Bara om du vill - del1

---

---

Helvete! Snyggt! Motorn bara lägger av. Jag vrider nyckeln men den är stendöd! Klockan är långt över tio på kvällen. Jag är på väg, eller snarare var på väg, till flygfältet med min sambo Annicka efter en veckas skidsemester. I stället sitter vi nu någonstans mitt i ödemarken. Runt omkring oss sträcker sig ett sagolikt snölandskap skimrande i ett silvertonigt månljus. Jag tittar på hennes strumpbyxklädda knä. Den korta tajta klänning täcker knappt hennes läckra, spenstiga lår. Hon tittar på mig fundersamt sminkad med rödmålade läppar och naglar. Jag inser problemet! Utanför bilen ligger temperaturen strax under -15. Vi måste komma inomhus eller vidare med taxi. Kollar mobilen. Typiskt. Ingen mottagning. Jaha – och vad gör vi nu?

Jag börjar titta omkring mig och till sist tycker mig skymta svagt men tydligt ljus bakom en granhäck. Hoppas det är ett hus med telefon! Tippar att det är minst 500 m framtill där det lyser. Vi stiger ut i kylan. Den svaga vinden gör kylan bitande kall. Vi kurar ihop oss innanför våra jackor, lyfter upp kragen och börjar gå mot ljuset. När vi kommer fram till granarna ser vi ett hus med svagt ljus i fönstren. Ljuset i sin tur bör betyda att det finns någon där och troligtvis finns det en riktig hederlig trådtelefon så att vi kanske t o m kan ringa en taxi och slippa missa flyget.

Jag stiger upp de branta, smala tramporna och letar en dörrklocka men hittar ingen. Bankar hörbart på dörren men undviker att göra det för fort för att inte låta stressad. Det dröjer ett tag innan vi hör steg ifrån huset. Dörren öppnas med ett ryck och en spinkig, skallig man i 70 årsåldern står framför oss. På sig har han blårandiga, slitna pyjamasbyxor med fyra stora träknappar framtill och en tunn långärmad sjabbig t-shirt. Hans blick går via mig ner till min sambo som står nedanför trapporna och huttrar. ”Jaha, och vad vill herrskapet?” Jag känner mitt tålamod tryta men behärskar mig och säger vänligt ”God kväll! Vi har fått motorstopp där borta. Har ni telefon? Vi skulle vilja beställa en taxi. Mobiltelefonerna verkar inte fungera här!”

Det blir tyst. Mannen stirrar fortfarande ohämmat på Annicka som försöker le vänligt medan hon trycker ihop sina knän och lår för att behålla värmen. ”Du kan glömma mobiltelefonerna här! Visst har vi telefon men undrar om någon vill köra ut hit ikväll. Kom in så slipper din fru frysa!” Mannen vänder om. Jag och Annicka följer efter honom in i huset. Vi dyker genom en kall stökig tambur in i ett fuktigt och varmt kök. ”Åh vad underbart varmt!” säger Annicka utan att få något svar från mannen. I det andra, rummet bakom köket, är det släckt men det blinkande blåaktiga ljuset avslöjar att det finns en TV där inne.

Mannen försvinner in i det mörka rummet. Vi hör viskningar. Okay så det finns även en fru i huset? Pratet upphör och mannen stiger ut i köket. Kort därefter kliver en annan större men framför allt fetare yngre man ut i köket. Båda män stirrar på min sambo som om inte jag fanns där. ”Telefonen och taxinumret ligger på hörnskåpet, där borta” utbrister den äldre utan att slita sin blick från Annicka. ”Tack” säger jag, rundar köksbordet och greppar luren. Slår taxinumret! Det ringer. ”Numret svarar inte” säger jag. ”Nej, det gör det inte - så här dags! Det är fredag. Sent dessutom. Taxibilarna brukar vara väldigt upptagna vid det här laget. Du borde ha beställt en igår!” säger den andra mannen och småler!

Vad gör vi då hör jag mig uttala högt! ”Vi kan erbjuda dig och din förtjusande fru möjlighet till övernattning. I morgon är det lättare att få en taxi!” Jag tittar på Annicka som står klädd i höga, svarta läderstövlar, svarta strumpbyxor, kort tajt klänning som avslöjar rätt mycket av hennes långa smickra lår och svart följsam läderjacka. Ingen vinterklädsel precis, eller hur! Har vi något val? Min blick fästs vid hennes silverörhängen som tindrar i det halvdunkla rummet eftersom hennes långa, mörka hår är uppsatt. ”Vad tycker du! Skall vi tacka ja?” frågar jag henne. Belysningen är ganska dunkel. Den påminner mig kvällen då jag såg henne för första gången. Det är snart 10 år sedan. Jag tittar på hennes, ganska liten men oerhört vackra och sensuella mun. Annicka vänder sig mot männen som stirrar fräckt på hennes lite särade lår. Hon brukar ofta stå så, pojkaktigt, med fötterna lite isär. Det är inte avsiktligt men onekligen jävligt sexigt. Det blir extra läckert med högklackade läderstövlar.

Hon höjer rösten för att dra till sig deras uppmärksamhet ”Vad kan då en natt hos er kosta för oss två? Det finns väl inte andra alternativ i närheten, eller?” Den tjockare mannen höjer blicken och mumlar ”Nå, någonting bör det väl kosta - det beror på” med ett finurligt leende på läpparna! ”Ni har extra rum alltså?” hör jag henne fråga. ”Nej men plats finns det ju där inne. Vi har två sängar” säger den tjockare mannen och försvinner in i det bakre rummet. Även den andra mannen vänder om och följer efter. Jag tittar på Annicka och vi dyker in i halvmörkret. I ett hörn står en liten gammal TV med ljudet nerskruvat och bildrutan vänd bort så att man inte kan se den. Framför TV finns två maffiga, urgamla, slitiga fåtöljer. En enkel stålsäng står längs med ena väggen och mitt emot över på den andra sidan vilar på sina stotliga ben en bred, maffig dubbelsäng. På väggen, ovanför dubbelsängen hänger en stor spegel. ”Ni kan sova i sängen där borta!” säger magrare mannen och pekar mot den mindre sängen.

Annicka går långsamt framtill sängen med mannen som öppnade dörren tätt efter sig. Hon stannar vid sängen, böjer sig framåt för att känna på sängen. Den tajta, korta klänningen glider uppåt och avslöjar centimeter för centimeter mera och mera av hennes lår. När hon sträcker sig mot kudden dyker en lysande vit trekant upp nedanför kjolkanten. Antagligen vet hon inte att hon precis blottat sina trosor. Männens, alltså min medräknad, blickar bränner i den lilla vita fläcken. Sedan sträcker hon på sig, knäpper upp jackan och sätter sig på sängen ”den är helt okay! Vi stannar väl här – det finns väl som sagt inga andra alternativ?” Läderjackan har glidit isär och blottar delvis hennes bröstkorg. Det minimala ljuset som faller på henne uppifrån från en svag, subbig glödlampa i taket, skulpterar på ett magnifikt sätt hennes fylliga, toppiga bröst innanför den tajta knäppta blusen. Fan vad sexig hon är!

”Du, kan du hämta från bilen min lilla resväska med toalettgrejer. Jag behöver tvätta av mig sminket och … ja, du vet!” säger hon. Hennes oskyldiga, flickiga leende får mig nästan smälta! Hur otippat med tanke på omständigheterna eller sjukt det än må låta så känner jag mig lite upphetsad. Det kändes ganska pirrigt när männen glodde på hennes trosor. Jag vet inte om hon gjorde det avsiktligt? Kanske, hon vet ju vad jag har för fantasier. Man kan nästan ana små, tydliga upphöjningar på hennes bröst! Bröstvårtorna verkar styva … äh, men skulle det vara så konstigt? Hon frös ju nyss! Vi har ju precis stått ute i ett svinkallt vinterväder. ”Är det väskan som ligger i baksätet” frågar jag medan jag svänger om och går! ”Jo, älskling! Det är den gröna” hör jag henne ropa när jag slår igen dörren och kliver ut i den stjärnkalla vinternatten.

Medan jag lummar mot bilen så slinker mina tankar bakåt i tiden till en incident på Polenfärjan. Vi var på tumanhand på en kryssning men på kvällen fick jag plötsligt ett dunkande huvudvärk och var tvungen att gå ner till hytten. Jag tog smärtstillande, slängde mig på sängen men innan jag somnade så lekte jag med min favorittanke om att hon uppvaktas av män som bjuder henne ut på dansgolvet och i trängseln söker sig männens händer ner över hennes lilla smekra rumpa. Jag vaknar. Någon försöker komma in i hytten. Hyttdörren öppnas och stängs. Det är mörkt. En tunn ljusstrimma från toaletten delar rummet i tu. Jag känner Annickas parfym men hon är inte ensam. Det är två män också. Kanske i 60 årsåldern. Hon är redigt full! Likaså männen!

Tydligen vet inte männen att de inte är ensam i hytten med ”sitt lilla byte”. De verkar helt införstådda om vad de skall göra med denna unga, lagom onyktra dam. Männen omringar henne och jag kan se deras händer vandra över hela hennes kropp. ”Nu plockar vi fram dina bröst! Jag vill se bröstvårtorna! Dom har försökt kämpa genom tyget hela kvällen” säger mannen som står framför henne och drar ner axelbanden med ett våldsamt ryck. Överdelen av klänningen faller ner som en ridå. Drömmer jag eller är detta verkligen sant? Båda välformade, fasta, toppiga bröst står helt blottade. Jag känner hur blodet rusar ner i mitt organ. Mannen tar tag i båda bröstvårtorna med tumme och pekfinger och drar. Annicka slänger sitt huvud bakåt och öppnar munnen. Hon böjer långsamt ner sin överkropp. Synen är bisarr, nästan overklig. Jag har svårt att tro att det är hon. Mannen bakom sparkar isär hennes ben, ställer sig tätt bakom henne och trycker sig hårt mot henne. Jag hör att hon flämta. ”Nu vill jag ha ung fitta? Du sa visst att du gillar två kukar samtidigt, eller ... i natt skall du få din kåtis!” säger mannen bakom henne och river upp hennes klänning. Jag sväljer och känner mig skitkåt! Mannen börjar knäppa upp sin gylf när Annicka plötsligt reser sig, drar upp klänningens överdel och säger bestämt att hon är trött. Därefter ber hon männen lämna hytten! Är hon så full att hon inte hade koll på vad som höll på att hända eller gjorde hon detta för att retas? Jag känner mig osäker!

Jag tittar beundrande på Annickas underbara kropp när hon klär av sig och kryper under täcket! Jag lägger handen på hennes rygg, smeker henne och känner mig faktiskt lättad. Jag låter mitt finger glida fjäderlätt över korsryggen in i trosorna och vidare ner mellan de svala, lena skinkorna för att slutligen når en genomblöt, varm, knullfärdig mus. Jag trycker långsamt in ett finger i hennes trånga slida. Hon svarar direkt med höfterna och jag hör henne gny. ”Kände du älskling hans kuk trycka mot musen?” frågar jag henne och ger en kyss på kinden. ”Jo”säger hon och börjar röra sina höfter i takt med att jag för fingret ut och in. ”Hade du velat bli knullad?” fortsätter jag! ”Aaah, jo ... men bara om du ... vill det älskling?” viskar hon tyst. Jag kysser henne. Vet inte vad jag skall svara. Till en början är hennes läppar slutna. Hon verkar avvaktande, spänd! Samtidigt kan jag inte släppa det som just hände. Det var så nära – så nära! Hon hade bara ett par tunna trosor på sig! Mannen kunde ha lätt slitigt ner hennes trosor … tanken om att se honom böja fram sitt organ får min kåthet att stiga. Jag kör trävande fyra fingrar in i henne och fantiserar att en man med enorm kuk tar henne.

Annicka ropar till men motar direkt med höfterna. Medan jag fingerknulla henne så viskar jag ”du har så vacker, liten fitta ... det är så upphetsande att tänka att höra ett plaskande ljud från den när en främmande man knullar dig ...” Då öppnas hennes mun och hon omsluter min mun i en blöt tungkyss. ”Älskling, jag blev så upphetsad … när dom började klä av mig … kände mig så utlämnad ... helt i deras välde … och visste ... ah ... att du fanns där … aah … att du gillar …!” Hon tar tag i sänggaveln och flåsar. ”Han var så fruktansvärt fräck ... han ville smaka min saliv i baren ... och senare hur min fitta smakar ...” Hennes slidmuskler börjar krampaktigt krama mina fingrar. Jag fortsätter knulla henne med fyra fingrar och frågar svamlanden ”gillar du stor kuk?” Jag får inget svar. Jag känner slidmusklerna dra ihop och kort där efter exploderar hon i en våldsam orgasm. Vi somnar. På morgonen vid frukostbordet frågar jag henne på nytt om hon gillar stora manliga organ. ”Kanske!” skrattar hon men kontrar med att upprepa sin fråga om jag vill se henne med andra män? ”Kanske!” härmar jag henne. Vi skrattar. Jag älskar henne!

På vägen tillbaka mot huset smyger fram en blandning av svartsjuka och ökande kåthet inom mig. Mina steg blir längre och jag skyndar mig för att komma fortare till huset. Hon är faktiskt ensam i huset med dessa två äldre män. Tänk om? Som på Polenfärjan! Nej! Hon skulle aldrig göra nått så drastiskt utan mig! När jag närmar mig huset är det någon lustig kraft som får mig att gå runt hörnet och kika in genom fönstret i det bakre rummet. Jag rundar hörnet och stiger på tå för att nå upp till fönstret. Först ser jag det svaga blåtoniga ljuset från TV rutan. Det är imma på fönstret. TV är på men bilden är väldigt mörk. Min blick vandrar frenetiskt runt i rummet men det är ingen där! Just när jag håller på att gå därifrån så ljusnar TV bilden en aning. Först kan jag urskilja en väldigt hårig rygg, sedan en rumpa och plötsligt, samtidigt som jag uppfattar att mannen har en kopiös mage och att det är han som just nu är inne med Annicka, ser jag att den andra, hårlösa manen suger hans lilla ”pojksnopp”. Och vi skall sova i detta hus i natt! Tänk om de är sociopater! Jag blir både omtumlad, orolig, nästan rädd, samtidigt som den ”lilla smygtittaren hos mig” vaknar ännu starkare vid liv. Jag går tillbaka till framsidan och tittar in i köksfönstret.

Annicka håller just på att sätta sig på bänken vid köksbordet. Jag hör henne klaga att hennes fötter är iskalla. Den smalare av männen går ner på huk och tar tag i blixtlåset på hennes stövlar. Hon har korsat sina ben för att undvika männen se rakt in under den korta klänningen. Mannen som är på huk ber den andra hämta varmt vatten i ett fat samtidigt som han drar ner blixtlåset. Därefter åker stöveln av och likaså blixtlåset ner på den andra stöveln. Sedan kör han båda händerna in under stövelskaftet, tar njutningsfult tag runt hennes vader och följer med händerna långsamt ner längs med nylonstrumpan och till sist faller även den andra stöveln av. Annickas knä har glidit isär. Hon verkar sitta nästan som paralyserad, bredbent med klänningen uppe vid minst halva låret. Mannen tittar rakt in mellan hennes lår och ser, precis som jag, den härligt kuperade formen innanför trosorna av venusberget med antydan av en springa. Han ber henne klä av sig strumpbyxorna. ”Eller kanske jag skall hjälpa lilla frun?”

”Nej - jag gör det själv ….?” Annicka hinner inte avsluta sin mening när mannen dyker in under klänningen och låter de grova händerna följa utsidan av hennes lår upp till midjan. Klänningen kasar upp och blottar helt hennes lår och vita bomullstrosor. Mannens grepp om strumpbyxorna vid midjan hindrar Annickas försök att trycka ner klänningen. Han börjar dra ner strumpbyxorna men då tar Annicka själv tag i dem. Bitvis har trosorna redan åkt ner och jag ser att mannen smeker med tummen hennes nakna hud. Plötsligt kommer den andra mannen till fönstret antagligen för att se om han kan se mig! Jag duckar ner och väntar ett tag. Fan. Detta är inte sant! Jag känner, sjukt nog, en stenhård kuk dunka i mina brallor! En minut känns som en evighet. En vild kavalkad av bilder flyter framför mina ögon som en snabbspolad video om det som kanske pågår just nu där inne. Äntligen törs jag titta in och då ser jag Annicka sittandes utan strumpbyxor med fötterna i ett fat. Jag vänder blicken åt sidan och ser i bakgrunden den fetare mannen på väg mot spisen med strumpbyxorna tryckta mot näsan. En lustfylld men horribel tanke slår mig att lämna henne till sitt öde hos dessa två suspekta män. Jag ruskar av mig tanken lika snabbt som den infann sig och bestämmer mig att gå in.

Jag stegar upp de söndervitrade trapporna och hittar alla tre som väntat i köket. Strumbyxorna hänger på en lina över vedspisen. ”Jag frös så om mina fötter. Det är så skönt med varmt vatten!” säger hon. Jag tittar ner på hennes rödmålade tånaglar. ”Strumpbyxorna hänger där” pekar den tjocka mannen. ”Dom var ganska fuktiga – på sina ställen” säger han och ler mot den skalliga, klena gubben. ”Var vill du ha väskan, älskling?” hör jag mig fråga. Annicka viftar mot vardagsrumsdörren ”släng den på sängen, tack!” Jag hinner inte vara inomhus särskilt länge när jag inser att det är rätt varmt i köket. Jag klär av mig jackan, tröjan och hjälper Annicka ta av sig läderjackan. En kvinnlig parfymdoft sprider sig i rummet. I denna karga omgivning blir effekten av den underbara doften märklig – nästan som en makaber inbjudan till oss tre hanar!

Köksbordet står mitt i köket. Precis som i det andra rummet finns även här endast en taklampa rakt ovanför köksbordet. Den smutsiga, gamla, lampskärmen gör att det svaga, gulaktiga ljuset faller mesta dels ner på henne medan vi andra runt om henne, försvinner in i ett mörker. Det blir som på en teater med alla strålkastare riktade mot scenen. På denna scen, i det svaga ljuset sitter min vackra, sexiga kvinna betraktad av tre män; varav två är äldre, troligtvis ensamstående ungkarlar. Osökt kommer jag att tänka på Polenfärjan och det som hände i hytten. På ett sätt hoppas jag att hon idag bestämmer sig gå längre – att hon vill det både för sin egen och för min skull. Hur skall jag visa det för henne. Det att jag vill! Männens ålder, slitna utseende och att vi befinner oss mitt i ödemarken gör tanken om sex mellan dessa män och Annicka mindre provocerande för min manlighet. Det hela är nästan mera som en saga: skönheten och odjuren!

Annicka har kavlat upp klänningen så att hennes lår är helt blottade. Mesta dels håller hon knäna ihop men nu och då, till synes lekfullt, låter hon dem glida isär. Rakt framför henne, i mörkret, sitter den skalliga mannen i en gungstol. Snett bakom honom finns ett fönster som gör att han framstår för mig som en siluett. När mina ögon vänjer sig vid mörkret ser jag att han gungar. Det dova, låga ljudet kan jag koppla ihop med gungans rörelse medan det andra, högre gnisslande ljudet, som jag kan höra tidvis, ser jag nu att förorsakas av hans kraftiga handrörelse. Plötsligt ser jag allt! Jag vet inte om Annicka kan se det jag ser, det tror jag inte, men mannen har plockat fram sitt organ som står minst två decimeter rakt upp i hans famn. Ollonet är grymt stort. Som en tennisboll. Precis då lyfter Annicka oskyldigt upp sina armar, för att sträcka på sig, och jäspar. Hon låter sina lår glida isär. Denna gång mycket mera än tidigare. Dessutom kan man se hennes styva bröstvårtor puta innanför bh:n och klänningen. Vad bra hon spelar. Hon vet precis hur hon skall reta mig maximalt.

Fortsättning följer!

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
När katten är borta .....	Age play	4.5	26/7-16
Bara om du vill (del 1 och 2)	Trekant	3.8	8/9-12
Bara om du vill - del1	Trekant	3.5	22/2-12
Tjejen på tåget	Age play	4.1	3/10-10

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.