upp från stolen och gick fram till honom. ”Det är rätta takter det, visa kärringen var skåpet ska stå”, sade han och räckte fram högerhanden. Jens fattade den. ”Hans-Olof”, sade mannen medan de skakade hand. ”Jens”, svarade Jens.
När de skakat färdigt uppstod det en pinsam tystnad. Jens försökte desperat komma på något mer att säga för att fortsätta samtalet så att han skulle kunna ställa sina frågor om medicinen på ett naturligt sätt. Efter att ha stirrat på varandra en kort stund sade Hans-Olof. ”Jaha, var det inget mer du ville så har jag lite jobb att göra.
”Jens kände paniken växa. ”Jo! Jag undrar lite om utbildningar och sånt för vårdare, jag har pratat lite med Anders om det men jag tänkte att du kanske hade lite mer information om vad som krävs?” Fick han ur sig till slut. ”Tja, Anders vet nog mest om det där, men något nytt kanske jag kan berätta för dig. Sätt dig”, sade han och gjorde en gest mot fåtöljen framför skrivbordet. När Jens hade ställt några frågor som han redan visste svaret på kom han till de frågorna som han ville ha svar på.
”Jo jag undrar hur det är med medicinerna? Måste jag känna till alla och hur de verkar?” Frågade han. ”Nja, inte alla, men du kommer att få lära dig vilka bieffekter som en del av de mest använda preparaten har eftersom det är viktigt att känna till dem.” Nu fick Jens äntligen öppningen som han letat efter. ”Finns det något sådant preparat som används här? Till många av klienterna?” Hans-Olof tittade tyst på honom en stund innan han tittade på sin klocka.
”Titta vad tiden har flugit iväg! Jag antar att din rast har tagit slut nu och du måste tillbaka till avdelningen.” Han reste sig upp. ”Jag tror jag har fem minuter till”, sade Jens desperat, han var så nära svaret nu. ”Men det har inte jag, som sagt, jag har lite jobb att ta hand om, det var trevligt att träffas.” Hans-Olof gick fram till dörren och öppnade den. ”Jo, men, hur var det med medicinerna?” Kunde Jens inte låta bli att fråga medan han gick mot dörren.
”Ledsen, kan inte svara på det. Tystnadsplikt du vet”, sade han och föste Jens ut ur rummet. ”Jag har rätt mycket att göra om dagarna så jag kan nog inte svara på fler frågor i fortsättningen. Du får vända dig till Anders. Hej då”, sade han och stängde igen dörren mitt framför ansiktet på Jens. Han stod och stirrade på dörren. Fan också, hur ska jag komma vidare nu? Tänkte han. Jens började gå tillbaka och funderade under tiden. Han hörde inte hur Hans-Olof gick till sitt skrivbord och lyfte upp telefonluren.
Jens kom tillbaka till avdelningen utan att ha kommit på något sätt att snoka vidare på. Han gick och letade upp Oskar och Karl för att bli på bättre humör, men deras skrävlande hjälpte inte och till slut frågade Oskar vad det var med honom. Jens övervägde att berätta men ljög istället och sa att han hade varit uppe sent på natten och var trött. Dagen flöt på och när han hade slutat och kommit hem fortsatte han att grubbla utan att komma fram till något. Det verkade inte finnas något sätt att avslöja att det inte gick rätt till på Solgläntan.
Han hade inga konkreta bevis, bara indicier och de kom han inte långt med. På torsdagen nästa dag var det likadant. Hela dagen gick han och grubblade och hade svårt att koncentrera sig. När han bara hade en halvtimme kvar att jobba kom Anders plötsligt fram till honom, Jens hade knappt sett honom på hela dagen. ”Monika vill träffa dig, kom så ska jag låsa upp åt dig”, sade han olyckligt medan han tittade ned i golvet.
De började gå under tystnad men när de kommit fram och Anders låst upp dörren kunde inte Jens hålla sig längre. ”Anders, vad är det med dig egentligen? Är det något som har hänt? Du kan berätta för mig, jag är din vän.” Anders kunde inte titta på honom, han hade gjort en min av avsmak när Jens nämnde ordet vän. Vet han vad som har hänt? Har Monika kommit på mig och berättat för honom? Jens blev nervös. ”Anders, titta på mig”, bad han.
Anders vägrade. ”Hon väntar på dig”, sade han bara, släppte plötsligt dörren och började gå därifrån. Jens var tvungen att gå fram till dörren och hålla upp den så att den inte gick igen och blev låst. ”Vi kan prata efter jobbet”, ropade han desperat till Anders men fick inget svar. Han tittade på medan Anders gick iväg med en olustig känsla. Det här var inte bra. Han suckade och gick in i korridoren till Monikas kontor.
När han kom fram stod Monika och väntade utanför dörren. ”Jaha, det var på tiden. Följ med mig”, sade hon och började gå längre ned i korridoren. Va fan är vi på väg till den här gången? Ska jag fista en gubbe istället? Tänkte han dystert. De kom strax fram till en dörr som Monika låste upp och öppnade. ”Gå in”, beordrade hon. Jens gjorde som hon sade.
Han tittade sig omkring inne i rummet. Det var inte så stort och det fanns bara en säng och ett bord med två stolar, samt en Tv och en DVD-spelare som stod på en Tv-bänk. ”Vems rum är det här?” Frågade han när Monika kom in. ”Mitt”, svarade hon. ”Jaha, och vad gör vi här?” Hon log. ”Sätt dig”, sade hon och gick fram till Tv-bänken. Jens satte sig ned på en av stolarna. ”Det är något jag vill visa dig”, sade hon belåtet och satte igång Tv-n.
Den började att flimra men när hon satte igång DVD-spelaren dök det upp en bild. Jens kände igen den. Det var han själv och Agnes som han såg på Tv-n och man såg att han höll på att raka henne. Han tittade förvirrat på Monika. ”Vad är det med det här då? Du sa ju att du måste filma p.g.a. juridiska skäl, att allt har gått rätt till.” Monika flinade ondskefullt.
”Ja, jag sade det. Men det är bara proktologer som har rätt att göra sådant som du gjorde. Folk kommer att tro att du är pervers som utnyttjade en stackars äldre försvarslös kvinna på ett ålderdomshem.” Jens började bli riktigt nervös. ”Jamen du sade ju åt mig att göra det, du finns ju med på filmen, både i bild och ljud.” Monika gav honom fjärrkontrollen till Tv-n. ”Höj volymen”, sade hon bara.
Jens gjorde som hon sade, det hördes ingenting. Han höjde till max men det hördes ingenting i alla fall. ”Jag har sett till att det varken finns ljud eller någon bild på mig i hela filmen. Är dagens teknik underbar”, fnittrade hon. Jens satt som bedövad, han visste inte vad han skulle säga eller göra. Monika stängde av Tv-n, hon tog ut DVD-skivan och lade den på bordet framför Jens. Han stirrade tomt på den. ”Du kan behålla den, jag har flera kopior och några finns hos mina vänner om det skulle hända mig något.”
Jens tittade chockat på henne. Antydde hon att han skulle skada henne på något sätt? Nog hade han dagdrömt om det tidigare, men inte på riktigt. ”Inte för att jag tror att du ska hitta på något, det är du för mesig för, men man vet aldrig”, fortsatte hon. ”Men varför?” Frågade han med gråten i halsen. ”Tror du inte jag vet att du har snokat omkring och ställt en massa frågor? Jag ser och hör allt ska du veta. Jag har många fåglar som kvittrar i mitt öra. Din kära vän Anders är en av dem”, sade hon belåtet.
Jens trodde inte sina öron. ”Du ljuger, Anders skulle aldrig göra så mot mig”, sade han argt. ”Gör jag? Har ni inte haft samtal där du frågat om han inte kände till något konstigt?” Jens blev tyst, han visste vilket samtal Monika menade. Han skakade klentroget på huvudet, varför, tänkte han. ”Anders och alla andra har informerat mig om vad du har gjort under hela din vistelse här på Solgläntan. De har alla skrattat bakom din rygg över dina fåfänga försök att hitta skit och över alla trevliga jobb du har fått.”
Monikas ord var som en kniv i ryggen, vad lättlurad han hade varit. Det var ingen som backade upp honom, han stod själv i skiten. Nej, det fanns en kvar. ”Agnes kommer att berätta sanningen om filmen”, sade han trotsigt. ”Om det går så långt att det blir en rättegång, tror du inte jag ser till att hon är så drogad att det inte går att få ett vettigt svar ur henne?” Frågade Monika barskt.
Jens gav upp och sjönk ihop. ”Okej, jag fattar. Jag slutar.” Han reste sig upp och började gå mot dörren. ”Tror du att du kommer undan så lätt?” Monika tittade bistert på honom. Han tittade osäkert på henne. ”Vad vill du att jag ska göra då?” Frågade han. ”Ta av dig kläderna”, sade hon och log. ”Va?” Hon tittade argt på honom. ”Hör du dåligt? Ta av dig kläderna, NU!.” Det sista röt hon, vilket fick Jens att rycka till.
Han tittade på henne hjälplöst en stund och började sedan att ta av sig tröjan och t-shirten. ”Byxorna också”, sade hon när han stannade upp. Han tog av sig byxorna och kalsongerna och stod där generad och naken framför henne. Han skylde underlivet med händerna. ”Ta bort dem”, beordrade Monika. Han gjorde som hon sade. ”Den var inte stor den. Behöver nästan ett förstoringsglas för att se den”, sade hon hånfullt. Hon gick och satte sig på en stol. ”Du har varit en olydig pojke Jens. Du behöver bestraffas. Kom och lägg dig över mitt knä.”
Jens tvekade, han visste vad hon skulle göra. ”Kom igen, du vet vad dom händer om du inte gör som jag säger.” Motvilligt gick han och lade sig över hennes tjocka lår. Hon tryckte ned hennes ena arm över hans rygg så att han inte kunde röra sig så mycket.Jens armar hängde i luften, fingertopparna nuddade nästan golvet. Hela situationen kändes bisarr och overklig. Han kände att hon lade sin hand över hans ena skinka och klämde åt. ”Mm, fast och vältränad, precis som jag vill ha dem”, sade hon och skrattade. Jens kände att han ville strypa henne. Monika släppte taget och tog bort handen. Plötsligt kände han hur det brände till på skinkorna. Hon hade smiskat honom, och hon höll verkligen inte igen slagen heller.
Jens ryckte till när han fick slaget, men Monika pressade ned honom så hårt med armen att han fick ont. Han slappnade av och hon lättade på trycket. ”Det var väl inte så farligt?” Frågade hon och skrattade rått. ”Se till att bli klar för helve...”, längre kom han inte för hon avbröt honom med ett nytt slag. ”Inga fula ord tack, då får du bara mer smisk. Från och med nu svarar du inte förrän jag ställer en fråga, och då svarar du med att säga, ja härskarinna. Förstår du?”
”Ja.” Hon slog till honom det hårdaste hon kunde på skinkorna med handflatan. ”Ja, vad då?” Frågade hon. ”Ja, härskarinna”, svarade Jens sammanbitet. ”Bra, du kanske inte är helt hopplös ändå.” Hon fortsatte att smiska honom, han koncentrerade sig på att titta ned i golvet. Han hörde hur hon stånkade och stönade vid varje slag. Börjar du bli trött ditt fetto. Hoppas du får ont i handen kärringjävel. Tänkte han. Efter en stund slutade hon och tog bort armen från hans rygg.
Jens började att resa sig upp men Monika tryckte ned honom igen. ”Har jag sagt att du får resa dig? Vi ska fortsätta att ha trevligt en stund till. Har vi inte trevligt slav?” Frågade hon. ”Ja, härskarinna”, svarade han surt. Hon började att smiska honom med den andra handen. Jens bet ihop och försökte härda ut. Han kände hur hettan från skinkorna ökade för varje slag, han skulle inte klara av mycket mer.
Plötsligt slutade hon, tog tag i hans axel och drog upp honom så att han stod framför henne, Jens tittade hätskt på henne. Monika vred på honom så att hon kunde se hans rumpa. Båda skinkorna var alldeles röda och ömma. ”Vilken fin färg de har”, skrattade hon elakt. De var svettiga båda två. ”Ska vi fortsätta att ha trevligt slav?” Frågade hon. ”Ja härskarinna.” Jens hade hoppats att det varit över, men sån tur hade han inte. ”Gå och ställ dig på alla fyra.”, sade hon och pekade mot sängen.
Han gick med tunga steg mot sängen och ställde sig på alla fyra i den. Monika följde efter och satte sig bakom hans rumpa. Hon böjde sig framåt och började slicka på hans ena skinka. Beröringen av den våta tungan mot hans ömma bak fick honom att rycka till. Han spände sig, men efter några sekunder slappnade han av. Det kändes faktiskt rätt skönt. ”Du har varit snäll under bestraffningen så nu får du din belöning. Känns det skönt slav?” Frågade hon och började slicka på den andra skinkan.
”Ja härskarinna”, svarade han misstänksamt. Han trodde inte att hon egentligen brydde sig om honom, hon gjorde det för att hon själv ville. Plötsligt tog hon tag i hans kuk och började runka medan hon slickade. Jens kunde inte hjälpa det, hans penis började styvna. Monika drog hans ena skinka åt sidan med den andra handen och började slicka hans anus. Jens skämdes men kunde inte låta bli att styvna ännu mer.
Monika började runka hans kuk snabbare medan hon fortsatte att slicka rövhålet. Till slut kunde inte Jens inte hålla sig, han sprutade satsen rakt ned på täcket. ”Men vad du grisar ned, nu har du varit olydig igen.” Sade hon och ställde sig upp. ”Flytta på dig.” Han flyttade sig åt sidan och tittade på henne. Hon tog av sig tröjan och drog ned sin bh, hennes plufsiga bröst vällde ut. Hon drog av sig sin byxa och trosorna. Hennes bilring till mage såg definitivt inte upphetsande ut.
Hon kröp upp i sängen och ställde sig på alla fyra så att hennes ansikte hamnade där Jens sperma låg. ”Slicka mig i röven”, befallde hon. Jens tvekade. ”Gör det, annars kommer kvällsnyheterna att få en väldigt intressant DVD- film ikväll.” Han suckade och ställde sig på knä bakom henne. Det var endast en liten tröst att hennes anus och fitta var rakade. Han drog isär hennes stora skinkor och började slicka.
Monika stönade och tryckte ned ansiktet i spermafläcken på täcket, hon gned in hela ansiktet och började sedan att slicka på fläcken. ”Sniffa mig i häcken”, sade hon och fortsatte att slicka. ”Öh, va?” Kunde Jens inte låta bli att fråga. ”Ja, härskarinna, ska du säga. Sniffa mig i röven som en hund.” Okej, det är inte lite störd i huvet hon är, tänkte han medan han gjorde som hon ville.
”Bra”, stönade hon. ”Börja slicka fittan och röven.” Jens slickade på hennes blygläppar, Monika förde ned en hand mellan benen och drog isär dem. ”Slicka min klitta”, befallde hon. Han förde tungan mot hennes klitta och när han kände den mot tungspetsen vispade han runt med den. ”Ohh, precis så, duktig hund.” När han gjort det en stund kunde hon inte hålla sig längre och började pulla fittan fortare och fortare. Hennes naglar rev honom på tungan och hakan och Jens backade undan med huvudet.
”Slicka min röv igen”, stönade Monika. Jens drog än en gång isär skinkorna och började slicka hennes rövhål med långa tag med tungan. ”Stoppa in kuken in i min fitta, knulla mig som en hund”, sade hon efter en stund. Hans penis hade blivit hård igen under tiden han slickade fast han själv inte ville. Om jag ser till att hon kommer kanske jag får gå efter det, förhoppningsvis, tänkte han. ”Ja härskarinna.”
Jens grep tag i hennes midja, eller rättare sagt, i hennes fett runt midjan och började att sakta att föra in penisen in i hennes slida. ”Är du trög? Jag sa knulla mig som en hund. Hårda stötar ska det vara.” Jens skakade på huvudet bakom hennes rygg men gjorde som hon sade. Han började jucka i hårda korta stötar, hennes skinkor dallrade för varje stöt han gjorde, han kunde knappt se sin kuk medan han matade den in och ut i ett rasande tempo eftersom de var så stora. Monika stönade högre och högre.
Till slut tog tempot ut sin rätt och plötsligt drog han sig ur och sprutade sin sats över hennes skinkor och rygg. Monika for runt och gav honom en rungande örfil. "Har jag gett dig tillåtelse att komma?" Skrek hon. Det svartnade framför Jens ögon av slaget. ”Nej härskarinna. Förlåt härskarinna.” Hon tittade ned på hans lem, den var fortfarande hård. ”Nu ser du till att jag kommer, annars kommer jag se till att du verkligen får lida. Och du säger till och håller igen nästa gång du ska komma. Förstår du?”
”Ja härskarinna”, svarade Jens. Hon tittade strängt på honom och ställde sig sedan på alla fyra. Jens ställde sig bakom henne och tryckte brutalt in kuken in i hennes fitta. Hoppas det gjorde ont, ditt jävla psykfall, tänkte han medan han började stöta hårt i henne igen. Men hon verkade inte ha något emot det, tvärtom, hon pullade fittan och stönade bara högre och högre igen. Jens juckade som besatt, det kändes skönt när kuken gled in och ut ur hennes blöta fitta. Det var inte så stor risk att han skulle spruta på en gång. När han hade juckat ett tag stoppade Monika honom.
”Tryck in den i röven på mig.” Sade hon och drog isär skinkorna. Hon tog lite sperma som var på hennes ena skinka och smörjde in rövhålet med det. Hon pressade in två fingrar och stönade. Hon drog ut dem och famlade med handen bakom rumpan. ”Kom hitåt för helvete”, sade hon argt. Jens flyttade sig närmare. Hon grep tag om hans kuk och tvingade upp honom så att han stod på fötterna framåtböjd över henne. Hon drog i kuken så att han blev tvungen att sänka ned underlivet mot hennes röv. Jens kände hur toppen på ollonet nosade mot Monikas rövhål. Sakta gled ollonet in och de stönade till båda två av njutning. Hon fortsatte att föra in kuken centimeter för centimeter längre in i hennes anal.
Hon greppade den mellan tummen, pekfingret och långfingret och när hon fört in nästan hela började hon att dra ut den igen. Hon upprepade det några gånger och släppte sedan taget. ”Nu kan du öka takten, och du slutar inte att knulla förrän jag har kommit din byracka.” Jens började pressa ned kuken igen. ”Ja härskarinna”, sade han stönande. Han började sakta att öka farten och till slut knullade han henne i röven med samma slags snabba korta stötar som han hade knullat henne med i fittan.
De stönade högre och högre för varje stöt och Monika pullade klittan fortare och fortare. Plötsligt skrek hon till. ”Oohh, herregud, JA! Hårdare, hårdare, knulla mig hundjävel, få matte att komma. Skäll, skäll som en hund.” Jens började skälla, definitivt helt störd i huvet, tänkte han under tiden. Hela hennes underliv började skaka och hennes anal blev om möjligt ännu tajtare runt hans kuk. Hon började själv att jucka mot hans underliv.
Han kände att han själv inte skulle kunna hålla sig länge till. ”Härskarinna, jag kommer snart”, flämtade han till. ”Inte än”, stönade hon. Hon juckade några gånger till och när hennes orgasm var slut stannade hon upp. Hon drog sig ur honom och satte sig så att hennes ansikte kom framför hans kuk. ”Spruta mig i munnen och över ansiktet”, befallde hon. Det var en order som Jens gladligen lydde. Han runkade några gånger och sprutade sedan med en grymtning sin sperma in i hennes mun och över ansiktet.
Hon smackade lyckligt med läpparna. ”Ta bort sperman från ansiktet med fingret”, befallde hon. Jens gjorde som hon sade. Hans ansikte var neutralt, men inne i huvudet bad han en stilla bön till den som nu lyssnade. Snälla, säg inte att jag ska stoppa det i munnen, snälla, säg inte att jag ska stoppa det i munnen, snälla, säg inte...”Stoppa in fingret i min mun.” Inombords drog Jens lättat en suck.
Han stoppade in fingret och Monika slickade det rent och sög sedan på det. När han fått bort sperman från hennes ansikte började hon att ta på sig sina kläder. Han visste bättre än att gå och hämta sina egna kläder. Monika tittade på honom när hon var klar. ”Du kan klä på dig”, sade hon efter en stund. Jens gick fram till sina kläder. ”Ja, just det, det hade jag glömt bort. Imorgon kommer det en bekant till oss och hälsar på”, sade hon och flinade elakt.
”Vem då härskarinna?” Jens kunde inte låta bli att vara nyfiken. ”Åh, en gammal bekant från arbetsförmedlingen.” Jens svor högt inombords. Helvete, ska Gunilla jävlas med mig också, det fattades bara det. ”Ja, vår kära vän Gunilla kommer hit, hon är så nyfiken på vad vi ska hitta på tillsammans på kontoret. Nåja, nu har du något att tänka på tills imorgon”, sade Monika skadeglatt och gick sedan ut ur rummet.
Jens började håglöst att ta på sig kläderna, när han var klar tog han DVD-skivan och gick ut ur rummet. Han gick förbi Monikas kontor och nedför trapporna. När han hade kommit till sin avdelning tittade han på klockan. Han hade slutat för en halvtimme sedan. Han gick ned till omklädningsrummet och väl där började han att ta av sig tröjan. Han ville duscha så fort som möjligt. Han kände sig smutsig.
När han fått av sig tröjan kom Anders in i rummet. Jens stelnade först till, sedan brast det. All den ilska och hat han kände mot Monika kanaliserades mot Anders. ”Din förbannade jävla svikare”, skrek han och började gå mot Anders. ”Vänta, jag kan förklara”, sade Anders olyckligt och höll upp händerna framför bröstet. Jens fortsatte att gå fram till honom. ”Ingenting du säger kommer att hjälpa, du knivhögg mig i ryggen, nu får du betala priset.”
Jens var nästan framme. ”Jamen för fan, jag blev ju tvingad! Jag hade inget val. De hade tagit David annars.” Det fick stopp på Jens. ”Du har tio sekunder på dig att förklara, är jag inte nöjd med svaret spöar jag skiten ur dig.” Anders nickade och började berätta. ”Kommer du ihåg att jag fick hjälp att få tillbaka David av inflytelserika personer?”
Jens nickade ”Det var Monika som hjälpte mig att få tag på dem, jag står i skuld till henne. Men det är inte det värsta, hon kan se till att jag aldrig får se David igen om jag inte gör som hon säger.” Sade Anders olyckligt och började gråta. ”Åh, gud. Vad har jag dragit in dig i? Jag vet vad du har gått igenom idag Jens, jag har själv varit med om det, flera gånger.” Jens var mållös, han lade en tröstande hand på Anders axel.
”Så den kärringen utpressar dig också? Tillsammans kan vi nog komma på något så att vi kommer undan.” Anders skakade på huvudet. ”Mig går det inte att rädda, men du kanske kan komma undan. Vad har hon för skit på dig?” Jens tog fram skivan från skåpet han hade lagt det i. ”Hon har filmat mig när hon lurade mig att göra något olagligt, och nu hotar hon med polis och press.”
Anders tittade på den. ”Är hon med på den?” Jens skakade på huvudet. ”Nej, eller jo. Men hon har sett till att hon inte syns och hörs.” ”Kan jag ta den här? Jag känner en som är rätt duktig på sånt här, han kanske kan fixa ljudet i alla fall.” Jens tittade hoppfullt på Anders. ”Men förvänta dig inte att det ska finnas något Jens. Monika är inte dum, hoppas inte för mycket. Vad sa hon till dig på kontoret? Eller gick ni till hennes rum?” Jens nickade dystert. ”Vi var på rummet, kärringjäveln är ju fan helt sjuk i huvet. Och det sista hon sa var att Gunilla skulle komma till kontoret imorgon och vara med på det trevliga.”
”Gunilla?” Anders såg frågande på honom. ”Kärringjävel nummer två, från arbetsförmedlingen.” Anders skakade på huvudet. ”Och ni ska vara på kontoret alla tre?” Jens nickade olyckligt. Nu var det Anders tur att lägga handen på Jens axel. ”Bit ihop nu, det här kommer att ordna sig, på något sätt. Träffa dem imorgon på kontoret så får vi se vad vi får fram från skivan. Jag ska lämna den till min polare redan i kväll.”
Jens kände hur lite av ångesten släppte. ”Så ni har inte skrattat bakom min rygg?” Frågade han Anders. ”Va? Menar du oss i personalen? Har Monika sagt det?” Jens nickade. ”Det kunde jag tänka mig. Jens, vi har alltid och kommer fortfarande att alltid stå på din sida. Det är bara att Monika har skrämt oss alla, de flesta har hon hotat med sparken om de svarar på dina frågor. Det är väl bara Monika och Hans-Olof som velat bli av med dig.”
Jens började gråta, Anders kramade om honom. ”De flesta ser dig som en son eller lillebror, vi skulle aldrig frivilligt göra något dumt mot dig.” Efter en stund drog sig Jens ur omfamningen och torkade tårarna. ”Här står jag och bölar som en liten snorunge”, skrattade han. Anders log. ”Det är förståeligt att du upplever många känslor, speciellt efter vad som har hänt dig idag. Vill du sova över hos mig i natt? Om du inte vill vara själv?”
Jens skakade på huvudet. ”Bara jag får en dusch klarar jag mig nog.” Anders tittade skeptiskt på honom. ”Är du säker?” Jens nickade. ”Om du vill prata kan du ringa vilken tid som helst, okej? Jens nickade än en gång. Anders tittade en stund till på honom, sedan tog han sina saker och gick. Jens tog av sig byxorna och gick in i duschen. Han tvålade in varenda centimeter på kroppen två gånger. När han var klar åkte han hem och lade sig i sängen.
Han försökte sova men det gick inte. Det enda han låg och tänkte på var morgondagen...
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Monika, vilken hemsk men samtidigt så kåt kvinna ! Jag ville egentligen inte bli upphetsad , men det blev jag ändå ! Tycker du skriver bra ändå , inget fel på din skrivarstil enligt mig iaf .-) Fortsätt skriv , gärna mer om Sofia , hennee tyckte jag om :-) Heja på !
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Snälla, mer. Blir så otroligt kåt av dominanta kvinnor. Ser framemot att läsa om hur Monika och Gunilla utnyttjar Jens.