Vad du inte vet, del 2

Författare: jonnaknoxville Datum: 2013-05-21 18:39:13

Kategori: Homo

Läst: 13 145 gånger

Betyg: 2.3 (4 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



När de samtidigt kom ut ur badrummet var det ingen som lade märke till något. Dock mötte Simon Jonnas blick, som snabbt tittade bort, fnittrade nervöst och viskade något till Lykke. Varför fick han känslan av att hon visste? Men hon kunde inte veta, ingen visste. Han log emot henne, och försökte att inte få panik.

Det var sista skoldagen för veckan, eftersom det var studiedag dagen efter. Hela klassen skulle till Sliver där de hade studentfest. Simon skulle ha lite förfest hemma hos sig, sen skulle de ta bussen ner. Han drack på sin tredje öl och började så smått känna det lilla surret i huvudet. De satt i sofforna i vardagsrummet, han och killarna från klassen. De flesta började bli lite berusade, till och med Haris som vanligtvis inte drack så mycket. Klockan började närma halv elva och de gjorde sig redo för att gå.

Nere på Sliver mötte de upp tjejerna från klassen och de hälsade glatt på varandra. De flesta köpte mer dricka och sen väntade dansgolvet. Det var redan relativt mycket folk där och det var svettigt i lokalen. Simon stod vid baren och hörde Abbas skrika: Johan, Haris, Simon och Alexander, jag bjuder på shots!”. Det ställdes fram 6 cl-shots av Jägermeister, som svaldes snabbt. Simon kände nästan genast ruset av alkoholen och han banade sin väg till dansgolvet med de andra i släptåg. Musiken överröstade allt och folket stod packat, de dansade till det tunga beatet och Simon satte upp sitt hår i en liten hästsvans.

Simon flyttade sig närmre Haris som vände sig om. De dansade nu tillsammans, och de tryckte sig närmre varandra för var minut som gick och snart var de nästan skrev mot skrev. Simons händer vandrade och snart vilade de på Haris axlar, som hade sina händer på hans höfter. Han visste inte om det var alkoholen som gjorde det, eller om han helt enkelt inte brydde sig om att folk kanske tittade. Allt han ville var bara att dansa med honom. Han orkade inte heller bry sig sina kompisar, de fick ta det. Han slog upp blicken och tittade på Johan och Alexander som stod en bit bort, och de gjorde tummen upp åt honom. Han flinade tillbaka och fortsatte att dansa.

Det dröjde dock inte länge förens de blev avbrutna. En storväxt kille skrek ”bögjävlar, gå någon annanstans och knulla. Vi vill inte se det!”. Simon var inte beredd på det tumult som följde. Han hörde en tjej tjuta och han kände igen Lykkes röst genom musiken. Han såg hur hon attackerade kille som skrikit och slog på honom. ”Det är inget fel med att vara bög, så håll käften din jävla pundare” skrek hon. De föll båda till golvet och vakter närmade sig dem. Han såg hur Jonna försökte dra väck Lykke från killen, men det slutade med att hon blev meddragen ner på golvet. Det hela slutade med att både Lykke och Jonna blev utslängda tillsammans med killen.

Simon vände sig om mot Haris som tittade på honom. Han visste att de tänkte samma sak, och de gick mot utgången. Tjejerna hade blivit utkastade på grund av dem, och då var det inte mer än rätt att de följde med dem ut. De kom ut i den svala nattluften och såg tjejerna sitta i en busskur ett 50-tal meter bort. De gick bort till dem och satte sig på asfalten framför dem. De såg förvånade ut och frågade:

- Vad gör ni här? Frågade Jonna
- Vi tänkte liksom, att ni blev utslängda på grund av oss, så kan vi ju hålla er sällskap.
- Äh, sluta nu. Gå tillbaka och dansa och sup, sa Lykke.
- Nej nu stannar vi här. Tack för att ni stod upp emot killen.
- Han hade ingen rätt att kalla er bögjävlar. Det är ett fult ord. Dessutom är er bromance bara söt, så det så.

Simon funderade på vad hon sagt. Var det så att andra faktiskt märkte det? Bromance var ju vanligt bland killar, men var de så tydliga? Han visste inte om han skulle vara helt ärlig mot dem, och han visste inte om Haris ville avslöja det. Han vände blicken mot Jonna som frågade:

- Kan ni inte hångla?
- Schh, lyssna inte på henne. Så säger hon till alla killar, som är alkoholpåverkade, när hon själv är lite full, svarade Lykke.
- Men det är ju sååå fint!

Tjejerna fortsatte sin egna diskussion och han höjde rösten och sa: ”Men kolla då”. Han sträckte sig efter Haris som lutade sig emot honom. De fångade varandras läppar i en vild kyss som innehöll tungor. Simon flinade emot dem och sa:

- Vad gör man inte för att underhålla?
- Åh, nu är jag glad. Yay, sa Jonna medan hon klappade i händerna.

Simon var fortfarande inte säker på om han ville avslöja det, eller om hon kanske redan hade sina aningar. För visst, så här kunde en bromance också se ut, och döma vad hon sa så hade hon nog sett många straighta killar kyssas innan. Så för henne var inte detta något konstigt. Han lät det vara för stunden och hon fick tro vad hon ville.

De bestämde sig för att gå till Loch Ness som låg i närheten. De tog några drinkar och hade det roligare tillsammans än vad de hade haft på Sliver. Tjejerna var lätta att umgås med och Simon visste att detta skulle upprepas snart igen. När de insåg att bussen hem gick om 10 minuter fick de alla bråttom och småsprang till bussen, hur det nu gick trots att alla var ganska påverkade. Men de kom ombord och de satte sig i ett säte för fyra. Simon lade smidigt armen om Haris axlar, som lutade sig emot honom och slöt ögonen. Tjejerna log mot honom och utbytte menande blickar. Han blinkade mot dem och bussen rullade vidare mot deras lilla by.

De följande två veckorna flöt på med projektarbete och stress. Simon fixade med sitt in i det sista och fick till och med hoppa över några fotbollsträningar för att hinna med. Han hade inte träffat Haris ensam sen Sliver och han längtade verkligen efter att träffa honom igen. Det var dagen för redovisningarna och han hade fått sitt överstökat. Nu satt han på Haris och Alexanders redovisning om deras resa i Madrid.

Han lyssnade lite och tittade på powerpointen och fick se en bild av de två, där de omfamnade varandra. En punkt i programmet lydde ”hur blev det vi?”. Han kände ett styng av svartsjuka, men visste att han inte hade någon rätt till det, för Haris var inte hans. Dessutom menade de inte så som de skrivit, de hade inte varit med varandra. När de berättade vad de gjort på resan, stod det en punkt ”och lite annat”. Simon kände hur humöret sjönk och han visste att han såg otroligt sur ut. Han korsade armarna och sjönk ner i stolen. Haris mötte hans blick och såg lite förvånad ut när han såg hans uttryck, men han fortsatte att prata. När de var klara reste han sig snabbt upp och va en av de första att lämna rummet.

Han visste att han inte borde vara svartsjuk. De hade inte gjort något, och även om de hade så hade det inte varit något fel, för de var inte tillsammans. Haris visste inte ens att personen han gillade var honom. Simon satte sig ner i soffan bakom bokhyllan och suckade. Varför hade han inte sagt något från början till honom. Han hade nu gått i en och en halv månad och varit tyst. Egentligen var det konstigt att Haris inte sagt något, fattade han inte hur det låg till? Det var säkert så att han bara gjorde det för att han hade tråkigt, och väntade bara på att en snygg tjej skulle komma in i bilden. Sen skulle ha bli dumpad. Han kunde inte bli dumpad, de var ju inte tillsammans.

Han slöt ögonen och lutade huvudet emot ryggstödet. Han hörde steg, men brydde sig inte om att se vem det var. Han hörde att personen stod bakom honom, och han motstod frestelsen att öppna ögonen. Det plötsliga, men lätta kyssen mot hans läppar gjorde så att han ryckte till. Han slog upp ögonen och hoppade undan från personen. När han såg att det var Haris bultade pulsen i öronen och han fnyste åt honom och sa ”vafan gör du!? Tänk om någon ser oss!”. Surt satte han armarna i kors och snörde ihop munnen. Haris stod fortfarande upp och sa med en sur ton:

- Vad är det med dig? Du har uppfört dig som en tjurig 4-åring hela dagen.
- Jag vet inte.. Kanske för att du och Alexander verkade ha det så himla romantiskt i Madrid?
- Vi kollade på fotboll och turistade oss.
- Ah, jo, det tror jag säkert...
-Ahmen vadå då? Svartsjuk eller?
- Nej!
- Vad skulle det spela för roll om jag och Alle nu gjort nåt? Det är inte så att du och jag är tillsammans eller nåt. Dessutom gillar du nån annan.. Shit, säg inte att det är Alle du gillar!?
- Haris, det är DIG jag gillar!
- V... aa?
- Ja! Varför tror du att jag kysste dig i duschen? Varför tror du att jag betett mig så konstigt runt dig?
- Jag..
- Och jag fattar att du inte känner riktigt samma. Jag fattar om du gjorde detta bara för att experimentera och så. Jag..

Simon började resa sig upp, han orkade inte med att möta Haris reaktion just nu. Nu var katten ute ur säcken och hemligheten var avslöjad. Från och med nu kunde det bara bli värre. Haris skulle flippa ur på honom. Men han kände Haris mjukt ta tag i hans arm och dra honom intill sig. Deras blickar möttes och det kändes som om tiden stannade. Det kändes som om luften gick ur honom när Haris viskade: ”du anar inte hur länge jag har väntat på att höra det”. Simon slöt ögonen igen när han kände Haris läppar emot hans. Kyssen var lätt, men så många känslor fanns i den. Simon fattade Haris händer och där stod de och världen tycktes ha slutat snurra.

De blev överraskade när någon applåderade tafatt i sina händer. De vände förskräckt på huvudena men lugnade ner sig när de såg att det bara var Johan. Han log strålande och gick emot dem. Han tog båda två hand och sa: ”ja, jag undrade när ni två skulle komma till skott”. De flinade emot varandra och Johan började gå mot utgången. Simon hejdade honom och tittade emot Haris samtidigt som han sa: ”öh, du, du säger väl inget till nån? Vi är nog inte riktigt redo för det ännu...” Han log emot dem igen och sa ”nej, självklart inte, det är er ensak”. Han gick sin väg och Simon vände sig mot Haris som log emot honom. Simon kramade honom och lutade pannan emot hans axel. Haris tryckte honom intill sig och sa: ”så, ditt eller mitt place?”.

Den natten låg de i Simons säng, med månljuset skinande på deras kroppar. Simon låg med bröstet emot Haris rygg, och höll om honom. Han lyssnade på hans djupa andhämtning och visste hur väldigt lyckligt lottad han var över det som hänt. Han somnade snart till en djup, drömlös sömn.

Han vaknade av att mobilen ringde av det vanliga morgonalarmet. Han stängde tafatt av det och lade sig i sängen igen. Han lade sig på sidan och sökte med händerna efter Haris varma kropp, men den fanns inte där. Han satte sig yrvaket upp och slog händerna för ansiktet. Han visste det, Haris skulle få panik och nu hade han stuckit sin väg. Han bara visste att det skulle hända...

Dörren öppnades till hans rum och in kom Haris, blöt i håret och med bara underkläder på. Han suckade djupt och lade sig på rygg i sängen. Haris tittade frågande på honom och sa:

- Vad?
- Äh, jag trodde du hade stuckit eller nåt. Att du kanske fått panik över detta, och ja. Lämnat mig.
- Lämna dig? Skulle inte tro det. Jag tog mig bara friheten att använda er dusch.

Simon stängde sina trötta ögon och kände Haris varma läppar emot hans mage. Han andades tungt ut och rös när han kände hans fingrar vid kalsongkanten, och han protesterade inte när han kändes att de drogs neråt. Han satte andan i halsen när han kände Haris varma mun runt hans halvhårda penis. Han styvnade till direkt och han knöt händerna i Haris hår när han började stryka med tungan över toppen av hans snopp. Han bet ihop tänderna för att inte stöna högt, hans tunga andhämtning var nog med ljud. Han tvingade sig själv att inte trycka upp höfterna, han ville inte att Haris skulle få klökningar. Redan nu var han på gränsen och det blev alldeles för mycket när Haris lät sina fingrar lätt röra vid hans innanlår. Han viskade mellan tänderna:

- Haris, jag kommer att komma...
- Kom då..

Haris djupa röst skickade honom över kanten och han sprutade ut sin sats i munnen på honom. Han tyckte sig se stjärnor dansa framför ögonen och han släppte det krampaktiga taget om lakanet. Han kände de mjuka kyssarna på hans hals och han öppnade ögonen. Han mötte de underbart blå ögonen och kysste läpparna som var så nära hans. Sakta drog han handen genom hans fortfarande fuktiga hår.

Han insåg att han var tvungen att stiga upp från detta himmelrike, för snart började skolan. Han log emot Haris, som log tillbaka. Han masade sig ur sängen och mot duschen.

De gick tillsammans till skolan, hand i hand ända tills de kom ner till byn och en massa bilar och människor mötte dem. De visste båda två att ingen av dem var redo för att möta alla andra ännu.

När de kom till skolan var de försenade till sin lektion. Simon hade halvsovit i den varma duschen och frukosten hade tagit längre tid när de ägnat halva tiden åt att hångla istället. Kapprummet med skåpen var tomt och musik strömmade högt ur högtalarna. De tog sina samhällsböcker, och drog sig för att gå till Anettes lektion.

Sista lektionen för dagen var filosofi, och Simon skulle göra ett muntligt framträdande tillsammans med Haris och Johan. De tyckte alla tre att ämnet sög fruktansvärt, så de hade tänkt att göra det extra roligt. Simon övade på sina repliker i huvudet inför pjäsen om en grekisk filosof. Han stod bakom scenen i aulan och drog av sig t-shirten för att dra ett lakan omkring sig. Han spände det lagom och lät det hänga löst över bröstet. Han drog av jeansen och han sprejade håret.

De gjorde pjäsen och de var riktigt roligt. Simon trivdes bra på scen, han gillade att få andra människor att skratta. Han studerade Haris halvnakna kropp, och kunde skymta musklerna under det vita lakanet. Han log för sig själv och deras lilla teater var över.

När de tagit emot klassens applåder hade de en liten frågestund. Han ställde sig upp och satte foten på stolen, och drog upp lakanet så att låret syntes och han gjorde en sexig min åt Haris, som såg mer än kåt ut. Simon visste att ingen skulle misstänka något, utom Jonna och Lykke, vill säga. För så här höll de på i vanliga fall, och nästan alla killar i klassen gjorde så mot varandra. Men Henrik förklarade lektionen slut och de bytte om bakom scenen och gick emot skåpen.

Kapprummet var tomt, alla hade gått hem för dagen och Simon gick bort till Haris och lade sina böcker ovanför hans skåp. Snabbt tryckte han upp honom mot skåpet och fångade honom i en vild kyss.

De ägnade några snabba sekunder åt att låta deras tungor brottas, och hörde inte att steg närmade sig. Simon reagerade inte förens han hörde någon säga med en djup, och kraftfull röst:

- Såna som ni borde inte finnas i detta universum.

Simon tittade förskräckt upp och såg Elias enorma kroppshydda och allt han han se vad den enorma knytnäve som svingades. Han blundade, men insåg att slaget inte träffade honom, utan den riktades mot Haris som inte han reagera förens knytnäven träffade honom hårt i käken. Han segnade ihop och föll mot golvet. Simon var paralyserad av chock. När han efter någon sekund fick kontrollen över kroppen var det redan för sent. Elias tog tag om hans t-shirt och tryckte sin hand emot hans strupe. Hans hals snördes ihop och han fick svårt att andas och han kippade efter luft, samtidigt som Elias sa:

- Fattar du vad som kommer att hända om jag någonsin er två tillsammans igen? Jag kommer seriöst slå ihjäl någon av er. Jag skojar inte. Grisiga bögjävlar, ni är parasiter som bara finns, ni är så jävla äckliga. Ni borde skjutas, allihopa.

Simon kände greppet om halsen lossna och han drog in ett djupt andetag. Elias gick sin väg och han vågade äntligen röra sig igen. Han föll ner på knä jämte Haris som låg på golvet, men blåslagen käke. Han andades tungt och han stirrade framför sig. Simon lade armen om honom och försökte dra upp honom från det kalla golvet och upp i hans famn, men han stretade emot och sa:

- Simon, han kanske kommer tillbaka..
- Haris, vi ska inte behöva ta nån skit från honom, om han kommer tillbaka ska jag slå ner honom!

Simon tittade in i Haris ögon, som var rädda. Han fick ont i magen när han såg det, och böjde sig ner för att ta honom i sin famn. Denna gången lät sig Haris kramas och han borrade in huvudet i hans munkjacka.

När de senare den kvällen låg i sängen hemma hos Haris, funderade Simon på dagen som gått. Han sneglade emot den blåslagna käken jämte honom och lade sig på mage. Han tittade in i Haris blå ögon och sa:

- Hur känns det?
- Det spänner lite grann, men det känns bättre nu när jag har haft is på det.
- Jag menar inte det, utan hur känns det med oss, efter det där?
- Ingenting har förändrats. Jag vill fortfarande vara med dig. Mer än någonsin. Säg inte att du har ändrat dig, för jag tror att jag tar livet av mig då. Eller inte bokstavligen, men ja.
- Nej, jag vill vara med dig, men vi kanske ska vara lite försiktigare, liksom inte så ute..
- Men då gör vi ju som Elias vill!
- Jag vill inte att du ska bli skadad.
- Jag vill inte att vi ska behöva gömma vår kärlek för att någon idiot kommer och säger att vi ska göra det. Jag vägrar! Och om du vill göra det, blir jag inte så glad...
- Jag vill inte det, men jag vill inte att du ska bli skadad igen.
- Du kan också bli skadad...
- Jag bryr mig inte om mig, utan dig.

Simon pustade och slöt ögonen samtidigt som han lade sig på ryggen. Han visste att Haris hade rätt, men han ville inte att han skulle bli skadad igen. Han lade händerna under huvudet och kände Haris fingrar stryka honom över magen. Han rös till lite, och kände hans läppar söka sig över bröstet. När Haris tunga rörde vid hans bröstvårta suckade han. Haris lät sin tunga smeka hans magmuskler och hans fingrar lekte med hans styva bröstvårtor. I byxan svällde hans snopp och han stönade till då Haris lade handen på bulan och tryckte med jämna mellanrum. Haris lade sig ovanpå honom och hans varma tyngd tryckte på hans skrev.

Han kände hur Haris fumlade med snöret i hans mjukisbyxor. De blev avdragna tillsammans med Haris egna. Simon satte sig upp i sängen och inväntade honom. När han satte sig i sängen igen så flyttade han sig så att han låg ovanpå honom. Simon tryckte sig emot hans skrev med sitt eget och han kände Haris händer på hans rygg, tryckandes för mer friktion. Han flyttade sin kropp och med den lämnade han kyssar längs hans mage. Han drog ner kalsongerna och lät tummen glida över toppen av den. Ett lätt stönande hördes och han lät handen gripa tag om hans penis. Han lät handen glida upp och ner, första sakta, sen snabbare i den takt som Haris stönade.

När han märkte att Haris började gripa tag i lakanet slutade han. Inte skulle han komma nu. Han drog av sina egna kalsonger och kröp upp jämte honom. Han lade sig och Haris på sida, och stötte samman deras skrev. Deras penisar låg nu jämte varandra, nästan smekande varandra. Simon lät tungan stryka över Haris nyckelben och han nafsade på hans örsnibb. Han viskade:

- Har du någon kondom?
- I lådan...

Simon tittade där Haris pekade och fiskade upp en kondom ur lådan. Han tog det säkra före det osäkra och trädde på den. Han var lite osäker på vad att göra, men den enda gayporrfilmen han sett, hade gett honom lite information. Han placerade ett av sina fingrar vid hans hål. Han visste att detta kunde göra ont, och han ville ta det långsamt. Han lade sig på sidan och skedade honom. Han tryckte försiktigt och han hörde Haris stöna lite, så antagligen gjorde han väl rätt. Han gjorde små cirkelformade rörelser och tryckte lite mer för var rörelse. Han visste att han skulle behöva något som gjorde det lättare för honom att komma in. Han tog väck sina fingrar och stoppade in två av dem i munnen och blötte ner dem ordentligt. Han placerade sedan pekfingret där han slutade och tryckte försiktigt in en av dem. Haris stönade och han skyndade att säga:

- Gör det ont? Ska jag sluta?

Simon tittade oroligt över Haris axel och såg att han skakade på huvudet. Han fortsatte, men fortfarande väldigt försiktigt. Han tryckte in pekfingret och rörde det försiktigt. Han förde den in och ut, och försökte att få den spända muskeln att slappna av. Han tyckte att Haris hade blivit mer avslappnad, och han placerade långfingret i position och förde in det tillsammans med pekfingret. Haris flämtade lätt och Simon stelnade till, men han hörde Haris mumla:

- Gör inte ont. Fortsätt.

Simon slappnade själv av och kysste honom i nacken, och fortsatte sitt arbete med fingrarna. Han bet honom lätt i axeln och hans penis pulserade av upphetsning. Han kunde höra Haris småstönanden och han drog ur fingrarna och slickade på den andra handens fingrar. Han lät dem smeka över det nu förstorade hålet och han förberedde sin penis. Han tog ett fast tag om Haris ena axel och den andra om snoppen. Han började försiktigt att trycka sig in i det trånga utrymmet. Han viskade:

- Du måste säga till om det gör ont, okej?

Haris nickade och han fortsatte att försiktigt trycka sig in. Han tog det minutiöst och han var rädd att han skulle göra honom illa. Men han hörde hans stönande och plötsligt sa han:

- Det är okej om du tar i lite, jag säger till om det gör ont.

Simon gjorde som han blev tillsagd och tryckte lite hårdare, och nu stönade även han. Det kändes fantastiskt. Det trånga, varma... Han kysste honom i nacken igen och började att röra sig. Han började sakta trycka, men började dra sig ur och sen trycka in igen, då Haris tryckte sig emot honom som godkännande. Han tog det fortfarande ganska sakta, men snabbade upp rörelserna vart eftersom. Han stönade i kapp med Haris, och Simon visste att han rörde vid hans prostata. Han var nära gränsen nu, han kunde knappt stå ut. Han mumlade till honom:

- Jag kommer att komma..
- Jag med, snart...

Simon exploderade inuti Haris och han flämtade tungt i några sekunder innan han hämtade sig. Han tittade över Haris axel och såg att han inte kommit ännu. Han rörde vid hans fortfarande hårda penis och pumpade den upp och ner ett par gånger, innan även han kom. Simon fångade upp det mesta i sin hand och slöt den för att det inte skulle rinna iväg. Med sin lediga hand drog han sig ur Haris som fortfarande flämtade. Simon vände honom till ryggliggande läge och kysste honom på munnen. Han log emot honom och sa:

- Jag måste bara på toa, kommer snart. Jag skyndar mig, så kan du gå sen.

Haris nickade bara till svar och Simon kysste honom ännu en gång på munnen innan han skyndade till badrummet.

Simon vaknade upp nästa morgon med Haris varma kropp intill sig. Han sträckte sig efter den tjutande mobilen. Onsdag, och de skulle dansa i skolan inför balen. Han tryckte på snoozeknappen och kröp ner under täcket igen. Han slöt sina armar om Haris, som vände sig om mot honom. Hans hår stod på ända och hans ögon var smala av trötthet. Han log emot honom och sa:

- Du vet att jag älskar dig va?
- Jag älskar dig med.

Simon såg en rodnad sprida sig på Haris kinder, och han pussade honom lätt på munnen. Han kramade honom hårt och innan de visste ordet av det så ringde telefonen igen. Båda insåg att de var tvungna att göra sig i ordning för skolan.

Simon slog sig ner i de obekväma stolarna som tillhörde aulan. Efter två timmars dans väntade nu en timmes föreläsning om sekter. Jämte honom satt Haris och Johan. Diskret tog han Haris hand, som kramade den. Aulan började nu fyllas med folk, men fortfarande syntes inte föreläsaren. Simon skrattade när Johan drog ett skämt, och lutade sig nära emot Haris för att få en viskning i örat. Han hörde inte vad han sa när han hörde en grov röst snett bakifrån dem:

- Sluta böga er, för fan.

Elias flinade bakom dem tillsammans med några av hans kompisar. Simon flyttade genast huvudet från Haris, och försökte dra tillbaka sin hand. Han ville verkligen inte att Haris skulle fara illa igen. Men han kände att greppet om hans hand hårdnade och Haris reste sig upp och drog Simon med sig. Haris vände sig mot Elias och sa:

- Va fan vill du Elias? Är du rädd att du ska bli smittad av någon bögbakterie? Guess what? Såna finns inte. Och om jag och Simon vill vara tillsammans, så ska vi få vara det, utan att någon som du hindrar oss. Vill vi hångla framför alla andra ska vi få göra det. Det kan varken du eller nån annan ändra på.

Simon lyssnade förvånat på sin pojkvän. Här stod han och hela aulan kunde höra vad han sa. Och han kunde inte ha varit stoltare. Simon tittade på Haris, som böjde sig emot honom. Deras läppar möttes, och hela världen tycktes bli tyst. Sedan utbröt applåder från deras klasskamrater, ”den genusbefriade klassen”.

Simon kunde höra tjejernas fnittrande, och killarnas busvisslande. Säkerligen klagade och hotade Elias dem, men det hörde han inte. Han lade händerna om hans midja och kysste honom för allt vad han var värd. Han visste att de troligen skulle få motstånd från vissa håll, men han kunde inte bry sig mindre. Han hade Haris, det enda som betydde något.



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright