Undergivna Annas Anställningsintervju
Författare: Maraton Datum: 2012-05-20 22:27:35
E-post: Orre.noch@gmail.com
Läst:
52 669 gånger
Betyg: 4.3 (19 röster) 12 medlemmar har denna novell som favorit
Undergivna Annas Anställningsintervju
Av: Maraton
”Jaha, ja… Anna. Undergiven spermaslyna skriver du?”, sade mannen på andra sidan skrivbordet. Anna svalde och nickade. Det var hennes kompis som rekommenderat henne att skriva det. Hon hade ju inte så många meriter att komma med och det gällde att sticka ut. Att jobba på hamburgerkedja och ha varit krokimodell på en av ABFs studiecirklar slog inte långt om man ville komma upp sig. Mannen såg frågande på henne över läsglasögonen. Hon svalde igen och började stamma ur sig att hon gillade män som visste vad en kvinna ville och att hon var lite lätt galen i sperma. Hon fnittrade nervöst. Sperma. Mannen log inte tillbaka, istället tittade han ner i hennes papper och grymtade. Intervjun verkade inte gå något vidare.
”Du skriver inget om din byststorlek och jag kan inte heller se något om hur du ansar dig mellan benen?”, fortsatte han och såg upp över läsglasögonen. Hon kände hur det hettade till om kinderna. Hon hade B-kupa, nätt och jämt. Inte så stora bröst, men å andra sidan var hon ganska smal.
”Sj-sju sjuttiofem B”, stammade hon ur sig. Han hummade och sänkte blicken mot hennes kjol. Stirrade rakt mot hennes underliv.
”Eh…”, vad skulle hon säga. ”R-ra-k-ad.” Hon blev tvungen klara strupen. ”Rakad. Fast … uhm, har… eh… sparat en liten tofs?”, fick hon fram. Han kanske hellre ville ha henne helrakad eller brasilianskt slät? Mannen tittade åter ner i pappren och suckade uppgivet. Anna undrade vad hon höll på med?! Det hade varit en seriös jobbannons även om företaget tillverkade tvivelaktiga vuxensaker. Hon borde inte ha skrivit undergiven spermaslyna och hon borde ha rest sig upp och gått.
”Visa mig!”, sade mannen plötsligt och slog ihop ansökningshandlingen. Anna ryckte till, kände hur det knöt sig i magen. Skulle hon visa sig naken? Hon blev osäker. Mannen fyllde hela rummet med sin närvaro. Det fanns liksom inget utrymme över, inget andrum. Han var någon man var till viljes. Det bara var så.
Hon hade en liten, kort och något somrig klänning på sig. Ett tunt stycke tyg. Skulle hon sära på benen? Hon hade sina duvblå favorittrosor på sig. Eller kanske hade han menat att det var brösten hon skulle visa?
Det var sådan skillnad mot de andra intervjuerna. Hon mindes den lille slemmige fete mannen med videobutik i källarlokal. Han som velat komma innan för hennes trosor. Hon hade slagit undan hans tafsande händer, bett honom flyga och fara. Nu blev hon istället ombedd att klä av sig.
Mannen gjorde en otålig gest mot bysten och bad henne knäppa upp klänningen medan han stoppade undan läsglasögonen. Hon insåg plötsligt att hon skulle göra det. Hon skulle vara honom till viljes. Hon skulle knäppa upp klänningen och visa sig.
Anna knäppte nervöst upp knapparna och hoppades att han skulle gilla hennes bröst. Hon drog ner axelbanden. ”Jaha, det var det”, tänkte hon uppgivet, ”jag strippar för att få ett jobb”. Hon hade en skir ganska lågt skuren push-up behå som bröstvårtorna tydligt syntes igenom. Hur lågt får man sjunka? Han nickade gillande. Hon började föra bak händerna mot spännet men ändrade sig. Hon behövde kanske inte? Hade han sett nog? Hon knäppte istället händerna i knät, vände och vred på dem. Kom på att armstödet nog var en bättre plats. Eller skulle hon kanske knäppa upp behån i alla fall? Mannen ruskade på huvudet åt henne. Var det ett nej?
”Anna, knäpp händerna bakom nacken är du snäll”, bad han tålmodigt. Hon lydde honom. Han log faderligt tillbaka mot henne. Hon var honom trots allt till viljes.
”Bra Anna. Be nu om lov att ta av dig behån”, sade han. Anna drog efter andan. Hon hade knappt varit på intervju i mer än tio minuter, nu skulle hon be om lov att visa brösten. Hon kämpade med situationen. Han hade sagt det fullkomligt naturligt, som något som ingick i en helt vanlig intervjusituation. Han verkade inte ens ha reflekterat över innebörden, att det var ett sätt att visa sin makt över henne. Att visa hur undergiven hon var. För det hade han. Makt. Och vad hade hon för val egentligen? Tacka för sig och gå efter att ha hasat ned klänningen och berättat sin bröststorlek för honom? Hon skulle bli tvungen att göra det. Bli tvungen att vara honom till viljes. Hon svalde för vilken gång i ordningen?
”Kan jag få lov att ta av mig behån?”, frågade Anna. Han log och nickade.
Hon lät det bara hända, lät sig vara mannen till viljes. Hon knäppte av sig behån. Det var inte första gången hon tagit av sig behån för en man, men hon hade aldrig gjort det så underlägset. Han betraktade henne intensivt. Hon visste inte vart hon skulle ta vägen, eller vart hon skulle ha händerna. Kom på sig själv med att knäppa händerna bakom huvudet igen. Hon log nervöst mot honom. Situationen kändes helt galen! Sitta med bysten bar. Hon slickade sig nervöst om munnen. Det pirrade i hela kroppen. Bröstvårtorna styvnade. Hon skämdes lite för hur kroppen reagerade på att vara lydig mot mannen. De stod stenhårda rakt ut!
Efter vad som kändes som en evighet vinkade han henne till sig, bad henne komma runt skrivbordet. Hon lydde som i ett töcken. Han bad henne vända sig om och svanka innan hon ombads dra upp klänningen. Hon blundade och lydde igen. Höll andan medan hon var honom till viljes. Mannen drog själv ner hennes trosor, hennes favoriter, de med duvblå sexig brodyr framtill. Han drog ned dem utstuderat långsamt. Pulsen slog hårt. Hon lät honom långsamt dra ned dem utan att protestera. Skammen brände. Hon stod framåtböjd, svankande och var honom till viljes. Det blev svårare att svälja. Hon var ju inte undergiven på DET sättet. Inte egentligen. Sedan fick hon kliva ur dem. Trosorna.
”Svanka”, uppmanade han henne igen. Hon försökte halvhjärtat.
”Mera Anna, var nu duktig och svanka mera för mig. Och sära på benen!”, fortsatte han. Hon tog stöd mot skrivbordskanten, ansträngde sig, särade på benen. Lydde honom.
”Herregud, vad händer?”, tänkte Anna, ”Jag låter honom få precis som han vill med mig”.
Hon stod där och kände hur pulsen rusade. Mannen berömde henne för att hon var duktig. Han frågade om hon tyckte om att lyda. Det räckte inte med att nicka. Hon blev tvungen att säga det högt också. ”Ja, jag tycker om att lyda”. Han berömde henne igen. Hon kände hur våt hon blivit. Hon var inte fuktig längre. Hur redo hon var. Redo för vad? Hon orkade inte ens tänka klart tanken. Det var så uppenbart vad som skulle hända, vad han skulle göra med henne.
Mannen lade en fast varm hand på insidan av hennes ben. En erotiskt lustfylld beröring. Så oerhört lustfylld! Hon gav ofrivilligt ifrån sig ett stön. Hans hand brände. Greppet lättade långsamt tills bara två fjäderlätta fingrar återstod. De gled långsamt uppåt. Hon rös. När de kom upp till ljumsken blev greppet åter fast. Han drog handen längs med fittan utan att ta henne där, framifrån och bak. Hon stönade ofrivilligt till igen.
”Duktig du är Anna”, sade han och tog henne rakt över fittan med hela handen.
”Oh!!”, stötte hon överraskad ur sig. Drog efter andan. Hon kände ett finger mot fittmynningen. Hon blundade, försökte ignorera vad som hände. Det var som en ny variant av hennes onda våta dröm. Den med Cigarrmannen. Det kunde bara inte hända!
Han tryckte bestämt in fingret.
”Åh!”, stötte Anna ur sig. Ett finger blev två långsamma fingrar.
”OuUÅÅååh!”, hon kunde inte hålla tillbaka det. Savade friskt, reagerade instinktivt med att jucka tillbaka mot dem. Få dem i sig.
Mannen började fingerknulla henne med en mjölkande rörelse.
”OOoohhh”, greppet om skrivbordet hårdnade. Det kändes lite för bra. ”Det händer inte”, tänkte Anna för andra gången. ”Det händer inte”. Sedan började mannen smeka hennes klitta med sin fria hand. Det tog luften ur henne, hon kände hur benen mjuknade, ville vika sig.
Hans fingrar vidrörde klittan med fjäderlätta rörelser. Han visste precis hur! Hon hängde tungt mot skrivbordet. Kunde inte annat än att kapitulera.
Mannen ökade tempot. Hon försökte hålla tillbaka, tänka på något annat än hur han fingrade henne så precis rätt. Han skulle få henne att komma. Och snarare förr än senare.
”Du kommer inte utan tillåtelse”, sade mannen.
Hon försökte tänka på hur mycket hon behövde jobbet.
”Be om lov, annars får du inte jobbet”, sade han som om han läst hennes tankar och tryckte fingrarna hårdare i henne. Greppet om skrivbordskanten vitnade.
”Jag vill komma!”, flämtade Anna ur sig. Han var alldeles för skicklig med fingrarna. Från noll till orgasm på noll och intet!
”Anna ska be om lov om hon vill ha jobbet”, sade mannen med kontorsmässig röst och nöp till i klittan. Anna trodde för ett ögonblick att hon skulle explodera när hon kände fingrarna nypa till, men sedan bet smärtan igenom.
Han lät bli klittan en liten stund men han fortsatte oförvitligt fingerknulla henne. När fingrarna återvände till klittan gjorde de dubbelt så gott. Hennes rösten bar inte.
”A! aAh! Ahn-na be-ber om l-lo-oov att ko-komm-ma”, stönade hon ur sig så gott det gick.
”Beviljas inte”, sade mannen och drog fingrarna ur henne.
Hon blev tom. Fittan knep efter det som inte fanns. Stönade frustrerat. Hon hade ju varit så nära.
Mannen suckade, tog fram en Kleenex ur skrivbordslådan och började omsorgsfullt torka fingrarna. Anna rätade på sig, undrade vad som egentligen hände? Hon hade ju inte menat att låta det gå så här långt! Det hade ju mest ett sätt att väcka uppmärksamhet, även om det inte var en direkt lögn. Hon gillade bestämda män. Och sperma med för den delen.
”Sade jag åt sig att du kunde resa på dig?”, frågade mannen vänligt.
Anna böjde sig blixtsnabbt fram igen.
Hon kom på att han kanske skulle han fortsätta om hon var honom till lags. Till viljes. Svankade våldsamt hårt för honom och särade benen lite extra. Ansträngde sig. Längtade efter fingrarna. Stönade kåt för att få hans uppmärksamhet. Han reste sig upp. Skulle han knulla henne? Hon skulle knullas. Vad lätt hon var! Våt, villig och upplagd att knullas över ett skrivbord av någon hon aldrig träffat förut på mindre än tio minuter. Hon var en kåt slampa. Hon hade ju inte ens fått jobbet! Mannen tog ett stadigt tag i hennes hår. ”Nu kommer den”, tänkte hon, drog andan och tog spjärn mot skrivbordet. Hon skulle knullas hårt bakifrån av direktören mot hans skrivbord som en riktig liten slyna.
Mannen drog henne upprätt i håret. Förklarade att de skulle gå ett varv i lokalerna så hon fick se verksamheten och träffa medarbetarna. Han föste henne mot dörren. Anna snubblade förvånad över rummet. Försökte få upp klänningen och hålla balansen på klackarna. Hon var inte van att gå med så hög klack. Att knäppa den korta klänningen innan de var ute i korridoren var det inte tal om, men hon hann få upp axelbanden. Väl ute i korridoren lyckades hon få ner kjolfållen över baken.
Det var en lång korridor som låg framför henne. Hon svalde. Kände hur en droppe överbliven fittsaft leta sig ned längs insidan låret. Det kändes helt galet! Mannens grepp om hennes nacke blev fastare och han gav henne en lätt knuff in genom nästa dörr. Det stod ekonomiansvarig på skylten.
Fler noveller av samma författare
Djävla skön novell