Flickpojken - ett jagat villebråd.
Den ådriga och stenhårda kuken banade väg mellan de lena och plommonformade skinkorna. Torbjörn penetrerade stjärtrosen med ett fast grepp runt grabbens höfter, och juckade sig sakta men bestämt längre in i kärleksgrottan. Han kände att det tog stopp. Drygt en halv decimeter av hans köttiga kuk stack utanför den päronformade stjärten. Han provade att pressa på - men det tog tvärstopp. Pojken gav ifrån sig ett gällt pip, och bad honom att ta det lugnt. Med ena handen slog Torbjörn ett fast grepp runt gossens taniga handleder och böjde med en bestämd rörelse hans armar bakom ryggen, så att grabben svankade djupt och putade inbjudande med sin runda stjärt. Med den andra handen fattade Torbjörn ett milt men bestämt tag i pojkspolingens kalufs – och drog honom till sig. Han såg en kamp mot smärtan i den nyligen fyllda femtonåringens ögon, men trots ett tappert försök att kämpa emot tårarna, så rann det en stril längs det docksöta ansiktets rosen röda kinder, och lämnade den saliv indränkta hakan i form av en liten droppe. Torbjörn väste med sammanbitna käkar "det blir snart skönare.. när pojkfittan väl har vant sig". Torbjörn visste att han ljög, därför att alla stjärtgossar han knullat — efter han kom ur skåpet för drygt tio år sedan — hade skrikit sig hesa av hans feta gubbkuk. Minst sagt så var den alldeles för stor och grov för ett orört litet hål. Även hans före detta fru hade tyckt den var för stor i början, men tillslut hade hon lärt sig att ta emot honom. Dock så vägrade hon ta emot honom analt, och den enda gången de hade sex under de sista fem åren av deras borttynande äktenskap hade han under hela akten fantiserat om hur hans fru var en liten och len gosse med svankande stjärt och putande rumpa. Äntligen, här kommer återbäringen från alla dessa år som jag har tvingats avstå ifrån att knulla stjärt, tänkte Torbjörn högt och förnöjt för sig själv – medan han betäckte den lilla grabben bakifrån.
Pojken satt träd över mannens väldiga organ. Emil kände varje gång det hårda bäckenet stötte emot hans rumpa. Han lät sig bli tagen som en kvinna. Det kändes en aning förnedrande att inte kunna värja sig mot den starkare och den nästan fyra gånger äldre mannen. Men, vad skulle han göra?! Emil fick ändå medge att situationen tände honom en smula. Kanske för att han var helt i greppet på en man som var äldre än hans far. Kanske för att han var helt hjälplös och utlämnad, och att han nu endast var mannens leksak att förlusta sig på. Alla utav hans klasskamrater hade skjutit i höjden, gått i målbrottet, utvecklat muskler, och somliga hade till och med fått skägg eller hår på bröstet. Men Emil hade fortfarande kvar sin ljusa röst och smala pojkkropp med dess lena gosshud, taniga muskler, samt till hans förtret hade hans stjärt börjat växa sig trind och fast. Höfterna hade retligt nog blivit bredare medan midjan fortfarande var smal, vilket gav hans kropp formen av ett timglas från de smala axlarna och ned över höfterna. Han hade sedan barnsben en djup och tydligt markerad svank, som fick hans rumpa att puta ut, så att skamligt nog så vippade stussen i sidled när han gick. Allt detta sammantaget fick många att missta sig på att han var en flicka, vilket han ofta fick höra i skolans omklädningsrum efter gymnastiken. "Emilia" var ett av de namn några av de stora och elaka killarna i klassen brukade kalla honom. Emil tänkte att Torbjörn med lätthet kunde bunta ihop dem alla på en gång, och att han kunde hota med det nästa gång de gav honom öknamn. Därmed kände sig Emil motsägelsefullt nog trygg i den väldige mannens våld. Han kände sig faktiskt tryggare än han någonsin gjort under hela sin högstadieperiod. För en stund så kunde han slappna av, och så sjönk han ihop i Torbjörns grepp och underkastade sig därmed rollen som hans lilla slyna. Det började till och med att nästan kännas skönt när den ofantligt grova kuken for in och ut i hans stjärt. Helt oförberett så undslapp det små njutningsfulla stön ifrån hans lätt särade läppar. Emils ögon var halvt slutna, och han började uppfatta allt omkring sig som i en dimma, medan han kände hur Torbjörns åderpåle kom allt längre och djupare upp i honom.
Torbjörn var till en början tveksam till att det var möjligt att få plats med hela sin feta gubbkuk i pojkens trånga oskuldsstjärt. Men tydligen så gick det. För varje gång grabbens mjuka rumpa dallrade till då han med full kraft stötte mot den — så försvann successivt mer och mer av hans köttiga kuk in i hålet. Tillslut var han ända inne till roten. Han var på väg upp i tarmen förstod han, men grabben verkade trots detta inte lida nämnvärt, för ifrån gossens hals hade det börjat komma lätta och inbjudande små stön. Detta tog Torbjörn som ett klartecken på att han kunde stöta ändå hårdare, och därmed så kom han än djupare upp i slidan på pojken. Han styrde med rejäla krafttag, så att det mjuka hullet rullade i vågor över den runda stjärten som ideligen daskade mot hans hårda bäcken. Torbjörn kände sin manlig dådkraft pumpa och svälla inne i Emil. Gossen utstrålade däremot mjukhet och undergivenhet med sin feminint rundade stjärt, och Torbjörn funderade över om han inte skulle skicka honom på en bröstoperation, så att han kunde få ett par fina tuttar också. Torbjörn föreställde sig hur pojken skulle se ut med ett par små bröst. Inte för stora, utan ungefär i samma storlek som två persikor och naggande goda att hålla i. Han nöp hårt i pojkens bröstvårtor som genast styvnade och stod rätt ut som två små spikar.
Det var något som han skulle komma ihåg att föra på tal tänkte Torbjörn, efter det att han tömt sin säd långt upp i den unga och trånga pojkfittan.
Han vill vara med mig — alltså är jag någon man vill vara med, trots, eller kanske just på grund av mitt utseende, tänkte Emil. Tjejerna i klassen snackade alltid om hur de varit med killar som var äldre, mogna, hade skäggstubb, muskler och tatueringar. Ingen tjej hade gett honom en blick, eller ens en antydan på att hon ville vara något mer med honom än bara hans vän. Det var Emils stora problem. Hur skulle han ta sig förbi den där förbannade kompisfällan? Självfallet så skulle ju folk reta honom på den lilla orten om han kom ut som bög, och det skulle bli än mer rabalder ifall det avslöjades att han hade ihop det med skolans rektor - som dessutom lät Emil dricka hur mycket öl han ville ur sitt förråd. Kanske om han var snäll och gjorde som rektorn sa så kunde Emil få ta med sig några öl till helgen att imponera med på sina vänner. Om han kunde bjuda någon tjej på starköl så kunde han kanske få hångla lite med henne, och om han hade riktigt tur så kanske han fick göra det där som de andra killarna i klassen skröt om att de hade gjort med tjejerna i skolans buskar. Han skulle fråga Torbjörn efter att han blivit befruktad, som rektorn brukade kallade det när han sprutade sin sperma i Emils stjärt.
Torbjörn visste att det gick rykten om att han gillade ha sex med unga pojkar. Somliga sa till och med att han hade legat med sina elever, vilket han alltid med starkt spelad emfas förnekade. Ingen hade ännu kommit på honom sedan den första gången för tio år sedan, då han tagit en av de bångstyriga eleverna på skolan i örat och ledsagat honom in på kontoret, där han gav kanaljen smisk på stjärten med rottingen — varpå den alltmer medgörliga gossen hade veknat i hans grepp — och tillslut istället för reprimand så, efter det att Torbjörn hotat med att ringa polis och föräldrar, hade gossen gått med på att låta Torbjörn knulla honom. Den gången hade de nästan blivit påkomma utav skolans sekreterare som hade försökt att ta sig in på hans kontor, då hon undrade vad för smällar hon hade hört där inifrån. Han fick hota med att han skulle skulle ge henne sparken om hon nämnde det till någon, men kort därpå så sa hon upp sig själv, och istället så fick Torbjörn en ny sekreterare som var en gammal och lomhörd dam - så hans "uppläxningar" kunde fortgå. Det var länge sedan nu. När Emil hade börjat på hans skola (som Torbjörn såg det var det just "hans" skola), så hade han känt något obestämt i fråga om hans nya elev var en pojke eller flicka. Han hade blivit tvungen att kolla upp vad hans namn var, och när han såg hur det låg till så blev han oemotståndligt lockad av pojkens androgyna former. Det måste vara tufft för grabben att hävda sig, tänkte Torbjörn medlidsamt, då normen på orten inte direkt var till gossens favör, eftersom de flesta av killarna i samma ålder spelade i det lokala hockeylaget, vilket var känt för sina stora och tunga spelare som gärna slängde handskarna på isen och tog till nävarna. En söt grabb med feminina drag stod knappast i någon högre rang på skolgården, det visste Torbjörn, och mycket riktigt hade han snart sett Emil komma smygande utmed skolans korridorer för att undvika att bli offer åt några av de tuffa killar. Då hade Torbjörn inte kunnat hålla sina hungriga ögon ifrån den perfekt rundade bakdelen som vippade så förföriskt. Ofta hade han sett att Emil under rasterna brukade uppehålla sig runt lärarrummets "komfort-zon", som var en fredad plats ifrån skolans värstingar. Vad Emil då ej visste var att han i inbillad falsk trygghet hade lyckats undkomma käftarna på några fula fiskar – bara för att hamna i gapet på en ännu större och än fulare fisk. Torbjörns kontor låg nämligen angränsande till lärarnas toalett, där han sett Emil slinka in och gömma sig flertalet gånger. Tillslut kunde inte Torbjörn längre hålla sina gubbsjuka tankar stången. Han sa åt Emil med barskt spelad röst att han skulle infinna sig på kontoret efter dagens sista lektion, då han hade några saker han ville dryfta med Emil om, vilket han tillade och såg allvarsamt på gossen. Han kunde inte låta bli att vända bort sitt ansikte och le i mjugg då han såg hur omtumlad den stackars pojken blev, och hur de smala benen började skälva — liksom för bambi på hal is. Torbjörn visste att han kunde ha den effekten på de flesta människor, och särskilt unga gossar. Med sin myndiga person och kraftfullt maskulina utstrålning mätte han närmare etthundra nittio fem centimeter och vägde dryga etthundra tjugo kilo, så inte många var särdeles kaxiga när de stod intill honom. Han hade varit aktiv i starke man-tävlingar innan han fick en skada på menisken som gjorde att han var tvungen att sluta tävla. Istället så ägnade Torbjörn sin tid åt den ny tillförordnade tjänsten som rektor på ortens högstadieskola. Han hade egentligen ingen adekvat utbildning för sitt arbete, utan hade genom sitt tävlande gjort sig ett namn om att vara en driven och respektingivande person — vilket hade belönat honom med en utav de mest prestigefyllda tjänsterna på den lilla orten. Den respekt hans yrkesroll medförde samt den enorma kroppshyddans skräckinjagande inverkan på pojken, använde han nu till sin fördel för att få Emil i just den utsiktslösa sits där han ville ha honom. Gossen skulle bli lätt att övertala förväntade han sig, varpå några försiktiga knackningar hördes på dörren. Demonstrativt lät Torbjörn sin elev vänta en lång stund, innan han med skarp röst sa åt honom att genast komma in. På lika skälvande ben som när Torbjörn lämnat honom stapplade den kritvita tonårsgrabben in i rummet, och såg ut att inte veta på vilken fot han skulle stå. Perfekt start, tänkte Torbjörn nöjt för sig själv. Grabben är precis så försagd som jag vill ha honom. Han sade med underliggande aggressivitet i rösten åt pojken att ställa sig mitt i rummet och vara tyst, och vänta på att han blev tilltalad. Därpå sjönk han ner i sina papper igen, medan gossen stod blixt still och kippade efter andan. En lång stund förflöt då Torbjörn ägnade sin läsning all den uppmärksamhet som han inte gav åt sin nu alltmer oroligt väntande student. Därefter så reste han sig upp och gick inspekterande några varv runt Emil, medan han spanade in hur gossens byxor smet åt över den härligt inbjudande putrumpan. Sedan gick han tillbaka till sitt skrivbord, letade en stund i sin byrålåda efter något föremål, som han sedan lade fram på bordet.
- Vet möjligen Emil att det är förbjudet att röka för skolans elever, frågade han retoriskt den stumt förvånade gossen.
- Vet han möjligen att det leder till relegering, och att Emils föräldrar kommer att bli kontaktade, tillade Torbjörn med hård ton medan han spände sina stålgrå ögon i den nu alltmer askgrå pojkens klarblå ögon.
- Detta cigarettpaket har påträffats i ert skåp under en spontan visitation, fortsatte Torbjörn och höll upp paketet, medan han dolde ett flin bakom den andra handen.
Det var en vals, men inte desto mindre effektfull. Han visste vilka knappar han skulle trycka på för att få sina "offer" precis dit han ville ha dem.
- Ja-ja-jag ha-har a-a-aldrig s-sett d-dom fö-fö-förrut!", stammade Emil fram.
- Någon måste ha lagt dem där, sa han med lägre röst efter att han samlat lite mod.
Så visste Torbjörn att det var – för det var nämligen han själv som planterat dit cigarettpaketet före han bett vaktmästaren att spontant visitera Emils skåp.
- Det är ingen ide att neka, röt Torbjörn.
- Vi vet att det är ert eftersom det finns vittnen som har sett er röka, argumenterade Torbjörn vidare.
- Och dessutom så känner jag att du luktar cigarettrök, sade han med sänkt men anklagande röst — varpå rektorn sniffade demonstrativt i luften och ställde sig så tätt intill att Emils stjärt kom att nudda hans lår.
Den fysiska beröringen gav märkbar effekt mellan Torbjörns ben, vars kuk svällde och reste ett tält från hans byxor, som pressades mot pojkens rygg.
Resten fortlöpte utan problem för Torbjörn som lätt övertalade sitt offer att den enda utvägen ur Emils prekära situation var att han var tillmötesgående och hjälpte sin rektor med vissa "extrasysslor" på skolan, som han med ett förnöjsamt leende spelandes över läpparna kallade det för. Och mycket riktigt så gjorde snart Emil sina "extrasysslor", efter bästa förmåga där han stod på knä framför sin rektor, med sin lilla mun full av hans kuk, som i rasande takt pumpade upp och ner i den klökande gossens trånga hals.
Det var början till en relation som kom att upprepa samma mönster. Då Torbjörn kände att upphetsningen tog över så hittade han på att Emil gjort något som brutit mot skolans regler. Gossen blev då inkallad på rektorns rum för att sona sina små "förseelser", och tillslut så behövde inte Torbjörn säga något för att få Emil att direkt gå ner på knä och lydigt låta sina läppar omsluta skaftet på skolans överhuvud.
Före vi klev in i berättelsen så hade Torbjörn låtit rekommendera att Emil skulle få extralektioner över helgen i de ämnen han låg efter i. Och att dessa kunde endast utföras i rektorns bostad. Vilka ämnen det var hade han inte uttryckt explicit i det brev han låtit skriva till Emils föräldrar, men däri stod det att Emil skulle infinna sig på rektorsexpeditionen efter sin sista lektion på fredagen, och först bli entledigad igen på söndag eftermiddag. Detta innebar alltså att Emil skulle övernatta i rektorsbostaden, men det var inget problem då rektorn även inhyste sitt tjänstefolk i det stora huset, så han skulle personligen se till att Emil blev ordentligt omhändertagen. Den sista meningen log han åt och skrockade då han tänkte för sig själv, medan han läste och inpräntade sin signatur på brevet, att det skulle bli honom ett sant nöje att ta hand om deras lilla son – fastän han mer såg ut att var deras dotter.
Torbjörn betäckte den lilla gossen bakifrån, och hans kuk rände in och ut som en pistong i den nu inoljade baken. Han hade inte haft något glidmedel, så Torbjörn hade beställt upp en flaska olivolja på sitt kontor, som hans betjänt med en smått fundersam blick bar in på en bricka, och ställde på rektorns skrivbord. Torbjörn vinkade belåtet bort sitt tjänstehjon, som innan han hastade att stänga igen dörren efter sig, gav Emil en förebrående blick. Han visste vad sin herre brukade göra med sina "amanuenser" när de var ensamma, men ingen utav de andra bland tjänstefolket vågade säga något, så därför lät han även detta tillfälle bero utan några vidare invändningar.
Emil var alltså fast mellan det bastanta skrivbordet i mahogny och rektorns enorma kön, som pumpade i hans stjärt så hårt att han kände sig alldeles yr. Gossens ben bar honom inte längre, utan han hängde i rektorns hårda grepp kring sina handleder och i sitt nackhår. Känseln hade domnat av i rumpan. Emil kunde endast förnimma att rektorn fortfarande stötte i honom därför att det sa klatsch var gång som rektorns stora mage slog emot den trinda stjärten. Gossens hals fortsatte att per automatik ge ifrån sig små gälla stön, och han gnydde till var gång rektorns fasta hand ömsom hårt och ömsom lätt smiskade hans alltmer blossande och röda stjärt.
Den totala dominansen av den lilla gossen pågick i flera timmar. Varje gång det började gå trögt att penetrera Emils anal, så blev han kommenderad utav rektorn att lägga sig på rygg, dra upp benen mot sig och sära lydigt på sina skinkor, så det gick att fylla på med mer olja i den numer utvidgade analrosen, som öppnade och blottade sitt rosa innanmäte för honom likt bladen på en vacker blomma. Det blev för mycket för Torbjörn, som lät uppbringa all den kraft en medelålders kåt-stinn alfahanne i ren extas kan förmå för att betäcka den lilla gossen under sig.
Emil såg hur rektorns håriga bröstkorg välvde och blossade röd utav den kraftiga andhämtningen. Musklerna spändes kraftfullt över hans bastanta armar. Greppet runt Emils stjärt hårdnade så att knogarna vitnade på rektorn, och svetten lackade ymnigt över hela den gigantiska kolossens breda axlar. Torbjörns mandom rände som en stånghammare in och ut i Emils stjärt, och det svartnade för gossens ögon.
Rektorn reste sig med ett skamgrepp runt Emils höfter till stående position, där han trädde sin lilla knulldocka upp och ner över sitt enorma kön, och vrålande tömde sin säd långt upp den nu avsvimmade elevens underbara pojkfitta.
När Emil vaknade till igen så kände han det som att han inte längre hade någon känsel i sin kropp. Den var som bortdomnad. Han kände sig lätt som luft. Den första tanken som slog honom var att han hade slutat att finnas till. Men så kom minnet tillbaka igen ifrån sexakten. Han hörde en ljudlig rap, och hur det spolade ifrån toalettrummet som låg intill kontoret, varpå rektorn kom in i rummet med en handduk virad omkring sin muskulösa och storvuxna kropp. Emil låg naken på mage och vickade förföriskt med sin fylliga stjärt. Han förberedde hur han skulle lägga fram sitt önskemål om att få med sig några öl inför nästa helg, då det skulle vara en fest i skolan. Han frågade sin herre om lov med all den undergivenhet en nyss fylld femtonåring kunde frammana med sin späda pojkstämma.
Torbjörn lade fram sitt enda villkor. Det var klart och tydligt. Om Emil gav sitt bifall till att låta operera sina bröst som rektorn skulle betala, så skulle han få så mycket starköl han ville under resten av sin tid på skolan.
Frågan fick Emil att rodna, men han visste instinktivt vad som var det enda rätta svaret.
Fortsättning följer...
Fler noveller av samma författare
Titel | Kategori | Betyg | Datum |
---|---|---|---|
Om en man och en pojke i skogsdungen | Homo | 3.6 | 13/4-15 |
Flickpojken - ett jagat villebråd. | Homo | 4.0 | 2/9-12 |
Den äldre mannen och mina nätta små axlar. | Homo | 3.6 | 6/4-12 |
Kommentarer
vore skönt om killen fick lite östrogen under en tid innan bröstoperationen. Härligt udda, mer tack
Härlig novell, mycket uppkåtande.
Hoppas på en fortsättning där han blir mera feminiserad
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Hoppas fortfarande på en fortsättning på detta :)