Fredsduvan - gåvan till Vikingatinget

---

---

- Det är bra, slappna av nu.
Saga konstaterade nöjt att flickan som låg på mage bredvid henne och dolde ansiktet under kudden hade följt hennes instruktioner och lärt sig hantera sin kittlares dolda förmågor. Trots sin relativa ungdom gav Sagas ställning som fru till Harald – hövdingen i vikingaklanen – henne uppdraget att årligen förbereda ”fredsduvan” för försoningsritualen med Högsta Rådet. Sedan freden med Rakkar-klanen för tolv år sedan hade man årligen utbytt fredsduvor vid vårdagjämningsfirandet och detta år hade Rakkarna verkligen sänt ett praktexemplar och det var nog rätt med tanke på att Sagas söta systerdotter Tilde just nu befann sig hos Rakkarna för liknande förberedelser. Rakkarnas fredsduva var precis utsprungen som kvinna, kanske 17 vårar och enligt egen utsago befann hon sig bara i sitt andra år med månadsblod och var helt orörd. Stackaren visste inte ens hur hon skulle ta på sig själv, men det hade Saga nyss förklarat och flickan var uppenbarligen en bra lyssnare. Saga hade också förklarat kvällens ritual och till skillnad från tidigare fredsduvor verkade denna bättre införstådd med vad som förväntades. Faktum var att hon tycktes se fram emot det med en mystisk blandning av stolt pliktkänsla och… Saga kunde inte finna ordet för glimten i flickans öga… bus… var det nog. En riktig Rakkare den där.
Flickan andades lugnare och Saga strök hennes nyflätade hår åt sidan och blottade ett paradisvackert ansikte med pärlande svett och en glädjetår i ögonvrån. Hon var tillräckligt fuktig i skötet nu för sina kommande plikter.
- Stå upp, kommenderade Saga.
Flickan fick den traditionella insmörjningen av oljor och glänste praktfullt i skenet från facklan. Saga gillade speciellt den här delen av förberedelserna när flickans puls var redo, huden sensibel från klimaxet och Sagas trygga insmörjning lugnade den darrande kroppen. Brösten var verkligen nyknoppade och vårtorna pekade upproriskt uppåt i trots mot tyngdlagen. Det skulle bli ett nöje att se Rådets miner när fredsduvan skulle visas fram. Det unga köttet kändes fast under Sagas händer och Saga mindes denna intima stund från sin förberedelse som klanens första fredsduva för tolv år sedan. Nog stod hennes egen kropp sig ganska väl ännu…
Beredningshyddan låg i direkt anslutning till Tinget. Männen hade avslutat de seriösa överläggningarna, Rakkarnas ambassadör hade ridit hem, mjödet flödade och munterheten var inte att ta miste på. Det tystnade omedelbart när Saga blåste i ceremoniluren. Hon väntade några andetag för att bygga stämning och steg in i Tinget från sidorummet med flickan bakom i kopplad läderrem om halsen. Flickans blick var i marken när Saga bestämt förde in henne i mittcirkeln för allmän beskådan. Den helnakna flickan stod glänsande i skenet från facklorna och tystnaden var nästan bedövande. Första momentet var normalt en skål med soppa på grimsvamp att sväljas ned för att försätta fredsduvan i hanterbar trans. Flickan hade däremot vägrat detta med argumentet att hon ”gör detta av fri vilja och med höga förväntningar”. Istället hade hon begärt ett krus med mjöd och nu svepte hon det glupskt ståendes i alla sin prakt mitt i Tings-cirkeln. Saga noterade att flickan lät en del flöda bredvid munnen så att rännilar av iskall mjöd letade sig ner över hennes kropp och förstärkte hennes aptitlighet ytterligare. Dropparna pärlade sig vackert mot den oljiga huden och man kunde nästan ta på männens tysta, andaktsfulla åtrå.
Av tradition har åldermannen rätt att undersöka gåvan först och han var inte nödbedd. Gorm var varken ful eller åldersbruten. Han var bara rejält gammal. Ingen visste riktigt hur gammal. Men åldersfårorna i ansiktet och ärren från hedervärda strider gav honom den respekt han förtjänade. Flickan fördes fram så att hon stod barfota mellan hans ben där han satt på storplatsen. Gorm lät gillande sin blick vandra över flickan samtidigt som han lät ett finger vandra från hennes kind över ena bröstet, längs sidan och slutligen smeka den mjuka stjärtrundningen. Han höll upp fingrets skörd av mjödskum mot hennes ansikte och torkade av det mot hennes mjuka läppar.
- I mitt knä, sa Gorm.
Flickan gjorde en ansats att sätta sig på sidan, men Gorm styrde barskt om henne så att hon istället gränslade hans ben vänd mot honom. Han särade sedan sina ben så att hon öppnades än mer för beskådan. Det fuktiga skötet glänste rosa mot männens blickar.
- Du har värmt upp henne väl Saga, sa Gorm
Kontrasten var i sig upphetsande där denna sagofé av mjukaste ungdom satt mot denne hårde men åldrade stridsman. För att inte trilla bakåt hade hon slagit bägge armarna om hans hals och händerna var utsökt mjuka och valk-fria. Uppenbarligen en dotter till någon av Rakkar-klanens högsta. En gåva värd att njuta av. Gorm hade greppat henne om midjan med vänsternäven som om hon var en bångstyrig killing och utan pardon rände han högerhandens mjödsmorda finger in i henne med en kraftig stöt. Även om Saga förvarnat om mödomsstöten och de förberett med fingrarna dagarna innan, var det ingen tvekan att detta var allt annat än behagligt. Flickan spände trotsigt blicken i Gorm och sa med förvånansvärt varm röst:
- Jag är Alva av Rakkarklanen. Min kropp är vår fredsgåva. Befall och jag lyder.
- Lag om! Beordrade Gorm och lät Alva ställa sig upp.
Ett gigantiskt krus mjöd bars fram till Alva och åldermännen satt förväntansfullt vända utåt längs Tingsbordets långbänk.
Alva stannade framför varje ålderman som girigt klunkade ur kruset Alva höll fram medan deras bägge händer var fria att utforska gudagåvan. Saga stod bakom Alva men behövde inte styra flickan som verkade uppskatta känslan av främmande mäns händer mot sin hud. Efter att siste mannen tömt bägaren fördes Alva tillbaka till storplatsen och knäföll på en renhud. Gorm satt redan naken och en praktfull ådrig alfahanne-lem stod redo. Vissa fredsduvor brukade i detta skede behöva övertygas av Saga, men Alvas ögon tindrade. Hon böjde sig fram mot Gorm och lät sin ljusrosa tunga spela över kulorna som hängde tungt i pungen. Tungan vandrade upp längs skaftet mot den känsliga hjässan men stannade vid ollonets kant varje gång och cirklade kanten innan den vandrade ner igen. Gorm var märkbart frustrerad över flickans retlighet. Saga tog ett fast grepp om flickans hår och styrde upp hennes mun över ollonet. Ett sus gick genom församlingen när de såg Gorms ådriga lem försvinna in till roten. Kontrasten av den söta munnen kring det brutala verktyget var eggande och Saga ökade tempot hon styrde huvudets pumpande för Gorms säd i flickan skulle markera starten på ceremonin och det var uppenbart att hela byn var redo. Sagas man Harald stod redo att ta över efter Gorm och hans förväntansfulla blick mötte Saga som log tillbaka. Året i övrigt i byn var slitsamt och det var endast den årliga fredsduvan som gav varje fri man rätt till kött. Både bokstavligen i den festmåltid som följde och köttsligen i den kvinna som Rakkarna översänt att glädja dem. Inom byn hade en mans lust till en annans kvinna kunnat leda till ont blod, men då fredsduvorna alltid återvände till hembyn efter avslutat värv fanns ingen sådan risk.
Gorm grymtade när han kom och Saga lade full tyngd av båda händerna på Alvas huvud för att parera reflexen att dra undan sprutet. Pungkulorna vandrade upp som för att ge satsen extra skjuts. Efter att ryckningarna ebbat ut drog Saga upp Alva stående och visade upp hennes nyknullade ansikte för de väntande. Säd droppade likt mjödet ur mungipan ned mot de toppiga brösten. Harald slet henne ur Sagas grepp och slängde upp flickan på långbordet som en varmrätt som skulle serveras. Med ett enda beslutsamt tryck var hans påle inne i henne och Alva hade det härligt förundrade uttryck i ögonen som en kvinna alltid har när hon känner en man träda in i hennes inre. De övriga männen samlades kring bordet och flickan drogs av villiga händer så att hon låg tvärs över med huvudet hängande över kanten. Åldermännens vanligtvis ståndsfulla kroppsspråk och majestätiska rörelser var ersatta med en styrka och intensitet som lockats fram av det unga offret de kastade sig över. Haralds starka nävar greppade Alvas höfter när han pumpade henne som om det inte fanns en morgondag. Alvas fina händer greppade kanten på bordet för att hålla sig kvar mot Harald och inte skjutas iväg i varje stöt. Hennes långa hår föll vackert ända ner mot golvet och en man greppade det nedhängande huvudet och förde in sin stake i den flämtande ungmöns mun. De äldre männens ivriga händer fanns överallt på Alvas kropp och det var uppenbart att hon gav sig hän i stunden. Den nätta kroppen rörde sig mjukt som en kattunge och mötte Haralds väldiga kraft med en tydlig vilja att behaga. Harald var inte sen att belöna hennes välvillighet och tömde sig med ett stön i skötet. Det var stammarnas vilja att varje fredsduva blev rejält befruktad så att freden kunde lagfästas. Det var ingen överdrift att konstatera att detta skulle säkerställas i natt. Mannen vid Alvas huvud drog sig ur munnen och lät sin säd spilla över de unga brösten. Snabbt var två nya män på plats vid respektive ände och äntrade det unga köttet. Alva kände förundrat på säden på sina bröst. Hon såg männens blickar och förstod att hon behagade dem som önskat. Nyfiket sträckte hon ut armarna åt vardera hållet och fann snabbt villiga stånd att mjölka. Nästa man brölade till och fyllde henne på nytt varefter den storväxte smeden trängde sig in. Alva gnydde till men det sporrade bara männen att öka kraften. Mannen vid huvudänden höll hennes huvud med båda händerna och håret svallade i vågor under henne när hon allt mer frenetiskt användes att behaga. Mannen fortsatte pumpa medan han tömde sig och Alva hade svårt att svälja samtidigt som han fortsatte pumpa. Instinktivt vred hon sig på sidan för att hosta ut. Följden blev att två män bände upp hennes vänstra ben när hon låg på sidan. Den ene slank enkelt in i det väloljade skötet medan den andre körde in en tumme där bak. Alva var inte helt oförberedd för Saga hade smort in den delen med fett och fört in en insmord träsnidad lem under deras övningar precis i samma ögonblick som Alva nått klimax. På så vis hade flickan snabbt lärt sig förknippa även bakhålet med njutning. Mannen märkte att han var välkommen och bytte snabbt tummen mot sin manlighet. Saga förundrades över Rakkarens följsamhet och uppenbara vilja att behaga. Synen var mäktig. Vid huvudänden var det samling av de som gillade se sin säd flyga över änglakroppen och de hjälpte henne ivrigt att reta lemmarna till skott. Två män var ständigt inne i sköte och bak och rytmen av stötarna gjorde vågor i det fasta köttet som dallrade och glänste allt mer av säd och svett. De flesta åldermännen hade njutit sin första runda med ängeln och Saga bröt därför och lät henne stå upp från bordet. Hon förde Alva genom salen. Trots behandlingen såg flickan pigg ut.
Allt mer uppvarvade rop hördes från samlingen utanför Tinget och utöver att alla kunde se in genom gliporna i konstruktionen var det extra många av klanens övriga män samlade utomhus vid ena kortsidan där en stupstock stod placerad inne i Tinget med ett hål i väggen ut precis bakom. Huvud och armar låstes fast i konstruktionen och stocken fördes bakåt mot väggen så att Alvas bak nådde öppningen. Effekten var omedelbar. Starka nävar utifrån greppade kvinnans höfter och Alva gnydde till när den första mannen kom till. Saga smekte Alvas ansikte och kammade håret åt sidan så att en av åldermännen kom åt munnen. Av tumultet på utsidan förstod man att det stod många män på kö och om de inte tömde sig fort nog blev de tydligen handgripligen ersatta av nästa ivriga. Flera av åldermännen hade laddat om och medan vissa smekande utforskade den glansiga kroppen och de fasta brösten som guppade där hon stod framåtböjd, turades andra om att komma i den villiga munnen. Av och till fick Saga hjälp att trycka stupstocken närmre väggen då kraften av männens stötar ständigt förde henne inåt.
Efter ett tag ville Gorm ha ungkött igen och Saga kopplade loss Alva från stupstocken. Klagorop hördes utifrån från män som ännu inte kommit till. Men de får sitt tids nog.
Gorm satt i Tingsstolen med förnyad resning. Alva slickade lydigt som innan och styrdes sedan att sätta sig på staken med ryggen vänd mot Gorm. Det var uppenbart att denna ställning kom djupt och tydligen behagade henne för flickan studsade upp och ner på eget initiativ. Gorm hejdade henne och förde över sin lem mot bakhålet. Han tog ett grepp bakifrån om hennes hals och lutade sig bak med henne mot sig. Harald var inte sen att ta den plats som bjöds och gled in i den välsmorda kvinnan. Hennes vackra ben flaxade rytmiskt på varje sida om Haralds muskulösa kropp och synen var en fröjd där den lilla varelsen så väl kom till pass att behaga männen. Nu hände något ingen fredsduva gjort förr: Alva började smeka sin kittlare mellan Haralds allt hårdare stötar. Ingen kunde tvivla på att flickan verkligen njöt och hennes allt piggare gnyende och hon slängde bak sitt huvud mot Gorms axel. Det unga ansiktet vilandes bredvid Gorms röda skäggrufs och ärriga ansikte var en syn att se. Hon blundade mjukt medan handen flitigt bearbetade kittlaren. Andhämtningen var intensiv och hela salen var som förtrollad av flickans oväntade aktivitet. Harald sporrades av den pilska Rakkarens lek och tryckte sig allt hårdare in i henne. Varje stöt möttes av ett allt mer lockande gnyende. Alva öppnade ögonen:
- Fyll mig med din säd!
Det blev för mycket för Harald som la av sin lust i stötar i den villiga kroppens innersta. Alvas kropp darrade krampaktigt och Harald kände hur hennes sköte formligen mjölkade hans lem när hon nådde klimax och krampade om hans manlighet. Gorm rosslade av krampernas effekt även på honom och avslutade även han.

Alva log varmt mot Harald. Saga kände ett oväntat sting av svartsjuka så hon signalerade till vakten vid porten. När den slogs upp vällde ivriga män in och lyfte gemensamt upp Alva som en trofé. På starka armar bars hon ut på Tingsplatsen där övriga klanen samlats för det fortsatta skådespelet. Det rådde inga tvivel att freden med Rakkarna var säker ytterligare ett år.

Ps! Glöm inte att de som skriver gillar feedback: rösta & kommentera...

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Fredsduvan - gåvan till Vikingatinget	Age play	3.4	14/11-12
Bröllopsgåvan: Saga styr Bellas ...	Gruppsex	4.1	7/11-12
Anna & Peters Roadtrip i Australien del 1	Gruppsex	4.0	19/9-12

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.