Drömmar som slår in...
Det är fortfarande mörkt ute när bussen rullar mot det som ska bli vår sista resa tillsammans, vi har inte mer än en halv termin kvar innan studenten och den här skidresan är början på vår sista tid tillsammans. Höga berg med vit gnistrande snö, trånga pjäxor och varma yllemössor är vårt mål idag men först väntar flera timmar i en buss fylld med en del exalterade och en del nervösa klasskamrater och lärare. Ett par säten framför den bakersta raden sitter jag, Ella och dagdrömmer om samma person som alltid, Martin vår idrottslärare. Sen den stunden då han klev in i vårt klassrum den där första dagen på gymnasiet har jag inte kunnat sluta tänka på honom. I snart tre år har han gång på gång smygigt sig in i både mina tankar och drömmar, nästan som om det är han själv som vill vara där. Jag kan egentligen inte sätta fingret på vad det är som gör det, om det är hans halvlånga svarta hår som han aldrig tycks få styr på, dem där gröna ögonen som ser en vart man än sitter i klassrummet eller om det är det där leendet som får min puls att rusa bara jag tänker på det? Det kan också ha och göra med att han är sådär genuint trevlig och omtänksam, allt igenom helt underbar.
Att vara smått förälskad i en lärare är väl ingenting nytt men det gör det inte mindre svårt för det. Att sitta och fantisera om dem där händerna på min kropp istället för att koncentrera mig på lektionen börjar bli lite irriterande vid det här laget men vad ska jag göra? Byta klass? Ett halvår till borde jag väl klara innan jag bubblar över av känslor… hoppas jag i alla fall. Att jag vet att han sitter ett par säten framför mig gör det inte heller lättare för mig att kontrollera mina tankar och nu smått blossande kinder.
”Vad sitter du och flinar för?” mina dagliga fantasier om Martin bryts av en inte allt för oväntad kommentar av personen bredvid mig. Hanna, den personen som står mig allra närmast men inte ens hon vet någonting om min lilla förälskelse. ”Jag tänker på hur genom lycklig jag skulle vara om jag såg ut som dig” svarar jag. Även om det idag är en lögn så skulle jag ljuga om jag sa att tanken inte har slagit mig tidigare. Hanna är en sådan där person som det bara glänser om. Det kvittar var hon är, hur hon är klädd och i vilket tillstånd hon befinner sig i så är hon snyggast på stället. Och hade det inte varit för att hon är den snällaste och roligaste människan jag någonsin har träffat så hade jag nog hatat henne. För vem vill egentligen förevigt bli förknippad med någon som får en att se ut som en blek, tråkig kopia? Det eviga andrahands valet är stämpeln jag alltid kommer att få dras med så länge jag umgås med Hanna. Jämfört med hennes stolta 1.83 cm är inte mina 1.61 någonting att hurra för, hennes smärta figur skulle vilken kille som helst välja framför min halvtaskiga och det där vackra bruna håret med naturligt sköna lockar skulle jag alla dagar i veckan byta ut mot mitt tråkiga blonda hår. Men vad gör man inte för att få ha henne som sin bästa vän? Jag skulle inte byta bort henne mot någon annan i världen. För att få vara hennes närmaste vän kan jag ta konsekvensen av att vara den ständiga tvåan.
”Sluta säga sådana dumheter min lilla rosenknopp men om det är vad som krävs för att göra dig lycklig är jag villig att ge upp min skönhet för dig min vän” svarar Hanna med något som ska föreställa en fin adlig kvinnas dialekt och vi båda brister ut i skratt. När vi väl har återhämtat oss från vårt skrattanfall tittar Hanna på mig och säger ”Nä men ärligt sluta tänka på sådana dumma saker, lova mig det, du är fin som du är” och pussar mig lätt på pannan. Det är sådana saker som gör att jag älskar henne och stolt kan kalla henne min allra bästa vän. ”Jag lovar”
Efter en hel dag i backen samlas vi nu alla trötta och glada, smått ömma i kroppen på vandrarhemmet som ska vara vårt hem ikväll. Hanna och jag packar oss in rummet som vi delar tillsamman med två andra tjejer Jossan och Elvira som vi brukar umgås med en hel del. Efter en snabb dusch samlas vi alla i vandrarhemmets kombinerade kök och sällskapsrum. Hade det nu varit så att jag var som vilken annan tjej som helst så hade jag bara sätt min lärare Martin stå där i sitt underställ och faktiskt hört vad det var han sa. Men vad jag såg gav bara mer liv åt mina redan väl grundade fantasier. Framför mig står han nu i ett underställ som tight smiter åt på alla dem ställen man jag vill åt. Min blick fästs först på det där bångstyriga svarta håret som jag så gärna vill sticka mina händer i. Den förflyttas sedan ner över det där leendet som får det att bubbla inombords och vidare över bröstet och magen som jag så många gånger har drömt om att få vila mitt huvud på. Slutligen ännu längre ner mot den vars konturer får mig att rodna, som jag så många gånger har fantiserat om och som nu finns här med bara ett par millimeter tunt tyg över. ”… så om alla andra har duschat tänkte jag bara göra detsamma snabbt så vi alla kan äta sen” Jag hade som vanligt totalt missat regelgenomgången och övrig viktig information då mitt huvud tydligen bara rymmer en enda sak och nu har jag svårt att bry mig om det över huvudtaget när jag vet att den jag vill ha bara ett par meter ifrån mig nu står naken under det rinnande varma vattnet som mjukt och skönt smeker hans kropp ren. Just nu skulle jag offra vad som helst för att få vara en av dem där vattendropparna som på en resa får utforska varje liten del av Martins muskulösa kropp.
Dagen börjar gå mot sitt slut och efter många roliga historier och gemensamma skratt börjar folk krypa tillsängs. Till slut är det bara jag, Hanna, Martin och vår gamla mattelärare Bosse kvar. ”Nä ni ungdomar nu tänkte jag också bege mig, det blir en lång dag i morgon också…” kraxar Bosse fram som egentligen borde ha lagt sig för länge sen. ”Jag tänkte också gå och lägga mig nu, ska bara plocka undan det värsta här så det inte blir så mycket imorgon” säger Martin. ”Jag kan hjälpa till så går det snabbare” svarar jag kvickt och håller tummarna för att Bosse ska tycka att disken är så tråkig att ha och göra med att han tar tillfället i akt att gå och lägga sig och låta oss och göra det. Hanna behöver jag inte oroa mig för då orden plocka undan är detsamma som spring för livet i hennes öron. ”Fler än två krävs inte för att diska, vi ses imorgon hör ni, sov gott” mumlar Bosse och lämnar mig och Martin kvar.
Skulle detta verkligen bli min chans att äntligen få vara ensam med Martin. Jag vet inte om jag ska vara glad eller vettskrämd över det faktum att det nu inte finns någonting jag kan gömma mig bakom. Vare sig jag vill det eller inte så är det mig han kommer att se och prata med. Plötsligt blir jag oerhört nervös och jag känner hur blodet färgar mina kinder. För att gömma mitt tomatröda ansikte för mannen som jag så länge har drömt om börjar jag plocka på mig de glas och muggar som mina klasskamrater har lämnat kvar och går bort mot diskhon. ”Du behöver inte göra det där, gå du och lägg dig du så tar jag disken” Att bara höra hans rösta gör mig varm i hela kroppen och inte kan jag gå och lägga mig nu. ”Jag vill hjälpa till, om jag diskar och du torka så går det fortare” svarar jag och antagligen är han inte så förtjust i att diska för han verkar köpa argumentet och ställer sig redo med kökshandduken.
Ju längre jag står där och diskar i Martins närvaro desto mer bekväm känner jag mig, visst små bubblar känslorna fortfarande där inne men det är någonting med honom som gör att jag känner mig trygg. ”Är det inte jobbigt att vara lärare?” frågar jag när jag räcker honom det sista glaset att torka. ”Hur menar du då?” undrar han med blicken vänd mot mig tittandes rakt in i mina ögon. ”Jo jag tänkte på det här att man alltid måste låtsas… Jag menar eeh, ja det med att man måste låtsas tycka om elever som man egentligen inte alls gillar”. Jag ser hur han funderar och letar efter en bra formulering samtidigt som han mer än noggrant torkar det där glaset. ”Jag låtsas inte kring dig om det är det du undrar” Jag kan inte svära på det i det dunkla ljuset men det ser ut som att han rodnar där borta dock är det svårt att avgöra när han fortfarande står och fingrar med det där glaset. Själv blir jag lite tafatt och generad över hans ärliga svar och stämningen blir något tryckt. För bara någon tiondel av en sekund agerar min hand på helt eget bevåg. Innan jag ens hinner reagera på vad det är jag egentligen har gjort ser jag Martin stå där helt nedstänkt med vatten. Jag hinner knappt börja skratta innan jag tvingas springa iväg jagandes av den nu blöta idrottsläraren som inte kommer ge mig någon chans att komma undan.
Skrattande och skrikande om vartannat hinner jag ett halvt varv runt bordet innan han fångar mig. Med sina starka muskulösa armar håller han ett stadigt grepp om mig och med ena handen för min mun tystar han mig. Jag känner hans läppar mig mitt öra är han lugnt viskar ”Vill du väcka hela vandrarhemmet eller?” Jag skakar sakta på huvudet nu väl medveten om att jag befinner mig i Martins famn. ”Bra för det vill inte jag heller” viskar han igen. Han flyttar sin hand ifrån min mun och låter den falla ner i ett ännu stadigt grepp om min kropp. Vi står så en bra stund båda väl medvetna om att det som är på väg att hända eller som redan har hänt inte kommer att bli lätt. Jag känner hur mitt hjärta slår fortare och fortare och det beror inte på någonting annat än den lärare vars armar jag fortfarande befinner mig i. Jag känner hur han andas in doften av mitt hår med sitt ansikte bara ett par centimeter ifrån min hals. ”Är det okej om jag vänder mig om eller vill du att jag ska gå?” frågar jag honom tyst. Flera sekunder går utan att jag får något svar även om jag vet att armarna runt min kropp är svar nog, vänder jag mig sakta om så att jag vänds ansikte mot ansikte med den lärare jag så länge har drömt om. Vi står så och tittar varandra djupt in i ögonen, jag känner spänningen i luften och värmen som strömmar mellan hans kropp och min. En lätt suck hör jag från Martin innan hans läppar lätt snuddar vid mina. En blyg kyss som snabbt övergår i något så elektriskt och sprakande, något helt ofattbart. När Martin abrupt avbryter kyssen vet jag knappt var jag befinner mig och för mig finns just nu ingenting annat än det faktum att det är Martins armar som vilar kring min midja.
”Följ med mig” ännu en viskning som får det att pirra i hela min kropp. Med en hand i hans blir jag meddragen så långt ifrån mitt eget rum jag bara kan komma. Allt förnuft är som bortblåst och innan jag vet ordet av står jag nu upptryckt mot dörren på insidan av Martins rum. Jag särar lätt på mina läppar och låter hans tunga glida in i min mun, han smakar helt fantastiskt, tusen gånger bättre än i min fantasi. Våra tungor leker hungrigt med varandra och jag känner hur hans händer börjar leta sig fram över min kropp. Som en mur pressar hans kropp mig upp mot dörren men ändå är han inte nära nog. Jag låter mina händer vila på hans rygg och lätt drar jag honom emot mig. Samtidigt känner jag hur hans ena hand vandrar över mitt bröst, ner över min mage mot kanten av mina jeans. Den andra handen låter han retsamt föra upp längs insidan av mina lår.
”Vill du verkligen det här?” frågar han mig och jag hör långa vägar hur hans röst ber mig att både svara ja och nej på den frågan. Det är upp till mig att stoppa det här och nu för sen kommer det inte finnas någon återvändo. Men inte kan jag svara någonting annat än ”Mer än någonting annat” när han med sina mjuka läppar förföriskt nafsar mig i halsen. Martin kysser mig igen ännu hungrigare den här gången samtidigt för han mig mot sin säng.
Med tyngden från hans kropp pressas jag långt ner i madrassen. Jag känner värmen ifrån honom och även den hårda bulan som mer och mer trycks mot mitt ben. När min tröja åkte av vet jag inte och hur Martin fick av sig sin har jag ingen aning om. Vad jag vet är att jag nu tillsammans med den jag så länge har drömt om ligger tätt ihop slingrand med armar och ben om varandra. Hans händer, stora mjuka händer förflyttar sig förföriskt över min kropp och åter igen befinner dem sig vid min byxkant. Samtidigt som han fingrar med min byxknapp viskar han i mitt öra med åtrå i rösten ”Låt mig ta hand om dig ikväll”. Av ren och skär lust förstummas jag och kan inget annat än att nicka lätt och låta fortsätta med sin beröring. Han kysser mig igen sådär lätt på halsen innan han fortsätter ner mellan mina nu nakna bröst. Längs med min mage känner jag hur han fint låter sin tunga dansa i cirklar över min kropp. Sedan länge har han lyckats få upp knäppningen på mina byxor och försiktigt drar han dem av mig.
Nu ligger jag här så gott som naken i Martins säng och att avgöra från blicken som möter min är det inte bara jag som har väntat på den här stunden. Jag ser hur hans blick förflyttar sig från mitt ansikte ner över min kropp och upp tillbaka igen samtidigt som han själv tar av sig sina jeans. Med det där härligt förföriska leendet kryper han tillbaka upp i sängen till mig. Med sina läppar letar han upp mina och ännu en gång slås jag nästan omkull av alla känslor som väcks inom mig. Jag känner nu hur han mjukt flyttar sina händer längre och längre ner samtidigt som han åter igen låter sina läppar och sin tunga dansa ner över min kropp. Som om det var mina läppar han kysste kysser han mig där mina trosor egentligen skulle tagit vid. Dem som han samtidigt drar ner för att helt blottlägga mig inför honom. Kyss för kyss närmar han sig min nu våta slida och med vana läppar för han mig till helt andra dimensioner. Med sin varma tunga förandes med långa drag, från min öppning till min nu pulserande klitoris får han min att njuta mer och mer. Som svar på behandlingen han ger mig gnyr jag till vilket tycks egga honom lika mycket som han får mig att njuta. Jag känner hur han låter sin ena hand lämna sitt fasta grepp om mitt lår och hur den närmar sig min nu ännu våtare mynning. Ett finger förs varsamt in med hela sin längd in i mig och jag vet inte hur länge till jag ska kunna hålla mig.
”Oh Martin … vänta” ansiktsuttrycket jag möts av när han tittar upp mot mig är först något ursäktande som om han har gjort något fel. Jag kan inte låta bli att le mot honom och åt hans osäkerhet och möts då av det där leendet som får mig att bli ännu varmare än vad jag redan är. ”Kom” viskar jag samtidigt som jag drar honom upp över mig igen. Dem läpparna som nyss tagit mig nära bristningsgränsen letar hungrigt upp mina. Med min tunga utforskar jag Martins underbara mun och våra tungor känns härligt mjuka och sträva mot varandra på samma gång. Jag särar ännu mer på mina ben för att låta Martin lägga sig till rätta och när hans nu ännu styvare lem pressandes mot min våta öppning tvingas vi båda stöna ut vår längtan efter varandra. Retsamt låter han sin lem stanna vid min mynning utan några som helst tecken på fortsättning. Att känna honom så nära men ändå så långt borta när allt jag vill är att ha honom i mig driver mig nästan till vansinne.”Snälla Martin” gnyr jag i en blandning av åtrå och desperation, bedjande om att få det jag så länge har drömt om. Tillsynes av blicken jag får tycks min vädjan vara det han väntat på. Med eld i blicken och ett rosligt stön av njutning glider han in i mig. Hård och mjuk på samma gång fuller han upp hela mig och för varje rörelse ut och in blir både hans och mina andetag djupare. Jag pressas längre och längre ner i madrassen och djupare och djupare in i mig når Martin. Det känns som att han aldrig kan komma nära nog och med mina händer tvingar jag honom ännu närmare mig. Ju högre han flåsar i mitt öra desto mer vill jag få honom att njuta. Tillsammans rör vi oss i takt med varandra och för varje stöt närmar jag mig klimax.”Jag är nära nu” hör jag Martin hest yttra och vetskapen om att det är lika skönt för honom som det är för mig gör mig bara mer och mer berusad av vår stund tillsammans. Martin ökar nu tempot och när jag känner strålen av varm säd fulla mitt allra innersta kan inte jag heller hålla mig längre. Med alla möjliga känslor svallande i en salig blandning kramar jag krampaktigt Martins lem, orgasmen flödar igenom hela min kropp och jag darrar av njutning. Mina fingrar pressar jag hårt ner i Martins rygg och jag trycker mig upp mot honom i ren och skär akt av åtrå.
När orgasmen väl lagt sig möts jag av Martins vackra leende och nu tindrande gröna ögon. En djup kyss som tack får jag innan han glider ur mig och lägger sig bredvid mig. Jag kryper upp i hans famn och låter hans armar omfamna mig. En lätt kyss på min panna och ett ”Du är så fin Ella” är det sista jag minns innan jag glider in drömmarnas saliga värld.
När jag vaknar igen är det fortfarande mörkt ute, jag hör Martins djupa andetag och känner hans varma underbara kropp tätt intill mig. Jag tvingas försiktigt flytta bort hans hand ifrån min höft för att kunna kliva ur sängen utan att väcka honom. Jag drar snabbt på mig mina byxor och min tröja och försöker förgäves leta upp resten av mina kläder som ligger utspridda på golvet. Jag ger Martin en sista kyss innan jag tyst smyger ut ur rummet och genom korridoren mot det rum där jag egentligen skulle ha spenderat min natt…
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Drömmar som slår in... | Heterosex | 3.4 | 3/3-13 |
Tack så mycket!