Upplärd av mammas väninna

---

---

Jag var sexton år, och nyfiken.

Men jag var också helt oerfaren med det andra könet. Jag hade inte ens kysst, än mindre varit naken ihop med någon av alla som jag suktade efter.

De andra killarna i klassen började så sakta tappa sina oskulder, en efter en fick de flickvänner eller festragg, och Oskar och Maja hade till och med smitit in på toa under en lunchrast i skolan när ingen av dem pallade trycket längre.

Själv var jag lite för blyg, lite för osäker, lite för ointressant. I dag känner jag inte att det gör så mycket - det var helt okej ändå att inte gå i bräschen, och mot slutet av gymnasiet ingick jag i mittenfåran av den "normalfördelade sexualaktivitetsindelningen" som jag såg någon på RFSU beskriva det. Men just då längtade jag förstås inte efter något annat än att få känna på villiga bröst, lära mig hur tjejer smakar, bli avsugen, komma tillsammans... Jag ville ligga!

Och det här är historien om hur jag fick göra det för första gången.

***

Jag cyklade långsamt hem från innebandyträningen, seg som fan i benen efter ett riktigt hårt pass som avslutning på dagen. Klockan var bara sju, men hösten hade kommit in i just den där novemberveckan när det plötsligt blir kulet och mörkt på kvällen, och alla undrar hur det gick till egentligen. Det var skymning och disigt ute, men luften var klar och jag såg fram emot att få komma hem och sätta mig vid datorn.

Bredvid carporten på uppfarten stod en bil jag inte kände igen, en liten röd citysak som såg nytvättad ut och vars leopardfläckade rattmuff lyste i det kombinerade gatulampsljuset och dimbegränsade månskenet. Jag parkerade cykeln, öppnade ytterdörren och slogs tillbaka av värmen och av lukten från ugnen. Mamma hade visst lagat pizza, eller sufflé - det var svårt att säga vilket, men efter allt springande och cyklande kändes det bara kväljande tills jag vant mig.

"Hej!" ropade hon från köket. En till röst stämde glatt in, "hej hej!", och jag kände igen den som Sanne, en av mammas väninnor från jobbet. Då var det alltså hennes bil.

Jag svarade, tog av mig ytterkläderna, och gick in till dem med träningsväskan över axeln efter att ha slängt den svettiga smutstvätten i korgen i hallen.

"Vad tyckte du om bilen?" frågade Sanne. Hon var ungefär lika gammal som mamma, kanske 43 eller 44, eller till och med lite äldre - jag har fortfarande lite svårt att bedöma det på kvinnor i den åldern. Nu stod hon med ett halvfullt rödvinsglas i handen och var i färd med att fylla upp ett likadant ur en flaska jag inte kände igen.

"Den var väl fin", sade jag diplomatiskt. "Kanske inte riktigt min typ bara."

"Men den är ny och den är min!" genmälde Sanne fnittrande. Jag misstänkte att hon mest valt den för storleken och färgen, men hon var uppenbarligen väldigt stolt över den. Själv hade jag redan glömt märket. Det enda jag tänkte på var mat, gärna så mycket och snart som möjligt.

Mamma var med på noterna och tog fram en redan färdig pizza med salami och jalapeños från den nedre ugnsluckan. "Vill du ha ett glas vin du med?" undrade hon. "Nä", sade jag, "jag tror att jag går upp med pizzan bara."

"Är du säker?" skrattade Sanne - "vi ska se på Pretty Woman!"

"Ha, ha", muttrade jag sarkastiskt, till båda damernas förtjusning, och lämnade köket med min mozzarelladoftande tallrik i handen. Knappt hade jag dock satt mig och slagit på skärmen innan jag insåg att jag inte fått med mig kniv och gaffel, så det var bara att knalla ned för trappan igen.

Jag gick förbi köksbordet och öppnade besticklådan till vänster, varpå Sanne skrek till. "Eek!" lät det, som när kvinnor blir skrämda i Hollywoodfilmer, följt av en krasande smäll i golvet och ett "åh nej!" Hon hade uppenbarligen inte märkt att jag kom tillbaka, utan hoppat till när det skramlade och följaktligen tappat rödvinsglaset.

"Fö-förlåt", stammade jag förläget och vände mig om mot henne. Det var inte bara parketten som var scharlakansfärgad, även Sannes vita blus hade grupper av små cirkelformade fläckar på sig lite varstans. "Det är lugnt", sade hon, och tog lite hushållspapper för att torka av sig.

Medan mamma gick iväg och hämtade sopborsten satte sig Sanne på huk för att torka upp på golvet. Jag visste inte riktigt vad jag förväntades göra, så jag stod mest där som ett fån och tittade generat på.

Det var därför oundvikligt att min blick sökte sig ned mot blusen, som hade en modest tilltagen urringning men som ovanifrån gav fri insyn till klyfta och behå. Hon hade en push-up-variant med spetsmönster i samma vita grundton på sig, förmodligen för att få lite support och kanske känna sig fräsch och sexig snarare än för att hon behövde trycka upp brösten. Vad jag kunde se var de fylligt formade, inte enorma, men lite för stora för att få plats i en kupad handflata. Från mitt örnperspektiv syntes ena vårtgården tydligt när hon böjde sig fram och behåns överdel föll framåt några millimeter. Huden hade samma nyans som ansiktet: lätt mjölkaktig med svaga rester av sommarens solande, som gradvist försvunnit längre och längre ut på kroppen efterhand som augustivärmen passerat och hon fått kompensera med fler lager kläder. Allra vitast var det förstås där inga uv-strålar kommit åt, det såg så rent och oskyldigt ut, och jag var upptagen med att stirra som bäst på hennes mjuka, alabasterfärgade skinn, när Sanne tittade upp och mötte min blick.

Min omedelbara reaktion var en konstig blandning av förfäran och tafatthet; jag visste inte alls hur jag skulle reagera, och det gjorde uppenbarligen inte Sanne heller. Först såg hon förvånad ut, sedan riktigt arg. Det syntes att hon förstod helt vad som hänt. Jag ville sjunka genom golvet när hon rynkade ögonbrynen ilsket och öppnade munnen... men så kom hon av sig, och stängde den igen. En kort sekunds förvirring syntes tydligt fladdra förbi på hennes näthinnor innan mamma kom tillbaka in i rummet med en låneskjorta och ett sopset att samla upp skärvorna med, varpå jag snabbt flydde upp till datorn med min svalnande pizza.

Jag tänkte mycket på Sanne den kvällen, både innan och efter att jag gått och lagt mig, ömsom för tuttarna och ömsom för att jag fortfarande skämdes. Tallriken fick stå kvar på skrivbordet, så slapp jag gå ned och riskera att möta henne på vägen.

Pretty Woman följdes av någon annan chick flick, ivrigt ackompanjerad av hysteriskt fnissande och ett par alltmer sinande vinflaskor. När jag borstade tänderna hörde jag hur de stängde av dvd-spelaren och slog på musik i stället, men jag var trött och somnade lätt ändå.

***

Mitt i natten vaknade jag av att dörren rörde sig och någon gick in i rummet.

“Hrngl?” sade jag yrvaket, och försökte blinka bort sömnen ur ögonen.

“Sch!” fick jag snabbt tillbaka. “Väck inte Lisbet!”

“... Sanne?” undrade jag förvånat, men jag fick inget svar. Hon verkade tveksam, och även om jag inte såg så mycket än blev jag med ens klarvaken.

“Tyckte du om det?” frågade hon.

“Uhm... v-va?” svarade jag världsvant medan jag stirrade förvirrrat på henne.

“Ja, gillade du det? Det du såg alltså.”

Vad skulle jag svara på det? Ja, det är klart att jag gjorde. Men varför frågade hon det? Var det något slags test? I dag vet jag förstås att om en kvinna dyker upp vid min säng halvnaken framåt småtimmarna och vill veta vad jag tycker om hennes bröst, då är “njae” ett dåligt svar. Men det gjorde jag inte då.

Till slut bestämde jag mig för att svara ärligt ändå. “Jo...” sade jag, högst tvekande, “det gjorde jag väl...”

Sanne verkade ha tagit mod till sig nu. Hon andades in häftigt en gång, och släppte bomben: “Vill du känna på dem också?”

Jag öppnade munnen, men den var belagd med tunghäfta och jag fick inte fram något. Varenda synaps i hjärnan skickade “ja, det vill jag!”-signaler, samtidigt som stämbanden inte lydde mig riktigt.

Sanne log lätt. Konturen av hennes ansikte hade börjat synas nu, och detsamma gällde resten av kroppen. Hon hade en tunn vit t-shirt på sig, på tok för stor och lämplig som sov- eller myströja, som sträckte sig halvvägs nedför låren, förbi underlivet.

Till slut tog hon själv min högra hand och lade den på sitt ena bröst. “Ta gärna på det”, uppmanade hon, och jag lydde, gärna men försiktigt. Först prövade jag att lyfta upp det lite för att känna på hur tungt det var. Det kändes självklart, rentav instinktivt, och lika naturligt var det att fortsätta med att krama det lätt. Medan mina fingrar tog ett fastare tag om det kände jag genom tyget hur bröstvårtan styvnade till och tryckte sig mot mitten av ödeslinjen i handflatan.

Jag släppte greppet lätt för att kunna ta ett bättre grepp, lite mer underifrån. Sanne sträckte sig framåt och lät bröstet svävade något friare i luften och bli tyngre. Mitt långfinger låg precis bredvid vårtan, och jag testade att trycka dem mot varandra så att fingret drogs över till vänstra sidan, och sedan tillbaka.

Hon ryste till lätt, vilket fick mig att föra ned handen igen. Men det var en feltolkning; jag hade inte gjort något galet, tvärtom.

I den korta pausen som uppstod passade Sanne på att dra upp sin t-shirt över brösten. Nu såg jag dem i all sin fulla prakt: stora, spänstiga, lätt hängande som ett resultat av nästan trettio års stolt fyllighet, men utan att för den del vara alls slappa. Längre nedåt hade hon ett par svarta trosor, eller kanske mörkblå, med kanter av flor, eller spets, eller vad det heter; varken tantiga eller jättesexiga, snarare lagom attraktiva och samtidigt säkert bekväma.

Till slut hamnade plagget över huvudet och togs av helt. Hon passade på att trycka fram bröstkorgen något medan hon sträckte ryggen, innan hon kastade tröjan åt sidan och drog ned täckte lite för att komma åt andra handen också.

“Krama dem!” sade hon. “De gillar det.”

Jag tog dem i varsin hand och vågade börja trycka lite hårdare. Plötsligt förvissad om att beröringen inte skulle orsaka obehag tryckte jag dem mot varandra, knådade dem, lekte lätt med bröstvårtorna och kände fascinerad hur mycket knottrigare vårtgårdarna var mot vad jag hade trott.

Vi njöt båda två i en stund. Förmodligen tog det ett par minuter, även om det kändes som att en halv evighet förflutit, innan bröstens ägare drog ned täcket till knäna och blottade tältet i mina boxershorts.

“Nu är det min tur”, sade hon, varpå hon lade fingrarna om pungen, och masserade kulorna lätt och vant. Det gjorde mig lite modigare också. Jag övergav masserandet med högerhanden och förde den i stället mot trosorna.

Det var inget tal om finlir, pang på bara. Sanne särade lätt på benen så att jag kom bättre att smeka utanpå tyget. Hon var rakad runt könet, det märktes tydligt, och jag kände hur blygden tecknade sig där det satt som närmast inpå skinnet. Jag minns att jag blev förvånad över hur mjukt venusberget kändes, trots att det både buktade ut lite och hade en milt ansad tofs hår kvar.

Jag kupade handen så att jag höll hela blygden i näven. Ringfingret låg längs skåran i mitten, där läpparna svullnat något. En punkt långt ned hade börjat bli fuktig, och när jag rörde på fingret drog hon efter andan och pressade sig framåt, nästan pressade ned min andra hand med bara bröstet som hjälp, alltmedan trosorna trycktes några millimeter inåt och blev våtare.

Plötsligt var det som om hon bestämde sig för att nu, nu är gränsen passerad. Hela hennes kropp stelnade till, och hon tog tag om mina båda handleder och förde bort dem från sig.

Just när jag tänkte att “shit, hon har ångrat sig, vad gör jag nu?” drog hon av mig täcket helt och grenslade mig, inte kön mot kön men så att hon satt över mina lår. Så tog hon tag i kanterna på boxershortsen och försökte dra av dem. De stannade halvvägs, hindrade av att jag låg kvar, men när hon drog en gång till sköt jag upp skrevet något i luften, och könet befriades från sitt fängelse.

Det kändes kallt, men på ett skönt sätt, när det inte längre satt något som tog emot. Snart blev det ännu skönare. Sanne tog ett stadigt grepp och ställde mig i givakt så gott det gick. Jag var för hård för att hon skulle kunna rikta den rakt upp utan att det gjorde ont, men hon märkte av det och försökte inte.

I stället började hon dra långsamt upp och ned - allra längst ned, till roten, precis så långt att strängen mellan förhuden och ollonet började strama, och sedan allra längst upp, ända tills skinnet drogs åt från andra hållet. Det behövdes ingen extra lubricering. Med vänsterhanden tog hon om sitt ena bröst, kramade om det och höll fram det. Jag sträckte villigt upp armen igen, och tog emot det med handflatan när det föll i mitt grepp.

Samtidigt började Sanne öka tempot. Jag märkte hur jag började tappa koncentrationen och slutade leka med bröstvårtan av och till. Det kändes inte alls som att göra det själv; kontrollen var helt i Sannes händer, inte bara bildligen, och jag var helt utlämnad till hennes välvilja och färdigheter.

Orgasmen närmade sig mer och mer. Först försökte jag hålla emot lite, men det var lönlöst, och jag slutade bry mig om det ju skönare det blev.

Ryggen började rycka till, och jag kippade efter andan oftare och oftare. Jag släppte bröstet utan att tänka på det, och lade handen på Sannes lår i stället. Hon fick gåshud av beröringen, och saktade ned lite, precis när jag hade velat det motsatta. Men det gav mig möjlighet till en snabb paus, bara ett andetag, så att jag fick samla mig och hämta en bråkdel nya krafter.

Trodde jag.

Plötsligt böjde hon sig framåt, ökade tempot kraftigt, och strök med sin lediga hand över pungen. Hon tog inte lika långa tag längre. Snarare höll hon sig kring mitten, med snabba rörelser, som om jag hade pumpat intensivt men inte så djupt i henne.

Sanne visste precis vad hon gjorde, och det dröjde inte länge innan belöningen kom forsande. Jag krökte ryggen, flämtade till, och kände hur varm vätska landade i spridda skurar kring naveln. En del hamnade på Sannes mage och bröst, och mest fick hon förmodligen på handen.

Medan jag genomlevde känslan av alla lyckohormoner som rusade till sänkte hon hastigheten, så att det inte började göra ont, fortfarande med ett fast tag så att hon kunde mjölka ut det sista och göra njutningen fulländad. Jag ryckte till i efterkramper i hennes hand, om och om igen, utan möjlighet eller vilja att låta bli.

Till slut hade hon saktat ned så mycket att rörelserna helt avtog. I stället för att domna av förblev jag hård, tonårsviril och tagen på sängen - bokstavligt talat. Ingen av oss rörde sig, i stället låg jag kvar och hon satt still, precis som när jag först satte handen på hennes bröst. Vi sade inget. Jag hade inget att säga.

Så var ögonblicket över. Sanne drog i förhuden ett par gånger som för att retas, klev av mig, och log mot mig en gång. Sedan gick hon ut ur rummet igen, förbi badrummet, och vidare bort till gästrummet på andra sidan övervåningen, varefter hon stängde dörren. Jag låg kvar en stund, innan jag kom mig för att gå och torka av mig. När jag var klar tittade jag bort mot gästrumsdörren. Det hördes ingenting, och det var helt släckt. Utmattad och tillfredsställd lade jag mig i sängen igen, för upprymd för att falla i sömn direkt, och spelade min första sexupplevelse på repeat i huvudet.

Till slut måste jag ha somnat ändå, för när jag öppnade ögonen igen sken solen, och mobilklockan stod på strax efter tio. Jag tog på mig ett par nya boxershorts, strumpor, en t-shirt och ett par mjukisbyxor, gick ned till köket, och...

***

Fortsättning följer i del två när jag har skrivit ned den. :) Hoppas att du njöt av historien!

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Upplärd av mammas väninna	Första gången	3.7	13/5-13

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.